Den sociala hunden Hur kan man förstå och förklara hundens förmåga till sociala relationer? Ett traditionellt synsätt: Social dominans och rangordning Alternativa, mer sentida, modeller/teorier: Kenth Svartberg, FD www.svartbergs.se Etolog och träningsintresserad hundägare Anknytning Den lekfulla relationen Hunden som nischad människospecialist Fördjupat samarbete hund-människa TSB-modellen Social dominans/rangordning Ledarvargen the leader of Alfa A the pack B C D Problem med koncepten dominans och rangordning 1. Oklarheter inom djurbeteendeforskning, och tvivel om konceptens användbarhet 2. Hunden har förändrats under domesticeringen Omega E F 3. Dominans mellan olika djurarter (hund och människa)? R. Schenkel, Am Zoologist, 7, 1967 Social dominans Ett priroriteringssystem baserat på antingen öppen eller underförstådd aggression. Dominanta individer vinner företräde till resurser eller reproduktion, medan underordnade individer får nöja sig med det som blir över. Wittenberger, J.F., Animal Social Behavior (1981) Priviligierad roll Icke-agonistisk definition där dominanta får fördelar före andra Reproduktiv status De som reproducerar sig i en grupp är dominanta Dominans är aggressivitet Den mest aggressiva i gruppen är den dominanta Personlighetsdrag Dominans är ett personlighetsdrag som ger dominant position Vinnaren är dominant, förloraren underordnad Den som brukar vinna i respektive kontext är dominant Generellt framgångsrik i slagsmål Avsaknaden av aggressivitet Den som efter tidigare slagsmål nu kan få företräde till resurser utan aggressivitet är dominant Förtur till resurser Den som kan avvisa andra kring resurser är dominant Hackordning Dominans avgörs av vem som hackar på vem Modifierad hackordning Som hackordning, men alla agonistiska beteenden räknas in Mellanliggande variabel Teoretisk konstruktion där dominans ses som en mellanliggande variabel mellan oberoende och beroende variabler Drews, C. The concept and definition of dominance in animal behaviour. Behavior (1993) 1
Problem med koncepten dominans och rangordning Problem med koncepten dominans och rangordning 1. Oklarheter inom djurbeteendeforskning, och tvivel om konceptens användbarhet - Oenighet om vad dominans är - En effekt av fångenskap - Aggression ej kopplat till resursförtur - Variation mellan typ av resurs - Variation från ett tillfälle till ett annat 1. Oklarheter inom djurbeteendeforskning, och tvivel om konceptens användbarhet En uppdaterad, mer nyanserad, bild: Dominansförhållanden finns oftast i djurgrupper, men kommer inte alltid till uttryck Även motivation viktigt Kan förändras tillfälligtvis Dyadiska förhållanden, inte hierarkier Division of labour arbetsfördelning i gruppen Division of labour arbetsfördelning i gruppen L. David Mech Vargflocken en familj, med relationer snarlik den som finns i vår arts familjer XXX X XX X X X Mech, D., Can J Zool, 77, 1999 Formell bestämmanderätt i gruppen där äldre bestämmer över yngre, men som kan frångås Olika sociala roller hos familjemedlemmarna Vänskapliga relationer mellan familjemedlemmarna Mech, D., Can J Zool, 77 (1999) Ferala hundar vs vargar Grupp med ett par som kärna Gruppen består av 2-6 hundar, oftast obesläktade med varandra Dominanshierarkier vaga eller saknas Konflikter av här-och-nu-karaktär Inget hjälparsystem vid ungvårdnad, även låg grad av hjälp från fadern Låg grad av kooperativ jakt Boitani et al. i The Behavioural Biology of Dogs (P. Jensen), 2007 Insiders Eremiterna Outsiders Bradshaw et al. (2009): Dominance in domestic dogs useful construct or bad habit? Journal of Veterinary Behavior 2
Dominance score 4 3 2 1 0-1 -2-3 B2 Ja GS Br Di Insiders Ed BB Mot familjemedlem (FM) Mot annan hund i familjen (FH) -4 MB -5 pairwise relationships were evident, but no overall hierarchy could be detected. Bradshaw et al. (2009): Dominance in domestic dogs useful construct or bad habit? Journal of Veterinary Behavior Beteenden efter en konflikt riktade mot den andra parten i syfte att försonas och hitta tillbaka till en vänskaplig relation Cordoni & Palagi (2008), Reconciliation in Wolves (Canis lupus): New Evidence for a Comparative Perspective. Ethology. Försoning efter 53 % av konflikterna Söka sig till den andre Stå nära varandra Slicka den andre Lukta på den andre Invitera till lek Både vinnaren och förloraren tar initiativ (45 vs 55 %) Cordoni & Palagi (2008), Reconciliation in Wolves (Canis lupus): New Evidence for a Comparative Perspective. Ethology. Försoning efter 35 % av konflikterna Försoning av tredje part efter 36 % av konflikterna Vanligare med försoning mellan hundar med vänskapligt förhållande Observerade effekter av försoning: Mindre risk för framtida konflikter Lägre grad av ängslighetsrelaterade beteenden Lägre grad av fysiologiskt uppmätt stress Förbättrat immunförsvar Ökad chans för framgångsrikt samarbete Cools et al. (2008), Canine Reconciliation and Third-Party-Initiated Postconflict, Ethology. 3
