Regionala utvecklingsnämnden

Relevanta dokument
Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala tillväxtnämnden

Koncernkontoret Enheten för samhällsplanering

Regeringens proposition 2012/13:25

Regionala utvecklingsnämnden

Lundaförslag Cykelväg Genarp - Kyrkheddinge

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Datum Dnr Slutlig fördelning av samverkansmedel

Datum Dnr Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Regionala utvecklingsnämnden

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Regionala utvecklingsnämnden

Ny årlig planeringsprocess för genomförande av länsplanen i Värmland. Bilaga 1. Grums Kommun

Datum Dnr Nya kanaler för medborgerlig delaktighet

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder Peter von Heidenstam

Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi

Översiktsplan för Borås

Regionala utvecklingsnämnden

Remiss angående regional cykelvägsplan för Uppsala län, RFUL 2010/66 KS-2010/524. att som sitt yttrande överlämna förvaltningens tjänsteskrivelse

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Handlingsplan för besöksnäringen

Regional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Datum Dnr Den administrativa och organisatoriska kopplingen mellan Region Skåne och skogs- och fritidsstiftelserna

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Närsjukvårdsberedningen

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Regional cykelstrategi

Koncernledningsstab Folkhälsoenheten

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Trafikverkets remiss: Funktionellt prioriterat vägnät

Bilaga till Landsbygdsstrategi

SATSA II Regional cykelstrategi

Datum Dnr Ändrade regler gällande förskottering av infrastrukturinvesteringar. Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne

Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling. Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser

Datum Dnr Nytt betalsystem i kollektivtrafiken - investering. Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016

Datum Dnr Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Cykelvänlig arbetsplats Nyhetsbrev nr 2, 2019

Regionala utvecklingsnämnden

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Regional cykelstrategi

Regional cykelplan för Uppsala län

Remissvar, regionalt trafikförsörjningsprogram Sörmland 2017

Datum Dnr Ersättningsmodell för hälsofrämjande insatser inom Hälsoval Skåne

Väg 560, Årsta havsbad, gång- och cykelväg

Datum Dnr I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Bilaga fakta om nationella folkhälsoenkäten

Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor

Regionala tillväxtnämnden

Datum Dnr Stöd till idéburna organisationer med länsövergripande

Energikontor Norra Småland

Stiftelsen Skånska Landskap stiftelse för skånsk naturoch. Ärendebeskrivning:

Informationsmöte. 16 december GC-väg Uppsala- Lövstalöt- Björklinge

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Klimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Remissversion av Regional cykelstrategi för Uppsala län. Cecilia Carlqvist Infrastrukturstrateg, Region Uppsala

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Regionala tillväxtnämnden

Statens offentliga utredning En sammanhållen politik för hållbar turism och växande besöksnäring

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Transkript:

Regionala utvecklingsnämnden Peter Groth Folkhälsostrateg 044-309 35 26 peter.groth@skane.se YTTRANDE Datum 2018-03-12 Dnr 1800174 1 (6) Romeleås- och sjölandskapskommittén romeleasensjo@gmail.com Remiss. Förslag till strategi för utveckling av Romeleås- och sjölandskapet har fått rubricerade förslag till strategi för Romeleås- och Sjölandskapet. Riksintresse enligt 4 kap. 2 MB på remiss, och lämnar nedanstående kommentarer och reflektioner i vårt yttrande. s roll har ansvar för det regionala utvecklingsarbetet och transportinfrastrukturplaneringen i Skåne samt är regional kollektivtrafikmyndighet och beställare av den skånska kollektivtrafiken. Utifrån detta ansvar tar fram den regionala utvecklingsstrategin, näringslivsprogram, den regionala trafikinfrastrukturplanen samt trafikförsörjningsprogram. I detta uppdrag ingår även att integrera social hållbarhet, miljö och klimat i det regionala utvecklingsarbetet. Region Skåne är också huvudman för Skåneleden och den nationella cykelleden Sydkustleden samt ansvarar för planeringen av den nya Sydkustleden. yttrar sig utifrån ovanstående ansvar. Stiftelsen Skånska landskap har gett Stiftelsen Skånska Landskap i uppdrag att samarbeta med aktörer inom bland annat besöksnäringen och även ansvara för det regionala natur- och kulturmiljöarbetet på stiftelsernas marker. Strategin lyfter speciellt fram önskemål om insatser för att öka besöksantalet inom Snogeholms strövområde och det är just ett sådant mål som innefattas i stiftelsens uppdrag. Områdeskontoret i Snogeholms strövområde blir till exempel besökscentrum och flyttas till Gula Villan. I verksamhetsplanen finns även besökshöjande informationsinsatser kring Skånes landskapsdjur, kronhjorten, som har sin numerära tyngdpunkt inom denna del av RÅSK- C:\pactdok\Regionala utvecklingsnämnden\2018-03-12\remiss. Förslag till strategi för utveckling av Romeleås- och sjölandskapet\1800174 RUN_Yttrande.docx Postadress: 291 89 Kristianstad Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): 044-309 30 00 Fax: 044-309 32 98 Internet: www.skane.se

