Omvärldsbevakning December 2014
Småland-Blekinges Brysselkontors omvärldsbevakning bygger på nödvändiga avgränsningar. Urvalet baseras på att vi ser på EU-frågor med Småland-Blekingeglasögon. Vi har valt att ta fram frågor som har en EU-relevans för våra län. Följaktligen gör vi bedömningen att EU:s eller andra europeiska regioners aktiviteter föranleder Småland-Blekinge att se närmare på sitt engagemang på den europeiska arenan såväl som på hemmaplan. Aktiviteterna kan baseras på EU-finansiering, direktiv eller samarbeten. Omvärldsbevakningen avser att svara på frågan vad som kan eller bör göras och lämnar frågan om hur det ska göras till hemmaplan! Omvärldsbevakningen är indelad i tre kategorier: Strategiska ärenden Frågor av strategisk vikt med regelbunden uppföljning av status på hemmaplan Bevakningsärenden Frågor föranleder aktivitet utifrån bevakning Informationsärenden Frågor föranleder inte aktivitet, men påverkar huvudmännen och kan leda till uppdrag för organisationen Parallellt med omvärldsbevakningen som gäller för hela Småland-Blekinge, har varje län lämnat in specificerade dokument till Brysselkontoret där deras respektive intressen för internationellt arbete beskrivs. Specifikt för denna uppdatering: Med ett nytt EU-parlament och EU-kommission har EU gjort en nystart. Precis som förväntat kommer vi att se ett fortsatt fokus på ekonomisk tillväxt, arbetstillfällen och social inkludering. Kommissionens ordförande Juncker utlovar dessutom en kommission som kommer vara politisk som aldrig förr. Ur ett regionalt perspektiv ser vi att policyinitiativ nu tas och att dokument som legat i frysboxen äntligen offentliggörs. Så är t ex fallet med meddelandet om hållbara byggnader, vars indikatorer kommer spela en roll för trähus. Lyckligtvis ser det ut som om Småland- Blekinge kan få vara med i den referensgrupp som tar fram förslagen! I denna omvärldsbevakning har några bevakningsområden lagts till sidan och istället ersatts av Folkhälsa, åldringsvård och e-hälsans betydelse samt Vatten. Vidare introduceras begrepp som kan vara väl värda att lägga på minnet, exempelvis Digitala inre marknaden. Generellt sett har svenska regionkontor i Bryssel fullt upp med att assistera sina hemmaregioner med aktiviteter i samarbetsstrukturer (exv plattformar och nätverk) för att underlätta deltagande i EU:s nya program. När konkurrensen hårdnat kring vissa EU-medel, framstår arbetet med att skaffa sig rätt samarbeten och att påverka kommande utlysningar som allt mer betydelsefull. 2
Innehållsförteckning 1. Strategiska ärenden... 4 1.1 Ökade transportmöjligheter i sydöstra Sverige med hjälp av TEN-T finansiering?... 4 1.2 Arbetskraftsförsörjning... 5 1.3 Ökat deltagande i EU-finansierade program... 6 2. Bevakningsärenden... 7 2.1 Informations- och kommunikationsteknik (IKT)... 7 2.2 Folkhälsa, åldringsvård och e-hälsans betydelse... 8 2.3 Vatten... 9 3. Informationsärenden... 10 3.1 Livsmedel... 10 3.2 Hållbara byggnader... 10 4. Annex avslutade ärenden... 11 3
1. Strategiska ärenden 1.1 Ökade transportmöjligheter i sydöstra Sverige med hjälp av TEN-T finansiering? EU-relevans Var sjunde år kommer EU:s plan för investeringar i infrastruktur. Finansieringen av vägar, järnvägar samt sjöfart görs enligt ett system av transportkorridorer genom Europa. EUkommissionen låter medlemsstaterna lyfta fram sina prioriterade projekt. För närvarande implementeras planen fram till år 2020. Småland-Blekinge har nu möjligheter att före nästa förutsedda TEN-T plan föra fram sina synpunkter till olika parter. Delar av våra län berörs av Scandinavian-Mediterraneankorridoren (del av stomnätverket). Engagemanget är olika