Lokal modell för fördjupad samverkan om nyanländas etablering

Lokal modell för fördjupad samverkan om nyanländas etablering

INNEHÅLL LOKAL MODELL INNEHÅLL 1 INLEDNING... 2 2 KARTLÄGGNING OCH ANALYS... 3 2.1 Kompetensförsörjningsbehovet i offentlig och privat sektor... 3 2.1.1 Analys kompetensförsörjningsbehovet... 3 2.2 Kartläggning målgruppernas sammansättning och behov... 4 2.2.1 Statistikkällor... 4 2.2.2 Målgrupp A... 5 2.2.3 Målgrupp B... 5 2.2.4 Målgrupp C... 7 2.3 Analys målgruppernas sammansättning och behov... 8 2.3.1 Funktionsnedsättning... 8 3 HUR ARBETET SKA ORGANISERAS OCH BEDRIVAS... 9 3.1 Beskriv verksamheten i samverkan en sammanhållen process... 9 3.1.1 Hur den organisation som planeras ska se ut.... 9 3.1.2 Arbetsprocessen kring individerna... 10 3.1.3 De lokala spåren... 10 3.1.4 Vad respektive part bidrar med i samverkansarbetet... 10 3.1.5 Övriga aktörer man avser att samarbeta med... 11 3.1.6 Hur parterna avser att arbeta med arbetsgivarkontakterna och kompetensförsörjningen. 12 3.1.7 Hur uppföljningen av verksamheten och individernas process ska ske.... 12 3.1.8 Hur parterna i arbetet tydliggör individens eget ansvar och säkerställer hens egna engagemang.... 13 3.1.9 Hur parterna säkerställer att kvinnor och män ges samma möjligheter till etablering på arbetsmarknaden.... 13 3.1.10 Hur parterna säkerställer att kortutbildade kvinnor ges ändamålsenligt stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden.... 13 3.1.11 Hur parterna säkerställer att arbetet genomförs med ett hälsofrämjande perspektiv.... 14 4 UNGA NYANLÄNDA MELLAN 16-24 ÅR... 14 1

1 INLEDNING Arbetsförmedlingen i Berg och Bergs kommun avser med denna överenskommelse att fortsätta och vidareutveckla det goda samarbete som vi har. Den DUA-överenskommelse som tecknades 151231 blev startskottet för en nystart i vårt gemensamma arbete. Vi har tillsammans uppnått goda resultat och det sporrar oss till fortsatt samarbete med övergripande syfte att minska arbetslösheten både för unga och nyanlända. Vi avser också att teckna en Arbetsmarknadspolitisk överenskommelse en strategisk överenskommelse om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Bergs kommun, som ska medverka till att skapa en generell samsyn om gemensamma mål, behov och vägar framåt i samverkan. Den ska ses som en övergripande överenskommelse mellan parterna, som täcker de avgränsade underliggande lokala och regionala överenskommelserna, exempelvis DUA, LÖK Etablering, LOKSAM mm. Den lokala modellen inkl. de planerade spåren har processats i DUA-styrgrupp och arbetsgrupp. 2

