April 2010 Nr 1 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Den nya influensan A, (H 1 N 1 )v ADLON STI-samverkan E-learning Anmälningsstatistik för 2009 med kommentarer Efter kampanjen Lyckad vaccinationskampanj mot ovanlig influensa! Vad kan vi vänta oss framöver? 1
Lyckad vaccinationskampanj mot ovanlig influensa Den nya influensan A H 1 N 1 upptäcktes under våren 2009 i Mexico. I början av sommaren hade den spritt sig till så många länder och världsdelar att WHO den 11 juni deklarerade att det rörde sig om en pandemi. Detta innebar att det garantiavtal om pandemivaccin som Socialstyrelsen (SoS) slutit med en av de större vaccintillverkarna i Europa, GSK, trädde i kraft. SoS och Sveriges kommuner och landsting (SKL) hade då 14 dagar på sig att bestämma om man skulle beställa vaccin till hela befolkningen eller till en mindre del. Efter intensiva diskussioner med bland annat smittskyddsläkarna bestämde man sig för det första alternativet. Det blev 18 miljoner doser eftersom man då ansåg att alla behövde 2 doser. Kostnaden beräknades till cirka 2 miljarder varav staten så småningom tog på sig att betala hälften. Intensivt planeringsarbete Ett intensivt planeringsarbete vidtog samtidigt som vi under sommaren hade enstaka fall av den nya influensan, främst importfall, men även lokal spridning. Några patienter, även unga, tidigare friska, blev svårt sjuka och hamnade i ECMO-apparat. Sommartid är normal influensasäsong på södra halvklotet, där också pandemin spreds först, men även i USA och Storbritannien hade man omfattande utbrott. Det visade sig att det var främst barn och yngre vuxna som drabbades medan personer över 65 klarade sig nästan helt. Vi väntade oss en kraftig första våg under september då semestrarna var över och skolorna börjat, men den blev mycket liten. En förklaring kan vara det milda och fuktiga vädret i början av hösten. Influensvirus sprids nämligen sämre vid sådan väderlek. Den som är influensasjuk har smittämnet i övre och nedre luftvägarna och sprider det till andra människor genom hosta och nysning, förutom direkt kontakt. Virus finns i de vätskedroppar man då sprider omkring sig. Om vädret är torrt och kallt torkar dessa droppar snabbt in till en liten virusinnehållande kärna som kan hålla sig svävande i luften och spridas många meter från den sjuke. Vid varm och fuktig väderlek däremot sker ingen intorkning och dropparna faller på grund av sin tyngd till marken inom högst en meter från den infekterade. Sörmlands modell I Sörmland valde vi att hålla vaccinationerna utanför vårdcentralerna. En särskild vaccinationsorganisation inrättades under ledning av chefsläkaren. Smittskyddet var rådgivande och stod för kontakterna med de centrala myndigheterna: SoS, Smittskyddsinstitutet och Läkemedelsverket. En vaccinationscentral inrättades i varje kommun och bemannades med frivillig personal, både aktiva och pensionerade. Röda korset hjälpte till med det praktiska runt själva vaccinationen. Vilka som tillhörde de prioriterade riskgrupper som SoS pekat ut kontrollerades. Rekryteringen av frivilliga gick över förväntan och centralerna stod redo att börja vaccinera redan vecka 41, d v s i början av oktober. Emellertid måste man skjuta på starten då vaccinleveranserna blev försenade. Detta blev sedan utmärkande för hela kampanjen under hösten: veckoleveranserna av vaccin blev försenade och tilldelningen blev mindre än beräknat. Varje central vaccinerade tills tilldelat vaccin var slut och de personer som blev utan fick återkomma vecka därpå. Allmänheten visade stor förståelse och en omfattande och lyckosam informationskampanj via media bidrog till detta. Man började med riskgrupperna som fick kallelse via brev. Förskolebarn och yngre skolbarn vaccinerades via BVC och skolor. Sjukvårdspersonalen fick sina sprutor på respektive arbetsplats. Visst blev det köer här och där men i stort sett flöt det på väldigt bra. Varje vaccination gick fortare än man räknat med och antalet reaktioner blev färre än man befarat. I mitten av hösten kom besked om att det räckte med en vaccindos till vuxna med normalt immunförsvar. 2
