Studiebesök från Norge. Sandra Karlsson Catherine Alexander Göran Cars Samhällsplanering och miljö. KTH

Transkript

1 Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö -Reflektioner i halvtid Studiebesök från Norge Sandra Karlsson Catherine Alexander Göran Cars Samhällsplanering och miljö. KTH

2 Disposition -Vårt uppdrag -Slutsatser och rekommendationer för framtiden

3 Vårt uppdrag KTH, Kungliga tekniska högskolan, avdelningen för Samhällsplanering och miljö Följeforskning Dokumentation insatser och prioriteringar i relation till områdets karaktär Organisation Medborgardeltagande Förankring & Samverkan

4 Ny organisation Decentraliserad styrning Stadsdelen koordinerar områdesutvecklingen Att stimulera prövande och experimentellt arbetsätt Att testa och skala upp metoder och idéer som kan spridas lokalt, nationellt och internationellt

5 Medborgardeltagande Att utgå från lokala behov, utmaningar och möjligheter Att gå från åtoch förtill medoch tillsammans

6 Samverkan Stimulering av öppen, jämlik samverkan mellan offentlig, privat och ideell sektor Samverkanskultur som arbetssätt

7 Vad har uppnåtts så här långt? Överlag positiv värdering Utvckling av nya verksamheter och samarbetsformer Målområden Framtidens lärande och Framtidens jobb Prioritering och fokusering Mötesplatser för social interaktion Nya former för samverkan Minska fysiska och mentala barriärer

8 Utmaningar Att åstadkomma förändringsarbete i den takt som är önskvärt, förklaringar: Osäkerhet inför nya arbetssätt Avsaknad av kompetens och erfarenhet Diffus roll för andra som arbetar i området Oklarhet och osäkerhet kring förväntningar

9 Hur kan effektiviteten stärkas? En i huvudsak positiv utveckling som behöver stärkas i fyra avseenden Kunskap Kvantifiera av mål och uppnådda resultat Samverkan mellan kommunala förvaltningar Förankring och momentum (tryck i utvecklingsprocessen)

10 Kunskap Kunskap om sociala processer och innovativt socialt arbete Uppgift att utveckla samverkansformer och arbetssätt för effektiv hantering av social problematik Kommissionen för ett socialt hållbart Malmös rapportering är svåra att översätta i praktiken Förslag: Att slutrapport och rekommendationer utmynnar i konkreta slutsatser och rekommendationer som kan nyttiggöras i det vardagliga social arbetet

11 Forts. Kunskap Kunskaper att lära av andra och varandra Kunskap och erfarenheter överförs inte till andra stadsdelar Begränsad organiserad kunskapsöverföring Förslag: Att någon stadsdelsövergripande instans ges i uppdrag att löpande anordna träffar för kunskaps-och erfarenhetsutbyte mellan Områdesprogrammen

12 Forts. Kunskap Kunskaper för strukturinriktat arbete Fysiska och strukturella förändringar är viktiga för att åstadkomma social utveckling i stadsdelarna Förslag: Samverkan mellan stadsdel och centrala förvaltningar organiseras efter nya principer för att möjliggöra en effektiv handläggning av fysiska/strukturella frågor

13 Kvantifierbara mål och resultatuppföljning För att effektivisera områdesarbetet är det viktigt med en tydlig och för alla bekant vision Positiv utveckling har skett MENdet saknas kvantitativa mål på vad som uppnåtts Systematiska, preciserade, mätbara mål och mekanismer är en förutsättning Förslag: Framtagande av en långsiktig vision för stadsdelen, kopplad till konkreta och mätbara mål.

14 Samverkan mellan kommunala förvaltningar Vissa fackförvaltningar är positiva, andra skeptiska och avvaktande Stöd och engagemang varierar mellan olika stadsdelar Förslag: Att Malmö stad tydligt klarlägger roller och rollfördelning mellan berörda stadsdelar och stadens centrala fackförvaltningar För större fysiska/strukturpåverkande projekt förordas särskilda projektgrupper med representanter från respektive stadsdel och berörda fackförvaltningar

15 Förankring och momentum (Tryck i utvecklingsprocessen) Organisationer har ett inbyggt motstånd mot förändring Förändringsarbete kräver momentum-ett ständigt tryck och en energi Detta är en ledarskapsfråga som kräver stöd från stadens administrativa och politiska ledning

16 Slutsatser Vägen mot social utveckling är tydligt skönjbar Ännu tydligare med ovan nämnda punkter Krävs starkare engagemang från centrala förvaltningar och fackförvaltningar Stadskontoret måste ta en tydlig ledarroll och axla tre roller; kunskaps-och erfarenhetsutbyte mellan Områdesprogrammen, tydligt klargöra roller och rollfördelning mellan fackförvaltningar, och de berörda stadsdelarna, samt vara rösten ut mot politik, omvärld och media Om Områdesprogrammen fortsätter att utvecklas enligt ovan är det vår absoluta övertygelse att de på ett påtagligt sätt kommer att påverka den sociala utvecklingen i Malmö