5B1817 Tillämpad ickelinjär optimering. Optimalitetsvillkor för problem med linjära bivillkor.

Relevanta dokument
5B1816 Tillämpad mat. prog. ickelinjära problem. Optimalitetsvillkor för problem med ickelinjära bivillkor

5B1817 Tillämpad ickelinjär optimering. Kvadratisk programmering med olikhetsbivillkor Active-set metoder

5B1817 Tillämpad ickelinjär optimering. Metoder för problem utan bivillkor, forts.

1 Ickelinjär optimering under bivillkor

Lösningsförslag till tentamen i SF1861 Optimeringslära för T. Onsdag 25 augusti 2010 kl

Optimalitetsvillkor. Optimum? Matematisk notation. Optimum? Definition. Definition

Lösningsförslag till tentamen i SF1861 Optimeringslära för T. Torsdag 28 maj 2010 kl

Lösningar till 5B1762 Optimeringslära för T, 24/5-07

Lösningar till SF1861/SF1851 Optimeringslära, 24/5 2013

1 Duala problem vid linjär optimering

Föreläsning 7: Kvadratisk optimering. 4. Kvadratisk optimering under linjära bivillkor

Optimeringslära Kaj Holmberg

1 LP-problem på standardform och Simplexmetoden

Extrempunkt. Polyeder

1 Konvexa optimeringsproblem grundläggande egenskaper

TNK049 Optimeringslära

Lösningar till SF1852 Optimeringslära för E, 16/1 08

Olinjär optimering med bivillkor: KKT min f (x) då g i (x) 0 för alla i

Optimeringslära Kaj Holmberg

November 24, Egenvärde och egenvektor. (en likformig expansion med faktor 2) (en rotation 30 grader moturs)

Linjär algebra Föreläsning 10

Lösningar till SF1861 Optimeringslära, 28 maj 2012

Lösningar till tentan i SF1861 Optimeringslära, 1 juni 2017

7 Extremvärden med bivillkor, obegränsade områden

8(x 1) 7(y 1) + 2(z + 1) = 0

1. (a) (1p) Undersök om de tre vektorerna nedan är linjärt oberoende i vektorrummet

1 Kvadratisk optimering under linjära likhetsbivillkor

TMV166 Linjär Algebra för M. Tentamen

Lösningar till tentan i SF1861 Optimeringslära, 3 Juni, 2016

De optimeringsproblem som kommer att behandlas i denna kurs kan alla (i princip) skrivas. 1 2 xt Hx + c T x. minimera

Optimeringslära Kaj Holmberg

Optimering med bivillkor

Numerisk Analys, MMG410. Exercises 2. 1/33

Optimeringslära Kaj Holmberg

K 4-1. Introduktion till Egenvärden och SVD. Egenvärdesproblemet. Egenvektorn. Egenskaper

A = x

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna

1 Positivt definita och positivt semidefinita matriser

x + y z = 2 2x + 3y + z = 9 x + 3y + 5z = Gauss-Jordan elemination ger: Area = 1 2 AB AC = 4. Span(1, 1 + x, x + x 2 ) = P 2.

Lösningar till tentan i 5B1760 Linjär och kvadratisk optimering, 17 december 2003.

Flöde i nätverk. Flöde i nätverk. Specialfall av minkostnadsflödesproblemet

Frågorna 1 till 6 ska svaras med ett kryss för varje korrekt påstående. Varje uppgift ger 1 poäng.

Crash Course Algebra och geometri. Ambjörn Karlsson c januari 2016

Övningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad:

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. (1 p) (c) Bestäm avståndet mellan A och linjen l.

Optimering med bivillkor

Vektorgeometri för gymnasister

Övningar. c) Om någon vektor i R n kan skrivas som linjär kombination av v 1,..., v m på precis ett sätt så. m = n.