Sjukvården Belastningen på sjukvården blev liten. Dels hölls vaccinationskampanjen till största delen utanför och dels blev antalet influensasjuka betydligt färre än man räknat med. I Sörmland hade vi 379 verifierade influensafall men man räknar med att mellan 5-10 % insjuknade, vilket utgör 12-25 000 personer. Ett 40 tal personer blev så sjuka att de måste vårdas på sjukhus. Två personer dog av influensan och en yngre, tidigare frisk kvinna blev så sjuk att hon måste vårdas i ECMO-apparat. Hon var svårt sjuk och är ännu inte utskriven från sjukhus. Att pandemin blev så lindrig beror främst på att vi kom igång tidigt med vaccination, att anslutningen blev god (64 % av länets befolkning) och att de flesta insjuknade var yngre utan andra sjukdomar. Sammanfattningsvis kan man säga att den stora vaccinationskampanjen gick över förväntan med den modell vi valde i Sörmland. Tack alla som ställde upp för att organisera, planera, informera och genomföra alla dessa vaccinationer! Att pandemin blev lindrig för Sörmlands del beror dels på att inledningen av hösten var mild och dels att vaccinationskampanjen kom snabbt igång. Vad kan vi vänta oss framöver? Eftersom majoriteten är vaccinerade och ännu fler immuna då de haft infektionen, blir det ingen andra våg under våren eller sommaren. Om vaccinskyddet räcker även i höst får vi svar på genom studier som just påbörjats. Man är övertygad om att det nya pandemivirus A (H 1 N 1 )v kommer att cirkulera under många år framöver, dock i mer beskedlig form eftersom allt fler blir immuna. Det kommer att ingå i höstens säsongsinfluensavaccin tillsammans med två andra influensavirusstammar. Detta kommer att ges, förutom till äldre och hjärt-lungsjuka, även till de övriga riskgrupper som var aktuella under pandemivaccinationskampanjen. Pandemin pågår fortfarande i Sydostasien och Afrika och skall man åka till dessa trakter bör man vaccinera sig. Det finns gott om pandemivaccin kvar eftersom det för de flesta bara behövdes en dos. Fortsatt regional samverkan kring förebyggande HIV/STI-arbete (ADLON) Under 2010 erbjuds landstings- och kommunal personal att till låg kostnad delta i det kursutbud som Länshälsolaget i Linköping erbjuder, se länk: www.adlongruppen.se. Kurserna var mycket uppskattade av dem som deltog under 2009. Samarbetet mellan de åtta länen utvecklas och en styrelse som från Sörmland representeras av folkhälsochefen och Ylva G Karlsson (mp) har bildats. En överenskommelse har gjorts om formerna, där målsättningen är att landstingen skall ges bra möjligheter att arbeta förebyggande med att främja en positiv syn på sexualitet, minska spridningen av sexuellt överförbara infektioner och antalet oönskade graviditeter. Det statliga bidraget till projekt inom området HIV/STI-prevention varje år beviljar olika organisationer i landet bekostar bl a ovanstående utbildningar. ADLON söker även pengar för att effektivare kunna arbeta för t ex ett bättre omhändertagande i samband med provtagning och information till nyanlända personer med utländsk bakgrund vilka är en av de prioriterade grupperna enl Socialstyrelsen anvisningar. För mer info om de statliga bidragen se http://www.landstinget.sormland.se/halsa_vard/smittskyddvardhygien under länkar. 3
