En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013

Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar för ett utvecklingsinriktat lärande... 4 5. Inriktning... 6 5.1 Omvärldsbevakning och analyser... 6 5.2 Utvärdering och uppföljning... 7 5.3 Ökat lärande genom kommunikation internt och externt... 7 5.4 Ledning och styrning... 7 5.5 Dokumentation... 7 1

1. Bakgrund och uppdrag Regionala självstyrelseorgan, kommunala samverkansorgan och i vissa fall länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att ta fram lärandeplaner för det regionala tillväxtarbetet. Lärandeplanen syftar till att öka lärandet av de utvecklingsinsatser som genomförs inom ramen för det regionala tillväxtarbetet. Bland annat genom att arbeta mer systematiskt med uppföljning och utvärdering samt kommunikation av resultaten. Lärandet bör stärkas i såväl framtagande av insatser som i genomförande och avslutning i både projekt, program och löpande verksamhet. 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland? Lärandeplanen syftar till att insatser som ska främja en hållbar tillväxt i Halland ska vara väl underbyggda och effektiva. Detta är särskilt viktigt inför sammanhållningspolitikens kommande programperiod 2014-2020. Utmaningar för den regionala tillväxtpolitiken i Halland är: att identifiera och långsiktigt prioritera områden där Halland har goda förutsättningar. samhällsutmaningar som drivkraft för att främja innovationer. att överbrygga administrativa, kommunikativa och mentala gränser. att öka det halländska näringslivets investeringar i forskning. att utnyttja potentialen i regionförstoring (geografisk/funktionell). att stimulera nya och befintliga företag att växa och öka sin konkurrenskraft. att företag kan hitta rätt kompetenser. att identifiera och tillvarata nya marknader. att Högskolan i Halmstad kan möta den nationella och internationella konkurrensen. att öka möjligheterna för ungdomar, utlandsfödda och funktionsnedsatta att få jobb. Denna lärandeplan är framtagen via dokumentanalyser, samtal, informationsmöten och workshop med representanter från Region Halland, kommunerna i Halland, Länsstyrelsen, Högskolan i Halmstad och företagsfrämjande organisationer. Det har varit en process där de medverkande har 2

beretts möjligheter till inspel och synpunkter. Lärandeplanen ska vara ett levande dokument som innebär en kontinuerlig process. Varje år ska lärandeplanen följas upp och revideras. 3. Utgångsläget Halland - bästa livsplatsen 2005-2020 är Hallands regionala utvecklingsstrategi (RUS). Den innehåller 15 strategier som samlas under fyra områden: Här förverkligar vi bodrömmar Här bygger vi företag med kunskap Här skapar vi fördelar av läget Grundläggande förutsättningar Inom ramen för ovanstående strategiska ramverk antog regionfullmäktige i maj 2011 Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 (MoS). Den styrs av den regionala utvecklingsstrategin men har kortare tidshorisont och betonar de delar som är strategiskt viktiga för Region Halland att genomföra fram till 2015. I ett inspel till regeringen har Region Halland definierat vad man anser bör ligga till grund för den kommande sammanhållningspolitiken. I och med att Kommunalförbundet Region Halland och Landstinget Hallandbildade en regionkommun 2011, så har nya strukturer formerats från de nya förutsättningarna. Ett flertal processer har också initierats för att förbättra styrning och ledning inom det regionala tillväxtområdett. Ett sådant exempel är att indikatorer ska utvecklas inom tillväxtområdet för att kunna mäta hur väl uppsatta mål och strategier uppnås. Gemensamma digitala projektplatser har utvecklats och som både används för interna projekt inom Region Halland som för externa projekt med olika samarbetspartners. Regionens nya Intranät har en förbättrad funktion vad gäller samarbeten och gemensamma arbetsplatser och blir därmed ett viktigt redskap för det interna lärandet. Ett extranät kommer att utvecklas vilket innebär att även externa samverkanspartners kan delta i olika samarbeten. Det finns en projektstyrningsmodell som ska användas vid projektarbete, som är nyreviderad och anpassad för det regionala tillväxtarbetet. Projektstyrningsmodellen är gemensam för regionen och kommunerna i Halland. Inom denna modell finns ett flertal mallar att använda vid planering, genomförande och rapportering av projekt. Regionstyrelsen har beslutat om kriterier som ska användas vid bedömning av projekt. Regionkontoret har utarbetat en handläggningsrutin för handläggning av projektansökningar. Tillsammans med Högskolan i Halmstad genomförs ett pilotprojekt kring en projektportföljsmodell. Syftet med den är att organisera och driva effektiv portföljstyrning av projekt, så att resurserna kan användas mer effektivt. 3