bland Europas regioner vid de särskilda korridormöten som hålls mellan samordnaren, medlemsstaterna och andra intressenter, exv regioner. Bedömningen från dessa konferenser är att en ökad samverkan i norra Europa torde vara gynnsam för vår sak i och med att prioriteringar nu görs om när vilka investeringar som ska göras längs korridoren. Alla utfästa projekt inte är finansierade och slutnotan för projekten är heller inte känd, varför medel teoretiskt skulle kunna tas från projekt ämnade för det övergripande nätverket. Genom att ta fram relevant data till utredare under beslutsprocessen kan vi manifestera en gemensam stark position. Dessutom skulle vi få möjlighet att påverka sekundär- och tertiärstråk, d v s transportflöden utanför våra län som har en indirekt påverkan på infrastrukturen hos oss. Styrgruppen för Småland-Blekingesamarbetet beslutade under hösten om att tillsätta en gemensam arbetsgrupp för att ta fram ett förslag till hur arbetet med påverkan av den europeiska TEN-T-kartan inför 2020 ska läggas upp. Transportfrågan i sydöstra Sverige har dock en vidare betydelse än enbart TEN-T-finansiering. Enlig Trafikverkets kapacitetsutredning kommer efterfrågan på person- och godstransporter mellan södra- och sydöstra Sverige samt Östeuropa att öka, sannolikt mer än flödet mot Västeuropa framöver. För vår landsdel ställer detta ökade krav på hav- och landförbindelser, vilket innefattar anpassningar till europeiska planeringsramar och standarder. Transport handlar även om rörlighet i vidare bemärkelse, till exempel viljan att förflytta sig till och från våra län. Det påverkar allt från arbetsmarknad till attraktionskraft i ungdomars och turisters ögon. Fortsatt arbete Småland-Blekinge: Det är av vitalt intresse att den svenska nationella nivån, andra svenska regionala infrastrukturparter och EU-kommissionen, får ta del av Småland-Blekinges fakta och vision utifrån vår geografiska placering. Lika viktigt är det att anpassa sig till europeiska planeringsramar, exv för standarder för rälsbunden trafik. På så sätt ökar chansen för våra länatt få en plats i en förväntad kommande TEN-T-plan från och därmed radikalt öka möjligheterna för infrastruktursatsningar. Brysselkontoret: På huvudmännens uppdrag kan nätverksmöten i Bryssel ordnas mellan regioner längs Scandinavian-Mediteranneankorridorens sträckningar och/eller EUkommissionens korridorsamordnare. 4
1.2 Arbetskraftsförsörjning EU-relevans Demografiska prognoser för de kommande decennierna pekar på trender för en krympande arbetskraft i de flesta europeiska länder. Bristen på arbetskraft bidrar till en radikalt ökad kamp om kompetensen mellan städer, regioner och länder. EU-kommissionen pekar på att Europa har för många med en kompetens som inte matchar den europeiska arbetsmarknaden. År 2025 antas hälften av arbetstillfällena kräva högkvalificerade färdigheter, medan endast 1/10 av arbetstillfällena kommer kunna räknas som lågkvalificerade. Till detta ska läggas att rörligheten på arbetsmarknaden är för låg. År 2020 uppskattas Europa behöva 900.000 ITkunniga personer. Vid sidan av direkt kompetensbehov ser vi även att arbetsmarknadens rörlighet påverkas av utvecklingen kring den digitala inre marknaden (se 2.1). Under 2014 har EU tagit fram direktiv om arbetstid och erkännande av yrkeskvalifikationer. Vidare kommer man även att ta fram en rapport över den fria rörligheten för arbetskraften i EU. Vår svenska EU-parlamentsledamot Cecilia Wikström arbetar för närvarande med att vi ska kunna inför en s k fast track för vissa yrkeskategorier. I EU-kommissionens årliga landsspecifika rekommendationer till Sverige som presenterades i