Nr 9 september 22
Sammanfattning Öresundsregionen 1 Öresundsregionen en översikt 2 Näringslivskonjunkturen 3 Tillverkningsindustri tot / Fremstillingsindustri i alt _ 4 Branschanalyser Livsmedelsindustri / Levnedsmiddelsindustri 5 Industri för möbler ; leksaker, sportartiklar m.m.. / Industri f. møbler; legetøj, sportsartikler m.m.. 5 Kemisk industri 5 Verkstadsindustri / Jern og metallindustri 6 Maskinindustri 6+7 Elindustri / Elektronikindustri 7 Byggverksamhet / Byggevirksomhed 8+9 IT-verksamhet / IT-virksomhed 9 Detaljhandel / Detailhandel 1 Handel med motorfordon / Handel med motorkøretøjer 1+11 Uppdragsverksamhet / Forretningsservice 11 Åkerier / Vognmandsforretninger 12 Industrinvesteringar Skåne 12 Samverkan i Øresundsregionen 13 Branschöversikt och metodik: www.orestat.scb.se Förnyad fart i Öresundsregionen Det är nu nionde gången som Öresundsbarometern kommer ut. Eftersom det är fem år sedan den första publikationen gavs ut är det dags att bedömma om den ursprungliga hypotesen har hållit! Den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen kommer att vara starkare än i resp övriga Sverige och Danmark inom en femårsperiod löd formuleringen. Hypotesen har hållit, vilket med önskvärd tydlighet framgår av denna publikation! Sommarens mätningar av konjunkturen visar att Öresundsregionen klarat sig förvånansvärt bra under den internationella konjunkturnedgången. I nästan alla undersökta branscher anses konjunkturläget vara tillfredsställande. I Skåne driver hushållen på detaljhandeln starkt samtidigt som byggsektorn går för fullt på andra sidan av sundet. Än mer glädjande är den optimism näringslivet visar inför hösten. När nu även industrin inlett en ny uppgång har det första steget redan tagits mot en ny högkonjunktur i regionen. Även om vi kan glädja oss åt styrkan i ekonomi är det fortfarande oroande hur långsamt integrationsprocessen mellan regionens båda delar utvecklas. Den väntade katalysatoreffekt som tillkomsten av bron skulle medföra har i stort sett uteblivit. Som ett exempel på samverkanssträvanden har vi denna gång låtit Øresund Science Region presentera sig. Detta är ett paraply för fyra nätverksorganisationer inom medicin, IT, miljö och livsmedel nära knutet till Öresundsuniversitetet. Detta är i sin tur en sammanslutning av 12 universitet med 14 studenter och 1. forskare. Förhoppningen är att denna konstellation inte bara skall korsbefrukta varandra utan också bidra till en snabb integrationsutveckling inom Öresundsregionen. Trots att den uppställda hypotsen infriats finns uppenbarligen mycket att göra betr integrationsutvecklingen. Denna process kommer att ta mycket lång tid, men vi har alla ett ansvar att främja samverkan mellan Öresundsregionens båda delar. Intressenter SEB Ulf Ardermark, tfn +46 4 667 66 65, ulf.ardermark@sebank.se Børsen Martin Christenssen, tfn +45 33 76 94 16, martin.christenssen@borsen.dk Region Skåne Christian Lindell, tfn +46 4 35 92 12, christian.lindell@skane.se Projektansvarig & kooordinator Rolf Lindroth, SEB, tfn +46 46 13 66 3, rolf@setton.se Produktion Statistiska centralbyrån Bo Sandén, tfn +46 8 56 946 94, bo.sanden@scb.se Greens Analyseinstitut Frederik Olesen +45 33 32 13, frederik.olesen@borsen.dk Fler exemplar av rapporten kan rekvireras direkt från någon av ovanstående kontaktpersoner. En pdf-fil för skärmvisning kan hämtas hem från www.seb.se/oresundsbarometern respektive www.borsen.dk. OH-material på svenska med bilder från denna rapport kan beställas från SCB. Fornyet fart i Øresundsregionen Det er nu niende gang, Øresundsbarometret udkommer. Eftersom det er 5 år siden den første publikation blev udgivet, er det tid til, at vurdere om den oprindelige hypotese har holdt! Den økonomiske udvikling i Øresundsregionen bliver stærkere end i hhv. det øvrige Sverige og Danmark indenfor en femårsperiode, lød formuleringen. Hypotesen har holdt, hvilket med al ønskelig tydelighed fremgår af denne publikation! Sommerens målinger af konjunkturen viser, at Øresundsregionen har klaret sig forbavsende godt under den internationale konjunkturnedgang. I næsten alle undersøgte brancher menes konjunktursituationen at være tilfredsstillende. I Skåne presser husholdningen stærkt på detailhandlen, samtidig med at byggesektoren går på fuldt blus på den anden side af sundet. Endnu mere glædeligt er den optimismisme, erhvervslivet viser for efteråret. Når nu også industrien har indledt en ny opgang, er det første skridt allerede blevet taget mod en ny højkonjunktur i regionen. Selvom vi kan glæde os over styrken i økonomien, er det stadig foruroligende, hvor langsomt integrationsprocessen mellem regionens 2 dele udvikles. Den ventede katalysatoreffekt, som tilkomsten af broen skulle medføre, er stort set udeblevet. Som et eksempel på samarbejdsbestræbelserne har vi denne gang ladet Øresund Science Region præsentere sig. Det er en paraply for 4 netværksorganisationer indenfor medicin, IT, miljø og fødevarer nært knyttet til Øresundsuniversitetet. Dette er igen en sammenslutning af 12 universiteter med 14. studenter og 1. forskere. Forhåbningen er, at denne konstellation ikke blot vil krydsbefrugte hinanden, men også bidrage til en hurtig integrationsudvikling i Øresundsregionen. Skønt den opstillede hypotese er blevet indfriet, er der tydeligvis meget at gøre omkring integrationsudviklingen. Denne proces vil tage meget lang tid, men vi har alle et ansvar for at fremme samvirket mellem Øresundsregionens to dele. Ulf Ardermark Chef Malmörörelsen SEB Leif Beck Fallesen Ansvarlig chefredaktør for Dagbladet Børsen
Öresundskonjunkturen tar ny fart Øresundskonjunkturen accelererer igen Den ekonomiska aktiviteten i Öresundsregionen har fortsatt att utvecklas i ett lite lugnare tempo sedan förra hösten. Vid den tidpunkten arbetade näringsliven på båda sidorna av sundet i något som kan beskrivas som normalkonjunktur. En försiktig optimism lyste då igenom i företagens svar och någon ytterligare allmän försämring var därför inte att vänta inför våren i år. Företagen har även denna gång blivit sannspådda det normala konjunkturläget består under sommaren i år. Samtidigt har omsättningen och produktionen i företagen fortsatt att ökat relativt kraftigt under första halvåret. Det betyder att Öresundsregionen klarat sig förvånansvärt bra från den internationella konjunkturnedgången. De sista spåren av den förra högkonjunkturen i regionen är nu helt utsuddade i och med att byggsektorn den tillväxtmotor som Konjunkturindex för Öresundsregionen, som kan variera från 1 till +1 och som är baserat på företagens egna värderingar av det ekonomiska läget, står under sommaren i ±. Det är en liten förbättring från index 2 i höstas och motsvarar fortfarande ett konjunkturläge som är normalt. Det ekonomiska klimatet är jämnt mellan de båda sidorna av sundet. I Skåne syns dock en första förstärkning av konjunkturen. Konjunkturindex har där sedan i höstas gått från 1 till 1 medan index för Hovedstadsregionen bara rört sig obetydligt från 1 till. Till vintern beräknas index för Öresundsregionen till +15. I Skåne som fortfarande ligger något före på konjunkturkurvan i både ned- och uppgång är Den økonomiske aktivitet i Øresundsregionen er fortsat blevet udviklet i et lidt roligere tempo siden sidste efterår. På det tidspunkt arbejdede erhvervslivet på begge sider af sundet i noget, der kan beskrives som normalkonjunktur. En forsigtig optimisme lyste da igennem i virksomhedernes svar, og nogen yderligere generel forværring var derfor ikke at vente for foråret i år. Virksomhederne er også denne gang blevet spået sandt den normale konjunktursituation består her i sommer i år. Samtidig er omsætningen og produktionen i virksomhederne fortsat med at stige relativt kraftigt i første halvår. Det betyder, at Øresundsregionen har klaret sig forbavsende godt fra den internationale konjunkturnedgang. De sidste spor af den forrige højkonjunktur i regionen er nu helt uslettet, i og med at byggesektoren den vækstmotor, der har holdt længst ud nu er droslet Konjunkturindekset for Øresundsregionen, der kan variere fra 1 til +1, og som er baseret på virksomhedernes egne vurderinger af den økonomiske situation, står her i sommer i ±. Det er en lille forbedring fra indeks 2 i efteråret og svarer stadig til en konjunktursituation, der er normal. Det økonomiske klima er ens mellem de to sider af sundet. I Skåne ses dog en bgyndende forstærkning af konjunkturen. Konjunkturindekset har der siden i efteråret gået fra 1 til 1, medens indekset for Hovedstadsregionen kun har bevæget sig ubetydeligt fra 1 til. Til vinteren beregnes indekset for Øresundsregionen til +15. hållit ut längst nu varvat ner. Detta gäller framför allt Skåne. Desto intressantare är att i detta läge kunna konstatera, att en ny uppgångsfas i Öresundsekonomin sannolikt redan har påbörjats. Sommarens mätningar visar att i