LÄNSBYGDERÅDET REMISSYTTRANDE ÖREBRO LÄN 2011-01-27 1 Regionförbundet 701 83 Örebro REMISSYTTRANDE REGIONAL ÖVERSIKTLIG PLANERING Härmed överlämnas länsbygderådets remissyttrande i rubricerade ärende. Var finns visionerna? Var finns satsningarna framåt? Det verkar vara så att mycket av innehållet i RÖP skildrar nuläget. RÖP saknar i stort sett helt vision om hur det kommer att se ut i vårt län om 20-30 år. Det enda som tydligt framgår är uppfattningen att ytterligare förtätning i större tätorter, samtidigt som småorter lämnas åt sitt öde, är vad som kommer att bli verklighet. Men det är ju framåt i tiden som RÖP ska tjäna kommunerna. Positioneringarna måste vara sådana att de öppnar för en utveckling även på mindre orter. Alldeles nu i dagarna har det blivit ett riktigt drag för de orter som berörs av gruvnäring. Det berör inte minst Ljusnarsbergs kommun. Vi står inför, respektive redan har börjat, olika slags omställningsprocesser för en annan form av tillvaro. Det är redan i nuläget en ökande efterfrågan på närproducerade livsmedel, nya former av drivmedel, tillgång till naturen som läkande resurs etc. Intäkterna från besöksnäringarna är i Sverige större än bilindustrin och skogsnäringarna tillsammans. Det är en av framgångsfaktorerna för en positiv landsbygdsutveckling. I Örebro län finns ypperliga tillgångar i form av många slags naturresurser som kan locka besökare. Men då måste det finnas någon som vårdar resurserna och som på plats kan ta emot besökare på professionellt sätt. I RÖP måste skrivas in sådana åtgärder som krävs för att en sådan utveckling stimuleras. Och det är på landsbygden som de resurserna finns. Då måste nödvändig basservice finnas för att sådana aktiviteter ska kunna äga rum. LÄNSBYGDERÅDET ÖREBRO LÄN Postadress Telefon Adress Ordförande Telefon Sekr Anette Janssonl 0585-501 60 kansli Sivert Gustafsson 0586-72 60 30 bostad Parkvägen 12 070-67 37 834 mobil Labbsand, Björkhaga 154 073-446 15 51 mobil 693 73 Svartå 691 94 Karlskoga e-post: anette.lbrorebro@helasverige.se e-post: gsns@telia.com Org,nr 875002-7487 Plusgiro 433 84 04-9
Vänd på synsättet! Hela inställningen är felvänd. De boende på landsbygden är en resurs istället för en belastning. Nu är RÖP tydligt tätortsfixerad. Man måste börja med analys av vad som behövs för att företag och boende i Örebro län ska ha en fungerande tillvaro. Det gäller för jobben, attraktiv boendemiljö, rimlig basservice utifrån invånarnas behov, en rik fritid samt en välkomnande, väl fungerande och värdefull miljö för besökare. Landsbygden och städerna blir både från ett socialt och ekonomiskt perspektiv allt mer integrerade i varandra. Landsbygden kan bidra till utveckling och hållbar tillväxt i tätorterna på samma sätt som städerna är viktiga för tillväxten och utvecklingen på landsbygden. Genom statens satsning på landsbygdsprogram och regionalt serviceprogram ska länen ges bättre förutsättningar att ta tillvara landsbygdens potential. 2 Regeringens inställning Regeringens uppfattning är att hela Sverige ska ges möjlighet att utvecklas. Det har tydligt kommit i uttryck i regeringsdeklarationen 2010. Regeringen har markerat hur viktig man anser landsbygden vara genom att bilda ett landsbygdsdepartement med landsbygdsministern som ansvarigt statsråd för att markera landsbygdsfrågornas ökade betydelse för regionernas förmåga att skapa attraktiva boende- och livsmiljöer samt ökad tillväxt och fler jobb. En IT- och regionminister har också utsetts. Regeringen satsar på flera sätt så att landsbygden ska utvecklas. Regeringens syn är att landsbygden kan bidra med flera konkurrensfördelar än vad som i nuläget utnyttjas. Därför sker satsningar exempelvis via inlandsstödet, via landsbygdsprogrammet, bredbandssatsningar, lokala servicelösningar m.m. Mycket av dessa återfinns i det som presenterats i landsbygdsstrategin. Trots dessa signaler från regeringen så pekar innehållet i RÖP åt motsatt håll. Vad blir kvar av Örebro län över tiden om RÖP skulle bli verklighet? Om förslaget i nuvarande skrivning skulle genomföras så betyder det att det bara kommer att bli ett 15-tal orter utanför kommunernas centralorter som det ska satsas på. För sex av de tolv kommunerna skulle det dessutom bara bli centralorten kvar. I nuläget bor omkring 70 000 invånare utanför kommunhuvudorterna. Av dessa bor sammanlagt omkring 50 000 personer på totalt 200 mindre orter, från ett 50-tal personer i de mindre till 800-900 personer på de större. Alla dessa orter bedöms alltså i RÖP sakna framtid. På många småorter finns speciella attraktioner, t.ex. Bångbro (Opera på skäret) i Lerbäck Lerbäcks teater, Tiveden. Riseberga m.fl.