2 KARTLÄGGNING OCH ANALYS Kartläggningen och analysen sker i syfte att identifiera minst tre lokala jobbspår. För de unga nyanlända mellan 16-24 år som inte har en fullföljd gymnasieutbildning fokuserar analysen på vilka gemensamma insatser som behövs för att de ska kunna fullfölja sin utbildning. Med utgångspunkt i analysen har kommunen och Arbetsförmedlingen identifierat vilka insatser och vilket stöd som gemensamt ska erbjudas och hur detta ska ske. Parterna har utgått ifrån de insatser som finns idag och hur väl de motsvarar arbetsmarknadens och målgruppens behov och önskemål. 2.1 KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSBEHOVET I OFFENTLIG OCH PRIVAT SEKTOR Statistik kring kompetensförsörjningsbehovet i offentlig sektor i Bergs kommun har samlats in från ett flertal olika källor: Bergs kommuns HR-avdelning, Region Jämtland Härjedalens kompetensplattform samt Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos. Bergs kommun och Arbetsförmedlingen kommer tillsammans i projektform under de kommande två åren att intensifiera arbetet med att skapa sig en tydlig bild av arbetsmarknadens kompetensförsörjningsbehov. 2.1.1 Analys kompetensförsörjningsbehovet Analysen är gjord med utgångspunkt i: - Vilka branscher som har stora eller måttliga rekryteringsbehov. - Vilka branscher som har en stor personalomsättning. - Inom vilka yrkeskategorier som behoven finns. - Hur stort behovet är nu och om några år - Kunskap om behoven på lokal nivå, utifrån kontakter med såväl privata som offentliga arbetsgivare - Vilka regionala/lokala arbetsgivare med rekryteringsbehov vi samarbetar med idag och vilka vi behöver utveckla vårt samarbete med. - Vilka rekryteringsbehov som kommunen har i sina olika verksamheter 2.1.1.1 Tillvägagångssätt Analysen baseras på Region Jämtland Härjedalens statistik över antalet sysselsatta personer inom 35 yrkesgrupper som når 65 års ålder och går i ålderspension inom 1 år, 5 år och om 10 år. Denna bygger på antagandet att dessa personer går i pension och ersätts av en ny rekrytering. Dessutom bygger analysen på statistik från Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos i 3

dagsläget 2017 samt om 5 år som insamlats genom Arbetsförmedlingens näringslivsansvarigs intervjuer med lokala arbetsgivare. Dessutom har statistik samlats in från Bergs kommuns HRavdelning över rekryteringsbehovet i dagsläget samt kommande fem år baserat på pensionsavgångar. Utifrån detta har en prioritering gjorts av de yrken som bedöms ha högst rekryteringsbehov baserad på ovan tillgänglig statistik. 2.1.1.2 De högst prioriterade yrkesgrupperna för Bergs kommun är: Undersköterska Vårdbiträde Förskollärare Kock och köksbiträde Stödassistenter och personliga assistenter Grundskollärare Maskinförare Träarbetare Lastbilsförare 2.2 KARTLÄGGNING MÅLGRUPPERNAS SAMMANSÄTTNING OCH BEHOV Vi har valt att arbeta med tre målgrupper. Dessa beskrivs nedan som A, B och C, där samtliga är likvärdigt prioriterade. Asylsökande exkluderas i samtliga målgrupper. 2.2.1 Statistikkällor Vi har valt att använda oss av statistik från Arbetsförmedlingen samt gymnasie- och vuxenutbildningen. 2.2.1.1 Försäkringskassans statistik: Utelämnas då möjlighet endast finns att få statistiken avpersonifierad. Det är då omöjligt att bedöma dubbelräkningen med statistiken hos Arbetsförmedlingen och IFO. Risken är att målgruppen därmed överskattas i antal och leder till felaktigt underlag. 2.2.1.2 Länsstyrelsens och Migrationsverkets statistik: Bedömningen är att uppgifter om målgruppen i nuläget täcks av Arbetsförmedlingens och Socialförvaltningens statistik. 4

2.2.1.3 Socialtjänstens statistik: Vi har valt att inte inkludera socialtjänstens statistik i sammanställningen eftersom de flesta inom målgruppen som uppbär försörjningsstöd har som villkor att de ska vara registrerade hos Arbetsförmedlingen, vilket innebär stor risk för att individer räknas dubbelt. Vi har dock valt att presentera socialtjänstens statistik separat för att kunna följa upp siffrorna. Underlag från Socialtjänsten <25 år 25-50 år >50 år Totalt kvinnor män kvinnor män kvinnor män Utrikes födda som uppbär försörjningsstöd 48 1 11 18 15 0 3 2.2.2 Målgrupp A Nyanlända individer över 20 år som ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. 2.2.2.1 Arbetsförmedlingens statistik: Nyanlända individer över 20 år som ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Underlag från AF <25 år 25-50 år >50 år Totalt kvinnor män kvinnor män kvinnor män Målgrupp A: Nyanlända individer över 20 år som ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden (antal) 105 7 14 32 49 1 2 varav utbildning 2.2.3 Målgrupp B Eftergymnasial utbildning, kortare än två år 6 0 0 2 4 0 0 Eftergymnasial utbildning, två år eller längre 20 1 0 5 13 0 1 Forskarutbildning 0 0 0 0 0 0 0 Förgymnasial utbildning 9 (10) år 22 2 2 6 12 0 0 Förgymnasial utbildning kortare än 9 år 29 3 3 11 11 1 0 Gymnasial utbildning 23 1 8 6 7 0 1 Saknar formell grundläggande utbildning 5 0 1 2 2 0 0 Unga nyanlända 16-24 år som inte har fullföljd gymnasieutbildning 5