Skåne, som hela tiden legat steget före på konjunkturkurvan i både upp- och nedgång har företagens konjunkturomdömen förbättrats märkbart sedan i fjol höst. Det är hushållen på den svenska sidan av sundet som driver på detaljhandeln starkt. Vidare har lågkonjunkturen släppt sitt grepp om bilhandeln och en ny uppgång har börjat här i hela regionen. Inför hösten och vintern tycks industrin och uppdragsverksamheten stå på tur för en påtaglig förstärkning av efterfrågan. Mycket talar därför för att såväl hushållen som företagen i Öresundsregionen nu går mot bättre tider. det detaljhandeln som nu leder uppgången medan byggsektorn är inne i en tydlig nedgångsfas. I Hovedstadsområdet befinner sig alla branscher i en normalkonjunktur. Byggsektorn och uppdragsverksamheten har således, åtminstone tillfälligt, varvat ner något. Arbetslösheten i Skåne har sjunkit stadigt från 5,6 % i höstas till 4,9 % i juli i år. I Hovedstadsregionen skedde en kraftig uppgång under septemberkrisen i fjol och var i juni 5,1 % mot 4,1 % tidigt förra hösten. Bilhandeln är en av de branscher som leder den nuvarande uppgången i regionen. Efter den tidigare lågkonjunkturen, som var särskilt lång och djup i Köpenhamn, har konjunkturen förbättrats kraftig ned. Dette gælder først og fremmest Skåne. So meget desto interessantere er det i denne situation at kunne konstatere, at der sandsynligvis allerede er påbegyndt en ny opgangsfase i Øresundsøkonomien. Sommerens målinger viser, at i Skåne, der hele tiden har ligget et skridt foran på konjunkturkurven både i opgang og nedgang er virksomhedernes konjunkturvurderinger blevet mærkbart forbedret siden sidste efterår. Det er husholdningerne på den svenske side af sundet, der går stærkt løs på detailhandlen. Desuden har lavkonjunkturen sluppet sit greb om bilhandlen, og en ny opgang er påbegyndt her i hele regionen. For efteråret og vinteren synes industrien og kommissionsvirksomheden at stå overfor en tydelig forstærkning af efterspørgslen. Meget taler derfor, at både husholdningerne og virksomhederne i Øresundsregionen nu går mod bedre tider. I Skåne, der stadig ligger noget foran på konjunkturkurven både i nedgang og opgang er det detailhandlen, der nu fører opgangen, medens byggesektoren er inde i en tydelig nedgangsfase. I Hovedstadsområdet ligger alle brancher i en normalkonjunktur. Byggesektoren og kommissionsvirksomheden er således, i det mindste i øjeblikket, gået noget ned i omdrejninger. Arbejdsløsheden i Skåne er faldet jævnt fra 5,6 % i efteråret til 4,9 % i juli i år. I Hovedstadsregionen skete der en kraftig opgang under septemberkrisen i fjor, og den var i juni 5,1 % mod 4,1 % tidligt sidste efterår. för hela bilhandeln på båda sidor av sundet. Samtidigt ökar nyregistreringarna av personbilar stadigt. I Skåne syns den förnyade optimismen hos industrin i kraftigt höjda investeringsplaner. Från ett svagt 21 planerar industrin i år att öka investeringarna med ca 7 % i volym. Den totala produktionen i regionen fortsätter, trots avmattningen, att öka ganska kraftigt. Under första halvåret i år redovisade 44 % av företagen ökad produktion mot 27 % med en minskning, jämfört med andra halvåret i fjol. Det är klart bättre än beräknat. Innevarande halvår ser dessutom uppgången ut att accelerera, 52 % av företagen räknar då med ökad produktion/ omsättning mot endast 12 % med en nedgång. Sysselsättningen har dämpats i hela regionen i takt med avmattningen. Sedan förra hösten är sysselsättningen i näringslivet i stort sett oförändrad i Skåne medan en mindre nedgång har skett i Hovedstadsregionen, 25 % av företagen har där ökat sin personal mot 3 % som minskat den. Allt enligt plan. Innevarande halvår planerar företagen en svag ökning av antalet anställda igen i något större omfattning i Köpenhamn. I förväntningsbilden inför vintern har optimismen hos företagen tilltagit betydligt jämfört med förra hösten. Konjunkturvinden är stark på båda sidor av sundet och mycket tyder på att det ekonomiska klimatet i regionen förbättrats en hel del till våren. Både industrin och uppdragsverksamheten väntar sig stora förbättringar och i Skåne tycks detaljhandeln gå mot en ny högkonjunktur. Bilhandlen er en af de brancher, der fører den nuværende opgang an i regionen. Efter den tidligere lavkonjunktur, der var særlig lang og dyb i København, er konjunkturen stærkt forbedret for hele bilhandlen på begge sider af sundet. Samtidig stiger nyindregistreringerne af personbiler jævnt. Den samlede produktion i regionen fortsætter, trods afmatningen, med at stige ganske stærkt. I første halvår i år opgav 44 % af virksomhederne øget produktion, mod 26 % med en reduktion, i sammenligning med andet halvår i fjor. Det er klart bedre end beregnet. I indeværende halvår ser opgangen desuden ud til at accelerere; 52 % af virksomhederne regner da med øget produktion/omsætning, mod kun 12 % med en nedgang. Beskæftigelsen er blevet neddæmpet i hele regionen i takt med afmatningen. Siden sidste efterår er beskæftigelsen i erhvervslivet stort set uændret i Skåne, medens der er sket en mindre nedgang i Hovedstadsregionen; 25 % af virksomhederne har der øget personalet, mod 3 %, der har reduceret det. Alt som planlagt. I indeværende halvår planlægger virksomhederne en svag stigning i antallet af ansatte igen i noget større omfang i København. I forventningsbilledet for vinteren er optimismen hos virksomhederne tiltaget betydeligt. Konjunkturvinden er stærk på begge sider af sundet, og meget tyder på, at det økonomiske klima i regionen er blevet forbedret en hel del til foråret. Både industrien og kommissionsvirksomheden forventer store forbedringer, og i Skåne synes detailhandlen at gå mod en ny højkonjunktur. 1
Öresundsregionen en översikt Tillverkningsindustri, totalt/fremstillingsindustri i alt livsmedelsindustri /Levnedsmiddelsindustri kemisk industri /kemi/lægemiddelsindustri verkstadsindustri /Fabriksindustri maskinindustri /maskinindustri elektronikindustri /elektronikindustri industri för möbler, leksaker, sportartiklar m.m. industri før møbler, legetøy, sportsartikler m.m. IT-verksamhet /Informationsteknologi, IT-virksomhed Byggsektorn, totalt /Byggevirksomhed Åkerier /Vognmandsforretninger Handel med motorfordon /Handel med motorkøretøjer Detaljhandel /Detailhandel Uppdragsverksamhet /Opdragsvirksomhed Medicinteknik /Medicinteknik stark stærk BRANSCHKONJUNKTUREN bättre än normal bedre en normal Tendens under sommaren 22 normal normal Skåne Sverige sämre än normal dårligere en normal ++ +.... svag dårlig Ny konjunkturuppgång i Mycket talar för att vändpunkten på konjunkturkurvan har passerats i Öresundsregionen för den här gången. Stigande aktivitet i företagen under första halvåret i år och en förnyad optimism inför hösten innebär sannolikt att en ny uppgång i regionen redan har inletts. Det betyder att Öresundsregionen klarat sig förvånansvärt bra i den internationella konjunkturnedgången. Redan förra våren hade den tidigare överhettade ekonomin svalnat av en hel del. Därefter ha läget stabiliserats successivt och företagen konsoliderat sina ställningar. Utsikterna i fjol höst inför våren och sommaren i år var fortsatt dämpade. En försiktig optimism lyste dock igenom i svaren. Företagen räknade överlag med att den ekonomiska aktiviteten skulle fortsätta att öka, men i fortsatt lugnare tempo. Man trodde heller inte på någon ytterligare försvagning i det ekonomiska klimatet, utan att normalkonjunkturen skulle bestå efter årsskiftet. Även denna gång har företagen varit träffsäkra i sina prognoser. Konjunkturindex, som teoretiskt kan variera mellan 1 och +1, står under sommaren i ±. Det innebär en marginell förbättring från förra höstens index 2 och väl inom ramen för normalkonjunktur som motsvaras av ett index på ± 15. Det är Skåne som hela tiden legat något ARBETSLÖSHET OCH NYBILSREGISTRERINGAR 12 1 8 Arbetslösheten i Sverige och Danmark Procent av arbetskraften Skåne Övriga Danmark Öresundsregionen Hoved- Övriga stads- regionen Danmark 6 Sverige 4 Hovedstadsregionen 2 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 Arbejdsløsheden har ligget stille på lave niveauer i afmatningsperioden. I Skåne er arbejdsløsheden stadig faldet fra 5,6 % sidste efterår til 4,9 % i juli i år. Det er endda noget lavere end i Hovedstadsområdet, hvor niveauet i de sidste 5 måneder op til og med juni har ligget stabilt på 5,1 kraftige opgang med ca. et procentpoint under den internationale septemberkrise i fjor. Arbejdsløsheden er stadig højere i det øvrige Danmark på 5,5 %. 12 1 8 6 4 2 % efter den 1 8 6 4 2 Bilar i Skåne och Hovedstadsregionen Antal registrerade bilar per månad Hovedstadsregionen 1996 1997 1998 1999 Skåne Övriga Danmark 2 21 22 För bilhandeln i Öresundsregionen har en vändning i konjunkturen skett sedan förra hösten. Det gäller både för Skåne och framför allt för Hovedstadsregionen där den djupa lågkonjunkturen redan övergått i ett mer normalt konjunkturläge. Även nybilsförsäljningen har vänt uppåt. Kraftigast är ökningen i övriga Danmark där försäljningen tidigare närmast halverats. Sedan vändningen förra våren/sommaren har nyregistreringarna av personbilar ökat med 7 8 % i både Skåne och Hovedstadsregionen. Sammansatt konjunkturindikator för industrin -1-2 -3 Forventninger til næste halvår 2 Hovedstad 1 Sverige INDUSTRIN Skåne apr okt apr okt apr okt apr okt jun 1998 1999 2 21 22 Den sammansatta indikatorn för industrin ett genomsnitt av företagens omdömen om sina orderstockar, färdigvarulager och produktionsplaner planade ut förra hösten. Det indikerade att industrikonjunkturen i Öresundsregionen var på väg att vända. En svag förstärkning sedan årsskiftet har nu också registrerats. Den uppgång i indikatorn som skett i sommar, särskilt i Skåne, tyder på en större förstärkning av industrikonjunkturen i regionen fram till vintern. 2