TNK049 Optimeringslära

6.1 Skalärprodukt, norm och ortogonalitet. TMV141 Linjär algebra E VT 2011 Vecka 6. Lärmål 6.1. Skalärprodukt. Viktiga begrepp

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, den 15 mars 2012 kl

Linjära ekvationssystem

Optimeringslära Kaj Holmberg

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 17 april 2010 kl

Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, den 12 mars 2013 kl

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 3

Optimeringsproblem. 1 Inledning. 2 Optimering utan bivillkor. CTH/GU STUDIO 6 TMV036c /2015 Matematiska vetenskaper

Hemuppgift 1, SF1861 Optimeringslära för T

6.4. Linjära ekvationssytem och matriser

Institutionen för Matematiska Vetenskaper TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA

Flöde i nätverk. Flöde i nätverk. Specialfall av minkostnadsflödesproblemet

Linjär Algebra F14 Determinanter

LP-dualitet: Exempel. Vårt första exempel. LP-dualitet: Relationer. LP-dualitet: Generellt

Vektorgeometri för gymnasister

Uppgifter till kurs: Geometriska analys och designmetoder för olinjära system

Vårt första exempel. LP-dualitet: Exempel. LP-dualitet: Generellt. LP-dualitet: Relationer

Lösningar till tentamen i Matematik 2, 5B1116, för E och ME samt 5B1136 för I den 1 mars 2004.

Optimeringslära Kaj Holmberg

Algebraiska egenskaper hos R n i)u + v = v + U

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604 för D, den 5 juni 2010 kl

Lösningar till tentan i SF1861/51 Optimeringslära, 3 juni, 2015

Lösning av tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, för CDATE, CTFYS och vissa CL, tisdagen den 20 maj 2014 kl

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 6

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005

DN1230 Tillämpad linjär algebra Tentamen Onsdagen den 29 maj 2013

KTH, Matematik. Övningar till Kapitel , 6.6 och Matrisframställningen A γ av en rotation R γ : R 2 R 2 med vinkeln γ är

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 15 mars 2010 kl

Hemuppgift 1, SF1861 Optimeringslära, VT 2016

SF1624 Algebra och geometri Tentamen med lösningsförslag onsdag, 11 januari 2017

Föreläsning 5. Approximationsteori

Lösningar av uppgifter hörande till övning nr 5.

Linjär Algebra, Föreläsning 20

12. SINGULÄRA VÄRDEN. (u Av) u v

1. (Dugga 1.1) (a) Bestäm v (3v 2u) om v = . (1p) and u =

Frågorna 1 till 6 ska svaras med ett kryss för varje korrekt påstående. Varje uppgift ger 1 poäng. Använd bifogat formulär för dessa 6 frågor.

Norm och QR-faktorisering

n = v 1 v 2 = (4, 4, 2). 4 ( 1) + 4 ( 1) 2 ( 1) + d = 0 d = t = 4 + 2s 5 t = 6 + 4s 1 + t = 4 s

TMA 671 Linjär Algebra och Numerisk Analys. x x2 2 1.

Institutionen för Matematiska Vetenskaper TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA

Vektorgeometri för gymnasister

1 Grundläggande kalkyler med vektorer och matriser

Minsta kvadratmetoden

Linjära ekvationssystem

Hemuppgift 1, SF1861 Optimeringslära, VT 2017

MVE022 Urval av bevis (på svenska)

SF1624 Algebra och geometri

Preliminärt lösningsförslag

Institutionen för Matematik TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA DAG: Fredag 16 januari 2009 TID:

Transkript:

5B1817 Tillämpad ickelinjär optimering Föreläsning 2 Optimalitetsvillkor för problem med linjära bivillkor. A. Forsgren, KTH 1 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007

Optimalitetsvillkor för ickelinjära programmeringsproblem Betrakta ett ickelinjärt programmeringsproblem (P ) då x F IR n, där f C 2. Definition. En riktning p är en tillåten riktning till F i x om det finns ᾱ > 0 så att x + αp F för α [0, ᾱ]. Definition. En riktning p är en descentriktning till f i x om f(x ) T p < 0. Definition. En riktning p är en negativ krökningsriktning till f i x om p T 2 f(x ) T p < 0. A. Forsgren, KTH 2 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007