somras, riktads viss kritik mot bland annat utbildningssystemet och hanteringen av ungdomsarbetslösheten. Även om det handlar om just rekommendationer, kan man anta att Sveriges regioner kommer påverkas framöver. I linje med rekommendationerna i OECD-studien finns initiativ i Småland-Blekinge som arbetar med arbetskraftsinflyttning. Under hösten har Småland-Blekingesamarbetet beslutat om en gemensam studie kring att bättre ta tillvara på kompetensen hos internationella och svenska studenter samt att hämta erfarenheter från andra aktörer inom Europa, närmare bestämt Stuttgart i Tyskland. Det är en strategisk fråga som ligger på hemmaplan, däremot finns det anledning att värdera frågan högt, då flera europeiska regioner ser över sina strategier för att hantera arbetskraftsbristen. Fortsatt arbete Småland-Blekinge: Arbetet med den ovannämnda pågående studien i regionerna och översyn över möjligheterna till läns- och landsöverskridande samarbete fortsätter. Vid en ökande arbetskraftsbrist torde behovet av bilaterala avtal med utländska regioner öka successivt. En gemensam arbetsgrupp i Småland-Blekinge tillsattes under 2014 för att utarbeta förslag för att implementera direktiven om arbetstid samt erkännande av yrkeskvalifikationer. Brysselkontoret: Bistår gärna huvudmännen i EU-kommissionens visade intresse för överläggningar med våra län utifrån vårt arbete kring arbetskraftsbrist. Vid önskan har Brysselkontoret möjlighet att skapa kontaktnätverk och utveckla samarbete med andra regioner, exempelvis genom bilaterala avtal. Kontoret kommer bevaka både direktiv och rapporter. Kontoret har redan signalerat sitt intresse för ett regionalt nätverk i Bryssel kring attraktion av arbetskraft som planeras. 5
1.3 Ökat deltagande i EU-finansierade program EU-relevans År 2014 markerade starten på EU:s nya programperiod som löper fram till 2020. Mycket i EU:s program känner vi igen, men det är otvivelaktigt många delar som är nya eller har förändrats. Småland-Blekinge är duktigt på att nyttja EU-medel, särskilt de så kallade strukturfonderna. Ändå finns det en stor potential att öka medlen för våra län, framför allt genom att delta i de tematiska EU-finansierade programmen. Det rör sig bland annat om program för forskning och innovation, kultur, utbildning och företagande samt näringslivsutveckling. Dessa EUprogram kan samtidigt bidra till att främja de förändringar länen vill uppnå. Samtidigt som hanteringen av många EU-finansierade program har blivit något förenklad, ser vi samtidigt en strävan mot ökade krav på koordinering. För att ta del av Horisont 2020 krävs det idag att en bredare ansats med flera kompetenser engagerade för den sökande än i jämförelse med tidigare programperioder. För andra områden, exempelvis livsmedel, tar den sökande lämpligen sin utgångspunkt i flera fonder för att arbeta med ämnet från flera perspektiv; hälsa, miljö, entreprenörskap, etc. Den nödvändiga koordineringen för deltagande i EU-program kan innebära en ökad tyngd och betydelse för regionala strategier. OECD har understrukit vikten av att vårt näringsliv kliver uppåt i produktionsvärdekedjan och Vinnova har visat på våra läns underrepresentation (oavhängigt anledning) i EU:s tidigare forskningsprogram. Som ett resultat har styrgruppen för Småland-Blekingesamarbetet tidigare pekat ut forskning & innovationsprogrammet Horisont 2020 som särskilt angeläget och beslutat om en framtida samordning av länens innovationsstrategier. I avvaktan på att de regionala innovationsstrategierna blir klara, har under hösten viktiga steg tagits för att samordna länens aktörers gemensamma behov. Något som möjliggjort ett helt annat anslag