Version: 2014-01-13 Slutrapport Redovisning av projektstöd från Arvsfonden Så här fyller du i slutrapporten: 1. Besvara frågorna under rubrikerna 1 3 (Del 1) och 4 9 (Del 2). Del 1 avser projektets sista år och Del 2 avser den totala projekttiden. De fält som du ska fylla i är gråmarkerade. 2. Slutrapporten bör inte vara längre än 15 sidor, exklusive bilagor. 3. Skicka den ifyllda årsrapporten till: Arvsfondsdelegationens kansli Box 2218 103 15 STOCKHOLM Skicka även en kopia via e-post till din handläggare. Glöm inte att bifoga genomförda utvärderingar av projektet, filmer, kopior på pressklipp och/eller annan dokumentation. Projektnamn: Projektnummer: TAKK för Språket 2010/097 Projektägare: Organisationsnummer: MiM Kunskapscentrum 8572-096090 Redovisningsperiod (ååmmdd - ååmmdd): Total projektperiod: Juli 2013 t o m juni 2014 samt slutredovisning 1 Juli 2010-30 juni 2014 Huvudsaklig målgrupp för projektet: (För att kryssa i en ruta, dubbelklicka (med höger musknapp) på den ruta som du vill kryssa i, och välj sedan markerad (under rubriken standardvärde) i den dialogruta som då kommer upp). Barn 0-11 år (med eller utan funktionsnedsättning) Ungdomar 12-25 år (med eller utan funktionsnedsättning) Personer över 25 år (med funktionsnedsättning) 1 (39)
Version: 2014-01-13 Del 1 Frågeområdena 1 3 avser projektets sista år. 1. Genomförande 1.1 Beskriv hur ni har uppnått målen för året. Vilka aktiviteter ni har genomfört? Vad har fungerat bra? Vad har fungerat mindre bra? Finns det något som ni har behövt förändra mot vad ni ursprungligen hade planerat? Under det fjärde året i Projekt TAKK för Språket har följande aktiviteter genomförts: Träffar med chefer från samarbetsorganisationer i avstämningsgrupen Två träffar har ägt rum under året för avstämning med cheferna från samarbetsorganisationer. Syftet med träffar har varit att följa upp vad som görs i varje organisation för att förankra det flerspråkiga perspektivet på AKK. Syftet har också varit att samtala kring och få stöd för projektets planerade aktiviteter under år 4 (se bilaga 1 med alla aktiviteter under år 4). Utbildningar FAMN och Fler-TAKK Samarbete med utbildningsförvaltningen i Uddevalla Kommun För att sprida det flerspråkiga perspektivet geografiskt men även för att göra erfarenheter om hur perspektivet kunde förankras i skolansvärld genomfördes under projektets fjärde år två omgångar av projektets utbildningar FAMN (föräldrautbildningen) och Fler- TAKK(personalutbildningen). Projektledningen förberedde utbildningsupplägg som erbjöd utbildningstillfälle för föräldrar, för pedagoger men även gemensamma tillfälle för samtal mellan föräldrar och pedagoger kring elevernas kommunikativa behov. Representanter från samtliga samarbetsorganisationer medverkade som föreläsare/eller seminarieledare vid något tillfälle under utbildningsdagarna. Den första utbildningen under hösten 2013 genomfördes i samarbete med utbildningsförvaltningen i Uddevalla kommun. Deltagare var enhetschefer, modersmålslärare, förskolelärare, grundsärskolelärare och föräldrar med flerspråkig bakgrund som har barn med kommunikativa funktionsnedsättningar. Personalen kom från 4 förskolor, 2 skolor och från modersmålsenheten i kommunen och deltagarantal uppgick till 41. Utvärderingar från deltagare i utbildningen var genomgående väldigt positiva (se bilaga 2 innehållande sammanställning av utvärderingarna från alla utbildningstillfällen i Uddevalla) och detta ledde till en förfråga från Center för Skolutveckling i Göteborg (CFS) om ett samarbete kring ytterligare en utbildningssatsning. Samarbete med Center för Skolutveckling i Göteborg och stöd från Social Resursförvaltning i Göteborg. Målsättningen med den nya utbildningsomgången var ytterligare spridning av det flerspråkiga perspektivet på AKK inom skolområdet. I samarbete med CFS och med hjälp av ekonomiskt bidrag från Social Resursförvaltningen informerades två enheter för förskolor och 6 särskolor i Göteborg. Sammanlagt anmäldes 60 personer till en utbildningssatsning som omfattade 5 2 (39)
Version: 2014-01-13 tillfälle varav några gemensamma för både föräldrar och pedagoger. Mellan 40-50 personer deltog under utbildningstillfällen i Göteborg som samlade skolledning, personal och föräldrar. Målsättningen med utbildningen var att hitta språkutvecklande samarbetsformer mellan skolan och hemmet utifrån AKK-användning på modersmålet. Sammanställningen av utvärderingarna visar att denna målsättning uppnådes och att nöjdhetsgraden med utbildningsinsatsen fortsatte vara hög (se bilaga 3 med sammanställning av utvärderingar från alla utbildningstillfälle i Fler-TAKK vt 14). En referensgrupp för metodmaterialet TAKK för Språket etablerades. Under det fjärde året och som ett led i förankring och spridning av ett flerspråkigt perspektiv på AKK, förbereddes film- och text material som skulle ingå i metodmaterialet. Idén som fanns till grund för innehåll och form presenterades för sakkunniga inom samarbetsorganisationerna. De bidrog med synpunkter på texterna som nu finns på webbsidan TAKK för Språket och svarade på frågorna som ingår i avsnittet frågor och svar. Metodmaterialet TAKK för Språket sammanställdes Under våren 2014 spelades in filmaterial. Manus till animationerna skrevs ner med stöd och i dialog med föräldrar och familjer som har varit aktiva i Projektet. Ett samarbete med Högskolan Väst och deras 3D-animation och visualisering programmet etablerades och Webbsidan TAKK för Språket utvecklades, www.takkforspraket.se Kontakt med Hälso-och sjukvårdnämnderna 5 och 11 i VG Regionen(HSN 5 och HSN 11) Projektägare MiM Kunskapscentrum har kontaktat HSN och informerat om önskemål att delge Projektets resultat, slutsatser och metodmaterial till HSN-representanter. Vi har kontaktat via mail och telefon sekreterare för ovanstående HSN och ansökt om att få komma och berätta om förutsättningar och behov hos projektets målgrupp. Trots envisa försök att komma i kontakt med dessa politiska instanser gav ansträngningarna enbart ett resultat: vi fick ett mail från varje nämnd där de informerade att de inte hade tid att ta emot oss och lyssna på erfarenheter om dessa medborgares vardag. Att i sina presentationer utmana till en medborgardialog och att i praktiken inte ha vare sig tid eller reell intresse att genomföra den, tycker vi är skamligt och ett förbättringsområde för hälso-och sjukvårdsnämnderna i Regionen (för ett smakprov på hur medborgarnas röster inte får plats i den politiska agendan se bilaga 4 som innehåller kommunikation med politiken) Avslutningskonferens för att delge resultat och presentera metodmaterialet Den 10 juni genomfördes den sista formella aktiviteten i projekt TAKK för Språket och det var en avslutningsworkshop. Personer som varit aktiva i projektet både som deltagare i projektets utbildningar och som representanter från samarbetsorganisationer deltog. I Workshopen genomfördes gruppövningar för att levandegöra möjligheter och hinder för det flerspråkiga perspektivet på AKK. Totalt 50 personer deltog i avslutningen där det presenterades resultat och även metodmaterialet webbsidan TAKK för Språket. 3 (39)
Version: 2014-01-13 Mål för Projekt TAKK för Språket under det fjärde året har varit: a. Att följa upp samarbetsorganisationernas förankringsarbete. b. Att försäkra en spridning av ett flerspråkigt perspektiv på AKK både geografiskt, innehållsmässigt och hos politikerna som är beställare av stödinsatserna. De redovisade aktiviteterna innehåller en hög grad av medverkan från samarbetsorganisationerna i projektet. I samband med utbildningarna Fler-TAKK och FAMN som ägt rum under det fjärde året har medarbetare från samarbetsorganisationer bjudits in till att berätta hur projektets tankar har omsatts i praktiken. Hos Habiliteringen i Hisingen, Barn och Ungdomar (tidigare Habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän) som medverkat i projektet från början har det lett till följande anpassningar: - Man arbetar mer och tidigare med praktiska exempel. Filmexempel visar flerspråkiga föräldrar som använder AKK med sitt modersmål. - Man börjar nu utbildningarna med att tillfråga deltagarna om deras tankar och erfarenheter om kommunikation och AKK. - Man han lagt till diskussionen om flerspråkighet och AKK-användning. - Man diskuterar med deltagare syn på funktionsnedsättning. - Materialet som används för hemuppgifter, bilkartor och sammanfattningar översätts till de aktuella modersmålen. - Tolkrollen är förändrad och tolkuppdraget förbereds inför varje utbildning. - Kurledarna som också är personal från habiliteringen har en större medvetenhet om vikten av att teckna och prata modersmålet. Specialpedagogiska Skolmyndigheten i Västra Regionen redovisar att de genomförde den första AKK-utbildningen med fokus på flerspråkighet under Vt. 2014. Utbildningen tog del av filmmaterial som producerats i projektet och det skedde ett utbytte av idéer inför planering av utbildningen. Utbildningen samlade ca 45 deltagare, främst lärare och specialpedagoger och ingick i myndighetens kursutbud till skolhuvudmän och pedagoger i Regionen. Uddevalla kommun Satsningen i Uddevalla kommun ledde till att pedagoger i kommunen har fått kunskap om hur man utvecklar flerspråkighet genom AKK och nya infallsvinklar om hur samarbetet mellan skolan och hemmet kan se ut. Så här uttrycker sig deltagarna i utvärderingen som gjordes vid det avslutande utbildningstillfället: Bra med utbildningen: - Bra föreläsning av Salameh. - Att sitta och teckna i grupp och att man lyfter upp modersmålet. - Jag och vi som arbetslag har fått en ny utmaning i vårt pedagogiska arbete med barn på förskola. - En massa nyttiga saker på en plats. Mycket bra information - Möta modersmålslärare, föräldrar. - Att alla är nybörjare. - Ledningen på Mim inspirerande personer. 4 (39)