Nödvändiga optimalitetsvillkor (P ) då x F IR n, där f C 2. Första ordningens nödvändiga optimalitetsvillkor baseras på: Sats. Antag att x F. Om x är en lokal punkt till (P ) så finns ingen tillåten riktning p till f i x sådan att f(x ) T p < 0. Andra ordningens nödvändiga optimalitetsvillkor baseras på: Sats. Antag att x F. Om x är en lokal punkt till (P ) så finns ingen tillåten riktning p till f i x sådan att f(x ) T p < 0, och heller ingen tillåten riktning p till f i x sådan att f(x ) T p = 0 och p T 2 f(x )p < 0. Följer av Taylorutveckling av f kring x. A. Forsgren, KTH 3 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007

Tillräckliga optimalitetsvillkor för problem med linjära bivillkor (P ) då x F IR n, där f C 2. Tillräckliga optimalitetsvillkor är mer komplicerade. Vi kommer idag att studera problem utan bivillkor och problem med linjära bivillkor. Exempel: f = (x 2 2x 2 1)(x 2 x 2 1), F = IR 2. Här är x = (0 0) T inte en lokal punkt, men f växer i alla riktningar från x. A. Forsgren, KTH 4 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007

Optimalitetsvillkor för problem utan bivillkor Betrakta ett ickelinjärt programmeringsproblem utan bivillkor (P ) då x IR n, där f C 2. Sats. (Första ordningens nödvändiga optimalitetsvillkor) Om x är en lokal optimalpunkt till (P ) så är f(x ) = 0. Sats. (Andra ordningens nödvändiga optimalitetsvillkor) Om x är en lokal optimalpunkt till (P ) så är f(x ) = 0 och 2 f(x ) 0. Sats. (Andra ordningens tillräckliga optimalitetsvillkor) Om f(x ) = 0 och 2 f(x ) 0 så är x en lokal optimalpunkt till (P ). Bevis. Se Nash och Sofer, sid. 296 298. A. Forsgren, KTH 5 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007

Optimalitetsvillkor för problem utan bivillkor, forts. Diskussionen om optimalitetsvillkor baseras på Taylorutvecklingen f(x + αp) = f(x ) + α f(x ) T p + α2 2 pt 2 f(x )p + o(α 2 ). För en symmetrisk n n-matris M betecknar M 0 att M är positivt semidefinit. Analogt betecknar M 0 att M är positivt definit. En symmetrisk n n-matris M sägs vara positivt semidefinit om p T Mp 0 för alla p IR n. Det gäller att M 0 η j (M) 0, j = 1,..., n, där η j (M) betecknar Ms jte egenvärde. Analogt sägs en symmetrisk n n-matris M vara positivt definit om p T Mp > 0 för alla p IR n, p 0. Det gäller att M 0 η j (M) > 0, j = 1,..., n. A. Forsgren, KTH 6 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007

Optimalitetsvillkor för problem med linjära likhetsbivillkor Antag att vi har linjära likhetsbivillkor enligt (P = ) då Ax = b, x IR n, där f C 2 och A har full radrang. Låt F = {x IR n : Ax = b}. Antag att x är en känd punkt i F, och låt x vara en godtycklig punkt i F. Då gäller A(x x) = 0, dvs x x null(a). Om Z betecknar en matris vars kolumner bildar bas för null(a), betyder det att x x = Zv för något v IR n m. Exempelvis, om A = (B N), där B är m m och inverterbar, kan vi välja x = B 1 b 0 och Z = B 1 N I. A. Forsgren, KTH 7 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007

Låt A = B = ( 2 Låt A = B = ( 1 2 3 ), N = 1 1 0 1 ( 1 1 2 0 1 1 ). 1 3, N =. 2 1 Exempel på Z-matriser ) Z = Z = 1 0 1 2 3 2 0 1 1 1 1.. OBS! Z ej unik. I Matlab ger null(a) en ortogonal Z. A. Forsgren, KTH 8 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007

Optimalitetsvillkor för problem med linjära likhetsbivillkor, forts. Låt ϕ(v) = f( x + Zv). Vi kan skriva om problemet enligt (P =) ϕ(v) då v IR n m. Derivering ger ϕ(v) = Z T f( x + Zv), 2 ϕ(v) = Z T 2 f( x + Zv)Z. Detta är ett problem utan bivillkor, där vi känner optimalitetsvillkoren. Därmed kan vi tillämpa dessa och identifiera x = x + Zv, där v associeras med (P =). Z T kallas reducerade gradienten till f i x. Z T 2 Z kallas reducerade Hessianen till f i x. A. Forsgren, KTH 9 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007