2.2.3.1 Arbetsförmedlingens statistik Underlag från Arbetsförmedlingen <25 år Totalt kvinnor män Målgrupp B: Antal (ungefärligt) i JOB, UGA eller andra program efter etableringsplanen avslutats 21 7 14 varav utbildning Eftergymnasial utbildning, kortare än två år 0 0 0 Eftergymnasial utbildning, två år eller längre 1 1 0 Forskarutbildning 0 0 0 Förgymnasial utbildning 9 (10) år 4 2 2 Förgymnasial utbildning kortare än 9 år 6 3 3 Gymnasial utbildning 9 1 8 Saknar formell grundläggande utbildning 1 0 1 2.2.3.2 Gymnasieskolans och vuxenutbildningens statistik Underlag från Gymnasieskolan och vuxenutbildningen <25 år Totalt kvinnor män Målgrupp B: Unga nyanlända 16-24 år som inte har fullföljd gymnasieutbildning (antal) 41 10 31 varav utbildning Eftergymnasial utbildning, kortare än två år Eftergymnasial utbildning, två år eller längre Forskarutbildning Förgymnasial utbildning 9 (10) år 11 2 9 Förgymnasial utbildning kortare än 9 år 19 7 12 Gymnasial utbildning 5 0 5 Saknar formell grundläggande utbildning 6 1 5 6

2.2.3.3 Målgrupp B Sammanslagen Målgrupp B sammanslagen (AF+Gymnasiet) <25 år Totalt kvinnor män Unga nyanlända i åldern 16-24 år som inte har fullföljd gymnasieutbildning (antal) 62 17 45 varav utbildning Eftergymnasial utbildning, kortare än två år 2.2.4 Målgrupp C Eftergymnasial utbildning, två år eller längre 1 1 0 Forskarutbildning Förgymnasial utbildning 9 (10) år 15 4 11 Förgymnasial utbildning kortare än 9 år 25 10 15 Gymnasial utbildning 14 1 13 Saknar formell grundläggande utbildning 7 1 6 Samtliga utrikesfödda som efter genomgånget etableringsprogram inte etablerat sig på arbetsmarknaden 20-64 år (Exklusive målgrupperna A+B) (Ej asylsökande) 7

2.2.4.1 Arbetsförmedlingens statistik Underlag från Arbetsförmedlingen <25 år 25-50 år >50 år Totalt kvinnor män kvinnor män kvinnor män Målgrupp C: Samtliga utrikesfödda som efter genomgånget etableringsprogram inte etablerat sig på arbetsmarknaden 20-64 år. Exkl. A+B. Ej asylsökande. Ungefärligt antal (lokalt prioriterad grupp) 63 7 3 22 25 3 3 varav utbildning *Eftergymnasial utbildning, kortare än två år 4 0 0 0 3 1 0 Eftergymnasial utbildning, två år eller längre 12 0 1 5 5 1 0 Forskarutbildning 0 0 0 0 0 0 0 **Förgymnasial utbildning 9 (10) år 9 1 0 1 6 0 1 Förgymnasial utbildning kortare än 9 år 20 2 2 9 5 0 2 Gymnasial utbildning 16 2 0 7 6 1 0 Saknar formell grundläggande utbildning 2 2 0 0 0 0 0 2.3 ANALYS MÅLGRUPPERNAS SAMMANSÄTTNING OCH BEHOV Genom analysen har vi fått en tydlig bild av att drygt 50% av målgrupperna saknar gymnasieutbildning. Vi anser därför att det är nödvändigt att som komplement till jobbspåren ta fram ett snabbspår för att klä på individerna det som behövs för att kunna tillgodose sig jobbspåren. Samtidigt ser vi det som positivt att 25% av målgruppen har en eftergymnasial utbildning, vilket vi bedömer ökar förutsättningarna till snabb matchning mot de tre jobbspår som nämns i denna överenskommelse och övriga jobbspår som ska tas fram genom DUA 2017:3 2.3.1 Funktionsnedsättning Kartläggningen visar att det idag endast finns totalt åtta nyanlända med kodad funktionsnedsättning inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Bergs kommun (inberäknat samtliga tre målgrupper). Styrgruppen bedömer att det finns ett stort mörkertal här. En anledning till detta kan vara att det tar lång tid för en individ att få en utredning, diagnos och kodning för 8