E-learning Basala hygienrutiner Nya hygienregler som gäller för arbete på vårdinrättningar har arbetats fram och finns nu som e-learningkurs på nätet. Utbildningen hittar du på Insidan under Min anställning Studier och kompetensutveckling Utbildning Hygienutbildning. Har du inte åtkomst till Insidan finns utbildningen även på vår hemsida www.landstinget.sormland.se/smittskydd under Länkar - ekurs vårdhygien. Kommentarer till anmälningar enl SML Campylobacter En lätt ökning av antalet campylobacterfall. Däremot ligger andelen inhemskt smittade liksom tidigare år på 35 %. Två inhemska fall är kopplade, smittkällan var opastöriserad mjölk. Ett campylobacterutbrott efter en bröllopsmiddag där 30 personer av ca 100 gäster insjuknade. Utredning tillsammans med miljökontoret har inte kunnat peka på någon speciell smittkälla. Livsmedelsprover var negativa. Maten hämtades förutom från en cateringfirma även från enskilda privatpersoner som tillagade delar av de rätter som bjöds. Giardia Inget utbrott. Tre inhemskt smittade, varav två kan vara smittade av familjemedlem som nyligen vistats i ett afrikanskt land. Gonorré 13 fall är något mer än vi brukar ha. Sex utlandssmittade varav tre i Thailand. Alla utom en var smittade genom heterosexuell kontakt. Den äldste var 60 år och den yngste 17 år. Emellertid var 5 patienter under 20 år. Gonorrésmitta förekommer således bland ungdomar i Sörmland och sprids inhemskt. Hepatit B Majoriteten av fallen är liksom tidigare år kroniska smittbärare framför allt från högendemiska områden. Två fall med akut hepatit B hos missbrukare. Inget epidemiologiskt samband mellan dessa två. Hepatit C Hälften av de smittade har uppgivit intravenöst missbruk som smittväg. Fem personer har uppgivit blod- eller blodprodukter som smittkälla. Tre av dessa smittades i Sverige innan allmän screening av blodgivare infördes 1992. Två utlandssmittade. Hepatit A Två fall. En yngre man sannolikt smittad genom homosexuella kontakter. Blev inlagd med icterus och medpatienterna fick gammaglobulinprofylax då diagnosen blev klar. En man som arbetade på behandlingshem, sannolikt smittad av en intagen. Familj, arbetskamrater och intagna fick gammaglobulin. Hepatit A är numera ovanlig, men är en diagnos som bör hållas i åtanke vid oklar icterus eftersom smittsamheten är stor. Vuxna patienter har ofta buksmärtor. 4
HIV Antalet nyupptäckta hiv-fall ökar i Sverige. Förra året anmäldes 486 fall från att tidigare ha legat omkring 300 fall per år. Eftersom mer än hälften är utlandssmittade speglar ökningen en ökad invandring från länder där smittan är vanlig. Bland inhemskt smittade ses en viss ökning hos homosexuella män. Man räknar med att drygt 5 000 personer lever med hiv i Sverige. På Infektionskliniken, Mälarsjukhuset kontrolleras 89 personer. I Sörmland anmäldes under förra året fem nya fall, varav två redan hade utvecklat AIDS då de upptäcktes. Endast ett fall inhemskt smittad, genom missbruk. Den yngsta var 21 år och den äldsta 62. Det är viktigt att tänka på diagnosen vid oklara sjukdomstillstånd, särskilt om patienten har något riskbeteende eller invandrat från högendemiskt område t ex Afrika eller Thailand. Klamydia Klamydia Sörmland 1800 16000 Antal anmälda klamydiafall 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Antal provtagna personer 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 0 Ant klin anm Ant provtagna Klamydia fortsätter att minska, både i Sverige och i Sörmland. I Sörmland var antalet anmälda fall 7 % färre 2009 än året innan, medan minskningen i landet var 9 %. Den kraftiga minskningen mellan 2007 och 2008 beror på ett onormalt högt antal det förstnämnda året på grund av den nya mutanten som uppträdde 2006. Vad beror det då på att den mångåriga ökningen av antalet klamydiainfektioner nu tycks ha brutits? Det beror inte på minskad provtagning (se tabell!) eller smittspårning. Den främsta orsaken måste vara ändrat beteende hos ungdomar och unga vuxna och orsaken till detta kan man bara spekulera om. Kanske har de mångåriga kampanjerna och projekten från centralt och lokalt håll äntligen haft effekt? I Sörmland har vi två projekt angående sexuellt överförbara infektioner (STI) som pågått några år. Dels har vi infört centraliserad smittspårning. Detta innebär att 1-2 smittspårare per kommun skött nästan all smittspårning vid STI efter utbildning i nätverket Adlons regi (se särskild notis!). Man vet att utbildade och intresserade smittspårare hittar betydligt fler kontakter och att smittkedjor på så sätt kan brytas. Dessutom finns i Sörmland sedan några år möjligheten att testa sig på nätet via klamydia.se. Cirka 1 000 personer per år väljer denna tids- och kostnadsbesparande metod och vi vet att den fungerar bra. Drygt 8 % av proverna är positiva vilket är betydligt mer är vid de vanliga mottagningsbesöken. Nästan hälften av dem som utnyttjar denna testmöjlighet är killar som annars är i klar minoritet på våra mottagningar. Vi når således andra grupper än de som söker sjukvården och testen är mycket lättillgänglig. 5