Datum 2018-03-12 2 (6) området. Dessutom arbetar man med laddplatser för elbilar, ökad tillgänglighet med kollektivtrafik till strövområden med mera. Generella synpunkter Kommitténs förslag på strategi ger en samlad information om den positiva utveckling man vill området ska ha och lyfter att området har en potential för en stor del av Skånes invånare. Underlag till strategin har man tagit fram i samråd med organisationer, kommitténs medlemmar (kommuner) och Länsstyrelsen. På hemsidan www.romeleasen.se beskrivs tolv områden för rekreation och upplevelser. Inriktningen på strategin går också i linje med s målsättningar som uttrycks i den Regionala utvecklingsstrategin Det Öppna Skåne. Strategin skulle vinna på att tillföras en utförligare identifiering/beskrivning av nuläget, som i sin tur kan ge en bild av den egentliga utmaningen (bland annat omfattning av resurser, organisation för genomförande och av finansiering) samt rätta och effektiva lösningar till de mål som beskrivs, det vill säga en plan, ett tillvägagångssätt med samordnade aktiviteter för att nå målen. Det kan också vara en fördel att i planen beskriva både kortsiktiga och långsiktiga effekter, dvs. hur genomförda åtgärder påverkar området, invånare, besöksnäring, djurliv med mera. En generell kommentar är att sambandet med och betydelsen för folkhälsa och social hållbarhet kan beskrivas tydligare i strategin. Vistelse i skog och mark är en viktig hälsofrämjande faktor, dels i sig själv men också genom den fysiska aktivitet den ger. Jämlikhet och nya grupper Man nämner några frågeställningar som man avser besvara i strategin. En är hur man kan skapa jämlika förutsättningar och hur man kan nå nya grupper. Det är en viktig fråga, men det utvecklas sen inte i strategin. Det hade varit värdefullt med ett resonemang om vilka grupper man vill försöka nå, men i sammanhanget också en diskussion om möjligheten att mäta för att se vilka som besöker området. Kunskap om besökare är en förutsättning för att veta i vilken utsträckning man lyckas nå målsättningen. Ekosystemtjänster Det finns också en frågeställning om ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster innebär ett värde för människor utifrån det som naturen kan producera och erbjuda, och där är upplevelser och rekreation också en viktig del. Detta skulle kunna utvecklas mer i strategin, för att understryka betydelsen av att området finns och utvecklas, och kan på det sättet också sättas in i ett tydligt sammanhang i ett samhällsplanerings-perspektiv. Trots exemplet på frågeställning, nämns inte ekosystemtjänster i själva strategin.