på Brysselarenan. Fortsatt arbete Småland-Blekinge: Oavsett tematsikt område, är det betydelsefullt att vi fortsatt stödjer aktiviteter som främjar deltagande, exempelvis informationsseminarier, engagemang i nätverket ERRIN eller samordning av organisationers verksamhet för att kunna stödja småoch mellanstora företag på bästa sätt. För att kunna följa upp utvecklingen mot ökad innovationsgrad i vårt näringsliv kan en sammanställning av ansökningar och godkända Horisont 2020-projekt som har deltagare från våra län vara nyttig. Vidare kan länsöverskridande strategier inom specifika områden ge enskilda kommuner en tillräckligt stor kritisk massa för att kunna genomföra projekt. Så skulle fallet kunna vara med skolors utbytes- eller drop out-projekt. Brysselkontoret: Förutom att förmedla nyheter om EU-finansierade program och dess möjligheter, fortsätter Brysselkontoret med att initialt bevaka ERRIN:s arbetsgrupper. Kontorets betydelse för att hjälpa till att påverka innehållet i framtida utlysningar torde vara av ökande karaktär. 6
2. Bevakningsärenden 2.1 Informations- och kommunikationsteknik (IKT) EU-relevans IKT betraktas inom EU som ett avgörande verktyg för att ta sig an Europas samhällsutmaningar. Definitionen är lika bred som användningsområdet, vilket överlappar flera sektorer. För den lokala- och regionala nivån bedöms IKT ha särskild relevans för hälsoområdet, i synnerhet då arbetet involverar olika kompetenser och organisationer. Som nummer ett bland EU-kommissionens nye ordförande Junckers fem personliga prioriteringar är det en tydlig signal från den nya EU-kommissionen att den digitala inre marknaden är något som man kommer att satsa på. Den digitala inre marknaden handlar i grund och botten om att ta bort nationella hinder för transaktioner som sker på nätet. Den bygger vidare på idén om den gemensamma marknaden som var avsedd att avskaffa handelshinder mellan medlemsstater. Bland annat vill man främja e-handeln genom att man gör betaltjänsterna enklare att använda, pålitligare/säkrare och mer konkurrenskraftiga. Det finns också ett behov att angripa de viktigaste orsakerna till bristen på investeringar: Här pekas bland annat på snabb bredbandsuppkoppling, ett företagsklimat som gynnar en kunskapsekonomi, ramar för användning av öppen data parallellt med rättsliga ramar för att säkra kunskapstillgångarna. Med konsekvenser för både utvecklingen av små och medelstora företag och regler kring hälsoansvaret, följer Europas regioner utvecklingen av EU-kommissionens grönbok om M- Health (mobil kommunikationsteknologi) från i våras med stort intresse. Detsamma gäller Europaparlamentets lagstiftningsarbete kring databaser med personregister, vilket kan påverka möjligheten att bedriva forskning. Grönboken om m-hälsa offentliggjordes En digital inre marknad 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Fortsatt arbete Småland-Blekinge: Utvecklingen för frågor som rör IKT pågår för fullt i våra län. För att kunna dra nytta av exv EU-finansiering synkroniseras vårt arbete med fördel till EU:s arbete med den digitala inre marknaden, länsvis (exv RUS) såväl som interregionalt. Våra län tjänar sannolikt på att kommunicera sina erfarenheter kring m-hälsa till både nationell och europeisk nivå. Brysselkontoret: Utifrån dagens uppdrag från huvudmännen kommer fokus ligga på e-hälsa och arbetet som bedrivs i nätverk så som ERRIN för att ta del av informationsutbyten, utlysningar och projektsamverkan. Vi följer även utvecklingen av ovan nämnda lagstiftning. 7