funktionsnedsättning. En annan kan vara en rädsla hos handläggaren att fråga individen om behov av tillgänglighet samt en rädsla från den nyanländes sida att inte verka arbetsför eller ha otillräcklig kunskap om vilket stöd som finns att få när man bor i Sverige. Detta kan utgöra ett utvecklingsområde i det fortsatta gemensamma arbetet genom att Arbetsförmedlingen ser över sina kartläggningsmallar kring funktionsnedsättningar och annan ohälsa och gemensamt diskuterar hur man lyfter dessa frågor på bästa sätt med de nyanlända. 3 HUR ARBETET SKA ORGANISERAS OCH BEDRIVAS 3.1 BESKRIV VERKSAMHETEN I SAMVERKAN EN SAMMANHÅLLEN PROCESS Vi avser att vidareutveckla arbets- och ansvarsfördelningen utifrån den modell som vi tillämpat i överenskommelsen om unga och vårt arbeta med tidigare arbetsmarknadsprojekt. Vi ska samverka så att både det övergripande perspektivet och individperspektivet blir tydligt. Med analysen som utgångspunkt är det mycket viktigt att Arbetsförmedlingen och kommunen tillsammans arbetar för att höja utbildningsnivån inom målgruppen för att öka möjligheterna att använda sig av jobbspår eller få arbete på andra sätt. 3.1.1 Hur den organisation som planeras ska se ut. Vi avser att för samtliga arbetsmarknadsinsatser och projekt ha en gemensam organisation som ser ut enligt nedan. Strategisk Styrgrupp Fattar gemensamma strategiska beslut om inriktning och mål för samverkan. Beslutar om revideringar av överenskommelsen. Består av chefer på hög nivå från berörda myndigheter. Träffas minst två gånger per år. Taktisk Styrgrupp Diskuterar och löser ut aktuella frågor som rör den operativa samverkan. Består av chefer på operativ nivå som leder de medarbetare som genomför det praktiska arbetet i samverkan. Styrgruppen innehåller chefer från de myndigheter som omfattas av aktuella projekt samt gymnasie- och vuxenutbildningen, näringslivskontoret, integration, navigator, socialtjänsten och HR. Träffas minst fyra gånger per år. Operativa arbetsgrupper Genomför den dagliga verksamheten i samverkan. Består av medarbetare på operativ nivå. Har kontakter löpande samt regelbundna gemensamma träffar. Vi avser att ha två arbetsgrupper: En med fokus på företagare och en med fokus på individer. Båda arbetsgrupperna styrs av den taktiska styrgruppen. Deltagare kan adjungeras till grupperna för specifika frågor och teman. 9