Datum 2018-03-12 3 (6) Nåbarhet och tillgänglighet Under Förutsättningar tar man upp nåbarheten, som nu främst är med bil medan kollektivtrafik och cykel är mer begränsat. Det finns här inget om tillgängligheten kopplat till barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Det hade varit ett värde i att inventera även detta och beskriva under förutsättningarna. Här kan också tillgången till och tillgängligheten i rastplatser vara intressant. Även sitt- och vilomöjligheter i övrigt kan vara intressant att få beskrivet i förutsättningarna. En levande landsbygd stöder social hållbarhet i sig genom fler arbetstillfällen och förbättrade kommunikationer för befolkningen i området. Ökad tillgänglighet till området gynnar även boende som får förbättrade möjligheter till ökad fysisk aktivitet. För att optimera de positiva effekterna är det viktigt att boende görs delaktiga i planering och genomförande. Cykel uppskattar också att förslaget till strategi beskriver nuläge och möjligheter att nå området med cykel samt kunna ta sig runt i området på ett för cyklister trafiksäkert sätt. Det ligger i linje med Cykelstrategi för Skåne och i s önskan att tillgängliggöra naturområden. I strategin finns 6 mål. Kommentarerna nedan är kopplade till respektive mål. Mål 1: Natur- och kulturvärden även här har insatsen i sig betydelse för social hållbarhet och hälsa. Detta kan förstärkas genom att beakta t ex den forskning som bedrivits på SLU Alnarp och som beskrivit 8 olika karaktärer av naturområden som är viktiga för hur besökare upplever området, och att ju fler av dessa karaktärer man kan kombinera desto bättre förutsättningar för en hälsofrämjande miljö. Även skogens sociala värden är viktiga att ta tillvara, genom att tillgängliggöra den för rehabilitering och återhämtning - https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvetdok/faktaskog/faktaskog15/faktaskog_06_2015.pdf Det vore önskvärt om förslaget till strategi kan knyta an till att genomförandet med fördel kan göras i nära samarbete med den regionala turismorganisationen Tourism in Skåne. Vidare vore det värdefullt med en omvärldsanalys för att få kunskap kring hur långt besökare kan köra för att göra dagsutflykter etc. Med det sagt är det av vikt att samarbeta med andra angränsande områden som har goda förutsättningar när det gäller boende. Mål 2: Natur och kulturmiljövärden, riktlinjer: Att informera besökarna om de värden som finns är också viktigt för att skapa en medvetenhet, uppmärksamhet och känsla hos besökaren att det är värt att vårda och bevara. Under Kulturmiljöer finns en målsättning för att förbättra förutsättningarna att bo kvar på landsbygden i området, att det ska finnas möjlighet till digital

Datum 2018-03-12 4 (6) uppkoppling. Här vill påminna om det regionala arbetet med fiber till alla ett projekt som kan underlätta att nå målsättningarna i strategin. Mål 3: Friluftsliv för alla det är bra att man beaktar gruppen personer med funktionsnedsättning. Men det är viktigt att inte bara ge särskild information om tillgängligheten, utan också att förbättra den, åtminstone på vissa utvalda delar som är särskilt lämpliga för det ändamålet. Även tillgänglighet och användbarhet för barn är viktigt att beakta. Det är ett särskilt värde att skapa attraktiva miljöer för barn för att ge en positiv upplevelse. Det ökar möjligheterna att för att de vill komma tillbaka, även som vuxna. Det är bra med en särskild målsättning för att nå personer med utländsk bakgrund. Det visar på möjligheterna att använda området för integration. Mål 4: Nåbarhet till naturområdena. Det är positivt att tillgängligheten till strövområdena med kollektivtrafik lyfts fram som viktig. Precis som beskrivs i strategin så finns en relativt god tillgänglighet till ytterområdena av Romeleåsen och sjölandskapet eftersom det är där de större orterna finns. I områden med större tätorter finns också ett större underlag för att kunna erbjuda en god tillgänglighet som passar olika typer av resor. Att enbart skapa kollektivtrafikstråk utifrån resande till/från natur- och rekreationsområden är betydligt svårare då underlaget är litet och resandet ofta är väldigt splittrat. Däremot ser vi en stor potential, vilket även lyfts fram i strategin, att bättre använda de linjer som redan passerar området och utifrån dessa linjer skapa en bättre samordning och tillgänglighet. Vi är positiva till en fortsatt dialog kring detta. När det gäller cykelplaneringen är det bra om detta görs i det större sammanhanget och låta strategin utgå från Trafikverkets kriterier för regionala och lokala cykelleder för turism och rekreation, dit även en ansökan om att få bli en regional/lokal led skickas. Det är alltså en fördel om detta görs i samråd med och Trafikverket. Det är också en bra målsättning att utgå från de befintliga vägarna och skylta upp de som är mest trafiksäkra och vackra. Ofta är vissa av de befintliga landsvägarna tillräckligt säkra för att använda som rekommenderade vägar för cykling, och det är en bra början att använda ett urval av dessa i avvaktan på att den särskilda cykelinfrastrukturen byggs ut. Det är bra att man också tänker elcykel, men det kan rekommenderas att tänka hela infrastrukturen med säkra cykelparkeringar, kanske också med möjlighet att låsa in och ladda batterierna. Strategin nämner vägvisning inom och till området. Det är viktigt och för kännedom pågår en översyn över cykelvägvisningen i Skåne och i detta arbete kan de relationer som strategin tar upp läggas med som förslag. På det sättet blir den regionala cykelvägvisningen mer enhetlig i Skåne. Förslaget till strategi hade också vunnit på att visa på kopplingen till de cykelplaner och strategier som är framtagna av. De går att