Sammanfattning av näringslivskonjunkturen Öresundsregionen före i konjunkturutvecklingen som står för hela förbättringen med en uppgång i index från förra höstens 1 till nu 1. I Hovedstadsregionen har konjunkturen och index varit i stort sett oförändrad sedan i höstas på runt ±. Konjunkturbilden är under sommaren ovanligt jämn med få toppar och djupare svackor för enskilda branscher. Ett par undantag finns i Skåne där IT-sektorn ännu inte lyckats ta sig upp ur den djupa lågkonjunkturen. Det andra positiva är detaljhandeln som i år drivs på hårt av hushållens ökade köpkraft och förnyade köplust. I Köpenhamnsområdet arbetar samtliga branscher i något som kan beskrivas som normalkonjunktur. Det betyder att byggsektorn även i Köpenhamn varvat ned något. Konjunkturbilden inför det närmaste halvåret ser ljus ut. Optimismen är väl utbredd bland företagen på båda sidorna av sundet, möjligen något 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4-6 Højkonjunktur Industri totalt Efteråret 21 Sommeren 22 Konjunkturindex for Øresundsregionen Index Byggevirksomhed Øresundsreg. tot Lavkonjunktur Handel m. motorkøretøjer Levnedsmiddelsindustri Vognmandsforretn. Konjunkturindeks kan antage verdier mellem 1 och +1. Gælder for samtlige stapeldiagrammer. starkare i Skåne. Förutom att efterfrågan inom handeln förväntas öka ännu snabbare står nu industrikonjunkturen på tur att förstärkas på bred front i regionen. I takt med den allmänna förbättringen väntar den i Köpenhamn betydelsefulla konsultbranschen på ett rejält lyft. I Skåne tycks problemen öka inom byggsektorn. Ny opgang indledt i Øresundsregionen Meget taler for, at vendepunktet på konjunkturkurven er passeret i Øresundsregionen for denne gang. Stigende aktivitet i virksomhederne i første halvår i år og en fornyet optimisme for efteråret indebærer antagelig, at der allerede er indledt en ny opgang i regionen. Det betyder, at Øresundsregionen har klaret sig forbavsende godt i den internationale konjunkturnedgang. Allerede forrige forår var den tidligere overhedede økonomi blevet en hel del afkølet. Derefter er situationen blevet stabiliseret successivt, og virksomhederne har konsolideret deres positioner. Udsigterne sidste efterår for foråret og sommeren i år var fortsat afdæmpede. En forsigtig optimisme lyste dog igennem i svarene. Virksomhederne regnede over hele linien med, at den økonomiske aktivitet fortsat ville stige, men i fortsat roligere tempo. Man troede heller ikke på nogen yderligere svækkelse i det økonomiske klima, men på, at normalkonjunkturen ville bestå efter årsskiftet. Også denne gang har virksomhederne været træfsikre i deres prognoser. Konjunkturindekset, der teoretisk kan variere mellem 1 og +1, står i sommerens løb i ±. Det indebærer en marginal forbedring fra sidste efterårs indeks på 2 og er vel indenfor rammerne for normalkonjunktur, der modsvares af et indeks på ±15. Det er Skåne, der hele tiden har ligget noget foran i konjunkturudviklingen, der står for hele forbedringen med en opgang i indeks fra sidste efterårs 1 til nu 1. I Hovedstadsregionen har konjunkturen og indeks været stort set uændret siden i efteråret på omkring ±. Konjunkturbilledet er i sommerens løb usædvanligt jævnt, med få toppe og dybere sænkninger for enkelte brancher. Der er et par undtagelser i Skåne, hvor det endnu ikke er lykkedes for ITsektoren at arbejde sig op af den dybe lavkonjunktur. Det andet positive er detailhandlen, der i år drives godt frem af husholdningernes 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4-6 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4-6 Kemi/ lægemiddelindustri Detailhandel Opdragsvirksomhed IT-virksomhed Fabriksindustri IT-verksamhet Opdragsvirksomhed IT-virksomhed Bilhandel Handel m. motorkøretøjer Levnedsmiddelsindustri Högkonjunktur Industri totalt Hösten 21 Sommaren 22 Skånes näringsliv totalt Åkerier øgede købekraft og fornyede købelyst. I Københavnsområdet arbejder samtlige brancher i noget, der kan beskrives som normalkonjunktur. Det betyder, at byggesektoren også i København er gået noget ned i omdrejninger. Konjunkturbilledet for det næste halvår ser lyst ud. Optimismen er godt udbredt blandt virksomhederne på begge sider af sundet, muligvis noget Konjunkturindex för Skåne Index Byggevirksomhed Hovedstadsreg. tot Detaljhandel Byggande Kemi-/ läkem.- industri Detailhandel Lavkonjunktur Lågkonjunktur Højkonjunktur Efteråret 21 Kemi/ Sommeren 22 Vognmandsforretn. Fabriksindustri Industri totalt lægemiddelindustri Möbler, fritidsindustri Livsmedelsindustri Verkstadsindustri Uppdragsverksamhet Konjunkturindex kan anta värden mellan 1 och +1. Gäller för samtliga stapeldiagram. Konjunkturindex for Hovedstadsområdet Index Konjunkturindeks kan antage verdier mellem 1 och +1. Gælder for samtlige stapeldiagrammer. stærkere i Skåne. Foruden at efterspørgslen indenfor handlen forventes at stige endnu hurtigere, står industrikonjunkturen nu overfor at blive forstærket over en bred front i regionen. I takt med den generelle forbedring venter den i København betydningsfulde konsulentbranche på et reelt løft. I Skåne synes problemerne at øges indenfor byggesektoren. 3
Branschanalys Industrin Ljusning i industrikonjunkturen Avmattningen som inträdde under sommaren 2 med svag orderingång och utplanad produktion präglade den skånska industrikonjunkturen under hela 21 och första delen av 22. I början av juni i år bedömdes konjunkturen som i stort sett normal. Konjunkturindex, som kan variera mellan 1 och +1, låg då på 5. Det var dock med skillnader mellan branscher. Livsmedelsindustrin såg betydligt ljusare på konjunkturläget än delar av verkstadsindustrin. Inom så gott som samtliga industribranscher räknar nu en övervägande andel företag med att konjunkturen skall förbättras under andra halvåret i år. Mest markant är optimismen bland storföretagen inom den kemiska industrin och delar av verkstadsindustrin. Orderingången under första halvåret blev en aning bättre än väntat, från både export- och hemmamarknaden. Speciellt ökade exportorderingången för den kemiska industrin. Företagens orderstockar uppges överlag ha ökat och bedömdes i mindre omfattning som för små i början av juni än i mitten av september 21. För andra halvåret i år andas företagens bedömningar viss optimism. Två femtedelar av industriföretagen räknar med att exportorderingången skall öka jämfört med första halvåret och en knapp tredjedel förutser tilltagande ordertillflöde från hemmamarknaden. Även produktionsvolymen drogs upp något mer under första halvåret än planerat. Två tredjedelar av den kemiska industrin ökade produktionen, medan en betydande del av företagen inom eloch optikindustrin minskade sin produktion. En fjärdedel av industriföretagen arbetade i början av juni med fullt kapacitetsutnyttjande. Det är en något lägre andel än tre kvartal tidigare. Färdigvarulagren ansågs i juni fortfarande som för stora efter att för industrin som helhet ha stigit under första halvåret. Antalet anställda var totalt sett oförändrat under första halvåret i år. Ökad sysselsättning inom en tredjedel av industriföretagen uppvägdes av 2 15 1 5 Orderingång Export Hemma 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 97 98 99 1 2 minskad sysselsättning inom en lika stor andel företag, inom i stort sett samtliga delbranscher. Företagens planer och förväntningar för andra halvåret pekar mot en både bred och kraftig produktionsökning. Två tredjedelar av industrin anger dock att efterfrågeläget hindrar en större expansion. För en stor andel storföretag inom den kemiska industrin anges brist på maskinkapacitet hindra ytterligare produktionsökningar. Trots den ökade produktionen räknar industrin i Skåne med att dra ned antalet anställda. Det är främst hos livsmedelsindustrin och leksaks-, sport- och möbelindustrin som man finner sådana planer. Produktion och sysselsättning 3 25 Produktion 2 15 1 5 Anställda 