2.2 Folkhälsa, åldringsvård och e-hälsans betydelse EU-relevans Det råder inget tvivel om att EU ser utmaningen vi står inför på hälsoområdet. För varje år får fler och fler medlemsstater anmärkningar i EU:s årliga landsspecifka rekommendationer. En kostnadsexplosion i kombination med en demografi som ändrar sig snabbt, gör att det knyts både EU-medel och förhoppningar om ökat gränsöverskridande samarbete till området. Frågor som EU fokuserar på är bland annat patientrörlighet (fri rölighet för vårdtjänster), resistens mot antibiotika, samarbete kring ovanliga sjukdomar, forskning och IKT-lösningar för hälsa, s k e-hälsa. För det sistnämnda ser EU en stark marknadspotential. Begreppet e-hälsa rymmer en uppsjö av frågor och under IKT-avnittet nämns både den digitala inre marknaden och m-hälsa, vilka antas få stor påverkan på hälsoområdet genom både initiativ och lagstiftning. Andra exempel är initiativen kring aktivt och hälsosamt åldrande och riktlinjerna för användningen av patientjournaler som togs fram i somras. Reglerna syftar till att hjälpa gränsöverskridande resenärer som behöver sjukvård i ett annat EU-landet och där man behöver ha tillgång till patientens journal från hemlandet. Som en konsekvens vill EU skapa en plattform där man förvaltar européers journaler och därför utveckla en gemensam kommunikationsteknik för att öka sjukvårdssystemens kompabilitet genom en slags e-förvaltning. EU-kommissionen har därför förväntningar på att flera regioner ska samverka inom ramen för ehealth Action Plan. I takt med rapporter om ökande ojämlik tillgång till hälsa, både mellan öst och väst, stad och landsbygd samt välmående och utsatta stadsdelar, avser den nya EU-kommissionären för hälsa (Andriukaitis) att arbeta fram en strategi under mottot Hälsa för alla, allt för hälsa. Patientrörlighetsdirektivet implementerades Riktlinjer togs fram för användning av patientjournaler Hälsa för alla, allt för hälsa 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Grönboken om m-hälsa offentliggjordes Sjunde utlysningen inom AAL lanseras Fortsatt arbete Småland-Blekinge: För att få tillgång till EU-medel framöver behöver våra län fortsätta utveckla breda samarbeten som inkluderar flera kompetenser. Tiden av specialistkunskap som finansieras av EU torde vara över. Detta kräver identifiering av områden där extern kompletterande kompetens är önskvärd. Det gäller vårdinrättningar, IKT-företag och lärosäten, både läns- och landsgränsöverskridande. Ett gott exempel på detta arbetssätt visas av nedresta parter till ERRIN Brokerage Events (samarbetsbörs i Bryssel) med gemensamma idéer. Tillgänglighet till data om jämlik hälsa torde även det vara en fördel att kunna visa upp för projektarbete inom ramen för ESF och social inkludering. Brysselkontoret: Ökat deltagande i nätverk för att ta del av informationsutbyte, utlysningar och projekt. Följa utvecklingen av arbetsgrupper (ERRIN) för aktivt och hälsosamt åldrande samt ojämlik tillgång till hälsa och utvecklingen kring den nya EU-kommissionens förslag. 8
2.3 Vatten EU-relevans Bredden på vattenrelaterade frågor är stor och på senare år har vi därför kunnat se en tendens mot att EU försökt samordna arbetet genom att ta fram strategier. Parallellt med horisonellt arbete så som Östersjöstrategin och Blue Growth, arbetar man från EU:s håll med en rad tematiska frågor, inte sällan kopplade till folkhälsa; dricks-och badvatttenkvalitet, torka kontra översvämningar. Andra områden är innovation kring övergödning eller energi. EU är väl medvetet om att det är Europas regioner som verkställer och implementerar gemensamma målsättningar. Vilket delvis återspeglas genom tillgängliga EU-medel. Exempelvis finns det fonder knutna till EU Water Framework som förhoppningsvis är tillgängliga att