Förutom styrgrupp och arbetsgrupp kommer det att finnas arbetslag med specifika uppgifter. I det fortsatta arbetet ska samverkan mellan Arbetsförmedlingen, SFI och vuxenutbildningen prioriteras. 3.1.2 Arbetsprocessen kring individerna Parterna ska samverka om insatser för individerna i en sammanhållen process. I grunden finns det pågående samarbetet som arbetats fram som följd av befintlig överenskommelse. Samverkansprocessen kommer att utvecklas i samband med arbetet med strategi och pågående projekt. 3.1.3 De lokala spåren Vi har i denna överenskommelse valt att fokusera på den kommunala verksamhetens största behov samt ett förberedande spår för att kunna tillgodogöra sig jobbspåren. Genom DUA 2017:3 kommer ytterliga jobbspår mot den privata näringen att tas fram. De spår som vi valt är vårdbiträde, barnskötare och köksbiträde. Utformningen av jobbspåren kan komma att förändras allt eftersom det gemensamma arbetet utvecklas. 3.1.4 Vad respektive part bidrar med i samverkansarbetet 3.1.4.1 Bergs kommun Bergs kommun bidrar framför allt med personalresurser i form av studie- och yrkesvägledare, skolledare, lärare för SFI, integrationsservice, vägledare på boenden för ungdomar, vägledare på navigator, etableringskoordinator, ungdomssamordnare, socialtjänsten, näringslivsutvecklare, rekryterare, språkstöd, projektledning samt medverkan av den högsta politiska ledningen och ledningen för tjänstemannaorganisationen. Dessutom avser kommunen att kontinuerligt söka projektmedel som stöttar överenskommelsen och den övergripande arbetspolitiska överenskommelsen. 3.1.4.2 Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen bidrar med dels lokala personalresurser, arbetsförmedlare med inriktning ungdomar/ utbildning, speciellt utbildade etableringshandläggare samt personal inriktad mot arbetsgivarfrågor ur såväl offentligt som privat karaktär. Dels finns även mer centralt placerade resurser att tillgå som arbetsterapeut, psykolog samt socialkonsulent. Till detta finns även verksamhetssamordnare, med inriktning mot målgrupperna, att tillgå utifrån de behov som överenskommelsen kan komma att behöva. I övrigt kan de resurser som Arbetsförmedlingen har avseende olika utbildningsinsatser och/eller anställningsstöd eller i övrigt vara motiverade utifrån en arbetsmarknadspolitisk bedömning komma att vara möjlig att tillföras under arbetets 10

gång. Överenskommelsen är väl förankrad hos såväl lokal sektionschef som hos enhetschefen för Västra Jämtland. 3.1.5 Övriga aktörer man avser att samarbeta med Genom kommunens HR-avdelning säkerställs att ett nära samarbete sker med representanter för samtliga aktuella fackförbund genom att informera på de regelbundna träffar som arrangeras. Genom aktuella projekt sker samverkan med Region Jämtland Härjedalen och Samordningsförbundet Jämtlands län. Genom projektet Förberedande hälso- och yrkesinsatser Navigator kommer ett närmare samarbete med kommunens hälsocentraler att inledas. Under 2018 fördjupas samarbetet med kommunens föreningar genom att inkludera föreningskunskap i samhällsorienteringen samt att föreningar ges möjlighet att presentera sina verksamheter och erbjuda prova-på aktiviteter. Föreningarna ses som en viktig komponent i integrations- och etableringsarbetet bland annat genom möjligheter till extratjänster och andra anställningsmöjligheter samt de nätverk som man kommer i kontakt med genom föreningslivet. 3.1.5.1 Aktuella arbetsmarknadsprojekt 2018-19 Som stöd för arbetet kommer Bergs kommun, förutom arbetet med den övergripande strategin, att delta i/driva tre stycken projekt under åren 2018-19: 1. ESF-projektet Yrk In: Underlätta introduktion och etablering på arbetsmarknaden genom yrkesutbildning Skapa en tydlig och genomförbar matchningsmodell som hjälper ungdom och arbete att hitta varandra Ett etablerat samarbete mellan samordnare och studie- och yrkesvägledare som efter projektet kan stå på egna ben utan projektstöd Identifiera och sänka de trösklar som gör att språk, kultur, tillgänglighet inte är ett hinder utan en tillgång Efter ovanstående målsättningar behovsanpassa utbildningar i samråd med näringsliv och kommun för att skapa attraktiva och effektiva program som leder till arbete 2. Samordningsförbundets projekt Förberedande hälso- och yrkesinsatser Navigator : Målgrupp: Ungdomar och unga vuxna 16-29 år som är i riskzonen att hamnar i utanförskap. Ge individer bättre överblick om betydelsen av sin personliga psykiska och fysiska hälsa för att förebygga ohälsa och utanförskap. 11