Version: 2014-01-13 - Bra med ledare som visar och sen sätter ihop meningarna. - Det hade varit bra att boka uppföljnings tillfälle redan från början. - Bra sammanfattning. - Har fått lite mer kunskap om andra kulturer och hur kan jag använda det i mitt arbete med flerspråkiga barn. - Praktiska tips ur verkligheten. - Intressanta frågor som kom upp. - Förstår bättre hur samarbetet med hemmet är. - Ni får oss att känna oss viktiga. Mindre bra med utbildningen - Utbildningen tar slut. Och man ska visa, söka, hålla glöden vid liv- ensam. - Svårt att smälta Evas-Kristinas föreläsning vid ett tillfälle, hade önskat lite utförligare information från Salameh efteråt. - Synd att förskolledning inte var med idag. Under sista tillfället svarade 21 av 22 som fyllde i enkäten att de kommer att göra på ett annat sätt i mötet med flerspråkiga familjer efter utbildningen Fler-TAKK. Gällande vad det är som de kommer att göra på ett annorlunda sätt svara deltagarna att de kommer att efterfråga mer föräldrarnas kunskap, att uppmuntra dem att använda sitt modersmål tillsammans med AKK och att arbeta mer för att få modersmålslärarna och föräldrar mer delaktiga i förskola-skolans arbete. Av 22 som svarade på enkäten under sista tillfället anger 22 att de nu vet hur man kan använda TAKK och annan AKK tillsammans med modersmålet. Deltagarna anger att de upptäckt att det är viktigt att hålla kontakt med familjen och med modersmålsläraren (hela utvärderingen sammanställs i bilaga 2). Center för Skolutveckling i Göteborg (CFS) tog initiativ till fortsatt samarbete kring ytterligare en utbildningssatsning under Vt. 14. Målsättningen med den nya utbildningsomgången var ytterligare spridning av det flerspråkiga perspektivet på AKK inom skolområdet. Slutsats gällande måluppfyllelse av målet Att följa upp samarbetsorganisationernas förankringsarbete. Mot bakgrunden som beskrivs ovan är vår bedömning att ovanstående mål har uppfyllts då det flerspråkiga perspektivet finns som en del av samarbetsorganisationers olika agendor. Alla representanter kan redovisa för konkreta aktiviteter som genomförs där perspektivet tas upp och/eller sammahang i verksamheten där projektets erfarenheter diskuteras och tas med. Slutsats gällande måluppfyllelse av målet Att försäkra en spridning av ett flerspråkigt perspektiv på AKK både geografiskt, innehållsmässigt och hos politikerna som är beställare av stödinsatserna. Aktiviteterna som beskrivits men även dess efterföljande effekter indikerar att det flerspråkiga perspektivet på AKK har tagits emot av flera aktörer och att intresset för dess spridning finns nu hos de allra flesta verksamheter som samarbetat i projektet men också hos andra som kommit med i samarbetet efter aktiviteterna genomförts. 5 (39)
Version: 2014-01-13 1.2 Redogör för vilka föreningar, organisationer och/eller myndigheter ni har samarbetat med under året. Under året har vi samarbetat aktivt med följande verksamheter: - Utbildningsförvaltning i Uddevalla kommun, Kontaktperson Lize Lindqvist 0522-69 66 35. - Center för Skolutveckling i Göteborg, Kontaktperson Marie Jacobsson 0702 02 34 55 - DART Kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning, Regionhabiliteringen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg, Kontakperson Britt Claesson 031-342 08 09 - Barn -och Ungdomshabiliteringen Hisingen, Kontakperson Anneli Åkerberg 0722 26 07 97 - Högskolan i Väst, 3D-animation och visualisering. Kontaktperson Midhat Ajanovic 0520-22 35 29 - Specialpedagogiska Skolmyndigheten Västra Regionen, Kontaktperson Eva Sandstedt, 072 5550902 - Språkens Hus Malmö Kontaktperson Eva-Kristina Salameh, 0706 04 79 29 1.3 Beskriv hur ni har arbetat med att öka förutsättningarna för långsiktig överlevnad av projektet efter projekttiden. Träffar med chefer från samarbetsorganisationer i avstämningsgrupen Avstämningsgruppen etablerades redan i början av processen vilket har varit en framgångsfaktor under hela projektet. Medarbetare från samarbetsorganisationerna har ingått i projektgruppen eller i arbetsgruppen som genomfört exempelviss utbildningarna. Samtidigt har deras chefer alltid informerats om medarbetarnas deltagande. Cheferna har genomgående fått frågor från projektledningen under avstämningsgruppsträffarna kring hur erfarenheterna som blir till kan förvaltas i den egna verksamheten. Medverkan av representanter från samarbetsorganisationerna i projektets utbildningar Fler-TAKK och FAMN. I samband med utbildningarna Fler-TAKK och FAMN har medarbetare från samarbetsorganisationer bjudits in till att berätta hur projektets tankar har omsatts i praktiken hos samarbetsorganisationerna. Detta har inneburit en reflektion kring den egna förankringsprocessen och samtidig erbjudit möjlighet att förmedla de egna erfarenheterna till andra professionella. Deltagare i utbildningarna har vid dessa tillfällen tagit del av exempel på hur kunskap som blir till via projektet kan förvaltas inom ramen för den reguljära verksamheten. 6 (39)
Version: 2014-01-13 Metodmaterialet webbsidan TAKK för Språket Tanken med webbsidan som nu finns tillgänglig för alla via nätet och på 4 olika språk, har varit att ha kvar erfarenheterna om användning av AKK tillsammans med modersmålet som gjordes i projektet. Viktigaste har varit att materialet skulle förmedla deltagarnas vardag och upplevelser och vad projektet har betytt för dem. 2. Målgrupp 2.1 Nyckeltal Ange antal aktiva deltagare i projektet: 256 personer bl. a. kursledare, språkledare, barn och anhöriga, personal, representanter från samarbetsorganisationerna (se bilaga 5 innehållande antal samtliga deltagare i projekt TAKK för språket under år 4) (med aktiva deltagare avses sådana som har kunnat ha inflytande över projektet) Andel kvinnor/flickor i projektet: 80% Andel män/pojkar i projektet: 20% Andel annan könskategori i projektet: 0 % Ange hur många personer som projektet totalt har nått under året: Personer som vi har mött med information eller utbildningar har varit 506. Webbsidan metodmaterialet TAKK för Språket har varit uppe en månad och hittills har vi fått 450 besökare. De flesta från Sverige men även från USA och England. Totalt har projektets erfarenheter nått till ca 1000 personer under året. Webbsidan är översatt till 4 stora språk och vi beräknar få minst dubbel så många besökare resten av året. 2.2 Beskriv projektets huvudsakliga målgrupp (ålder, kön, etnisk bakgrund, funktionalitet, eventuell problembild, etc.). Projektets målgrupp har varit familjer med ett annat modersmål än svenska som behöver använda alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) med någon familjemedlem. Fokus har inte varit några specifika funktionsnedsättningar eller diagnoser utan att familjen, habiliteringen eller förskolan har ansett att barnet eller ungdomen kan få förbättrade livsvillkor genom användning av AKK. Föräldrar och anhöriga som deltagit i projektets aktiviteter har haft barn och ungdomar med exempelviss downs syndrome, autism, utvecklingsstörning på grund av olika typer av kromosomavvikelser, språkstörning, hörselnedsättning, ryggmärgsbråck m fl. I de flesta fall har kommunikationssvårigheterna varit konsekvensen av en kognitiv funktionsnedsättning. Av 33 föräldrar som deltog i utbildningar och aktiviteter under det fjärde året var 29 mammor och 4 pappor. Sammanlagt under åren har deltagit drygt 40 föräldrar men några har deltagit i flera utbildningsomgångar. 7 (39)