RÖP fokuserar mycket på hur man ska stärka tätorter som tydligen utifrån sin numerär bedöms ha förutsättningar för tillväxt. Men för att hela länet ska utvecklas måste det finnas planer även för andra orter. Det faktum att ett offentligt organ, regionförbundet, i RÖP har formulerat tanken att det inte finns någon framtid för mindre orter har upprört både enskilda företagare och företrädare för intresseorganisationer. De befarar att ett sådant synsätt negativt kan påverka bankernas hållning avseende räntesatser på lån, säkerheter och viljan att ge nya lån. Vi anser att regionfullmäktige tydligt måste avvisa dessa tankar i RÖP så att det inte råder någon tvekan om en positiv framtidssyn även för de mindre orterna. 3 Begränsa spridd bebyggelse! Vilken skada kan den signalen ha medfört? En viktig förutsättning för att få folk att bo kvar och/eller flytta in i länet är att det finns bra boendemiljöer. Vi anser att det är begränsad attraktionskraft i att förtäta bebyggelsen på diverse resttomter i stora tätorter. För de mindre kommunerna kan en spridd bebyggelse med t.ex. sjönära läge vara det som avgör att det blir inflyttning. Den nya strandskyddslagen med LIS-inslaget kan främja just en sådan utveckling. Rekommendationen att försöka begränsa spritt boende är verkligen åt rakt motsatt håll. Den skrivningen i RÖP måste slopas. Vilka förutsättningar och direktiv för att ta fram RÖP har arbetsgruppen fått? I slutet av 2009 släppte Örebro kommun ut sin ÖP på remiss. Där fanns samma tongångar om landsbygden som nu återfinns i RÖP. Det blev kraftiga motreaktioner på flera orter. Det framgick tydligt vid möten med politiker från Örebro kommun att tjänstemännen hade arbetat fram ÖP utifrån sina uppfattningar. Något medskick från politikerna hade man inte fått. Vad har regionfullmäktige skickat med för budskap till regionförbundets arbetsgrupp? Vi konstaterar vidare att det i RÖP råder en oförklarlig fixering till Örebro tätort. Visst, det är utan tvekan så att Örebro är motorn i länet. Men det innebär inte att resten av länet saknar betydelse. Årets landsbygdskommun De senaste åren har flera kommuner i Sverige satt delaktighet och demokrati högt när de har tagit fram sina planer för att utveckla alla delar av sina kommuner. Några som har fått pris som Årets landsbygdskommun är Herrljunga, Kalmar och nu senast Växjö. Den gemensamma nämnaren är att alla delarna av kommunerna betraktas och hanteras som viktiga resurser för hela kommunens utveckling. Det ömsesidiga beroendet mellan stad och land understryks och återfinns i planerna. I RÖP finns ingenting om detta.