ödvändiga optimalitetsvillkor för problem med linjära likhetsbivillkor (P = ) då Ax = b, x IR n, där f C 2 och A har full radrang. Sats. (Första ordningens nödvändiga optimalitetsvillkor) Om x är en lokal optimalpunkt till (P = ) gäller att (i) Ax = b, och (ii) Z T f(x ) = 0. Sats. (Andra ordningens nödvändiga optimalitetsvillkor) Om x (i) Ax = b, är en lokal optimalpunkt till (P = ) gäller att (ii) Z T f(x ) = 0, och (iii) Z T 2 f(x )Z 0. A. Forsgren, KTH 10 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007

illräckliga optimalitetsvillkor för problem med linjära likhetsbivillkor (P = ) då Ax = b, x IR n, där f C 2 och A har full radrang. Sats. (Andra ordningens tillräckliga optimalitetsvillkor) Om (i) Ax = b, (ii) Z T f(x ) = 0, och (iii) Z T 2 f(x )Z 0, så är x en lokal optimalpunkt till (P = ). A. Forsgren, KTH 11 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007

Påstående. Nollrum och bildrum Låt c IR n, A IR m n. Antag att rank(a) = m och låt Z vara en matris vars kolumner bildar en bas för null(a). Då existerar λ IR m och u IR n m så att c = A T λ + Zu. Bevis. Då A T och Z har full kolumnrang samt AZ = 0 får vi A Z T ( A T Z ) = AAT 0 0 Z T Z Alltså är (A T Z) en ickesingulär n n-matris. 0. Detta medför att Z T c = 0 Z T Zu = 0 u = 0 c = A T λ. Följaktligen gäller Z T f(x ) = 0 om och endast om f(x ) = A T λ för något λ IR m. Vi kallar λ lagrangemultiplikatorvektor. A. Forsgren, KTH 12 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007

ödvändiga optimalitetsvillkor för problem med linjära likhetsbivillkor (P = ) då Ax = b, x IR n, där f C 2 och A har full radrang. Sats. (Första ordningens nödvändiga optimalitetsvillkor) Om x är en lokal optimalpunkt till (P = ) gäller att (i) Ax = b, och (ii) f(x ) = A T λ för något λ IR m. Sats. (Andra ordningens nödvändiga optimalitetsvillkor) Om x är en lokal optimalpunkt till (P = ) gäller att (i) Ax = b, (ii) f(x ) = A T λ för något λ IR m, och (iii) Z T 2 f(x )Z 0. A. Forsgren, KTH 13 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007

illräckliga optimalitetsvillkor för problem med linjära likhetsbivillkor (P = ) då Ax = b, x IR n, där f C 2 och A har full radrang. Sats. (Andra ordningens tillräckliga optimalitetsvillkor) Om (i) Ax = b, (ii) f(x ) = A T λ för något λ IR m, och (iii) Z T 2 f(x )Z 0, så är x en lokal optimalpunkt till (P = ). A. Forsgren, KTH 14 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007

Optimalitetsvillkor för problem med linjära likhetsbivillkor, forts. (P = ) då Ax = b, x IR n, där f C 2 och A har full radrang. Om vi definierar lagrangefunktionen L(x, λ) = λ T (Ax b) är första ordningens optimalitetsvillkor ekvivalenta med xl(x, λ ) λ L(x, λ ) = f(x ) A T λ b Ax = 0 0 Alternativt, kravet är en punkt x sådan att Ax = b där problemet har optimalvärde noll. f(x ) T p då Ap = 0, p IR n,. A. Forsgren, KTH 15 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007

Optimalitetsvillkor för problem med linjära olikhetsbivillkor Antag att vi har linjära olikhetsbivillkor enligt (P ) då Ax b, x IR n, där f C 2. Betrakta en tillåten punkt x. Partitionera A = där A A x = b A och A I x > b I. A A A I, b = b A b I, Bivillkoren A A x b A är aktiva i x. Bivillkoren A I x b I är inaktiva i x. A. Forsgren, KTH 16 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007