Version: 2014-01-13 Språken som oftast förekommit har varit arabiska, somaliska och kurdiska sorani men även deltagare med persiska, albanska, tigrinja och engelska som modersmål har deltagit. Drygt hälften av föräldrarna som deltagit har behövt språkstöd för att ta till sig informationen och för att gå utbildningen. Vistelse i Sverige har varierat mellan 1 20 år eller fler. Majoriteten av barnen har varit mellan 4-12 år men deltagarna som hade äldre barn har uppskattat kunskapen desto mer eftersom de länge har saknat ett kommunikationssätt som fungerar i vardagen. 2.3 Hur och i vilken omfattning har ni nått målgruppen? Målgruppen har vi i huvudsak nått genom föreningens kontaktnät där det ingår en del personer som har utländsk bakgrund men även genom samarbete med habiliteringen och information som vi lämnat vid deras utbildningar. Vi har också kontaktat förskolor och skolor med hög andel elever med flerspråkig bakgrund. För att nå målgruppen har det varit oerhört viktigt att anpassa informationsträffar och alla aktiviteter för att personerna som har kommit till oss skulle känna att de kunde påverka vad som hände i projektet. Man måste utgå från målgruppens förutsättningar och behov även när aktiviteten innebär ett utbytte med personalgrupper. Detta är lätt att skriva men svårt att genomgående lyckas med i praktiken. Med medvetenhet om vilka som har stått i fokus och genom deltagarsamtal och formativa utvärderingar har vi dock haft bra koll på vad deltagarna har efterfrågat. På det sättet har vi lyckats hålla en hög närvaro på utbildningarna med få deltagare som fallit bort. I nästan varje utbildning har vi haft nya och gamla föräldrar. Att lära sig tecken och annan AKK är inte något man gör på 5 gånger. Träning och diskussion krävs och deltagarna har återkommit för man har känt att det har gett de någonting och förstått att kontinuitet behövs. Blandningen av nya och gamla deltagare och även av deltagare med olika modersmål i varje utbildningsomgång har varit framgångsrikt och man har kunnat delge varandra olika erfarenheter och synsätt under en och samma värdegrund. Så här säger en deltagare på fokusgruppsintervjun som gjordes vt 2013: Jag behöver hjälpen vi har fått här, träffa föräldrarna som jag har träffat här för jag har lärt mig mycket av dem. Habiliteringen kom och lämnade bilder men jag förstår inte vad de menar eller vad handlar det om men nu har jag lärt mig mycket om det, på den här kursen har jag lärt mig med det. 2.4 På vilka sätt har målgruppen varit delaktig i projektets genomförande? Konkret har målgruppens delaktighet sett ut så att representanter från MiM Kunskapscentrum har inför varje utbildningsomgång alltid tillfrågat föräldrarna som ska delta om deras åsikter, behov och förutsättningar i samband med AKK och flerspråkighet (Se bilaga 6 med frågeformulär som användes som underlag för samtal med varje deltagare). På det sättet har målgruppens frågor, behov och upplevelser i vardagen kommit med och påverkat form och 8 (39)
Version: 2014-01-13 innehåll i varje utbildningsomgång som gjorts i projektet. Utvärderingarna har skett kontinuerligt och haft ett formativt syfte. Detta har också lett till förändringar och anpassningar utifrån föräldrarnas respons under tiden som projektets insatser har pågått. 2.5 Beskriv målgruppens upplevelser av projektets insatser. Utvärderingar av insatserna som riktats till målgruppen har utgått från tre konkreta områden: Användbarhet i vardagen av det som tagits upp, bedömningen av innehållets kvalité vid varje kurstillfälle och bedömning av kursledarnas förmåga att förmedla relevant kunskap som kan förändra familjens vardag. Utifrån dessa områden och med hänsyn tagen till att frågorna ska vara enkla och tydliga utarbetades en enkät som användes för anhöriga och föräldrar (Se bilaga 7 med sammanställning av FAMN utvärderingar ht 13 vt 14). Målgruppen kan ha svårt att uttrycka sig i skrift och därför gjordes på nästföljande utbildningsdag muntliga återkopplingar på det som hade hänt gången innan. Viktigaste var att göra dessa återkopplingar efter de gemensamma tillfällen där både föräldrar och personal deltog. Kommentarer från dessa återkopplingar handlade om betydelsen av att ha träffat barnets pedagog och förstå mer hur förskolan-skolan tänker. Om att föräldrarna kände sig viktiga när de såg all personal från habilitering och skolan som deltog i utbildningen och att de blev sedda på annat sätt av personalen efter utbildningen. Det fanns en stolthet om att ha kunskap om AKK som personalen ibland inte hade. Så här berättar deltagarna i fokusgruppsintervju som gjordes vt 13: - Det är jag som har sagt till dem (personalen) om ritprat och berättat att vi tecknar och pratar modersmålet på MiM. De har blivit intresserade när jag berättade om utbildningen och vill få information om kursen - Det som gjorde mig att jag kände mig glad är att barnen känner att min mamma kan. De känner att de har kontakt med mamma och en annan trygghet. Jag känner mig lugnare och glad, om jag hade vetat så hade jag lärt mig det här innan - Förut om jag ville förklara (hen) en sak, så kunde jag säga 20 gånger eller hela dagen men (hen) förstod inte och jag förstod inte. Men nu bara jag visar teckenbilden som jag fått här och det räcker. Jag kan prata som jag vill och använder både modersmålet och svenska. 9 (39)
Version: 2014-01-13 3. Ekonomi Så här fyller du i den ekonomiska redovisningen: 1. Beviljat belopp från Arvsfonden Ange det beviljade beloppet per budgetpost (se ert beslutsmeddelande från Arvsfonden) samt summa. Om ni har gjort omdisponeringar under redovisningsperioden ska det nya godkända beloppet anges. 2. Faktiska kostnader och intäkter Ange faktiska kostnader och intäkter för redovisningsperioden. Kostnaderna ska vara granskade och godkända av godkänd eller auktoriserad revisor. 3. Ej förbrukade pengar Återbetalning Om de beviljade medlen är högre än de intygade kostnaderna ska en återbetalning till Arvsfonden göras. I de fall där en återbetalning blir aktuellt kommer vi att informera om det exakta belopp som ska betalas tillbaka och hur man återbetalar. 4. Utfall för prognosperioden föregående projektår Ange faktiska kostnader och intäkter för den period som ni prognostiserade för under föregående år. Glöm inte att revisorn också ska intyga de kostnader och intäkter från projektets tidigare år (prognos) som ännu inte har redovisats och intygats. Revisorns granskning ska följa de anvisningar som Arvsfondsdelegationen anger (se det särskilda dokumentet Anvisningar för revisorer ). Sist i detta dokument (Bilaga 1) finns det en bild som illustrerar tidslinjen för beslut, rapport, revision och fortsättningsansökan i ett arvsfondsprojekt. 10 (39)
Version: 2014-01-13 Ekonomisk redovisning Kostnadsslag Lönekostnader för fast/tillfälligt anställd personal inom projektet 4. Utfall för prognosperioden 2. Faktiska 1. Beviljat belopp föregående kostnader och från Arvsfonden projektår intäkter 20130401-20130630 1 225 511 1 233 299 439 349 Externa tjänster 232 758 325 045 54 215 Lokalhyra 34 125 25 938 7 604 Informationsspridning och marknadsföring 35 780 39 250 11 600 Resor 16 394 26 562 9 097 Utrustning 10 000 0 0 Andra verksamhetskostnader 109 386 107 148 21 768 Revision 10 00 10 000 18 500 Intäkter avgår -954 Summa 1 673 000 1 767 242 562 133 3. Ej förbrukade pengar Återbetalning (Beviljat belopp minus faktiska kostnader och intäkter) år1-år4 0 Ideellt arbete (timmar), utfall Egen/annan finansiering, utfall år1-år4 9 906 11 (39)
Version: 2014-01-13 Del 2 Frågeområdena 4 8 avser hela projekttiden (det vill säga upp till tre år). Besvara frågorna kortfattat, fokusera på de viktigaste faktorerna/nyckeldragen. 4. Bakgrund 4.1 Sammanfatta varför ni startade projektet och vad ni ville åstadkomma. Vi ville åstadkomma en förändring gällande situationen för familjer som behöver använda AKK och är i en flerspråkig situation dvs. har ett annat modersmål men bor i Sverige. Dessa familjer nåddes sällan av etablerade verksamheter som ska ge stöd. Ingen organisation hade tidigare ställt sig frågan om användning av AKK kunde ske på familjens modersmål och vi ville att frågan skulle belysas teoretisk och praktisk. 5. Genomförande 5.1 Har projektets syfte och mål uppnåtts? På vilket sätt? Ja, genom att projektet har utvecklat ett flerspråkigt perspektiv på Alternativ kommunikation. Detta innebär bl. a att familjens språk och bakgrund uppmärksammas i högre grad när stöd förbereds och erbjuds. Detta ökar i sin tur chanser till att familjer ska kunna erhålla stödet de har rätt till på det sättet de behöver det. Aktiviteterna som vi har genomfört i Projektet har lett till att familjer som inte förstod förklaringar från habiliteringen, har gjort det genom projektets insatser. Aktiviteterna har också lett till att familjerna som inte visste vad AKK är, har fått verktyg föra utveckla kommunikationen med sina barn. Vi har mot slutet av projektet fastlagit att Inget flerspråkigt perspektiv på AKK är möjligt utan ett bra samarbete med familjen. Projektets ursprungliga målsättningar har uppnåtts och även utvidgas på vägen. I början tänkte vi mest på tecken som AKK men snart stod det klart för oss att frågan gällde hela AKK-stödet som även innefattar bildkommunikation, sociala berättelser, ritprat och ITK-stöd som också kan användas på modersmålet. 5.2 Vilka framkomliga vägar har haft störst betydelse för projektet? Vilka hinder har haft störst betydelse för projektet? Viktigt för projektet har varit att samarbetsorganisationerna har bestått över tid även om deras roll har förändrats genom åren. Vi har alltid informerat om vilka aktiviteter som har varit aktuella inför varje termin och bjudit in de att delta på deras villkor. Vi har bjudit representanterna för samarbetsorganisationerna till aktiviteterna som projektägaren MiM har genomfört med målgruppen. Först har de fått vara gäster och observatörer, sedan deltagit i genomförandet och sedan har de själva känt sig redo att utveckla insatser i egen regi med liknande metoder som MiM Kunskapscentrum har utvecklat under åren. Gentemot föräldrarna 12 (39)