Regionförstoring och tillväxt Regionförstoring, vad är det? Regionens geografiska område torde vara detsamma som länet. 4 Vi uppfattar regionförstoring som vidgade kollektiva transportmedel och ökat samarbete i olika riktningar mellan alla slags aktörer och över alla administrativa gränser. Det är självfallet bra med goda pendlingsmöjligheter eftersom en omfattande pendling är en realitet och bedöms komma att öka. Men vi kan inte se hur en omfattande pendling skapar fler arbetstillfällen inom Örebro län. Inpendling ger ett reellt tillskott avseende individer och kompetens, men det skapas inte fler jobb inom länet på grund av detta. Möjligheterna med satsningar på ny teknik och bredbandsutbyggnad ska underlätta för nya näringar på landsbygden att utvecklas och växa fram, inom turism eller måltid som ju är en utpekad tillväxtbransch för länet och också inom den sociala ekonomin. Fler nya företag inom nya branscher som också kan startas och etableras på landsbygden skulle kunna bidra till en ökad diversifiering och tillväxt. Då gäller det att förutsättningar i form av infrastruktur och basservice finns. I RÖP saknas visioner om hur näringslivet ska kunna utvecklas. Befolkningsutveckling Invånarantalet minskar på flera orter, men det beror i hög grad på den demografiska fördelningen. Det dör fler än som föds. Men det betyder inte att det inte sker inflyttning. Tvärtom, på vissa småorter finns hårt tryck efter bra och billigt boende. Det framgår tydligt genom att det sällan finns några lediga fastigheter någon längre tid. Då är det viktigt att olika serviceformer finns lätt tillgängliga även för boende på mindre orter. Bostäder Det är inte bara studenter i Örebro som behöver bostad. De unga som vill bo kvar på sin hemort måste få den möjligheten. Det är alltför många unga vuxna som nödgas bo kvar hos sina föräldrar. Det måste skapas sådana bostäder att de unga kan och ekonomiskt också orkar bo kvar på sin hemort. Det kanske inte måste vara den mest lyxiga utformningen på sådant boende. Det finns ungdomar på mindre orter som först vill ut i stora världen men sedan flytta hem igen när de har bildat familj. Ofta är det hembygden som drar. Då måste det även på de orterna finnas bra boendemöjligheter och rimlig basservice. Det finns orter där det inte finns inte en enda ledig bostad. Hindret kan vara att äldre som bor i sina villor inte har någonstans att flytta och ändå bo kvar på orten. Många socialnämnderna har uppfattningen att de gamla ska bo kvar så länge det bara går, med stöttning genom besök flera gånger om dagen från hemtjänsten. Tyvärr så
hindrar det s.k. flyttkedjor att uppstå, vilket alltså annars skulle frigöra boende för unga familjer och andra som vill bo på landet. 5 På Åland finns många exempel på små kommuner med kanske bara 200-300 invånare som har byggt seniorboenden av hög standard. De äldre har kvar sina nätverk och unga familjer kan flytta in på orten. Tillgång på bra boende till rimligt pris är en förutsättning för tillväxt i länets alla delar och måste tas med i en omarbetad RÖP. Integrationens misslyckande. Vad kan man göra åt det? Uttryckt i klartext så det är i Örebro som man har misslyckats tydligast när det gäller att integrera invandrare. Det fanns tidigare en stor grupp från ett land i Afrika. Många av dem hade varit entreprenörer och småföretagare i sina hemländer. Men i Örebro förstod man inte hur deras nätverk fungerade och personerna blev passiva. Resultatet blev att de efter några år flyttade till Storbrittanninen där det finns en helt annan insikt i deras bakgrund. Många av dem är enligt uppgift egna företagare där. För att Örebro län ska fungera även om 20-30 år så måste det finnas människor som arbetar. Men prognosen för befolkningsutvecklingen, utan inslag av invandring, är dyster. Det kommer att fattas arbetskraft. Det är osannolikt att barnafödandet hos den inhemska befolkningen skulle öka så kraftigt att det skulle hjälpa upp situationen. Invandrare är enda lösningen. I många av deras ursprungsländer bor de på landsbygden eller i mindre byar. Många av dem är vana vid småskaliga verksamheter inom areella näringar. I RÖP måste skrivas in hur Örebro län ska profilera och positionera sig så att vårt län blir attraktivt för invandring. Ett resurssvagt område? I RÖP används uttrycket resurssvaga områden. Vad är ett resurssvagt område? Och hur har det i så fall kommit att bli resurssvagt? Det offentligas flykt från orten? Butiker En spridd bebyggelse behöver inte nödvändigtvis påverka butiken negativt, så länge som det är den butiken som ligger närmast även den spridda bebyggelsen. En ny trend som breder ut sig är att bl.a. barnfamiljer hos sin lokale handlare beställer en kasse med mat som hämtas på vägen hem från jobbet. Det sker även om arbetsplatsen är belägen på en större ort. Och detta sker trots att mjölken kostar en krona mer per liter. Uppenbarligen värderas fritiden högre än prisskillnaden och att man värnar att butiken ska finnas kvar. Vidare sker på olika plaster i Sverige organiserade transporter från landsbygdsbutiken till olika kunder och även till olika kommunala enheter. Sällanköpsvaror inhandlas vanligen på den större orten. År 2010 öppnades tre landsbygdsbutiker i Örebro län.