Under många år har Region Halland arbetat i breda kontaktnät med representanter från kommunerna, statliga myndigheter, högskolor och universitet, näringslivet och ideella organisationer såväl regionalt som nationellt och internationellt. Dessa samarbeten har i vissa fall börjat formaliseras på ett tydligare sätt. 4. Förutsättningar för ett utvecklingsinriktat lärande En förutsättning för att öka lärandet inom det regionala tillväxtarbetet är att deltagande aktörer arbetar utifrån en lärande organisations principer. Enligt Albinsson 1 finns två grundperspektiv som är viktiga när man talar om en lärande organisation; att ta tillvara på kunskap och lärdom i organisationer och att skapa förutsättningar för lärande. Mycket som skrivs handlar om lärande inom organisationer. För Region Hallands del handlar det i huvudsak om lärande mellan organisationer. För det regionala tillväxtarbetet, som involverar en mängd enskilda aktörer, krävs det att det utvecklas former för ett gemensamt lärande. Oavsett vilken typ av interaktion som pågår är det viktigt att fokusera på information (det som utbyts), kommunikation (hur utbytet sker) och koordinationen (när och i vilken ordning utbyten sker). Gemensam utformning av dessa bör göras för att nå konsensus. Förtroende anses som den viktigaste faktorn för att möjliggöra lärande mellan organisationer 2. En problematik som ofta nämns är svårigheten att projekt inte leder till långsiktiga effekter. Brulin och Svensson lyfter tre mekanismer för att få projektresultat att leva kvar 3. Dessa är: 1. Ett aktivt ägarskap 2. En samverkan mellan viktiga aktörer och organisationer 3. Ett utvecklingsinriktat lärande Ett aktivt ägarskap är att det finns starka aktörer som skapar förutsättningar för att ett projekt drivs framåt och som tar ansvar för att resultaten tas om hand och transformeras till långsiktigt hållbara effekter. Samverkan mellan aktörer bygger på en gemensam kunskapsbildning som varvas med handling. Ett utvecklingsinriktat lärande är en organiserad lärprocess som sker fortlöpande och som en del i utvecklingsarbetet. Lärande och reflektion är avgörande för att projektresultat ska överleva och utvecklas. I figur 1 nedan, visas en kedja av aktörer i en projektorganisation. Dessa aktörer har olika funktioner och uppgifter som behöver balanseras för att uppnå ett hållbart utvecklingsarbete. 1 Albinsson, P. (1998) Den lärande organisationen. Brainbooks 2 Fagerdahl, A., Löfgren, A. (2004) Organisatoriskt lärande.linköpings Universitet 3 Brulin, G., Svensson, L. (2011) Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Studentlitteratur 4

Figur 1: En projektorganisation med olika funktioner och uppgifter. Källa: Brulin och Svensson 2011 I lärandecirkeln nedan illustrerar Ellström de olika frågor som bör ställas i olika faser för att skapa ett utvecklingsinriktat lärande 4. 7. Hur ska vi fortsätta arbeta? 6. Reflektera över hur det har gått 1. Hur arbetar vi idag? Vad är positivt/negativt? 2. Varför arbetar vi som vi gör? 5. Pröva den nya lösningen 3. Vilka alternativ finns? Hur kan man göra istället? 4. Förslag till nytt arbetssätt Utveckla den nya lösningen Figur 2: Lärandecirkeln Per-Erik Ellström 4 Tillväxtverket (2011) Lärande i utvecklingsprojekt en grund med konkreta verktyg 5