Version: 2014-01-13 har vi varit tydliga om vilka målsättningar projektet har haft och att vår roll har varit att göra tillgänglig kunskap kring AKK på modersmålet men även kunskap som rör funktionsnedsättning, samhällsstöd och information, vilket har fått en stor plats i aktiviteterna. Största hindret när det gäller samarbetet har varit att få med en viktig aktör som är Språkcentrum i Göteborg (samlande enhet för modersmålsundervisning i Göteborg Stad). Under projektets andra år deltog delar av personalen i en utbildningsinsats. Deras medverkan var oerhört uppskattad av skolpersonal, personal från habiliteringen och av föräldrarna. Utvärderingarna från deltagarna var väldigt positiva och de önskade själva en fortsättning på utbildningen med fokus på tecken-och bildkommunikation. Detta erbjöds både under det tredje och det fjärde året men språkrektorerna och chefen för hela verksamheten som beslutar över personalens kompetensutveckling, avstod trots uppvaktning från Projektet och Center för Skolutveckling i Göteborg. Under utbildningen skrev föräldrarna sina ansökningar om modesmålsundervisning och specificerade att barnet behövde tecken-och bildstöd i sin modersmålsundervisning. På vilket sätt språkcentrum kommer att tillgodose det behovet är en fråga som vi hoppas ska följas upp av samarbetsorganisationerna som har ansvar för skolområdet. 5.3 Vilka samarbeten med föreningar, organisationer och/eller myndigheter har haft störst betydelse för projektet? Hur har ni samarbetat och hur ser samarbetet ut idag? Sett utifrån vad som mest gynnat projektets måluppfyllelse så har deltagande av medsökande organisation, Språkens Hus i Malmö, varit väldigt viktigt och grundläggande för projektets aktiviteter. Genom Eva-Kristina Salamehs kompetens, kunskap och erfarenhet har vi från början kunnat avfärda myter och föreställningar kring flerspråkighet och öppnat väg för ett nytt perspektiv. Även deltagande av Center för Skolutveckling, Barn-och Ungdomshabiliteringen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten i Västra Regionen har lett till att frågan har aktualiserats och börjat förankras i offentliga verksamheter där målgruppen inte lyfts fram tidigare. Hur samarbetet har sett ut beskrivs utförligare under fråga 1 som beskriver projekts aktiviteter. Samtliga samarbetsorganisationer som anges under 1.2 kommer att i sin verksamhet använda sig av metodmaterialet TAKK för Språket och har uppmannats att även i fortsättning bidra med nyheter, litteratur, länkar, m.m. som kan hålla webbsidan uppdaterad. 6. Projektets fortlevnad, erfarenheter, spridning 6.1 Beskriv hur projektet lever vidare (exempelvis genom erfarenheter och kunskap och) Habiliteringen Hisingen har tre utbildningar i sin reguljära verksamhet där det flerspråkiga perspektivet tas upp: KomFler, Information om Karlstadmodellen och TAKK-introduktion för 13 (39)
Version: 2014-01-13 flerspråkiga familjer. I dessa utbildningar har anpassningen skett bl. a. utifrån erfarenheterna gjorda i projekt TAKK för Språket. Specialpedagogiska Skolmyndigheten kommer att genomföra ytterligare en utbildningsomgång med fokus på flerspråkighet och AKK under hösten 2014. Utbildningen ingår i myndighetens kursutbud som vänder sig till skolhuvudman och pedagoger i hela regionen. CFS har också etablerat ett samarbete med MiM Kunskapscentrum för att tillsammas driva en utvecklingsprocess hos personalen i elevhälsoteamen i Göteborgs Stad under år 2015. Syftet är att personalen ska få kompetens kring AKK och flerspråkighet och med det en drivande roll i att uppmuntra flerspråkighet hos alla barn och ungdomar som har ett annat modersmål än svenska. Språkenshus redovisar att en viktig samarbetspartner för Språkens Hus/logopedmottagningen är Barn-och ungdomshabiliteringen i Malmö och Lund. Habiliteringen har tidigare haft kontakt med projektet TAKK för språket. Inom ramen för det samarbete som redan finns mellan logopedmottagningen och framförallt habiliteringen i Malmö kommer resultaten från detta projekt att redovisas utförligt. Det metodmaterial som projektet tagit fram kommer att ge den kunskapsbakgrund som är nödvändig för ett förändrat arbetssätt. Inte bara habiliteringar och logopedmottagningar i Malmö-Lundregionen utan även på andra ställen i landet kommer att få kunskap om detta metodmaterial. Materialet visar också på hur kurser i TAKK för flerspråkiga föräldrar med barn med grava funktionsnedsättningar kan organiseras på bästa sätt, både byggt på kunskap och erfarenhet. Dessutom finns synpunkter från föräldrar och barn som är ovärderliga och sällan finns i andra material. 6.2 På vilket sätt finansieras verksamheten efter projekttiden? De angivna aktiviteterna äger rum inom ramen för organisationernas årliga verksamhet. 6.3 Hur har erfarenheterna från projektet tagits tillvara inom föreningen och samarbetsorganisationerna? Språkenshus anger att logopedmottagningen har också ett mångårigt samarbete med förskolorna i Malmö, där personal ofta erbjuds kurser i AKK och TAKK. Den personal som arbetar både på vanliga förskolor och på språkavdelningar med barn med grav språkstörning, kommer att få kännedom om resultatet genom det arbete med fortbildning av personal som försiggått i många år från logopedmottagningens sida. Även i detta arbete är metodmaterialet oumbärligt med filmade föreläsningar och inte minst färdiga uppsättningar med tecken för olika sociala situationer som att gå till förskolan och vad som händer på förskolan. Det finns också anvisningar för hur man kan arbeta med konflikter som är extra svåra för barn vars språk inte räcker till, t ex med ritprat. 14 (39)
Version: 2014-01-13 MiM Kunskapscentrum kommer under hösten 14 och med stöd från Social Resursförvaltning i Göteborg att erbjuda utbildningen TAKK för Språket-om flerspråkighet och AKK till personal och föräldrar från förskolor i Hammarkullen. Kontakten har etablerats genom tidigare utbildningar och utbildningen uppgår till 6 tillfälle varav 2 är gemensamma för personal och föräldrar. Under hösten anordnar vi också fortsatt anhörigträffar för att stödja både AKK- användning med modersmålet och fortsätta uppmuntra föräldrarna att utveckla kommunikationsstrategier med sina barn. 6.4 Beskriv hur ni har spridit eller ska sprida projektets resultat och erfarenheter. Med stöd av familjerna från målgruppen och samarbetsorganisationerna finns en grund för vidare förankring som består av kursplaner och material till utbildningen TAKK för Språketom flerspråkighet och AKK och webbsidan Metodmaterial TAKK för Språket. Både utbildningen och materialet förmedlar de viktigaste frågorna som projektet har belyst. Planer för att utveckla användningsområden där materialet och perspektivet kan diskuteras finns redan nu och materialet kommer att användas i utbildningsinsatser på både individ och gruppnivå av samtliga samarbetsorganisationer. 7. Målgrupp 7.1 Beskriv projektets huvudsakliga målgrupp (ålder, kön, etnisk bakgrund, funktionalitet, eventuell problembild, etc). Projektets målgrupp har varit familjer med ett annat modersmål än svenska som behöver använda alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) med någon familjemedlem (se 2.2). Målgrupp har också varit personal från skolan och habiliteringen som också utgör barn och ungdomars samtalspartner i vardagen. Modersmålslärare och pedagoger med ett annat modersmål har deltagit i utbildningar och kommer i spridningsprocessen att kunna utveckla perspektivet genom den egna flerspråkigheten. Målgruppen har också varit barn och ungdomarna till föräldrarna som deltagit i utbildningarna. Vi har träffar de under projektets alla år genom föreningens aktiviteter och familjesöndagar med tecken dit ofta hela familjen har kommit. 7.2 Hur och i vilken omfattning har projektet nått målgruppen? Under projektets alla faser har vi alltid haft vår målgrupp för ögonen och aldrig släppt fokus från deras behov och berättelser. Språkledarna på de olika modesmålen har varit oerhört viktiga för at nå målgruppen. Förberedelser och efteruppfölningar har ingått i arbetssättet för att tydliggöra deras roll gentemot föräldrarna som både har inneburit att språkligt stödja och översätta men lika mycket att samtala och vara ett stöd i övriga frågor. Detta har lett till att föräldrarna har känt att deras frågor blivit besvarade och i sin tur ökat deras förtroende för MiM Kunskapscentrum som projektanordnare. Föräldrarna har återkommit och bjudit med sig nya föräldrar till att delta. 15 (39)