Ökad kunskap om den lokala arbetsmarknaden, myndighetsutövning samt samhällets uppbyggnad och värderingar för att underlätta orienteringen i det svenska samhället. 100% av individerna i målgruppen (gymnasie- och SFI elever) ska delta i projektet. Stärkt koppling mellan den teoretiska skolvärlden och det verkliga livet Alla som avslutar sina studier på gymnasieskolan eller SFI ska guidas vidare till nästa insats. Det kan vara studier på KOMVUX, arbetsmarknadsutbildningar eller matchning mot jobb. 3. Ansökan om statsbidrag för att utveckla samarbetet med företag (DUA 2017:3) Vi vill med ansökta medel öka samarbetet med privata företagare gällande etableringsansvaret samt tydliggöra hur rollfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och kommunala verksamheter ska se ut. Kommunen och Arbetsförmedlingen ska tillsammans: Skapa en bättre bild av kommunens arbetsmarknad. Skapa minst tre jobbspår mot den privata näringen Tillsammans skapa en gemensam bild av och utöka praktikmöjligheter hos företagen i Bergs kommun Informera/utbilda företagare kring nyanländas förutsättningar till anställning, med särskilt fokus på kvinnor 3.1.6 Hur parterna avser att arbeta med arbetsgivarkontakterna och kompetensförsörjningen. Arbetsförmedlingen har ett stort fokus på arbetsgivarkontakter och kompetensförsörjning. Det statsbidrag som DUA beviljat för att utveckla samarbetet med företag kommer väl till pass i detta sammanhang. Många företag har ett stort kompetensförsörjningsbehov där de nyanländas kompetenser skulle kunna tillvaratas på ett ännu bättre sätt. Se 2.1.5.1 gällande målsättningar med DUA 2017:3 3.1.7 Hur uppföljningen av verksamheten och individernas process ska ske. Den taktiska styrgruppen ansvarar för uppföljningen av verksamheten och arbetsgruppernas processer. Arbetsgrupperna och arbetslagen kommer att få i uppdrag att beskriva hur uppföljningen av individernas process ska ske. 12

3.1.8 Hur parterna i arbetet tydliggör individens eget ansvar och säkerställer hens egna engagemang. Individens eget ansvar är en röd tråd i alla steg i arbetet med de nyanlända. I kontakter med individer ska alltid framhållas hur viktigt det egna engagemanget spelar i möjligheterna att komma ut på arbetsmarknaden. Det är mycket viktigt att man i kontakter med individen tillåter individen att äga sin egen process och att man säkerställer att den inte tas över av Arbetsförmedlingen eller kommunala verksamheter. 3.1.9 Hur parterna säkerställer att kvinnor och män ges samma möjligheter till etablering på arbetsmarknaden. Jämställdhetsperspektivet ingår redan som en viktig del i vägledning och utbildning men att förändra de traditionella mönstren är ett långsiktigt arbete där influenser från många olika håll krävs t ex manliga och kvinnliga förebilder, studiebesök i verksamheter där både kvinnor och män arbetar och informationsmaterial som lyfter fram möjligheter för både kvinnor och män. Inom projektet Yrk In så kommer särskilt fokus att läggas på att identifiera och övervinna hinder som finns hos arbetsgivare och genom DUA 2017:3 kommer kommunen och Arbetsförmedlingen tillsammans informera och utbilda företagare om nyanländas förutsättningar till anställning med särskilt fokus på kvinnor. 3.1.10 Hur parterna säkerställer att kortutbildade kvinnor ges ändamålsenligt stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden. På de lokala arbetsförmedlingskontoren finns erfarenhet och kunskap om den lokala arbetsmarknaden, väl upparbetade nätverk och relationer till arbetsgivare såväl som kommunen. Att använda dessa tillgångar för att öka utrikes födda kvinnors sysselsättning är en förutsättning för att fler kvinnor ska komma i arbete. Det strategiska arbetet behöver konkretiseras, exempelvis visar studier att det kan vara framgångsrikt att ackvirera en specifik grupp. Vidare är en av de viktigaste funktionerna på de lokala arbetsförmedlingskontoren att kompensera för den brist på nätverk som ofta finns hos utrikes födda kvinnor. Därutöver finns redan enskilda projekt inom Arbetsförmedlingen som har haft fokus på utrikes födda kvinnors sysselsättning. Extratjänsterna kan även utgöra en möjlighet för utrikes födda kvinnor som varit arbetslösa länge. Det är mycket troligt att många utrikes födda kvinnor har behov av utbildning innan de kan träda ut på arbetsmarknaden, särskilt de med kort eller ingen utbildning. Därför behöver Arbetsförmedlingen regionalt och lokalt lägga stort fokus på att utveckla samverkan för att få fler utrikes födda kvinnor att ta del av möjligheterna inom vuxenutbildningen. Här ser vi att införandet av det nya studiestartstödet kan öka intresset. Andra utrikes födda kvinnor kan behöva fler och förbättrade valideringsinsatser samt ökad tillgång till 13