I somras kom Socialstyrelsens nationella handlingsplan mot klamydia hos unga. Där beskrivs vad de olika myndigheterna bör och kan göra men det finns även många tips och uppslag för lokala aktiviteter. Vi bör således kunna minska antalet klamydia- och andra STI ytterligare. MRSA Liksom tidigare år inga stora utbrott med MRSA inom sjukvården eller äldreomsorgen. Tre kopplade fall där två personer på samma arbetsplats delat dusch och fått hudinfektioner med MRSA. En anhörig till en av patienterna fick också MRSA-infektion av samma SPA-typ. Hygienåtgärder initierades på företaget för att förhindra fortsatt smittspridning. Paratyfoidfeber Ett fall av Paratyfoidfeber hos en back-packer som rest runt bl a i Indien. Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin Av de 22 anmälda fallen är nio barn i förskoleåldern. Inga utbrott på förskolor. Mer än hälften är vuxna sporadiska fall. På de flesta anmälningarna är Sverige uppgivet som smittland. Ett observandum är att antalet fall pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin har ökat relativt kraftigt jämfört med de senaste åren. Salmonellainfektion En majoritet av de salmonellainfekterade har smittats utomlands. Thailand, Turkiet och Egypten är de resmål som dominerar. Något färre inhemskt smittade jämfört med tidigare år. Ett matförgiftningsutbrott med salmonella typhimurium i samband med en bröllopsmiddag. Sju personer av 60 insjuknade. En utredning tillsammans med miljökontoret gjordes. Man kunde inte identifiera någon smittkälla. Den gemensamma nämnaren för de smittade begränsades till hemlagad potatissallad, fryst kyckling och kassler. Livsmedelsprover var negativa. Salmonella typhimurium fagtyp 104 har i tidigare utbrott kopplats till rostbiff, kalkon, sesamfrön, desserten Helva, kebab samt olika gårdar med grisar och nötkreatur. Ett annat matförgiftningsutbrott med salmonella thomson rapporterades där 10 personer ätit en egenproducerad jordgubbstårta på ett café varav sju personer insjuknade i salmonella thomson. Ej heller här gick det att koppla matförgiftningsutbrottet till den misstänkta smittkällan då livsmedelsprovet var negativt, men epidemiologiskt fanns det ett starkt samband mellan jordgubbstårtan och utbrottet. Shigellainfektion Tre inhemska fall. En patient med misstänkt smitta från direktimporterade livsmedel. Ett barn med shigella och okänd smittväg. Inga fall i omgivningen. En vuxen med shigella och oklar smittväg. Tuberkulos Tuberkulos D-län 30 Ant nyanmälda fall 25 20 15 10 5 Svensk Invandrare 0-85 -86-87 -88-89 -90-91 -92-93 -94-95 -96-97 -98-99 -00-01 -02-03 -04-05 -06-07 -08-09 6
Liksom tidigare år majoritet av personer födda och smittade utomlands. Ett fåtal inhemskt smittade patienter som reaktiverat sin tuberkulos. -hemolyserande grupp A-streptokocker, invasiv infektion Jämfört med tidigare år en klar ökning av invasiva grupp A-streptokockinfektioner. Viral meningoencefalit TBE Viss ökning av antal TBE-fall under året. Utbredningsområdet för TBE i Sörmland har ändrats under de senaste åren. Ett flertal fall har smittats mellan Gnesta och Flen. Den tidigare västliga gränsen av utbredningsområdet längs Mälaren som fanns väster om Strängnäs, länsväg 55, har nu brutits med flera fall i Eskilstuna/Torshälla-trakten. Fästing Ixodes ricinus Källa: SMI ESBL ESBL står för extended spectrum betalaktames. Detta är ett enzym som gramnegativa bakterier kan