Version: 2014-01-13 7.3 På vilka sätt har målgruppen varit delaktig i projektets genomförande? Målgruppens delaktighet är något som vi är väldigt stolta över i vårt projekt. Vi har lyckats att rent fysiskt ha med personer från målgruppen i planeringen, genomförande och utvärderingen av aktiviteterna och det är oersättligt. Tack vare dessa fysiska möten och dialogen med de som själva har erfarenheten, har vi också uppnått en annan sorts delaktighet som är minst lika viktigt: vi har formulerat en ideologisk grund för målgruppens delaktighet som har låtit oss framhäva de flerspråkiga anhörigas perspektiv i diskussioner och forum där den aldrig funnits. Som första organisation i hela landet har vi hävdat att flerspråkighet är en tillgång och en rättighet även för barn och ungdomar som har en funktionsnedsättning. Vi har påstått att personer i behov av AKK och deras familjer har alltid en resurs i sitt modersmål. Dessa enkla, och kanske för några självklara påståenden, har i visa sammanhang varit kontroversiella och svåra att presentera och diskutera. 7.4 Beskriv målgruppens upplevelser av projektets insatser. Vid flera tillfällen har vi behövt återkomma till föreningens värdegrund för att förhindra utnyttjandet eller förminskande av personerna som utgör målgruppen för det här projektet. Svaren som vi fått från både fokusgruppsintervjuer och enkäter visar att stora delar av deltagarnas liv pågår på modersmålet och att de anser att kunskap om AKK och användning av AKK på modersmålet utgör viktigt stöd i kommunikationen med sina barn. Av 11 deltagare som deltog i fokusgruppsintervjun (vt.13) anger 9 att det är viktigt att lära sig att använda AKK med modersmålet. I fokusgruppsintervjun uttryckte 7 respondenter av 11 att kraft och kunskap från andra föräldrar är viktigt stöd för att orka vardagen. Hälften av deltagare tar också upp ledarnas mänskliga stöd som en del av gemenskapen. Med mänskligt stöd menade deltagare att kursledarna har ringt förtydligande samtal, förklarat rättigheter och skyldigheter eller bara lyssnat på deltagare som har behövt det. Så här beskriver några föräldrar sina upplevelser i fokusgruppssamtalet: - Jag visste inte om det bara är jag som är i den här situationen men X (namn på språkledaren) sade att det fanns andra föräldrar i samma situation som jag.. När jag kom och såg föräldrarna och såg den här teckenkursen med tolk (menar språkledare) på mitt språk, då förstod jag meningen med bilderna, nu förstår jag vad det handlar om och varför bilderna är viktiga. - Jag tror att familjerna som kommer nu, de har stor chans som vi inte fått. Vi visste inte vilken väg vi skulle ta eller vem vi skulle prata med men nu kan de få mycket förklarat De som har barn med funktionsnedsättning kan kontakta habiliteringen direkt och kan få mer förklarat för sig, sådant som vi inte fått förklarat för oss tidigare Det senaste året har jag fått reda på saker som i nitton år jag inte har vetat. - Jag har fått många bilder och veta hur man pratar och använder bilder, och i kombination med tecken. Jag fick många råd från andra föräldrar som berättade om deras problem och hur de löser dem. Nu har jag lite mer erfarenhet, mycket och jag behöver mer. När man kommer här och lyssnar på andra föräldrar jag känner att jag andas, jag andas mer av att lyssna hur andra gör för att lösa sina konflikter. 16 (39)
Version: 2014-01-13 7.5 Redogör för hur många som totalt omfattats av projektet (inklusive eventuell distribution av film, bok eller liknande). Antal deltagare i Projektets aktiviteter under de två första åren uppgick till ca 500 personer. Under år tre var antal deltagare 700 och under det fjärde året är antalet som tagit del av projektets insatser ca. 1000 varav ca hälften har redan nåtts genom webbsidan metodmaterialet TAKK för Språket. Detta ger en total siffra på 2,200 personer som vi vet att på olika sätt har tagit del av projektets aktiviteter, perspektiv och material. 8. Övriga kommentarer 8. 1 Under den här punkten kan ni skriva om reflektioner, lärdomar, erfarenheter, synergieffekter eller något annat av vikt som inte besvarats av frågorna i slutrapporten. Några avslutande ord från representanter i samarbetsorganisationerna om samarbetet med MiM och det flerspråkiga perspektivet: Britt Claesson, DART: Vi som varit med i projektet och mött föräldrarna och språkledare har fått personliga erfarenheter. Det känns lätt att föra vidare erfarenheterna. Hos DART lyfts tydligare i diskussioner kring de personerna som kommer på remiss till oss. Vi pratar också om hur vi ska ge information om vår verksamhet. Projekt KOM-Hit med bildstöd för alla har gett bra effekt även ur ett flerspråkigt perspektiv. Ulla Reidersted, SPSM Västra Regionen: Erfarenheterna kring ett flerspråkigt perspektiv har införlivats och finns hos flera medarbetare som har kunnat delta under åren. Ibland skedde i projektet förändringar som vi inte kände igen, kanske på grund av tidsbrist. Viktigt med fokus på samarbete i hemmet. Hos oss har vi fördjupningsområde AKK och årliga kurser till pedagoger som förankringsarenor. Anneli Åkerberg, Habiliteringen Hisingen, Barn och ungdom: I början blev det lite krockar mellan AKKtiv kurs koncept och det arbete som hade gjorts tidigare på MiM. Vi hade olika definitioner på vad ett flerspråkigt perspektiv var. Det blev en del livliga diskussioner vilket var roligt men ibland också lite jobbigt. Mestadels har samarbetet funkat bra och varit mycket lärorikt. Kombinationen av Fler TAKK och FAMN var jätteroligt, skulle vilja göra mer sånt på habiliteringen. Det finns något i ert bemötande av familjerna som är väldigt fint. Jag har svårt att sätta fingret på vad det är men det är en speciell värme som jag har tagit intryck av. 17 (39)
Version: 2014-01-13 9. Ekonomi 9. 1 I tabellerna nedan ska ni fylla i beviljat belopp per år från Arvsfonden samt intygat belopp av godkänd eller auktoriserad revisor. Beviljat belopp från Arvsfonden Period Belopp År 1 1 380 000 År 2 1 626 000 År 3 1 808 000 År 4 1 673 000 Totalt 6 487 000 Kostnader intygade av revisor Period Belopp År 1 1 288 834 År 2 1 734 967 År 3 1 705 862 År 4 1 767 243 Totalt 6 496 906 18 (39)
Bilaga 1. Aktiviteter med deltagare/samarbetsorganisationer under år 4 TAKK för språket HT 13 När Vad Deltagare Antal 26 augusti Worksshop 40 deltagare (38 k/2) I samarb Stödenheten Uddevalla Kommun 29 aug Infomöte Fler TAKK/FAMN 15 deltagare (11 k/4 m) 5 september Anhörigträff 9 deltagare (8 k/ 1 m). (tema: AKK användning i familjen) 13 sept Avstämningsgruppsmöte 10 deltagare (10 k) 18 september: Anhörigträff 13 deltagare (12 k/ 1 m). (Tema: Övergång till puberteten och tonårstid hos barn med funktionsnedsättning med sjuksköterskan från särskolan L. Tengroth) 26 sept. FAMN 14 deltagare (14 k) 29 september Anhörigträff 19 vuxna (16 k/3 m) (Tema: musik/dans ) 17 barn/ungdomar (10 k/ 7 p) 3 okt FAMN 14 deltagare (14 k) 8 oktober: Workshop 30 deltagare (30k) (I samarbete med Center för Skolutveckling ) 10 oktober Anhörigträff 18 deltagare (16 k/2m) (Tema: Övergång till vuxenlivet medverkan av Elaine Johansson) 14 okt Fler TAKK/FAMN 41 deltagare (36 k/7 m) 15 okt FAMN 14 deltagare (14 k) 16 okt Fler-TAKK/FAMN 41 deltagare (36 k /7 m) 17 okt FAMN 14 deltagare (14 k) 18 okt Fler-TAKK/FAMN 38 deltagare (33 k/ 2m) 7 nov Anhörigträff 9 deltagare (9k) 19 (39)
(Tema: Tecken för samtal om viktiga saker). 8 nov Avstämningsgruppsmöte 10 deltagare (10 k) 5 december Anhörigträff 14 deltagare (13 k/1 m) (Tema: Bra mat och rutiner och AKK-stöd ) 15 december Familjesöndag 15 vuxna (10 k/5 m) (Tema: Jul fest med Sign UPP) 14 barn/ungdomar (8 f/6p) VT 14 När Vad Deltagare Antal 23 januari Infomöte Fler TAKK/ FAMN. 1 man, 16 kvinnor, 17 deltagare. 30 januari Anhörigträff 3 man, 16 kvinnor, 19 deltagare. (Tema: Avslappning och avspänning). 27 feb FAMN 19 deltagare 28 feb FAMN 19 deltagare 4 mars Fler TAKK/FAMN 51 deltagare 5 mars FAMN 19 deltagare 6 mars Fler TAKK/ FAMN 51 deltagare 25 mars Workshop 42 deltagare (34 kv/8 m) Delaktighet ger kvalité i samarbete med Social Resursförvaltning 27 mars Anhörigträff 11 deltagare (10 k/1 m) (Tema: Bra mat och goda rutiner och AKK-stöd, fortsättning) 29 april Avstämningsgruppsmöte 10 deltagare (10 k) 24 april Anhörigträff 9 deltagare (8kv/1 m) (Tema: Samhällets Stöd) 9 maj Konferens om flerspråkighet 55 deltagare (55 k) I samarb med Specialpedagogiska Skolmyndigheten, SPSM. 18 maj Familjesöndag 7 vuxna (5 k/2 m ; 7 barn (3 fl /4p) 20 (39)
28 maj Workshop 14 deltagare (13 k/1 m) I samarbete med Hjällbo Samverkan småbarn. 6 juni Familjesöndag 20 vuxna (12 k/8 m). (Grillfest) 12 barn (7 f l/ 5 p) 10 juni Avslutnings Workshop 50 deltagare (45 k/5 m) TAKK för språket Bilaga 2: Sammanställning av utvärderingar för Fler-TAKK utbildningen ht. 2013 i samarbete med Uddevalla kommun. Antal utbildningstillfälle: 3 Tillfälle 1: Fler-TAKK utbildning 14 oktober, 2013. Enkäten besvarades av 22 deltagare som ingick i personalgruppen. 1. Vad har varit bra/mindre bra med utbildning Fler-TAKK. Bra. Blandning av praktik-teori -7. Intressanta föreläsningar. 9. kul när vi fick lösa ett fall. Kul att prova teckna.-3 Jag fått en förståelse om hur viktigt samarbetet med modersmålslärare i hemmet är. Efterlyser mer konkreta sätt att jobba när vi inte har föräldrarna med sig. Bra att jobba i grupper.-3 Mycket information om TAKK.-2 Det var ett bra tillfälle att gå på kurs med föräldrar. Mindre bra Man skulle använda mer tecken. Önskas mer tydlighet, struktur, information om tester och om hur man gör.-4 Jag hade föredragit att få presentationerna på papper att anteckna på. 2. Diskuterar du användning av AKK och modersmålet med flerspråkiga familjer som du träffar i ditt arbete? Om ja vad brukar du att ta upp? Ja: 16 Det är positivt för språkutvekligen en bro att bygga mellan barn vuxenbarn. Om modersmålet med flerspråkiga.-2 21 (39)