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 97 98 99 1 2-2 -4-6 -8-1 -12-14 * Sommaren 22 *en kan anta värden mellan 1 och +1. Gäller för samtliga stapeldiagram. Opgangen for industrien flyttet frem til efteråret Det er stadig gået trægt for industrien i Hovedstadsområdet i år. Den forsigtige optimisme, der lyste igennem i industriens forventninger sidste efterår for foråret i år, er desværre ikke blevet indfriet. Det indebærer, at den afmatning i industrikonjunkturen, der startede i begyndelsen af år 21, er fortsat frem til sommeren i år. Efterspørgslen fra hjemmemarkedet var dermed uændret for tredie halvår i træk. På eksportmarkedet, hvor svækkelsen indtrådte senere, stagnerede ordreindgangen i foråret i år for andet halvår i træk. Udviklingen indebærer en klar skuffelse, først og fremmest for eksportmarkedet. Ordresituationen vurderes alligevel som helhed at være ganske pæn af industrien med omtrent samme vurdering om ordrebøgerne som sidste efterår, d.v.s. 18 % af virksomhederne angiver, at ordrebøgerne er velfyldte, 59 % at de er tilpas store, samt 23 %, der har for små ordrebøger. Andelen af virksomheder med for små ordrebeholdninger er desuden faldet noget siden sidste efterår. En vis forbedring har man også kunnet mærke i industriens konjunkturvurdering, og det ser ud, som om man har passeret vendepunktet og nu atter er på vej op ad konjunkturkurven. Konjunkturindekset, der kan variere mellem 1 og +1, står her i sommer i 1. Dette ligger stadig indenfor rammerne for en normalkonjunktur og er noget bedre end sidste efterårs tal på 15. Konjunktursituationen adskiller sig ikke så meget fra, hvad der gælder for industrien i Skåne. Muligvis ses forbedringen tydeligere der med moderat stigende eksportefterspørgsel i foråret og med et konjunkturindeks på 5. Industriproduktionen i Københavnsområdet er øget svagt i første halvår i år. Parallelt med udbygninger af produktionskapaciteten i virksomhederne er kapacitetsudnyttelsen faldet siden i efteråret, således at 32 % af virksomhederne nu arbejder med fuld kapacitetsudnyttelse, mod 38 % sidste efterår. Afmatningen har nu sat sine spor på virksomhedernes personaleside, hvor der er sket en ganske betydelig reduktion siden i vinters. 4 % af industrien har siden da reduceret antallet af ansatte, mod blot 2 15 1 5 Ordreindgang Eksport Hjemme 1hå 2hå 1hå 2hå 1hå 2hå 1hå 2hå 1999 2 21 22 4 2 % som nyrekrutteret personale. Samtidig er manglen på arbejdskraft stadig meget lille. Forudsætningerne for den nærmeste fremtid arter sig her i sommer mere positive end tidligere. Nu angiver f.eks. en faldende andel af virksomhederne, 62 %, at efterspørgslen er den mest fremtrædende hindring for ekspansion, mod hele 78 % i forrige måling. Over hver tredie virksomhed tror på en forbedret konjunktur til årsskiftet, mod 7 %, der frygter for en nedgang. Der forventes også en initiel stigning i ordreindgangen i andet halvår i år, men forbedringen påregnes at ville blive relativt moderat. Der udvises noget større optimisme for eksportmarkedet, hvor 4 % af virksomhederne tror på en stigning, mod 17 %, der regner med et fald. Antallet af ansatte planlægges at ville blive uændret frem til vinteren. Produktion og beskæftigelse 25 2 Produktion 15 1 5 Ansatte 1hå 2hå 1hå 2hå 1hå 2hå 1hå 2hå 1999 2 21 22-1 -15 * Konjunktursituation Ordrebeholdning Konjunkturläge Orderstock Sommeren 22 *ene kan antage verdier mellem 1 och +1. Gælder for samtlige stapeldiagrammer.
Färdiga för ugnen. Go til vardag och fest! 4 port. (7-9 ej tinas! Øresundsregionen Branschkonjunktur Livsmedelsindustri ST INAS KYCKL ING Marinerade kycklingdelaṛ Innehå ler Behöver delar) 1g. Kron fåge l Levnedsmiddelsindustri Fritid, möbler m.m. Trots ett ganska gott konjunkturläge i sommar väntas företagen skära ner på personalen till hösten. Såväl orderingång som produktion förväntas dock öka relativt kraftigt under årets andra halva. Konjunkturläget håller i sig Produktionen under våren blev större än väntat, framför allt för de små och medelstora företagen (med färre än 1 anställda) som har sett en synnerligen kraftig ökning hittills i år. Inför hösten väntar sig dessa företag att produktionen ska ligga kvar på samma nivå, medan de stora företagen förväntar sig en markant höjning av produktionen. 28 % av livsmedelsföretagarna i Skåne tycker att konjunkturen i dagsläget är bra och 71 % anser att den är normal. Detta tämligen goda konjunkturläge väntas hålla i sig under sista halvan av detta år. Trots detta väntas nedskärningar i personalstyrkan. Företagen har anställt mer personal under första halvan av detta år men räknar med att minska antalet anställda kraftigt under hösten. Det är framför allt de stora företagen, 1 anställda eller mer, som bedömer att sysselsättningen kommer att minska. Ökad efterfrågan från exportmarknaden 8 av 1 företag anger att de inte utnyttjar kapaciteten till fullo. Det finns dock ingen brist på personal hos dessa företag uppger 9 %. Efterfrågeläget är den enskilt största anledningen till att företagen inte expanderar i nuläget. Efter en något svag vår där efterfrågan från utlandet minskade förväntar sig branschen dock att exportorderingången ska öka kraftigt under andra halvan av detta år. Detta gäller både stora och små företag. Även från hemmamarknaden väntas en hygglig ökning av orderingången, men här märks en skillnad mellan grupperna då inget av de små och medelstora företagen tror på att orderingången ska öka. De små företagen har sett orderstocken minska under första halvåret innevarande år, de stora företagen har däremot sett en relativt kraftig ökning av orderstocken. Av detta följer också att bland de små företagen är missnöjet med orderstockens storlek utbrett, medan de stora till största delen är nöjda. Konjunktursituationen er forværret trods forhåbningerne i efteråret om en vending i første halvår i år. Produktionen er fortsat steget, men har alligevel ikke rigtig levet op til forventningerne. Til årsskiftet tror man på en vending i konjunkturen. Vending i sigte trods nedgang I efteråret 21 herskede der en stabil normalkonjunktur, og man forudsagde en moderat forbedring i første halvår af 22. I stedet viste det sig, at konjunkturen forværres væsentligt til et konjunkturindeks på 21, hvilket er noget dårligere end en normalkonjunktur. Den forværrede situation fremtræder også derved, at produktionsstigningen er afmattet i første halvår i år i sammenligning med andet halvår af 21, selvom stigningen alligevel var kraftig. Ordresituationen er noget afdæmpet, hvilket blandt andet viser sig ved, at andelen med velfyldte ordrebøger er faldet, medens de, der har normalt fyldte ordrebøger, er steget i sammen omfang. Også ordreindgangen fra hjemmemarkedet blev en skuffelse og faldt moderat i det første halvår i stedet for som ventet at stige pænt. Eksportmarkedet steg derimod som ventet ganske kraftigt. Den usikre situation har ført til, at antallet af ansatte er faldet kraftigt, hvilket har holdt manglen på arbejdskraft på et fortsat meget lavt niveau. Trods en svag efterspørgsel er lagrene uændrede og vurderes som værende normale. Kapacitetsudnyttelsen er steget moderat som følge af produktionsstigningen, 3 % angiver nu, at de går for fuldt tryk, og selvom 65 % angiver efterspørgselssituationen som en hindring for fortsat ekspansion, er andelen faldet fra 87 % i efteråret. Den andel, der angiver ingen hindring, er steget fra til 18 %. En tredjedel venter opgang Til slutningen af året venter 33 % en forbedring af konjunkturen, mod 4 %, der tror på en forværring. Produktionen ventes fortsat at ville stige i andet halvår, men der ventes en vis afmatning. Ordreindgangen ser ud til at stige svagt fra eksportmarkedet, medens hjemmemarkedet ventes at ville blive uændret. Antallet af ansatte ventes derimod fortsat at ville falde, om end noget langsommere end tidligere. Efter ett starkt år 21 har branschen sett en viss avmattning under första halvåret i år. Redan i höst förväntar sig företagarna dock förhöjd orderingång med produktionsökningar som följd. Viss avmattning under våren År 21 var ett mycket starkt år för företagarna inom industri för leksaker, fritidsartiklar och möbler. Två tredjedelar av alla tillfrågade företag i branschen uppgav att produktionsvolymen hade ökat under hösten i fjol. Även orderingången ökade kraftigt från både hemma- och exportmarknaden under hösten. Vid förra enkättillfället i höstas var förväntningarna lågt ställda inför våren 22 och orderingången väntades minska från både export- och hemmamarknaderna. Produktionen väntades vara i princip oförändrad sett över hela branschen, men de stora företagen, med minst 1 anställda, trodde på en kraftig produktionsminskning under årets första månader. Med facit i hand kan man se att farhågorna inte riktigt infriades. En viss avmattning har dock kunnat skönjas. Orderingången var i stort sett oförändrad under årets första månader i jämförelse med andra halvåret i fjol och produktionen har också legat kvar på samma nivå som vid förra enkättillfället. Konjunkturen bedöms som normal i juni detta år och när företagarna ombeds göra en prognos för ett halvår fram i tiden så tror man på i stort sett oförändrad konjunktur. Förväntad efterfrågeökning till hösten Branschen lider ingen brist på tekniska tjänstemän, men 18 % av småföretagen uppger att de har en brist på yrkesarbetare. Bortsett från dessa företag ser branschen efterfrågeläget som enda hinder för expansion. Företagarna är dock optimistiska inför andra halvan av innevarande år. 5 av 1 tillfrågade företag förväntar sig att exportorderingången ska öka. Även från hemmamarknaden tror man att efterfrågan ska öka tämligen kraftigt. Som en direkt följd av detta uppger nära hälften av branschen att de förväntar sig produktionsökningar under hösten innevarande år. Inget företag uppger att det tror på produktionsminskningar de närmaste månaderna. Orderingång Ordreindgang Orderingång 2 15 Export 1 5 Hemma 97 98 99 1 2 3 25 2 15 1 5 Orderstocjunkturläge Sommaren 22 2 15 Eksport 1 5 Hjemme 99 1 2-1 -15-2 Ordre- Konbeholdninjunktursituation -25 Sommeren 22 25 2 15 1 5 97 98 Hemma 99 Export 1 2 1 8 6 4 2-2 -4 Orderstocjunkturläge Sommaren 22 5