bära på, vilket innebär att bakterierna blir resistenta mot bredspektrum betalaktamasantibiotika såsom cefalosporiner. Ofta kopplat till multiresistens mot andra antibiotika. I Sörmland har vi inte sett någon ökning, men vi upptäcker mellan 60 och 70 fall per år. De flesta är e-coli och förekommer sporadiskt hos patienter i samhället. Ofta positiva urinodlingar. Inga utbrott på sjukhusen. Ej heller inom äldreboenden, men vi har utrett en handfull ärenden med liten spridning inom boenden. Vi försöker att kontakta sjukvården och äldreboenden när vi får laboratorieanmälningar av ESBL-bärande patienter för att diskutera hygienåtgärder. I vissa fall där patienterna inte enbart är bärare utan dessutom har riskfaktorer såsom KAD, diarré, sår i genitalområdet eller liknande, sker smittspårning på andra patienter eller boenden. ESBL-bildande bakterier är för närvarande vårt största resistensproblem rent kvantitativt. Som vanligt viktigt att förhindra spridning av resistenta bakterier genom att alltid iaktta de basala hygienrutinerna på alla patienter. Den andra viktiga åtgärden i kampen mot resistenta bakterier i samhället är en adekvat antiobiotika-användning. 7
FALLANMÄLNINGAR ENLIGT SMITTSKYDDSLAGEN SÖRMLAND 2009 Allmänfarliga sjukdomar 2009 Genomsnitt 2004-2008 Campylobacter 189 154 varav inhemsk smitta 67 55 Difteri 0 0 EHEC 7 2 Giardia 22 27 varav inhemsk smitta 3 3 Gonorré 13 11 Hepatit A 2 5 Hepatit B 24 33 varav sjukdomsfall 2 4 Hepatit C 72 67 Hepatit D 0 <1 Hepatit E 0 <1 HIV 6 9 HTLV I eller II 0 <1 Klamydia 1245 1220 Kolera 0 0 MRSA 22 14 Mjältbrand 0 0 Paratyfoidfeber 1 0 Pest 0 0 Infektion med pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G 22 11 Polio 0 0 Rabies 0 0 Salmonella 74 111 varav inhemsk smitta 15 23 Shigella 12 13 varav inhemsk smitta 3 1 SARS 0 0 Syfilis 3 2 Tuberkulos 18 19 Tyfoidfeber 1 <1 Virala hemorragiska febrar 0 0 Smittspårningspliktiga sjukdomar 8
Övriga anmälningspliktiga sjukdomar 2009 Genomsnitt 2004-2008 Atypiska mykobakterier 3 6 Botulism 0 0 Brucellos 2 0 Cryptosporidium 0 0 Denguefeber 3 <1 Echinokockinfektion 0 0 Entamöba histolytica 1 2 varav inhemsk smitta 0 0 Gula febern 0 0 -hemolyserande grupp A-streptokocker, invasiv infektion 17 9 Haemophilus influenzae invasiv infektion 4 4 Harpest 3 16 Kikhosta 13 27 Legionellainfektion 5 4 Leptospirainfektion 0 0 Listeriainfektion 0 <1 Malaria 3 <1 Meningokockinfektion invasiv infektion 1 1 Mässling 0 <1 Papegojsjuka 0 0 Pneumokockinfektion invasiv infektion 42 33 Påssjuka 0 2 Röda hund 0 0 Sorkfeber 0 <1 Stelkramp 0 0 Trikinos 0 0 Q-feber 0 0 VRE 0 <1 Vibrioinfektion exkl kolera 0 1 Viral meningoencefalit (t ex TBE) 20 14 Yersiniainfektion 5 21 2008 ESBL lab-anmälningspliktig 65 63 Den nya influensan A (H1N1) 377 -lab-anmälningspliktig (40 inneliggande pat) Smittspårningspliktiga sjukdomar 9
Smittskydd/Vårdhygien www.landstinget.sormland.se/smittskydd e-post: smittskydd.vardhygien.sorml@dll.se Carl-Gustaf Sundin Smittskyddsläkare/Vårdhygieniker 016-10 35 69 Sven Blomqvist Bitr smittskyddsläkare 016-10 35 23 Inger Svensson Smittskyddssjuksköterska 016-10 35 68 Ingela Nilsson Hygiensjuksköterska 016-10 38 68 Marita Graff Hygiensjuksköterska 0155-22 22 02 Anna Lejdegård Hygiensjuksköterska mot kommunerna 016-10 55 42 Inger Döckner Smittskyddsassistent 016-10 35 85 Medlemmar STRAMA Sörmland Carl-Gustaf Sundin Smittskyddsläkare (sammankallande) Carl-gustaf.sundin@dll.se Svend Iversen Öronkliniken, NLN Svend.iversen@dll.se Christofer Olsson Barn- och ungdomsklin, MSE christofer.olsson@dll.se Maria Mechti Medicinkliniken, NLN Maria.mechti@dll.se Malin Widercrantz VC Stadsfjärden, Nyköping Malin.widercrantz@dll.se Håkan Lindroth Infektionskliniken, MSE Hakan.lindroth@dll.se Göran Stenlund Infektionskliniken, MSE Goran.stenlund@dll.se Faiz Fendukly Unilabs Faiz.fendukly@unilabs.com Gösta Lööf Sjukhusapoteket, MSE Gosta.loof@dll.se Jens Sörensen Privatläkarföreningen jcosorensen@gmail.com 10