Berättar om det finns behov av AKK.-5. Vikten av hur viktigt det är. Barnet får ett sätt att kommunicera, man undviker många missförstånd och frustrationer.-3 Vi pratar hur vi ska samarbeta mellan skola och hemmet och modersmållärare. Nu ska jag börja använda tecken. Nej: 6 3. Kommer du att göra på ett annat sätt i ditt möte med flerspråkiga familjer efter utbildningen Fler TAKK? om Ja Hur? Om nej varför inte? Ja-20 Fråga ännu mer Mer utbildningar Ska förmedla vikten av att kunna kommunicera med varandra.-5 Fråga om modersmålslärare kan delta i samtal. Peppa mina lärare, får dem att göra detta. Öka tydlighet Försöka ta med mig de aktuella familjerna på tåget med hjälp av tolk. Uppmuntra använda AKK.-2 Uppmuntra personal att säja ordet på modersmålet. Från förutsättningar som finns hos familjen Använda och träna på tecken.-3 Använda kunskap från Takk-2 Svårt att säja nu, men jag tänker annorlunda. Nej-1 Vi har inga barn med funktionsnedsätt ning i gruppen. 4. Vet du hur man använda TAKK och annat AKK tillsammans med modersmålet? Ja-20 Delvis, men behöver fler idéer.-2 Man ska arbeta tillsammans med föräldrar. T.ex. jobba med tecken. Ja, man använder sitt modersmål tillsammans med tecken eller bilder.-5 Har ändå tanke att göra på samma sätt som med svenska elever. Positivt presentera att det är bra för alla. Modersmål lärare får samma bilder som är aktuella. Vi modersmållärare ska ha en bra kontakt med svenska lärare. Vi brukar ha planering med förskola eller skolan hur kan vi jobba med barnet på sätt som passar honom. Bra kontakt mellan modersmållärare och familjen.-2 Nej-2 22 (39)
Nej, men kanske lär mig under veckan.-2 5. Kan du rekommendera personer med kommunikativa funktionsnedsättningar och flerspråkig bakgrund att använda TAKK och annat AKK på modersmålet. Ja-22 Om man har en annan bakgrund. Allt hjälp för att kommunicera är bra. Jag vill ha mer kurs. Det är bra att få stöd genom kurs och förståelse till exp. genom goda exp. Det jag gjorde innan, men det är bra att bli påminn. Det är bra att arbeta för det varje dag. 6. Något mer du vill säja om dagen Det finns alltid nya saker att lära.-2 Tack.-8 Ny tanke, ny energi! Ni inspirerar.-2 Se fram emot onsdagen. Tycker det var slöseri med tiden att ha fika på morgonen. Räknade med att kursen började 9.00. Det var fantastiskt. Information om olika nivå i språkutveckling var jätte intressant. Jag fick massa erfarenheter. Jag tackar alla deltagare. Ni är bästa, men lite mer material, snälla. Intressant, lättsamt och mycket bra. Tillfälle 2: FLER-TAKK utbildning 16 oktober 2013. Enkäten besvarades av 24 deltagare som tillhörde personalgruppen. Fråga Jag kan använda i vardagen det vi har gått igenom på utbildningen idag. Stämmer helt Stämmer mycket Stämmer lite Stämmer inte alls. 13 9 1 0 Fråga Idag hade kursen en relevant innehåll. Stämmer helt Stämmer mycket Stämmer lite Stämmer inte alls. 15 9 0 0 23 (39)
Kommentarer Bra att ni tydligt gjorde skillnad mellan språkledare och tolk. Jag vill tacka för att jag fick nya idéer. Jag tror att ni har redan en stor erfarenhet så kämpa på. Nimos berättelse var fantastisk. Jag ska ta handlingarna till mig och tänka på alla mina elever. Jag vill att föräldrar som vill förbättra kontakt med sitt barn skulle vara med oss. Tack för att ni skapar en bro mellan svenska och andra språk. Bra tips till ex på apparna och bilder. På vilket sätt kan man hjälpa sitt barn om barnet pratar inom familjen men inte på förskolan? Hur vi går vidare efter utbildningen? (Med TAKK, samarbetet hemmetförskola)? Sista tillfälle 3: Fler-TAKK utbildning, utvärdering den 18 oktober 2013. Enkäten besvarades av 22 personer. Svarande tillhörde personalgruppen. Fråga: Vad var bra/mindre bra med utbildningstillfälle idag? Bra: Bra föreläsning av Salameh Att sitta och teckna i grupp och att man lyfter upp modersmålet Jag och vi som arbetslag har fått en ny utmaning i vårt pedagogiska arbete med barn på förskola En massa nyttiga saker på en plats. Mycket bra information Möta modersmålslärare, föräldrar. Att alla är nybörjare. Ledningen på Mim inspirerande personer. Bra med ledare som visar och sen sätter ihop meningarna. Det hade varit bra att boka uppföljnings tillfälle redan från början. Bra sammanfattning. Har fått lite mer kunskap om andra kulturer och hur kan jag använda det i mitt arbete med flerspråkiga barn. Praktiska tips ur verkligheten. Intressanta frågar som kom upp. Förstår bättre hur samarbetet med hemmet är. Ni får oss att känna oss viktiga Mindre bra: Utbildningen tar slut. Och man ska visa, söka, hålla glöden vid liv- ensam. Svårt att smälta Evas-Kristinas föreläsning vid ett tillfälle, hade önskat lite utförligare information från Salameh efteråt. Synd att förskolledning inte var med idag 24 (39)
Fråga: Kommer du att göra på ett annat sätt i ditt möte med flerspråkliga familjer efter utbildningen FLER- TAKK? Ja 22 st Nej 0 Antal Kommentar 4 st Använda AKK vid olika samtal om barn har språksvårigheter 3 st Förklara vikten med att ha flera språk, att de stödjer varandra 3 st Mer samarbete modersmålslärarna 2 st Arbeta för mer modersmål i förskolan 2 st Vi har börjat ett arbete som är viktigt att behålla 2 st Sprida kunskap i mitt arbetslag och uppmuntra mina kollegor att stöda familjer med annat modersmål 1 st Förklara vikten av tecken 1 st Jag fick ett annat perspektiv, som går bra att använda 1 st Planering tillsammans med familjen Fråga Vet du hur man använder TAKK och annat AKK tillsammans med modersmålet? Stämmer helt 14 st Stämmer mycket 7 st. Kommentarer: Vi kan bygga vidare på en bra grund efter denna utbildning. Jag vet hur jag använder det, behöver mer kompetens i själva tecknandet. Tack. Stor behov att föra ut det till skolar och föräldrar. Bra att båda pedagoger, stödenheten och modersmållärare fått samma utbildning och så klart föräldrarna Något mer du vill berätta för oss om utbildningen Fler- TAKK Antal Kommentarer 5 st Till slut jag vill tacka er det var jätte bra utbildning och jag har fått så mycket erfarenhet och tips från er 2 st Ska varmt rekommendera den till andra 1 st Skulle vara bra om det blir organiserat i flera kommuner. 1 st Jag önskar försättning. Det finns flera familjer som behöver det. 1 st Tack för att engagerade och positiva människor som ni finns. 1 st Vi ska försätt förmedla att ända attityder, kunskap förstå varann, tas tid, ska ges tid. Viktigt för att komma ihåg för oss också. Nu får jag lära mig flera tecken, kommer jag att använda dem i samtal med mitt barnbarn. För att se om 1 st språkutveckling går snabbare. Tack. 1 st Bra för föräldrar att träffa andra föräldrar och få insikt i varför människa använder AKK. 1 st En bra och användbar information i arbetet med flerspråkliga barn med funktionshinder. 1 st Jag skulle gärna gå på sådan kurs igen. 1 st Jag kommer att kontakta er för vidare spridning av er utbildning till Göteborg. 1 st Ni har väkt min nyfikenhet. 25 (39)
Bilaga 3: Sammanställningen av utvärdering för utbildningen Fler-TAKK Vt. 2014 i samarbete med Center för Skolutveckling i Göteborg. Antal utbildningstillfälle: 2 heldagar. Första tillfälle: 4 mars 2013, enkäten besvarades av 37 deltagare Andra tillfälle, 6 mars, enkäten besvarades av 18 deltagare. Här nedan följer en sammanställning av svaren från båda tillfälle: Fråga 1. Vad har varit bra/mindre bra med utbildningen Fler-TAKK idag? BRA - Att träffa föräldrarna -14. - Mycket givande allting. Bra kunskap om barn med särskilda behöv. Har fått en annan förståelse för TAKK användning.-3 - Eva-Kristina- bra föreläsning-10. - Praktiska övningar, blandade grupper.-7 - Bra balans och planering på dagen.-7 - Bra föreläsningar, bra diskussionerna.-12. - Bra ledare. - Bra kommunikation i grupper.-2 - Mycket information på kort tid.-5 - Bra utbildning överhuvudtaget-8 MINDRE BRA. - Inget nytt med bilder och tecken. - Teckna i grupp-1 - Önskar mer tid att tecka.-1 - För lite tid för disskussioner.-1 - Filmning utan deltagarens medvetenhet.-1 - Vår ledare var inte så bra förberedd.-1 - Lång tid inför gruppindelning.-1 - Svårt att höra, för många grupper i samma rum.- 1 Fråga 2. Kommer du att göra på ett annat sätt i ditt möte med flerspråkiga familjer efter utbildningen Fler-TAKK? Om ja, Hur? (Frågan ställdes enbart under tillfälle 2) Av 18 som svarade enkäten under tillfälle 2, svarar 18 JA och anger att: - Kommer att dela ut materialet till familjerna om AKK - Tillsammans med modersmålslärarna utveckla vårt arbete med kommunikation. Tillsammans med föräldrarna ta upp detta på föräldramöte.-4 - Jag ska bli mer medveten om kulturella skillnader.-3 26 (39)