söka. Precis som för många andra områden handlar finansieringen dock om att regionerna förväntas nyttja olika tematiska fonder för ett gemensamt mål utifrån en framtagen strategi. I takt med att vattenfrågan förflyttas alltmer från en ren nationell ensak till en regional angelägenhet, ökar nätverkens aktivititet i Bryssel. Detta öppnar för projekt- och samarbetsmöjligheter för Småland-Blekinge inom en rad betydelsefulla områden. Som ett led i det regionala engagemanget lyckades Småland-Blekinge nyligen få med vår svenska EU-parlamentariker Anna Hedh i EU-parlamentets intergrupp för kust, hav och öar, vilket ger oss en utmärkt plattform för att föra fram våra åsikter. Surface Water Protection from Pollution Directive antogs Water Framework Directive antogs Bathing Water Directive antogs EU Floods Directive Östersjöstrategin antogs Östersjöstrategin uppdateras 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 Ground Water Directive antogs The Marine Strategy Directive antogs Blue Growth antogs Drinking Water Directive från 1998 väntas uppdateras Fortsatt arbete Småland-Blekinge: Överväga regionala strategier för vattenfrågan när betydelsen av att angripa utmaningar ur ett flernivåsperspektiv ökar och därmed lättare kunna ta del av EUmedel. Eftersom möjligheten för att erhålla EU-medel från Water Framework är knutet till medlemsstaterna, tas kontakter med fördel med vår nationella nivå. Brysselkontoret: Ta fram underlag för vår svenska EU-parlamentariker Anna Hehds deltagande i intergruppen för kust, hav och öar. Bevaka eventuella finansieringsmöjligheter från EU Water Framework Directive. Assistans till huvudmännen för att dra till sig profilerande värdskap för EU-kommissionens troliga konferenser om Blue Growth. Ökad bevakning av Brysselbaserade nätverk (ERRIN, WssTP, ibsg, m fl) för informationsinhämtning och för att finna samarbetspartner till våra huvudmän. 9
3. Informationsärenden 3.1 Livsmedel På uppdrag av en av huvudmännen analyserade Brysselkontoret aspekter att ta hänsyn till vid framtagandet av en länsstrategi för livsmedel. Vid arbetet framkom intressant information, varför ett PM nu har tagits fram för alla länens läsning. Huvudpunkterna går ut på att: Arbetstillfällena runt omkring jordbruket ökar och värdet av deras produktion likaså Certifieringens betydelse för livsmedel ökar i och med ökad global konkurrens Pengar till säljfrämjande åtgärder finns att söka för export till Asien Anslagen för livsmedelsforskning ökar 3.2 Hållbara byggnader Under sommaren släpptes efter en lång väntan EU-kommissionen meddelande om hållbara byggnader. Bakgrunden är att Europa idag har fler än 60 olika byggnadsutvärderingssystem. Målet med meddelandet är att uppnå en effektiv användning av resurser och att minimera påverkan på miljön. Vidare eftersträvar man att tillhandahålla relevant, jämförbar och kostnadseffektiv information. Härutöver hoppas man skapa: Överföring av goda exempel till fler marknader och länder Ett verktyg till offentliga instanser i myndighetsutövningen En professionellare kunskapsbas för rådgivning och beslutsfattande Under den kommande tiden kommer indikatorer att tas fram. Det finns stora möjligheter för Småland-Blekinge/Smart Housing att påverka utformningen av indikatorerna genom att ingå i en referensgrupp som sätts samman just nu. Även om material inte kommer att föreskrivas, kan det vara intressant för våra län att arbeta för prestandakrav som in sin tur gör valet av både glas och trä som byggnadsmaterial attraktivt. 10