Utbildning Det är en stor tillgång att det finns universitet och många högutbildade i vårt län. För en allsidig företagsverksamhet och entreprenörskap måste olika slags utbildningar och fortbildningar säkras. Vi har intrycket att i RÖP är mycket fokus på högskoleutbildning. Synsättet måste vidgas till att omfatta även andra utbildningar. Alla människor vill inte heller gå på universitet eller högskola. Det gäller också att fånga upp den arbetskraftsreserv som finns hos dem som nu står utanför arbetsmarknaden. Vidare bör man hålla isär förekomsten av grundskolor och annan utbildning. Det är helt olika målgrupper och med helt olika behov. Hur tydlig är kopplingen mellan låg utbildningsnivå och förvärvsfrekvens? Det hjälper t.ex. inte med akademiker i Hällefors när järnverket faktiskt till stor del har flyttat till Kina. 6 En överordnad beslutsnivå? I RÖP står att man kan behöva sätta regionala hänsyn framför kommunala. Ska det skapas en odemokratisk beslutsnivå? Några kommuner ska alltså kunna köra över andra kommuner. Man kan undra om detta ens är möjligt ur kommunallagens synvinkel. Resor ut i stora världen. När det gäller långresor så har på flera sammankomster under RUS-arbetet framförts att fönstret mot den stora världen är Kastrup, inte Arlanda. Som då sades så är Arlanda främst knutpunkt för resor till Norrland och till gamla östblocket. Här borde alltså regionförbundet lägga kraft på att få till fler möjligheter Örebro-Kastrup. Kollektiva färdmedel inom länet Det man också gärna kan lägga sin kraft på är att bearbeta Trafikverket, SJ m.fl. för att få tågen att stanna i de orter där det nu finns järnväg, men tågen susar förbi. Tänk vilka möjligheter till nybyggnation och inflyttning det skulle bli på många mindre orter om man är t.ex. i Örebro på runt en halvtimme med en tågförbindelse. Det vore något att applådera i så fall. Ett exempel: Vedevåg, 19 minuters restid för sträckan Örebro-Vedevåg, bra för både Örebro och Vedevåg. Det vi konstaterade vid tidtabellsskiftet 2010-12-10 var att Länstrafiken allvarligt har försämrat möjligheterna att åka kollektivt om man bor på en mindre ort. I Tvärs-Nytt sade en chef från Länstrafiken att man prioriterade resandet mellan större orter. För att förkorta restiden med tre minuter mellan Örebro och Lindesberg har man slopat svängen in via Yxe. Det har fått till följd att de som bor i Yxe nu måste åka bil.
Vart tog servicetanken och miljötänkandet vägen? Det förefaller som om Länstrafiken har studerat en tidig utgåva av RÖP eftersom det i den är samma signaler. Vi kan alltså i skarpt läge konstatera den negativa effekten för landsbygden. Vi anser det som den självklara lösningen att pendlingstrafiken mellan större orter går snabbt och att de boende på mindre orterna också kan åka kollektivt med turtäthet anpassad efter de lokala behoven. Men det måste ske i separerade turer. Linjerna till de mindre orterna ska läggas så att de faktiskt angör de orter där folket bor. Vidare måste man vid planering av de allmänna kommunikationerna beakta olika gruppers speciella behov såsom invandrare, äldre, funktionshindrade m fl. Det finns ingenting om detta i RÖP. 7 Avslutande ord En översiktsplan skall tillvarata hela det geografiska områdets potential och dessutom med ett vidgat perspektiv utifrån innehållet i den nya plan och bygglag som börjar gälla under våren 2011. En översiktsplan skall vara visionär för att utveckla samverkan och synergi istället för avveckla och exkludera stora delar. Så satsa på hela länets engagemang och låt hela länet leva. Sivert Gustafsson