arbetsmarknadsutbildningar. I det här sammanhanget är vägledningsinsatser på området centralt. 3.1.11 Hur parterna säkerställer att arbetet genomförs med ett hälsofrämjande perspektiv. Det hälsofrämjande perspektivet är väl tillgodosett i det gemensamma arbetet med målgrupperna. I samhällsorienteringen och i den fördjupade samhällsorienteringen ingår redan ett avsnitt om hälsa. En utökning av det förebyggande hälsoarbetet kommer att ske genom projektmedel från Samordningsförbundet. Projektet ska utöka och tidigarelägga arbetet som utförs genom Navigator i Berg genom HAMSAM. Individer i målgrupperna ska få en bättre överblick om betydelsen av den personliga psykiska och fysiska hälsa för att förebygga ohälsa. Målet är bland annat att motverka utanförskap och psykisk ohälsa. Jämställdhetsperspektivet? 4 UNGA NYANLÄNDA MELLAN 16-24 ÅR Alla kommuner som har en överenskommelse om samverkan kring unga som varken arbetar eller studerar och/eller som nu ingår en överenskommelse om fördjupad samverkan kring nyanlända, ska arbeta för att möta de behov som finns hos nyanlända unga mellan 16-24 år. Målsättningen är att de ska fullfölja en gymnasieutbildning och etablera sig på arbetsmarknaden. För nyanlända unga med tillfälligt uppehållstillstånd är det särskilt viktigt att detta sker innan de fyller 25 år. Kartläggningen av målgruppen har visat att det totalt finns 62 unga nyanlända i åldern 16-24 år hos Arbetsförmedlingen och gymnasieskolan i Bergs kommun, 17 kvinnor och 45 män. Majoriteten av dessa, 25 st har en förgymnasial utbildning som är kortare än 9 år, 14 st har en gymnasial utbildning, 15 st har en förgymnasial utbildning 9 (10) år och 7 st saknar formell grundläggande utbildning. är Könsmässigt skiljer sig utbildningsnivåerna på gymnasial utbildning och de som saknar formell utbildning där män är överrepresenterade i båda fallen. För att minska ungdomsarbetslösheten har Arbetsförmedlingen stort fokus på 90-dagarsgarantin för ungdomar som är en bortre gräns för hur länge en person kan vara arbetslös innan hon eller han erbjuds ett arbete, en utbildning eller en insats som leder till arbete eller studier. Garantin har lett till att allt färre unga går arbetslösa mer än 90 dagar utan att erbjudas en insats som leder till arbete eller till studier. Arbetsförmedlingen arbetar även aktivt med utbildningskontrakt för ungdomar med mycket gott samarbete med kommunen. Bergs kommun arbetar idag med målgruppen genom Navigator och projektet UVAS (Unga som varken arbetar eller studerar) Navigator har ett gott och regelbundet samarbete med Arbetsförmedlingen kring målgruppen. Dessutom träffas man regelbundet tillsammans med Försäkringskassan, Socialtjänsten och vuxenutbildningen för avstämningar på individnivå. 14

Kommunen har identifierat ett tydligt behov av att arbeta med målgruppen i ett tidigare skede och har därför sökt pengar från Samordningsförbundet för att kunna jobba förebyggande redan under skoltid genom Navigator. Kortfattad beskrivning av projektet Förberedande hälso- och yrkesinsatser Navigator finns under 2.1.5.1. Under 2018 kommer arbetet med den strategiska överenskommelsen ligga till grund för hur kommunens verksamhet i Navigator utvecklas och hur samarbetet med Arbetsförmedlingen ska formas. 15