Øresundsregionen Branschkonjunktur Verkstadsindustri Jern og metallindustri Maskinindustri Det dåliga läget har hållit i sig sedan i höstas och man befinner sig fortfarande i ett läge mellan normal- och lågkonjunktur. Viss förbättring förutspås till årsskiftet vilket borde kunna föra upp branschen till en normalkonjunktur. Sommaren blev vändpunkten Konjunkturläget ligger kvar strax under det som kan kallas normalkonjunktur vilket stämmer med prognosen från i höstas. Produktionen är liksom konjunkturläget oförändrat första halvåret 22 i jämförelse med andra halvåret 21, men färdigvarulagren har ändå byggts på svagt sedan i vintras. Bedömningen är fortfarande densamma, med 3 % som anser dem vara för stora mot bara 3 % som bedömer dem som för små. Orderingången från export- och hemmamarknaden visar på oförändrat läge respektive en svag minskning under första halvåret. Orderstocken har trots detta ökat väsentligt från 1 december till 1 juni och bedömningen av orderstockens storlek är något mer positiv. Att orderstocken har byggts på mellan december och juli trots en försämrad orderingång under första halvåret tyder på en vändning under våren och sommaren. Man har också vågat fortsätta att öka antalet anställda svagt. Samtidigt har bristen på yrkesarbetare minskat svagt, men istället har bristen på tekniska tjänstemän ökat måttligt. Kapacitetsutnyttjandet har minskat måttligt trots den oförändrade produktionen vilket troligen beror på gjorda investeringar. Efterfrågeläget är fortsatt det klart största hindret för fortsatt expansion, 68 % uppger det som det främsta hindret. Ljusare mot slutet av året Konjunkturen ser ut att vända till december, 34 % tror på en förbättrad konjunktur mot 6 % som tror på en försämring. Produktionen spås öka kraftigt liksom orderingången från hemmamarknaden medan exportmarknaden spås öka hyggligt. Den väntade ökningen i orderingången är ett ytterligare tecken på att vändningen kom nu i somras även om man avser att vänta med ytterligare anställningar. På grund av dagens svaga läge lär det dock dröja innan vi ser någon riktigt stark konjunktur. Fabriksindustrien har oplevet en vis afmatning i konjunkturen, men der er nu forhåbninger om, at tempoet øges igen i efteråret. Produktionen ventes at stige i resten af året, og branchen påregner også en vis forøgelse af arbejdsstyrken. Stagnerende efterspørgsel Ordreindgangen blev svagere end forventet både fra eksport- og hjemmemarkedet i foråret 22. Situationen er mindst tilfredsstillende på hjemmemarkedet, hvor næsten en trediedel vurderer, at markedet svækkes, medens en virksomhed ud af fem rapporterer om stigende ordreindgang. Det er dog lykkedes at holde produktionen på et uændret niveau. Ordrebøgerne udviser, trods den noget matte efterspørgselssituation, en stigning i sidste halvår. Færdigvarelagrene menes at have været stort set uændret i sidste halvår. Kapacitetsudnyttelsen i branchen er faldet noget, og der var i juni 38 % af virksomhederne, der kørte for fuld kapacitet. Opgang i efteråret Konjunktursituationen blev i juni vurderet som værende dårlig af godt en fjerdedel, men der forventes en betydelig forbedring. Som et resultat af dette vil efterspørgslen vise en opgang især da på eksportsiden i efteråret. Halvdelen af virksomhederne regner med stigende ordreindgang fra eksportmarkedet. Dette vil også, i henhold til virksomhedernes nuværende vurderinger, indebære en relativt kraftig opgang i produktionen. Hele 62 % af virksomhederne regner med at kunne øge produktionen, medens mindre end en tiendedel planlægger med henblik på nedskæringer. Hele 62 % af virksomhederne regner med at kunne øge produktionen, medens mindre end en tiendedel planlægger med henblik på nedskæringer. Andelen af virksomheder, der angiver efterspørgslen som den største hindring for yderligere vækst, er faldet fra 84 til 58 % siden i fjor. Beskæftigelsen i branchen er faldet i den senere tid. Nu regner man dog med at gennemføre nyansættelser. Godt en tredidel planlægger at øge personalestyrken i efteråret. Man ser ingen problemer i at rekruttere meget få virksomheder oplever mangel på arbejdskraft. Konjunkturen har fortsatt nedåt. Orderingång från exportmarknaden har mattats av och hemmamarknaden har vänt nedåt. En vändning uppåt anas ändå i slutet av året och orderingången ser ut att förbättras måttligt. Någon snabbare uppgång väntas dock inte. Försiktig vändning till årsskiftet Konjunkturläget har försämrats måttligt sedan i höstas och befinner sig nu mellan en normalkonjunktur och en lågkonjunktur. 9 % anser läget vara bra mot 28 % som anser läget vara dåligt. Då branschen är investeringsberoende och därmed ligger sent i konjunkturen lär en kraftigare uppgång låta vänta på sig ytterligare. I höstas siktade man på att hålla produktionen oförändrad det andra halvåret 21, men den ökade istället mycket kraftigt vilket har byggt på lagren. I höstas ansåg 31 % att lagren var för stora vilket har ökat till 58 % nu i sommar. Under det första halvåret i år har produktionen mattats av till en måttlig ökning. Även orderingången har stannat av ganska plötsligt under första halvåret i år. Exportmarknaden ökade kraftigt det andra halvåret 21, men var oförändrad första halvåret 22. Hemmamarknaden har samtidigt vänt från en måttlig ökning till en måttlig minskning. Ändå har orderstockens storlek hållit sig sedan i vintras och andelen som var nöjda med orderstockens storlek var i stort sett oförändrad. Antalet anställda ökade måttligt istället för det förväntade oförändrade läget vilket kan hänga samman med produktionsökningen under andra halvåret 21. Efterfrågan är fortsatt det klart största hindret för fortsatt expansion, 65 % uppger att det är det främsta hindret. Förbättrad orderingång väntas Konjunkturen ser ut att förbättras måttligt till slutet av året, 21 % tror på en förbättring mot 8 % som tror på en försämring. Även orderingången spås vända svagt eller måttligt uppåt igen. Produktionen väntas fortsätta att öka måttligt under andra halvåret 22. Antalet anställda verkar bedömas som tillräckligt för att klara den väntade måttliga uppgången och man tror på ett oförändrat antal. Orderingång Ordreindgang Orderingång 2 Export 15 1 5 Hemma 97 98 99 1 2-1 -15-2 Sommaren 22 25 Eksport 2 15 1 5 Hjemme 99 1 2-2 -4-6 -8-1 -12 Orderstock Orderstocjunktur- Konläge Ordrejunkturbeholdninsituation Sommeren 22 15 Export 1 5 97 98 99 Hemma 1 2-1 -15-2 Konjunkturläge -25 Sommaren 22 6