4. Annex avslutade ärenden Avslutade ärenden Resultat Dokumentation Genom region- och nätverks-samverkan EU-kommissionens pressrelease ser det ut som svenska regionala 20 feb flygplatser kommer kunna motta driftsstöd i kontrast till de ursprungliga ARC-rapport om planerna. Detta p g a att EUkommissionen riktlinjerna Offentligt stöd till regionala flygplatser öppnar upp för flygplatser med färre än 200.000 passagerare och som av respektive stat räknas som allmännyttiga. Troligtvis kommer det att mynna ut i att kommunerna i Sverige själva får göra bedömningarna om relevansen för fortsatt stöd. Näringsdepartementet lär enligt utsago inte vara så intresserade av bedömningsansvaret. Fokus på marknadssnedvridning p g a lågprisbolagen lär kvarstå. Alternativa bränslen Luftkvalitetsdirektivet Tobaksdirektivet Dir. om erkännande av yrkeskvalifik. Efter behandligen i ministerrådet under våren beslutades att frågan skall implementeras på nationell nivå. Det innebär att Sveriges riksdag fattar beslut om och hur exv utbyggnad av laddningsstolpar till elbilar skall ske. I vilken utsträckning direktivets intentioner kommer att genomföras beslutas av respektive medlemsstat på nationell nivå. Frågan betraktas således som utagerad i en EU-kontext. Med tanke på frågans vikt och enskilda aktörerers engagemang fortsätter dock Brysselkontoret att följa med i nyhetsflödet från Bryssel. Målen kompletteras av ett uppdaterat direktiv med nationella utsläppstak för de viktigaste ämnena. Nya tak ska gälla från 2020 och 2030. Frågan ligger just nu på nationell och regional nivå. Direktivet implementeras för närvarande i Sverige. Styrgruppen beslöt den 6 mars 2014 att ge chefsgruppen i uppddrag att tillsätta en tillfällig arbetsgrupp för arbetskraftsförsörjningsfrågor för att möta behovet av en väl fungerande arbetskraftsinvandring i Småland- Blekinge framöver. Uppdraget kommer genomföras i flera steg, där steg 1, som i första hand rör regionförbunden, är att Pressmedelande från Europa rådet Info om direktivet Info om direktivet Info om direktivet PM SmålandBlekinge 11
Stöd till offentlig verksamhet Kreativa och kulturella industrier närmare analysera problemställningen. Regionförbundet södra Småland har fått i uppdrag att bjuda in en företrädare för övriga regionförbund till en första överläggning. Gruppundantagsförordningen är antagen och SGEI-områdena (Services of General Economic Interest) finns integrerade i andra riktlinjer. Redan nu kan positiva effekter skönjas genom förenklingar kring offentligt stöd till innovation. I sina kontakter med den nationella nivån, kan det lämpa sig för huvudmännen att fortsatt hålla ögonen på gäller möjligheterna för riskkapital, miljö- och energistöd samt omstrukturering av företag i kris. Ansvarig utredare för det svenska regionalstödet heter Katalin Frydenlund och arbetar på Näringsdepartementet. Vid sidan av kultur ser EU kreativa näringar som ett strategiskt område för innovationsutveckling. Det innebär att frågan är horisontell och i ett EUperspektiv hanteras som en sådan. Digitalisering är t ex ett tydligt tema för kommande EU-finansierade utlysningar som spänner över flera områden. Linnéuniversitet har framgångsrikt deltagit två gånger i EU Design Days och har därmed satt våra län på kartan. Under 2014 har informationen från Brysselkontoret om EU-finansierade programmet Kreativa Europa intensifierats och återkoppling hemifrån pekar på intresse för och möjliga projekt på kulturområdet. Regionala projekt har tillsammans med Brysselkontoret etablerat marknadsföring i Bryssel (exv ArtLine och Bridging Ages). Mot bakgrund av framtida uppdrag samt att flera av våra huvudmän engagerat sig i ett deltagande i kulturbiennalen Manifesta skulle ärendet mycket väl kunna komma att tas upp igen. Gruppundantagsförordningen 12