Optimalitetsvillkor för problem med linjära olikhetsbivillkor, forts. Om x är en lokal optimalpunkt till (P ) får det inte finnas någon tillåten descentriktning i x. Därmed måste problemen f(x ) T p max 0 T λ A då A A p 0, då A T Aλ A = f(x ), λ A 0, ha optimalvärde noll. (Det andra problemet är LP-dualen till det första.) Alltså finns λ A 0 så att A T Aλ A = f(x ). A. Forsgren, KTH 17 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007

dvändiga optimalitetsvillkor för problem med linjära olikhetsbivillko (P ) då Ax b, x IR n, där f C 2. Sats. (Första ordningens nödvändiga optimalitetsvillkor) Om x är en lokal optimalpunkt till (P ) gäller att (i) Ax b, och (ii) f(x ) = A T Aλ A för något λ A 0, där A A svarar mot de aktiva bivillkoren i x. Första ordningens nödvändiga optimalitetsvillkor kallas ofta KKT-villkoren. A. Forsgren, KTH 18 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007

dvändiga optimalitetsvillkor för problem med linjära olikhetsbivillko (P ) då Ax b, x IR n, där f C 2. Sats. (Andra ordningens nödvändiga optimalitetsvillkor) Om x är en lokal optimalpunkt till (P ) gäller att (i) Ax b, (ii) f(x ) = A T Aλ A för något λ A 0, och (iii) ZA T 2 f(x )Z A 0, där A A svarar mot de aktiva bivillkoren i x och Z A är en matris vars kolumner bildar bas i null(a A ). Villkor (iii) svarar mot bivillkoren Ax b ersätts med A A x = b A. A. Forsgren, KTH 19 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007

illräckliga optimalitetsvillkor för problem med linjära olikhetsbivillko (P ) då Ax b, x IR n, där f C 2. Sats. (Andra ordningens tillräckliga optimalitetsvillkor) Om (i) Ax b, (ii) f(x ) = A T Aλ A för något λ A 0, och (iii) Z T + 2 f(x )Z + 0, så är x en lokal punkt till (P ), där A A svarar mot de aktiva bivillkoren i x, A + består av de rader ur A A för vilka λ A har positiva komponenter, och Z + är en matris vars kolumner bildar bas i null(a + ). Vi bortser här från alla bivillkor för vilka λ i = 0. Om λ A > 0 blir A + = A A och Z + = Z A. A. Forsgren, KTH 20 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007

dvändiga optimalitetsvillkor för problem med linjära olikhetsbivillko (P ) då Ax b, x IR n, där f C 2. Första ordningens nödvändiga optimalitetsvillkor skrivs ofta med en m-dimensionell lagrangemultiplikatorvektor λ. Sats. (Första ordningens nödvändiga optimalitetsvillkor) Om x är en lokal optimalpunkt till (P ) uppfyller x tillsammans med något λ IR m (i) Ax b, (ii) f(x ) = A T λ, (iii) λ 0, och (iv) λ i (a T i x b i ) = 0, i = 1,..., m. A. Forsgren, KTH 21 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007

Nödvändiga optimalitetsvillkor för problem med linjära bivillkor (P ) då a T i x b i, i I, a T i x = b i, i E, x IR n, där f C 2. Sats. (Första ordningens nödvändiga optimalitetsvillkor) Om x är en lokal optimalpunkt till (P ) uppfyller x tillsammans med något λ IR m (i) a T i x b i, i I, a T i x = b i, i E, (ii) f(x ) = A T λ, (iii) λ i 0, i I, och (iv) λ i (a T i x b i ) = 0, i I. A. Forsgren, KTH 22 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007

Exempel, nödvändiga optimalitetsvillkor för LP-problem Som specialfall kan vi titta på ett LP-problem (LP ) c T x då Ax = b, x 0, där A IR m n. Om vi kallar multiplikatorerna y och s får vi de vanliga villkoren. Sats. (Första ordningens nödvändiga optimalitetsvillkor) Om x är en lokal optimalpunkt till (LP ) uppfyller x tillsammans med något y IR m och s IR n (i) Ax = b, x 0, (ii) c = A T y + s, (iii) s 0, och (iv) s j x j = 0, j = 1,..., n. A. Forsgren, KTH 23 Föreläsning 2 5B1817 2006/2007