Øresundsregionen Branschkonjunktur Maskinindustri Elindustri Elektronikindustri Udviklingen for maskinindustrien blev i foråret dårligere end ventet, med vigende ordreindgang og faldende produktion. Branchen regner dog med en lysere konjunktursituation i efteråret. Det vil indebære en vis stigning i beskæftigelsen. Dårligere forår end ventet Sidste efterår var forventningerne, skønt efterspørgselssituationen blev en hel del forbedret tidligere på året, omkring den fortsatte konjunkturudvikling meget moderate. Det har vist sig, at dette var berettiget. Ordreindgangen i foråret 22 blev endnu dårligere end ventet og faldt på både eksport- og hjemmemarkedet. Dette medførte også produktionsfald i branchen. Ordrebøgerne er blevet betydeligt tyndere, og en femtedel af virksomhederne i branchen mener, at ordrebeholdningerne er utilfredsstillende. Færdigvarelagrene er øget noget, og en fjerdedel vurderer dem som værende for store i sammenligning med kun 4 % i november i fjor. Kapacitetsudnyttelsen i branchen er faldet det var kun 3 % af virksomhederne, der udnyttede deres fulde produktionskapacitet i juni. Hjemmemarkedet styrkes Virksomhedernes vurdering af konjunktursituationen er blevet noget mere pessimistisk i det sidste halvår. 35 % mener, at situationen er dårlig. Man har dog forhåbninger om en forbedring. Godt en fjerdel forventer, at konjunkturen forbedres i andet halvår i år, hvorimod ingen virksomheder regner med yderligere forværringer. Først og fremmest tror man på et markant stærkere hjemmemarked. Godt 3 % tror på en højere ordreindgang både fra eksport- og hjemmemarkedet. Meget få virksomheder regner med et svagere hjemmemarked. Efter de nuværende vurderinger vil produktionen øges temmelig kraftigt. Arbejdsstyrken i branchen er reduceret i det sidste halvår, men i resten af året regner man med at kunne nyansætte i ikke helt ubetydeligt omfang. Nogen større problemer med at kunne skaffe personale er der ikke. 18 % angiver mangel på funktionærer, medens den tilsvarende andel for arbejdere er 11 %. Våren 22 karaktäriserades av vikande efterfrågan och sjunkande produktion. Hemmamarknaden var den största besvikelsen. Under resten av året räknar man dock med en kraftig förstärkning av konjunkturen, både på export- och hemmamarknaden. Sjunkande efterfrågan Konjunkturen för el- och optikindustrin försvagades under slutet av 21. Man hade också dämpade förhoppningar inför våren 22, fram för allt beträffande exportkonjunkturen. Det har visat sig att farhågorna besannades. Efterfrågan sjönk både på export- och hemmamarknaden. Hemmamarknaden var en särskilt stor besvikelse och den förväntade svaga ökningen i efterfrågan förbyttes i en nedgång. Produktionsnivån drogs ned kraftigt under våren. 43 % rapporterar minskad produktion, medan lika många höll nivån oförändrad. Trots den sviktande orderingången har dock företagens bedömning av ordersituationen snarast ljusnat något under det senaste halvåret, liksom deras omdöme beträffande färdigvarulagren. Kapacitetsutnyttjandet har minskat sedan i höstas och det var i juni endast 7 % av företagen som körde för fullt, att jämföra med 21 % ett halvår tidigare. Sysselsättningen i branschen var varit oförändrad under det senaste halvåret. Kraftig återhämtning Branschens bedömning av den rådande konjunkturen har snarast försämrats det senaste halvåret. Konjunkturindex uppgick i juni till 33 vilket kan betecknas som lågkonjunktur. Man tror sig dock se en ljusning mot slutet av året. 49 % räknar med förbättrat konjunkturläge under hösten, medan flertalet av de övriga företagen spår oförändrat läge. Orderingången väntas öka kraftigt. Allra starkast återhämtning förväntas från hemmamarknaden, där 53 % av företagen räknar med förbättrat efterfrågeläge. Den ökande efterfrågan ser ut att leda till en mycket kraftig höjning av produktionsnivån. Hela 77 % av företagen i branschen planerar för ökad produktion. Trots detta räknar man inte med att behöva genomföra några ökningar av personalstyrkan, utan sysselsättningsläget blir i stort sett oförändrat. Konjunkturen for elektronikbranchen er gået på vågeblus i foråret 22. Ordreindgangen har været stagnerende, og produktionen er steget marginalt. Der næres forhåbninger om en vending henimod slutningen af 22, med stærkt stigende eksporteferspørgsel. Indskrumpende hjemmemarkedsefterspørgsel Efter at udviklingen i 21 blev relativt svag i forhold til forventningerne, spåede branchen en kraftig bedring i foråret 22. Konjunkturen har dog været fortsat temmelig svag. Den forventede stigning i eksportordreindgangen er i betydeligt omfang udeblevet. På hjemmemarkedet har man endda oplevet en nedgang i efterspørgslen. Man har kunnet øge produktionen, men slet ikke i det omfang virksomhederne tidligere havde tænkt sig. Vurderingen af ordrebeholdningerne er blevet mere negativ i det sidste halvår. Andelen af virksomheder, der mener, at færdigvarelagrene er for store, er derimod faldet fra 49 til 31 %. Kapacitetsudnyttelsen ligger uændret der var 42 % af virksomhederne, der kørte for fuld kapacitet i juni. Håb om en vending Branchens vurdering af konjunktursituationen var i juni noget lysere end i efteråret. Andelen af virksomheder, der mente, at konjunkturen var god, var nærmest uændret, medens derimod den andel, der anså konjunkturen for at være dårlig, var faldet markant. Der næres klare forhåbninger om en forbedring i konjunkturbilledet her i efteråret. Næsten en trediedel foretager denne vurdering, medens kun ca. en virksomhed ud af ti regner med yderligere konjunkturforværring. Først og fremmest regner branchen med, at eksportordreindgangen vil stige. Følgelig planlægger 61 % af virksomhederne at øge produktionen. Beskæftigelsen i branchen har været aftagende i det sidste år. Der ser heller ikke ud til at blive nogen store ændringer i andet halvår i år. Dog kan det stigende produktionsniveau give en vis stigning i antallet af ansatte. 2 15 1 5 Ordreindgang Eksport Hjemme 99 1 2 Orderingång 1 8 6 Export 4 2 Hemma -2 97 98 99 1 2 Ordreindgang 25 Eksport 2 15 1 5 Hjemme 99 1 2-2 -4-6 -8-1 Orderstock -2 junktur- läge -3-4 Sommaren 22-1 Ordrejunktur- -15 situa- tion behold- ning -2-25 Sommeren 22 Konjunktursituation Ordrebeholdning -1 Sommeren 22 7
Branschvisa jämförelser Orderingång Kemisk industri Produktionen expanderar, fram för allt med draghjälp från en mycket stark exportmarknad. Utvecklingen på hemmamarknaden har varit betydligt sämre. Den fortsatta utvecklingen ser mycket ljus ut, med fortsatt stora produktionsökningar. Exporten går fortsatt bra Den kemiska industrin i Skåne fortsätter att gå bra, fram för allt med hjälp av en fortsatt mycket stark efterfrågan från exportsidan. Företagens bedömningar från förra hösten har till och med överträffats. 64 % av företagen redovisar en ökad exportorderingång under våren 22, medan endast 14 % rapporterar vikande efterfrågan. Däremot har hemmamarknaden stagnerat helt och orderingången var oförändrad jämfört med föregående kvartal. Sammantaget har detta lett till rejäla ökningar av de producerade volymerna. Orderböckerna har blivit betydligt tjockare det senaste halvåret och bedömningen av ordersituationen har blivit klart mera positiv. Kapacitetsutnyttjandet har ökat något och det var 33 % av företagen som rapporterade att de körde för fullt i juni, att jämföra med 26 % i höstas. Kraftiga ökningar av produktionen Företagens bedömning av den rådande konjunkturen har ljusnat en aning sedan i höstas. 32 % anser konjunkturen bra, medan något mindre än hälften anser att det råder normalkonjunktur. Optimismen inför framtiden är påtaglig. 44 % spår en förbättrad konjunktur under det innevarande halvåret, medan hälften av företagen tror på oförändrat konjunkturläge. 95 % tror på en ökad eller oförändrad orderingång på exportsidan. Branschen spår även en viss svag återhämtning på hemmamarknaden. Det kraftigt förbättrade orderläget ger utrymme för stora ökningar av de producerade volymerna. 71 % av företagen i branschen planerar för ökad produktion, medan 24 % räknar med oförändrad nivå. De kraftiga produktionsökningarna verkar dock inte innebära några större förändringar i sysselsättningen. Antalet anställda ser ut att ligga på samma nivå som tidigare även under slutet av innevarande år. Kemiske industri Konjunkturen for kemibranchen udvikles fortsat positivt, først og fremmest på grund af et stærkt hjemmemarked. Produktionen stiger fortsat. Kapacitetsudnyttelsen er dog faldet siden i efteråret, og beskæftigelsen ser ud til fortsat at ville falde. Stærkt hjemmemarked Konjunkturen for kemiindustrien har fortsat udvist en gunstig udvikling. Efterspørgslen på eksportmarkedet fortsatte ganske vist, efter den kraftige stigning i begyndelsen af sidste år, med at udvise en kraftigere forværring end ventet i foråret, men dette er blevet udlignet af et uventet stærkt hjemmemarked. Det har bevirket, at man har kunnet øge de producerede mængder yderligere. Næsten halvdelen af virksomhederne angiver øget produktion i foråret. Ordrebøgerne er trods de højere produktionsniveauer blevet tykkere, og der var i juni mindre end en fjerdedel af virksomhederne, der mente, at ordrebeholdningerne var forholdsvis små. Færdigvarelagrene er skrumpet ind i sidste halvår, og færre end een virksomhed ud af ti anser dem for store. Også produktionskapaciteten er øget, og kapacitetsudnyttelsen er, trods den stigende produktion, faldet siden sidste efterår. 23 % angiver, at de udnyttede deres fulde produktionskapacitet i juni, i sammenligning med 43 % i november i fjor. Fortsatte produktionsstigninger Virksomhedernes vurdering af konjunktursituationen har udvist en yderligere forbedring. Tre virksomheder ud af fire mener, at konjunkturen kan betegnes som normal eller god. Der er klare forhåbninger om, at konjunkturen vil accelerere yderligere i efteråret. 