- Ja ska använda sociala berättelser på ett enkel nivå-2. - Jag ska använda kunskaperna i mitt dagliga arbete.-5 - Kommer att fråga mer om barnets kunskap. Frågor med svarsalternativt tillfälle 1 och 2. Fler-TAKK vt 14 Fråga 2: Det vi har gått igenom på utbildningen idag kan jag använda i vardagen Fråga 3: Idag hade kursen ett relevant innehåll: Fråga 4: Vet du hur man använder AKK med modersmålet? (enbart tillfälle 2 och då 18 respondenter) Antal som svarat Stämmer helt Stämmer mycket 33 18 17 2 55 48 7 0 18 10 7 1 Stämmer lite Stämmer inte alls Bilaga 4. Projektets kommunikation med politiken i Västra Götalands Regionen Hej Helena, Tack för samtalet idag, här kommer lite information om föreningen och projektet. Vi heter föreningen MIM (MItt i det interkulturella mötet) och har i 14 års tid arbetat med frågor kring hur personer med en annan språklig och kulturell bakgrund som har en funktionsnedsättning och deras familjer ska kunna få ett likvärdig stöd i samhället och ett bra bemötande.vi har drivit flera Arvsfondsprojekt och har medlemsaktiviteter, som studiebesök, informationskvällar och familjesöndagar. Våra medlemmar är framförallt flerspråkiga föräldrar till barn med funktionsnedsättningar och personer som är intresserade av interkulturalitet och mångfaldsfrågor. Vi får stöd ifrån Socialresursförvaltning och sitter i FUB - huset på Lillatorpsgatan 10. Vi skulle nu vilja komma och besöka er för att presentera vårt projekt TAKK för språket. Tillsammans med MAS (Skånes Universitetssjukhus), DART (Kommunikations och dataresurscenter), SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) och Habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän har vi arbetat fram konkreta metoder och verktyg för att stödja och uppmuntra flerspråkiga föräldrar att använda sig av AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation) till sina barn. Det har tidigare inte funnits vare sig en medvetenhet eller möjligheter till att tillgodose dessa föräldrars behov, inte heller har det funnits den kunskap för att besvara deras frågor kring flerspråkighet och AKK som det gör nu. Genom projektet har vi utbildat pedagoger, logopeder, modersmålslärare i hur man kan göra och varför man skall lyfta det flerspråkiga perspektivet i mötet med föräldrarna. Vi har samtidigt hållit utbildningar för föräldrarna där vi har konkret visat hur AKK används, diskuterat funktionsnedsättningars konsekvenser och haft samhällsinformation. Resultaten har varit mycket givande och vi har lyckats att föra in det flerspråkiga perspektivet i de olika samarbetspartnernas organisationer och utbildningar och även haft möjlighet att presentera projektets resultat på olika konferenser och föreläsningar Nu vill vi sprida vår kunskap vidare, vi skulle verkligen uppskatta att komma till er och presentera resultat, besvara frågor och tänka tillsammans mer er om hur det flerspråkiga perspektivet kan 27 (39)
förankras ytterligare i Göteborg. Har ni några frågor eller undrar något hör mer än gärna av er till Luz Solano (0709-38 61 76) projektledare eller Kerstin Kristiansson (0739 34 40 14) projektsamordnare eller gå in på vår hemsida www.mimgruppen.se där det står med om projektet och föreningen. Med vänliga hälsningar Kerstin Den 28 maj 2013 18:23 skrev Helena BJ Johansson <helena.bj.johansson@vgregion.se>: Tack, vi tar med denna till mötet på torsdag och återkommer därefter. Med vänlig hälsning Helena Johansson Nämndsekreterare Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Adress: Regionens Hus, 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 telefon: 010-44 114 04, mobil: 0767-85 44 49 e-post: helena.bj.johansson@vgregion.se Hej Helena Tack så mycket, jag hoppas de blev intresserade och ville träffa oss! Hör gärna av dig om det var några frågor, annars får du ha en härlig sommar! Med vänliga hälsningar Kerstin Kristiansson Den 2 juli 2013 15:58 skrev Helena BJ Johansson <helena.bj.johansson@vgregion.se>: Hej Kerstin, Beklagar det sena svaret. Jag har nu diskuterat ert erbjudande om att komma och presentera projektet TAKK för språket med nämndens presidium. Dessvärre har nämnden inte möjlighet att ta emot er men vill önska er lycka till med er fortsatta verksamhet! Med vänlig hälsning Helena Johansson Hej Helena, Tack för ditt svar, finns det någonting som du tycker vi ska ta med oss om det är så att vi i framtiden skulle vilja presentera något vi arbetar med för HSN. Det känns viktigt att inte låta våra frågor försvinna, som du säkert förstår och då vill jag gärna veta om det är något som vi borde tänka på inför framtiden. Hoppas du får en skön sommar! Med vänliga hälsningar Kerstin 28 (39)
(Inga ytterligare svar från nämnden) Hej Kerstin, Frågan har nu varit uppe för diskussion med presidiet för HSN 11. Nämnden har inte möjlighet att prioritera ett besök från er verksamhet. Har ni däremot något skriftligt underlag som ni vill sprida till nämnden kan vi hjälpa till med detta. Med vänlig hälsning Sophie Nygren Nämndsekreterare Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Regionens Hus Hälso- och sjukvårdsnämndernaskansli 405 44 Göteborg Tel. 010-44 114 25, 0705-42 05 73 Mejl: sophie.nygren@vgregion.se Hej Jan, Mitt namn är Kerstin Kristiansson och jag arbetar för MiM Kunskapscentrum tillsammans med bla Luz Solano. Jag vet att hon nämnde för dig att vi skulle vilja presentera resultat och rekommendationer gällande ett flerspråkigt perspektiv på AKK-stöd till HSN 5 och HSN 11. Vårt intresse för att sprida förutsättningar för familjer med flerspråkig bakgrund kvarstår och om du kunde hjälpa oss att ge dessa erfarenheter en plats i politiken så är vi evigt tacksamma. Med vänliga hälsningar Kerstin Kristiansson Hej Jan, Hoppas allt är bra med dig så här innan semestern. Jag skulle bara höra efter med dig om du hade möjlighet att ta de kontakterna som vi diskuterade för ett tag sen på telefon, det hade varit fantastiskt bra! Sen kan jag passa på och presentera en del av resultatet från projektet som vi håller på med nu. Vi har sammanställt och utvecklat vår hemsida nu med allt material och filmer odyl gällande flerspråkighet och AKK. Gå gärna in och titta!www.takkforspraket.se Ha det så fint så hörs vi av snart hoppas jag! Med vänliga hälsningar, Kerstin Kristiansson Hej Kerstin! Jo, jag har checkat runt lite. Bland annat var jag i kontakt med Ingegerd Svensson, tjänsteperson, på hälso- och sjukvårdskansliet och Elise Norberg Pilhem som är politiker i hälso- och sjukvårdsnämnd 11 (finns också med i vår rättighetskommitté) och berättade att ni gärna ville komma och informera. Elise tyckte det lät mycket intressant och hon fick adressuppgifter till er, men berättade också att det inte finns så mycket utrymme nu förtiden på nämndmöten för information om olika aktiviteter/projekt. Ingegerd Svensson var inne på samma linje. Jag kan nog inte bidra med så mycket mer ett tips är naturligtvis att kontakta politiker direkt, se länk nedan, och se om ni kan få tillfälle att träffa dem på något annat sätt än deras möten för information och diskussion. Länk till politikeruppgifter http://www.vgregion.se/sv/vastra-gotalandsregionen/startsida/politik/politiker-kontaktuppgifter/ 29 (39)
Bilaga 5: Antal deltagare i Projekt TAKK för Språket under år 4 Namn på aktiviteter Kvinnor Män Barn med fn. Antal deltagare och syskon Anhörigträff 16 3 19 (aktiva) Fler-TAKK 84 7 91 (aktiva) FAMN 29 4 33 (aktiva) Familjesöndag 12 8 45 (27 flickor 65 (aktiva) och 18 pojkar) Studenter på Högskolan 10 10 20 (aktiva) Väst Konferenser - - - 250 Arbetsgrupper i Projektet (arbetsgrupp, projektgrupp och avstämningsgrupp 25 3-28(aktiva) Total summa Deltagare 176+ (27) 35+(18) 45 506 Bilaga 6 Kartläggning av kommunikation och socialt nätverk för flerspråkiga barn/ungdomar med kommunikativa funktionsnedsättningar. 1. Bakgrundsinformation a) Namn på förälder: b) Namn på barnet (en): c) Ålder d) Har barnet en diagnos eller funktionsnedsättning? Ja Nej Om ja vilken e) Om ja, Vad tänker, känner du kring det? f) Har barnet några svårigheter för att kommunicera med andra i sin omgivning? 30 (39)
Ja nej Om ja, Vad tänker, känner du kring det? g) Vilka språk används i hemmet? h) Vilket språk använder du mest med barnet som behöver utveckla sitt språk eller har språksvårigheter? i) Vilket språk tror du att barnet är bäst på? j) Vilket språk känner du underlättar mest kommunikationen mellan dig och ditt barn med funktionsnedsättning? Modersmålet svenska annat k) Använder du tecken eller bilder för att kommunicera med barnet? Alltid Mycket ofta väldigt lite l) På Vilket språk pratar du när du tecknar eller använder bilder eller annat stöd? svenska modermålet annat båda språken 2. Huvudsalig kommunikation och Språkförmåga a) Hur kommunicerar barnet? Vad använder barnet själv för att kommunicera med omgivningen (du kan välja fler varianter) Tal Tecken Bilder Pekar Riktiga föremål Annat? b) Hur mycket förstår omgivningen av det barnet vill säga? Allt Mycket En del väldigt lite c) Var och med vem tror du att barnet kan kommunicera på bästa sätt? d) Kan barnet återberätta något som har hänt? e) Vad brukar barnet vilja prata om? Berätta om tre saker som barnet tycker om att göra hemma! f) Kan barnet använda frågeord som när, vem eller vad? 31 (39)
g) Hur mycket förstår barnet av det andra säger? Allt Mycket En del väldigt lite 3. Läs -och skrivintresse a) Är barnet intresserad av berättelser och böcker? Vilka böcker eller berättelser tycker han om? b) Är barnet intresserad av att rita? Vad ritar barnet? c) Kan barnet skriva sitt namn, känna igen bokstäver, läsa ord eller meningar? d) Är barnet intresserad av att ljuda bokstäver, titta eller läsa vad som står i böcker eller tidningar? e) Kan barnet skriva bokstäver, siffror, ord eller meningar? 4. Situationer i vardagen a) Vilka situationer önskar du blev enklare i vardagen i kommunikationen mellan dig och ditt barn? b) Vilka situationer tycker du fungerar bra i vardagen? Vad gör du då? c) Finns det situationer i vardagen som du skulle vilja presentera med hjälp av bilder, tecken eller med annat stöd? 32 (39)