5. Inriktning För att ytterligare kunna förbättra det utvecklingsinriktade lärandet så är det viktigt att gå från ett individlärande till ett organisatoriskt lärande. Det är också viktigt att se till hela projektorganisationens funktioner och roller. Det innebär att finansiärer och ägare tar ett större ansvar för process och resultat. Detta blir extra viktigt när externa aktörer får huvudansvar för vissa processer och verksamheter, medan Region Halland står som finansiär. En förutsättning för att öka lärandet inom det regionala tillväxtarbetet är att man arbetar utifrån en lärande organisations principer. I grunden handlar det dels om ett förhållningssätt som präglar verksamheter och relationer mellan medarbetare och dels den politiska miljön. En stor del av den regionala tillväxtpolitiken är externt finansierad via främst EU. Under 2013 kommer nya EU-program att skrivas och det blir viktigt att tidigt planera och organisera för hur dessa kan leda till ett utvecklingsinriktat lärande med långsiktiga effekter, i samverkan med olika aktörer. För att ett gemensamt lärande ska vara möjligt är det viktigt att det finns väl utvecklade samverkansformer. Generellt sett har Halland bra förutsättningar för samverkan och därmed för gemensamt lärande. I samverkan mellan Region Halland och kommunerna har formella styrgrupper inom olika verksamhetsområden formerats. Det har också genomförts en översyn av de regionala nätverk som funnits för att kunna prioritera och fokusera. Med Högskolan i Halmstad och Campus Varberg har samarbetsavtal skrivits och formella samarbetsstrukturer har börjat formeras. Utifrån nulägesanalysen så kommer vi att fokusera på fem områden i lärandeplanen; omvärldsbevakning och analyser, utvärdering och uppföljning, intern- och extern kommunikation, ledning och styrning samt dokumentation. Nedan beskrivs den inriktning som kommer att prioriteras inom respektive område. 5.1 Omvärldsbevakning och analyser Omvärldsbevakning och analyser är viktiga med tanke på de utmaningar som den regionala tillväxtpolitiken står inför. Omvärldsanalyser sker i dag inom respektive organisation i exempelvis kommuner och region. Det finns därför ett behov att utveckla metoder och redskap för att det lärande som finns i olika organisationer ska spridas. 6

5.2 Utvärdering och uppföljning Ett väsentligt verktyg för ett utvecklingsinriktat lärande är utvärderingar och uppföljningar. Idag genomförs det kontinuerligt utvärderingar och uppföljningar kring projekt, processer och verksamheter. En gemensam strategi för hur Halland arbetar med uppföljning och utvärdering inom det regionala tillväxtarbetet kommer att utarbetas, eftersom det är viktigt med en tydlig och gemensam utgångspunkt i vad vi vill att utvärderingar och uppföljningar ska bidra med i det regionala tillväxtarbetet. Inriktningen är därför att kunna genomföra gemensamma komptensutvecklingar inom området. Projektstyrningsmodellen kan också utvecklas och kompletteras med hur arbete med uppföljning och utvärdering ska genomföras. Under 2013 kommer nya EU-program att skrivas fram. Redan nu är det viktigt att planera för hur effekterna av dessa program ska mätas och utvärderas. 5.3 Ökat lärande genom kommunikation internt och externt För att nå ett ökat lärande i det regionala tillväxtarbetet är kommunikation under pågående process samt spridning av resultat viktiga faktorer. De informationskanaler som används idag är framförallt fysiska möten, externa och interna webbplatser och samarbeten samt skrivna rapporter. Det är viktigt att förbättra verktyg för att systematisera resultatspridning och kommunikation. Ett av de största hindren för ett utvecklingsinriktat lärande är att inte resultat sprids på ett tillfredställande sätt. Det är också av största vikt att resultat sprids till rätt målgrupp. Det handlar om att kommunicera resultat från både omvärldsanalyser, utvärderingar och projektinsatser etc. En övergripande kommunikationsstrategi kommer därför att utarbetas. 5.4 Ledning och styrning Region Halland har det regionala ansvaret för tillväxtpolitiken. Mestadels handlar det om att skapa förutsättningar, medan själva genomförandet oftast sker hos andra aktörer. Det ställer höga krav på Region Hallands förmåga att leda, driva och stödja utvecklingsprocesser där flera olika aktörer deltar. Region Halland ska organisera den regionala tillväxtpolitikens genomförande så att resultat från olika insatser leder till långsiktiga och positiva effekter. Det kräver större fokus på hela kedjan av involverade aktörer och en styrning genom gemensamt lärande. Region Hallands ägarskap blir därmed mer aktivt och ansvaret för planering, process och resultat tydliggörs. 5.5 Dokumentation För att kunna förbättra lärandet är det också viktigt att arbeta med att utveckla system för dokumentation. Det är värdefullt att kunna ta del av resultat från projekt och utvärderingar på ett enkelt och överskådligt sätt. Kommunikationsplattformen blir ett redskap att förbättra tillgängligheten till resultat av projekt och program inom den regionala tillväxtpolitiken. 7