39 % forventer en konjunkturforbedring i næste halvår, medens kun en virksomhed ud af ti regner med forværret konjunktur. Efterspørgselssituationen ser ud til at ville blive yderligere forstærket. Det er først og fremmest hjemmemarkedet, der ventes at ville udvise øget ordreindgang, men også eksportmarkedet vil efter de nuværende vurderinger udvise en bedring. Den ekspanderende produktion ventes dog ikke at medføre nogen stigning i beskæftigelsen, men antallet af ansatte i branchen vil fortsat blive reduceret i resten af året. Ordreindgang Byggande och sysselsättning Byggsektor Byggkonjunkturen befinner sig i normalläge. Indikationer på en stabilisering och en ökning av antalet anställda. Otillfredsställande orderböcker är dock ett orosmoln. Byggsektorn försiktigt positiv Baksmällan från brobygget kan ha lagt sig. Efter drygt ett års avmattning och idel negativa prognoser tror fler på ett ökat byggande än på ett minskat byggande. Mest optimistiska är man i delsektorn installationer och slutbehandling där 41 % tror på ett ökat byggande fram till nyår jämfört med föregående period. Utfallet av prognosen för antagna anbud från i vintras visade sig vara bättre än väntat och en av tio spår att de ska öka nästkommande period. Detta avspeglas också på arbetsmarknaden där 17 % av företagen förväntas öka antalet anställda under andra halvåret. Med dessa fakta förstärks bilden av att branschens konjunktur numera planat ut och befinner sig i en normal konjunkturfas vilket gör att företagen kan ta nya tag. Att konjunkturen planat ut bekräftas av att stocken av pågående arbeten idag är svagt mindre än i våras, dock betydligt bättre än vad som prognostiserats av företagen för snart ett år sedan. Inför vintern väntas förändringstakten i stocken av pågående arbeten vara den samma som tidigare. men ännu inte helt nöjd Trots att flera variabler indikerar att en återhämtning är på gång så anser fyra av tio att orderstocken är för liten. I början av sommaren var bedömningen av konjunkturen ungefär densamma som den var i höstas med lika många som bedömer konjunkturen som bra som bedömer den som dålig. Dock är spridningen idag större, 33 procentenheter fler bedömer konjunkturen som bra eller dålig. Prognosen inför de närmaste månaderna är att cirka en fjärdedel bedömer byggkonjunkturen som potentiellt sämre än under svarstillfället. Att branschen inte längre är överhettad märks även på att det i stort sett inte råder brist på någon form av arbetare. Ändå finns tendenser till underskott av tekniska tjänstemän i och med en dubblering (från 11 % till 22 %) som anger att de saknar den typen av arbetskraft. 4 Export 3 2 1 Hemma 97 98 99 1 2 1 5 Konjunktur- Ordresituatiobeholdning Orderstocjunkturläge Sommaren 22 2 15 1 5 Eksport Hjemme 99 1 2 5 4 3 2 1 Orderstocjunkturläge Sommeren 22 4 Byggande 3 2 1 Anställda 97 98 99 1 2 1-1 -2-3 -4 Sommaren 22 8
Øresundsregionen Branschkonjunktur Byggevirksomhed IT-verksamhet Informationsteknologi IT-virksomhed Konjunkturen for byggesektoren er stabil. I efteråret ser byggeriet ud til atter at ville accelerere, efter at niveauet har været uændret i foråret. Opgangen i aktiviteten bliver dog moderat. Kapacitetsudnyttelsen er stadig ganske lav. Uændret byggeri Byggekonjunkturen i Hovedstadsregionen har været stærk i de sidste år. Stigningen i aktiviteten er fladet ud, men på et højt niveau, i sidste halvår. Ordreindgang var i første halvår i år temmelig uændret sammenlignet med det foregående halvår. Dette var dog et noget bedre udfald, end man tidligere havde regnet med. Byggeriet lå også på et stort set uændret niveau. Vurderingen af ordrebøgerne er ganske uændret, og hovedparten af virksomhederne, eller nærmere bestemt 63 %, mener, at ordrebeholdningerne er normale. Den andel af byggevirksomhederne, der anvendte hele sin produktionskapacitet, lå i juni på 19 %, hvilket var en noget større andel end et halvår tidligere, da den var 12 %. Antallet af ansatte er reduceret noget, efter at virksomhederne tidligere i ganske vidt omfang har øget personalestyrken, og tillgangen til arbejdskraft er fortsat god for alle personalekategorier. Forbedret beskæftigelse Vurderingen af den fremherskende konjunktursituation er noget mørkere end tidligere, men over to trediedele af virksomhederne i branchen mener dog, at konjunkturen er normal. 26 % viser optimisme og forudser, at man vil kunne se en yderligere forbedring i konjunkturen i efteråret i år. Dette kan samenlignes med, at kun 6 % af byggevirksomhederne regner med en forværret konjunktursituation i det kommende halvår. Ordreindgangen ser ud til at stige, og virksomhederne i branchen regner derfor med også i moderat omfang at kunne øge byggeriet. 31 % spår stigende omsætning, medens en virksomhed ud af fem regner med et fald. Beskæftigelsessituationen i branchen ser dermed ud til igen at kunne udvise nogen bedring. Næsten en trediedel af virksomhederne planlægger med henblik på nyansættelser, medens godt halvdelen eller 55 % regner med uændret personalestyrke. Byggeri og ansatte Avmattningen för IT-branschen accentuerades under vintern och våren. Industrin minskade produktionen, och lönsamheten bland konsulterna är dålig. Förhoppningar finns dock om en ljusnande konjunkturbild under hösten. Lågkonjunkturen fördjupas Under förra hösten satte motgångarna in på allvar för IT-branschen i Skåne. Både industrin och datakonsulterna fick problem. Den ogynnsamma utvecklingen fortsatte under våren 22, som utvecklades mycket sämre än vad branschen spådde förra hösten. Sämst gick det för industrin, där såväl orderingången som produktionen minskade markant. Faktureringen för konsulterna ökade något dock inte alls i linje med förväntningarna. Sysselsättningen i IT-branschen fortsatte även den att minska. Missnöjet med orderstockarna är fortsatt stort inom industrin, där även kapacitetsutnyttjandet var lågt. Lönsamheten bland konsulterna var mycket dålig. Företagen har därför dragit ned på antalet anställda. Även industriföretagen har genomfört personalnedskärningar. Ljusare tider för industrin Branschens bedömning av det rådande konjunktur-läget är fortsatt mycket mörk. Sedan i höstas har konsulternas bedömning blivit mera pessimistisk, medan den för industrin har ljusnat marginellt. Konjunkturindex för IT-branschen, som teoretiskt kan variera mellan +1 och 1, har för juni beräknats till 51 (som normalkonjunktur kan anses värden mellan +15 och 15). Motsvarande värde i september i fjol var 44. Förhoppningarna inför framtiden är dock sådana att de om de infrias skulle innebära en mycket kraftig återhämtning. 46 % av konsulterna och 71 % av industrin räknar med ett förbättrat konjunkturläge mot slutet av hösten. Inga företag kalkylerar däremot med fortsatt konjunkturförsämring. Industrin väntar sig en kraftig efterfrågeökning både från export- och hemmamarknaden vilket leder till produktionsökningar. Även konsulterna räknar med en återhämtning, även om den här väntas bli mera måttlig. Aktivitet och sysselsättning Konjunkturen er uændret svag i sommerens løb, men virksomhederne regner med en positiv vending i efteråret. Faktureringen ventes at stige kraftigt, og der planlægges at skulle ske en begyndende svag opgang i beskæftigelsen. Forsigtig optimisme for vinteren IT-aktiviteten i Københavnsområdet der i hovedsagen består af edbkonsulenterne i servicesektoren og dele af elektronikindustrien havde sidste efterår været ude for et nyt tilbageslag. Misfornøjelsen med ordresituationen var ganske udbredt, og konjunkturen blev vurderet som værende relativt svag. Virksomhederne regnede også med, at afmatningen ville fortsætte i foråret i år. Branchen er desværre blevet spået sandt. I juni stod Konjunkturindekset for branchen, der kan variere mellem 1 og +1, i 2, hvilket er noget dårligere end normalkonjunktur og samtidig en anelse dårligere end i efteråret. Faktureringen har man alligevel kunnet holde på et stort set uændret niveau i første halvår i år. Værre står det til på personalesiden, hvor der er sket en ganske stor reduktion siden årsskiftet og på linje med planerne. Det er en ringe trøst, at situationen er betydeligt dårligere på den anden side af sundet. Efter en yderligere svækkelse der står Konjunkturindekset for IT-sektoren i Skåne i sommerens løb i 51, d.v.s. en dyb lavkonjunktur. I Hovedstadsområdet synes IT-industrien indenfor sektoren at stå overfor en vending. Ordrebøgerne er mere velfyldte nu end i efteråret, og forventningerne indenfor denne del af sektoren peger på stigende ordreindgang i andet halvår i år; først og fremmest eksportefterspørgslen ventes at stige ganske kraftigt. Lagrene anses dog stadig for at være for store hos over 4 % af virksomhederne. Samtidig angiver stadig to af tre IT-industrier, at efterspørgslen er den mest fremtrædende hindring for ekspansion. Indenfor IT-sektoren i sin helhed i Københavnsområdet er optimismen ganske udbredt for vinteren. Man tror på en forstærkning af konjunkturen og regner med en kraftig stigning i faktureringen i indeværende halvår. På personalesiden er billedet spaltet, men svagt positivt. 4 % af virksomhederne har behov for at øge personalestyrken til vinteren, mod 32 %, der aviserer nedskæringer. Aktivitet og ansatte 2 15 1 5 Byggeri Ansatte 99 1 2 15 12 9 6 3 Konjunktur- Ordresituatiobeholdning Ordre- Konbeholdninjunktursituation Sommeren 22 3 25 Aktivitet 2 15 1 Anställda 5 97 98 99 1 2-1 -2-3 -4-6 Sommaren 22 Orderstock IT industri 25 2 15 1 5 99 Aktivitet Ansatte 1 2-1 -15-2 -25 Orderstocjunkturläge Sommeren 22 Ordrebeholdning IT industri 9