Datum 2018-03-12 5 (6) hämta från www.skane.se/cykel. Några cykelvägar som tas upp i strategin skulle ligga utmed det statliga vägnätet. Det är som planerar för dessa genom gällande Cykelvägsplan för Skåne 2014-2025 och kommande cykelvägsplan som fastställs i sommar: Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029. - Cykelväg utmed väg 841 är inte aktuell i någon av planerna. Ett annat alternativ bör därför sökas. - En cykelväg utmed Höje å kan inte finansieras inom Cykelvägsplanen eftersom den inte går utmed en statlig väg. Däremot planeras en cykelväg mellan Ättarpsvägen och Genarp som öppnar 2027-2029. Tillsammans med den lågtrafikerade Ättarpsvägen blir det då möjligt att nå Genarp från Staffanstorp diskuterar att skapa ett sammanhållet cykelledsnät i Skåne. Föreslagna lederna kommer att skapas med utgångspunkt från Trafikverkets kriterier för nationella och regionala leder. Utmed kusten kommer Kattegattleden, Sydostleden och kommande Sydkustleden att gå, men även leder genom Skåne och i detta sammanhang välkomnar ett samarbete om eventuell sträckningen genom strategins geografiska område. s förhoppning att en längre led ger större möjligheter att attrahera cyklister, från Skåne såväl som nationellt och internationellt, än kortare lokala leder kan göra. Möjligheterna att prioritera felande länkar i infrastrukturen ökar också. Möjligheterna för besöksnäringen att utveckla sin verksamhet och bli "cykelvänliga" bör inte underskattas. Det finns fördelar med att "koppla på" de nationella cykellederna (i detta fall blivande Sydkustleden ) och på så sätt knyta befintliga researrangörer till området. Ett annat förslag är att söka en samverkan med MTB Skåne som Fredric Piper driver. Mål 5: Hög tillgänglighet det är bra att man här utvecklar resonemangen något kring tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och andra med begränsad rörlighet. Här nämns även barn, och det är bra. En komplettering kan vara att barn kanske framför allt har en högre rörlighet än andra (och inte i första hand en begränsad). Detta kan också stimuleras genom att göra vissa platser, kanske framförallt vid angöringsplatserna, lekvänliga och roliga. När det gäller parkeringsplatser kan man tillägga att även cykelparkeringar planeras in på motsvarande sätt. I avsnittet om ridleder vore det bra att komplettera med att iordningställa t.ex. av- och pålastningsplatser för hästtransporter. Mål 6: När det gäller störningar och hot mot miljön är ett förslag att i samverkan med Trafikverket se över hastighetsbegränsningarna på vägar i

Datum 2018-03-12 6 (6) anslutning till strövområden. Hastigheten korrelerar starkt med utsläpp av buller, och en sådan åtgärd kan bidra till skapa ännu attraktivare miljöer. Planen är att under 2018 ska titta närmare på hur tillgängligheten i Skåne generellt ser ut med kollektivtrafik till olika naturoch rekreationsområden och i detta arbete kommer sannolikt Romeleåsen och sjölandskapet vara en del som studeras. Utifrån detta arbete bör det bli också tydligare vilken strategi bör ha i den framtida utvecklingen av kollektivtrafiken kopplat till denna typ av resande. I beredningen av ärendet har enheterna för Miljö, Samhällsplanering samt Kollektivtrafikmyndigheten deltagit. Mätta Ivarsson Ordförande Ulrika Geeraedts Utvecklingsdirektör