Attachment social anknytning Modell hämtad från utvecklingspsykologin som beskriver de sociala banden mellan förälder och barn. Anknytning mellan hund och ägare generellt lik den mellan barn och förälder. Hos hund (jämfört med hos varg) mer: kontaktsökande vid återförening av ägaren stå och vänta vid dörr då ägaren är ute lek tillsammans med ägare följsamhet med ägare utforskande med ägare i rummet Topál et al., J Comp Psych (1998); Anim Behav (2005) Attachment social anknytning Ägaren kan fungera som en säker bas, från vilken hunden kan utforska omvärlden och utvecklas på ett tryggt sätt hundens förmåga att knyta an till människor är troligen inte ett arv från vargen, utan en ny förmåga som uppstått under domesticeringen Topál et al. (2005): Anim Behav Anknytningsstil kan påverka: Trygg säker på tillgången till anknytningspersonen, balans i trygghetssökande och utforskande Undvikande trycker bort behov av trygghet pga erfarenheter av otillräckligt givande, blir utforskande och kan upplevas som självständig Ambivalent trygghetstörstande pga oförutsägbart agerande från anknytningspersonen Otrygg desorganiserad saknar sammanhållande strategi, allvarlig form av otrygg anknytning Fysisk beröring, välmående och sociala band Samvaro och fysisk beröring mellan hund och ägare ger fysiska förändringar hos både hund och människa Förhöjd halt av β-endorphin oxytocin prolactin β-phenylethylamine dopamin Minskning av kortisol (endast hos ägaren) Odendaal & Meintjes, The Veterinary Journal (2003) Fysisk beröring, välmående och sociala band Oxytocin: Neuropeptid som bildas i hypothalamus Frisätts vid sensorisk stimulans, som beröring och värme Minskar stress, och ger tillstånd av lugn, välbefinnande och minskad vaksamhet Har ångestdämpande och antidepressiv effekt Sänker blodtryck, HR och kortisol Möjliggör tillväxt och läkning Ger ökat näringsupptag Stärker de sociala banden mellan parterna Uvnäs-Moberg & Petersson, Läkartidningen (2004; länk: www.lakartidningen.se/old/content_0435/pdf/2634_2639.pdf) 4
Lek mellan människa och hund Lek hund-hund och hundmänniska skilda motivationer Ingen koppling mellan vinst i dragkamp och dominansförhållande Lek samband med låg grad av separationsstress Lek ger ökad motivation hos hunden att vara med sin ägare Rooney et al., App Anim Behav Sci (2000); Rooney & Bradshaw., App Anim Behav Sci (2002); Rooney & Bradshaw., J Appl Anim Welf (2003) Hundar jämfört med vargar: Har lättare att lära sig att förstå ord Har lättare att förstå pekande och blickriktning Tar hjälp i besvärliga situationer Söker ögonkontakt med människor Förmåga att imitera vårt handlande Samarbete mellan synskadad och ledarhund Modell för samarbete mellan hund och människa Förare och hund tog ungefär lika många initiativ Sällan mer än 2-3 initiativ i rad innan rollbyte Olika ansvarsområden i samarbetet som kompletterar varandra Samarbete mellan synskadad och ledarhund Effektivt samarbete kan bara ske om respektive part både accepterar den andres ledande roll och tar initiativet om nödvändigt. Utan den ömsesidiga förmågan att skifta roller kring vem som tar initiativ skulle samarbetet inte kunna vara möjligt. Naderi et al., App Anim Behav Sci (2001) Naderi et al., App Anim Behav Sci (2001) Personlig tolkning: Tre logiska delar i en relation mellan hund och människa Hunden upplever ägaren som en trygg bas Hunden vill och kan samarbeta med sin förare Föraren har möjlighet att bestämma över hunden (åtminstone inte tvärtom ) TSB-modellen Samarbete Trygghet Bestämmande Olika roller Olika språk Väcker skilda känslor, attityder hos hunden Svartberg (2010): Bra relation 5
Priviligierad roll Icke-agonistisk definition där dominanta får fördelar före andra Reproduktiv status De som reproducerar sig i en grupp är dominanta Dominans är aggressivitet Den mest aggressiva i gruppen är den dominanta Personlighetsdrag Dominans är ett personlighetsdrag som ger dominant position Vinnaren är dominant, förloraren underordnad Den som brukar vinna i respektive kontext är dominant Generellt framgångsrik i slagsmål Avsaknaden av aggressivitet Den som efter tidigare slagsmål nu kan få företräde till resurser utan aggressivitet är dominant Förtur till resurser Den som kan avvisa andra kring resurser är dominant Hackordning Dominans avgörs av vem som hackar på vem Modifierad hackordning Som hackordning, men alla agonistiska beteenden räknas in Mellanliggande variabel Teoretisk konstruktion där dominans ses som en mellanliggande variabel mellan oberoende och beroende variabler Drews, C. The concept and definition of dominance in animal behaviour. Behavior (1993)