d) Hur tror du att vi kan få andra medlemmar i familjen eller barnets kontaktnät att använda stöd i kommunikationen som t ex tecken eller bilder? 5. Observation eller frågor till förälder: a) Använder ditt barn kommunikationskarta/kontaktbok/dagbok hemma? Vem skriver i kontaktboken? Vem läser dagboken eller kontaktboken? b) Är det något mer som du tycker är viktigt att berätta om ditt barn eller barnets kommunikation? 6. Samarbetet mellan skolan och hemmet: a) Hur förmedlas viktig information mellan hemmet och skolan Dagbok Dagliga samtal Veckobrev Annat Mail b) Hur ofta får du reda på hur barnets dag har varit? Alltid Väldigt ofta Ofta Nästan aldrig c) På vilket sätt får du reda på hur barnets dag har varit? d) Skulle du vilja att barnets modersmål användes mer i skolan? e) På vilket sätt tror du att det skulle kunna göras? Stort Tack för dina svar! 33 (39)
Bilaga 7 Famn-utbildning hösten 13/våren 2014. Antal tillfälle: 6 Sammanställning av målgruppens utvärdering. Sammanställningen nedan avser tillfälle då enbart personer från målgruppen deltog i utbildningen FAMN Respondenter Per tillfälle Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Tillfälle 4 Tillfälle 5 Tillfälle 6 12 6 9 13 9 8 Fråga 1 Jag kan använda med mitt barn/ungdom det jag har lärt mig på kursen idag Stämmer helt Stämmer mycket Stämmer lite Stämmer inte alls Tillfälle 1 9 2 1 Tillfälle 2 3 3 0 0 Tillfälle 3 5 4 0 0 Tillfälle 4 8 5 0 0 Tillfälle 5 7 1 0 0 Tillfälle 6 6 2 0 0 Fråga 2 Idag hade kursen ett bra innehåll Stämmer helt Stämmer mycket Stämmer lite Stämmer inte alls Tillfälle 1 9 3 0 0 Tillfälle 2 3 3 0 0 Tillfälle 3 5 4 0 0 Tillfälle 4 9 4 0 0 Tillfälle 5 6 2 0 0 Tillfälle 6 4 4 0 0 Fråga 3 Ledarna håller i kursen på ett sätt som gör att jag kan lära mig mer om hur jag kan kommunicera med mitt (mina) barn med funktionsnedsättning. Stämmer helt Stämmer mycket Stämmer lite Stämmer inte alls Tillfälle 1 8 4 0 0 Tillfälle 2 2 4 0 0 Tillfälle 3 6 3 0 0 Tillfälle 4 8 5 0 0 Tillfälle 5 7 1 0 0 Tillfälle 6 6 2 0 0 34 (39)
Fråga 4 Något mer du vill berätta för oss om den här gången? - Flera kurser som den här behövs (6) - Ni var fantastiska och jag är glad att ha träffat er (3) - Vi vill titta på fler filmer för att ser hur andra gör (3) - Jag hade inte förväntat mig att lära mig så mycket tecken (3). Bilaga 8. Deltagarlistor i olika utbildningar i Projekt TAKK för Språket år 4. Fler TAKK ht 13 Namn Skola/roll 1 Ulla Bergqvist Dalabergs förskola avdelning Kloker 2 Kristina Adamsson Dalabergs förskola avdelning Kloker 3 Issa Maysson Elcheikh Dalabergs förskola avdelning Kloker 4 Katarina Thulin Fjällrävens förskola avdelning Mickel 5 Carina Danielsson Särskolan Stråket 6 Jacqueline Jensen Lund Särskolan Stråket 7 Eva Magnusson Särskolan Stråket Ledningsgruppen 8 Zainab Sahrab Modersmålslärare 9 Kimete Miftari Modersmålslärare 10 Loma Abdullah Modersmålslärare 11 Shawbo modersmålslärare 12 Ingela Sörensson-Nilsson Modersmålslärare Ledningsgruppen 13 Eva-Lena Eliasson Hovhultskolan 14 Britt Runesson Skogslyckans förskola Avdelning Ekan/Jollen 15 Michaela Eldborn Skogslyckans förskola Avdelning Ekan/Jollen 16 Maria Flingmark Skogslyckans förskola Avdelning Havet 17 Gunnel Benjaminsson Nyfjäll Specialpedagoger i förskolan Ledningsgruppen 18 Isabella Axberg Specialpedagoger i förskolan 19 Anne Ericsson Specialpedagoger i förskolan 20 Lize Lindqvist Specialpedagoger i förskolan Ledningsgruppen 22 Anne-Marie Widengård Balladens förskola 23 Teuta Sapunxhiu Balladens förskola 24 Katarina Eklöf Balladens förskola 25 Inger Wiklund Ledningsgruppen 35 (39)
Projektgrupp för Utbildningarna Fler-TAKK/FAMN 1 Fitnete Peci Tolk/Albanska 2 Andreas Alme MiM Kunskapscentrum 3 Britt Claesson Dart 4 Christina Duvhammar SPSM 5 Elisabeth Noren SPSM 6 Eva Kristina Salamhe Språkens Hus 7 Eva Sandstedt SPSM 8 Göran Hartman SPSM 9 Hajia Saleh MiM Kunskapscentrum 10 Julija Kulina MiM Kunskapscentrum 11 Kerstin Kristiansson MiM Kunskapscentrum 12 Luz Solano MiM Kunskapscentrum 13 Maria Kraft Helgesson MiM Kunskapscentrum 14 Nimo Adam Lord MiM Kunskapscentrum Deltagare i Fler TAKK vt 14 Namn Roll Skola 1 Marianne Leven lärare Kvibergnäs 2 Franziska R. Jonsson lärare Kvibergnäs 3 Lejla Kocan lärare Kvibergnäs 4 Kerstin Thulin rektor Väderbodarna 5 Samar El Ghariri lärare Väderbodarna 6 Camilla Krook lärare Väderbodarna 7 Mehir Shahroei lärare Väderbodarna 8 Jessica Siverman lärare Väderbodarna 9 Suham Karem lärare Väderbodarna 10 Madeleine Forsling lärare Siriusgatan Stora Björn 11 Sanela Kutlija lärare Siriusgatan Stora Björn 12 Tellervo Pääkku lärare Siriusgatan Diamanten 14 Lisa Roos Khosaba lärare Siriusgatan Diamanten 15 Christina Nilsdotter Johansson specialpedagog Siriusgatan Diamanten 16 Henrik Stockhouse Lärare Olshammarskolan 17 Jenny (Vera) Anderss lärare Olshammarskolan 18 Jessica Trägårdh lärare Olshammarskolan 19 Sofia Winström pedagog Solbackaskolan 20 Lena Blomqvist Specped Solbackaskolan 21 Vernesa Ziraha Elevass Bergsgårdsskolan 22 Åsa Rhea Eriksson Specped Bergsgårdsskolan 36 (39)
23 Anneli Skoglund rektor Eriksboskolan 24 Kerstin Nyht Specped Eriksboskolan 25 Karin Hultstrand lärare Eriksboskolan 26 Eva Einert lärare Lilla Lackarbäck: 27 Eva Holgersson lärare Rävekärr sär 28 Hanna Askelund Utvecklingsledare Modersmålsenheten Mölndal Modersmålsenhet 29 Marja Andersson rektor Toleredskolan 30 Loretto Labbe modersmålslärare Toleredskolan 31 Annette Stahl lärare Toleredskolan 32 Anna Karin Halvarson lärare Toleredskolan 33 Aleksandra Milovic rektor Högsbodalsgymansiesär 34 Katrina Johansson lärare Högsbodalsgymansiesär 35 Charlotte Larsson Habpersonal Stjärncentrets Dgv 36 Claes Anneling enhetschef Stjärncentrets Dgv 37 Hamid Zafar rektor Gårdstensskolan 38 Carin Karlsson lärare Gårdstensskolan 39 Siamak Taklimi lärare Gårdstensskolan 40 Dara Abdulla Mustafa modersmålslärare Språkcentrum Mölndal 41 Nexhat Hoxha modersmålslärare 42 Durdisca Juraskovic modersmålslärare 43 Lize Lindqvist specialpedagog Uddevalla kommun 44 Gunnel Nyfjäll specialpedagog Uddevalla kommun Barnets namn Hamdi (7) Fadumo (10) Abdimalik (14) Abdihakim (7) Abdullahi (7) Abdirahman (9) Emanuel (6) Saidsalad (12) Aisha (8) Emanuel (6) Flicka (4) Layan (5) Hamsa (7) Fadumo (19) Osman (20) Sandra (24) Förälderns namn Nadifo Ali Nadifo Ali Nadifo Ali Caasha Diriye (Aisha) Saida Mohamed Zemzem Ousman Kideste Petros Shugria Adam Ferha Istaahil Aden Marselya Racho Thura Khasro Nour Alkhatib Khadija Farah Khadija Farah Khadija Farah Maria Janeh 37 (39)
Ilida (21) Mohammed (11) Mohammed (11) Mohammed (11) Mahdi Fares (9) Baneen (7 år) Emil (4 å) Albin (4 år) Maria Janeh Nader Zirak Farzanch Pourali Faranak Pourali Hanan Daher (förälder arabiska) Naores Al-Zuhairi (förälder arabiska) Emilia Aliyeva ( förälder, azerbayanska, ryska) Lumturije Istogu ( förälder, Albanska) Grupper i projekt TAKK för språket år 4 Styrelsen i föreningen m.i.m under år 2013 1. Luz Solano (ordförande) 2. Julija Kulina (kassör). 3. Hillary Holm 4. Marceyla Racho 5. Kerstin Kristiansson 6. Mohammed Abdelrazek 7. Annika Anderson 8. Nada Dinevska (suppelant) Avstämningsgruppen i projekt TAKK för Språket under år 4 1. Anna Carlstrand (Habiliteringen Frölunda) 2. Britt Claesson (DART) 3. Eva Kristina Salameh,(Språkens hus) 4. Kerstin Kristiansson (m.i.m) 5. Luz Solano (m.i.m) 6. Ulla Reidersted (SPSM) 7. Marie Jacobsson (Center för Skolutveckling) Projektgruppen i projekt TAKK för Språket under år 4 1. Anneli Åkerberg, (Habiliteringen Hisingen) 2. Britt Claesson (DART) 3. Eva Kristina Salameh,(Språkens hus) 4. Eva Sandstedt (SPSM) 5. Kerstin Kristiansson(M.i.M) 6. Luz Solano, (M.i.M) 7. Marie Jakobsson (CFS) Arbetsgruppen inför utbildningar Fler-TAKK/TAKK för Språket år 4 1. Aisha Yassin Abdalla Al-Safi 2. Hajia Saleh 3. Julija Kulina 4. Faranak Pourali 5. Kerstin Kristiansson 6. Luz Solano 38 (39)
7. Maria Kraft Helgesson 8. Nimo Adam Lord 9. Anneli Åkerberg, (Habiliteringen Lundby Strand) 10. Britt Claesson (DART) 11. Marie Jakobsson (CFS) Bilaga 9: Länkar till artiklar där projektet har lyfts fram: http://www.goteborg.fub.se/fub-nytt%202014%203_webb.pdf http://www.uddevalla.se/kommunpolitik/omkommunen/press/pressmeddelande/nyhetsarkiv/n yheter2013/teckenhjalperflersprakigabarnattkommunicera.5.7c53082c141a50be36f519e.html http://www.sahlgrenska.se/upload/su/omrade_barn/vo12/regionhab/fouu/12-05-09-fouur%c3%a5d.pdf http://www.habiliteringschefer.se/kvaldagar/2012/files/abstractlista_posters_120330.pdf http://www.grkom.se/download/18.2ac624f134f22c3a7980003433/1328179441985/mp_funk _2012_inbjudan_klar.pdf https://medlem.foreningssupport.se/rfa/uploads/goteborg/f%c3%b6reningsnytt_juni2011_ WEBB.pdf http://isaac-sverige.se/onewebmedia/kommunikationskarneval2014.pdf http://www.destinationoresund.com/documents/akkinbjudan.pdf I två avnitt av boken Nya möjlighet med tecken av Maria Kraft-Helgesson. http://www.adlibris.com/se/sok?q=maria%20krafft%20helgesson 39 (39)