Øresundsregionen Branschkonjunktur Detaljhandel Detailhandel Bilhandel Konjunkturen är nu stark efter en snabb förbättring sedan i höstas. Samtidigt är lönsamheten mycket god. Optimismen är starkt utbredd bland företagen och nya stora försäljningsframgångar förutses under innevarande halvår. Snabb uppgång i konjunkturen Under hela förra året var konjunkturen för detaljhandeln i ett normalläge. En dämpning i efterfrågan hade då skett efter den tidigare starka högkonjunkturen för branschen. En förnyad optimism märktes dock i företagens svar förra hösten. Utfallet för andra halvåret blev bättre än väntat då hela 77 % av detaljisterna redovisade högre försäljningsvolym mot bara 9 % som upplevde en minskning. Man räknade också med en uppgång i konjunkturen under våren, något som också har inträffat. Konjunkturindex för detaljhandeln, som teoretiskt kan variera mellan 1 och +1, står under sommaren i +3. Det innebär en stark konjunktur och ett stort steg mot en ny högkonjunktur. I höstas var index +8. I Köpenhamnsområdet står detaljhandelskonjunkturen och stampar på index +6. Efter en viss minskning i sysselsättningen i höstas har antalet anställda kunnat hållas på en oförändrad nivå under första halvåret i år. Detta i kombination med en högre försäljningsnivå tar sig uttryck i en kraftigt förbättrad lönsamhet. Varannan detaljist redovisar i dag god lönsamhet jämfört med bara 5 % som har dålig lönsamhet. Det är de bästa siffrorna sedan toppen på den tidigare högkonjunkturen. Det råder en stark optimism om utvecklingen i branschen under innevarande halvår då 43 % av företagen räknar med en ytterligare förbättring i konjunkturen till årsskiftet mot endast 2 % som befarar en försämring. Det tyder på att en ny högkonjunktur för detaljhandeln är inom räckhåll. Försäljningsprognosen för andra halvåret är ännu starkare då hela 83 % av detaljhandeln räknar med ökad försäljningsvolym mot 5 % som tror på en nedgång. Lönsamheten kommer att bättras på ytterligare. Nu är det bara var fjärde företag som uppger efterfrågan som främsta hinder för expansion mot 43 % i höstas. Samtidigt har bara 7 % av detaljhandeln brist på arbetskraft. Konjunkturnedgangen er bremset op, og der begynder at komme gang i salget. Men lønsomheden er forværret, da antallet af ansatte er øget, men der ventes en noget bedre lønsomhed i resten af året. Nedgangen er bremset op Konjunkturnedgangen er ophørt, og situationen er forbedret noget, men konjunkturen ligger stadig indenfor grænserne for en normalkonjunktur. Vendingen blev forudset i den forrige måling, da noget flere troede på en opgang end på en nedgang. Salget blev spået en kraftig stigning fra andet halvår af 21 til første halvår af 22 skønt andet halvår i almindelighed viser større salg som følge af julehandlen hvilket også bekræftes i sommerens måling, hvori 49 % af virksomhederne angiver en stigning, mod 14 %, der angiver en nedgang. Sidste efterår var man forsigtig i sine prognoser for antallet af ansatte og troede på en svag nedgang; i stedet har det vist sig at blive en moderat opgang, 27 % angiver en stigning siden årsskiftet, medens 12 % angiver en nedgang. Manglen på arbejdskraft er også aftaget, 23 % opgav mangel herpå her i sommerens løb, medens godt en trediedel opgav mangel herpå sidste efterår. Forklaringen kan være, at man nu har besat ledige stillinger og ikke har det samme behov for nyrekrutteringer. Lønsomheden er moderat forværret i begyndelsen af sommeren mente 17 %, at lønsomheden var god, mod 26 %, der mente, at den var dårlig. Sidste efterår var de tilsvarende tal 32 %, hhv. 2 %. Forværringen hører sandsynligvis sammen med nyrekrutteringen i første halvdel af året. Stigningen i salget ventes at tiltage Trods en bremset konjunkturnedgang vover man endnu ikke at tro på en rigtig vending, men venter en uændret situation til årsskiftet. Antallet af ansatte spås at vise en svag nedgang frem til årsskiftet, selvom hovedparten tror på et uændret antal ansatte. Derimod lyser optimismen igennem i salgsprognosen, 75 % tror på en stigning, mod kun 4 %, der tror på en nedgang, hvilket ikke udelukkende kan forklares med den kommende julehandel. Lønsomheden forventes også at udvise en svag bedring hen mod slutningen af året. Försäljningsutvecklingen överträffade under våren förväntningarna med mycket god marginal. Man väntar sig en fortsatt bra nivå på försäljningen. Lönsamheten i branschen har förbättrats markant det senaste halvåret. Våren mycket bättre än väntat Bilhandeln gick mycket dåligt under början av fjolåret, med kraftiga försäljningsminskningar. Under hösten ljusnade situationen avsevärt och försäljningsvolymen steg påtagligt jämfört med föregående halvår. Den positiva utvecklingen fortsatte i våras, när mer än hälften av företagen ökade sin försäljning. Den starka försäljningsökningen har också medfört, att lönsamheten i branschen har förbättrats påtagligt. Den 1 juni i år ansågs den normal för branschen att jämföra med ett halvår tidigare, då hela 64 % ansåg att lönsamheten var dålig. Färre företag än tidigare betraktar efterfrågeläget som hinder för expansion. Den starka konjunkturen har också medfört, att den tidigare nedgången i sysselsättningen under våren har förbytts i en viss uppgång. Fortsatt uppgång Konjunkturläget för branschen, som i november i fjol var mycket dåligt 59 % av företagen i branschen ansåg detta, medan inga företag bedömde konjunkturen som bra har under första halvan av 22 förbättrats markant. Två tredjedelar av företagen tyckte i juni att det rådde normalkonjunktur, medan 26 procent ansåg läget som dåligt konjunkturindex uppmättes till 18. Sammantaget innebar detta att det rådde knappt normalkonjunktur. Vissa förhoppningar finns i branschen att situationen skall kunna förbättras ytterligare. Detta medför att man räknar med viss uppgång i försäljningen under slutet av året. 24 % räknar med ökad försäljning, medan tre företag av fem tror på oförändrad volym. Den starka försäljningsutvecklingen ser ut att kunna medföra ytterligare nyanställningar i branschen. Fler företag än tidigare 28 % att jämföra med 7 % vid förra undersökningen upplever dock problem med att få tag på personal. Förhoppningarna om att lönsamheten skall kunna förbättras ytterligare är dock, trots de ökande volymerna, tämligen små. Försäljn.vol o anställda Salgsoms. og ansatte Konjunktursituation Försäljn.vol o anställda 5 4 3 2 1 Sommaren 22 1 5-1 Lönsamhet Konjunkturläge Lönsamhet 4 Försäljningsvolym 3 2 1 Anställda -1 97 98 99 1 2 35 3 25 2 15 Salgsomsætning 1 5 Ansatte 99 1 2 Lønsomhed Konjunktursituation Sommeren 22-1 -15-2 Konjunkturläge 3 Försälj- 25 nings- volym 2 15 1 5 Anställda 97 98 99 1 2 Sommaren 22 1
Øresundsregionen Branschkonjunktur Handel med motorkøretøjer Den langvarige nedgang for hilhandlen er nu brudt, og en ny konjunkturopgang er indledt. I første halvår steg bilsalget stærkt. Opgangen ventes at fortsætte året ud, men i et lidt roligere tempo. Opadgående vending i konjunkturen For den hårdt ramte bilhandel i Hovedstadsområdet er der noget uventet sket et hurtigt omslag i konjunkturen siden sidste efterår. Det indebærer, at den langvarige svækkelse for branchen nu er brudt. Allerede i efteråret 1999 skete den første nedgang i bilsalget i Københavnsregionen. Derefter er nedgangen fortsat uafbrudt. I efteråret kom dog det første signal om, at der kunne være et omslag i vente i foråret i år, da branchen troede, at salget ville kunne holdes på et uændret niveau. Resultatet blev betydeligt bedre end dette. I første halvår i år steg bilsalget kraftigt, 6 % af virksomhederne kunne notere øget salg, mod kun 15 %, der udviste et fald. Også konjunkturvurderingerne er radikalt forbedrede. Siden i efteråret er den dybe lavkonjunktur overgået til en normalkonjunktur. I sommers angiver 2 % af virksomhederne, at konjunkturen er god, 1 %, at den er dårlig, og resten mener, at situationen er tilfredsstillende. På den svenske side af sundet er bilkonjunkturen betydeligt svagere, selvom der er sket en vis forbedring også der siden i efteråret. I Hovedstadsregionen har bilhandlen fortsat reduceret personalet siden årsskiftet bl.a. af lønsomhedsgrunde. Reduktionen er dog relativt begrænset og af mindre omfang end tidligere. Personalenedskæringerne sammen med det større salgsvolumen har givet en kraftigt forbedret lønsomhed for bilhandlen. Nu opgiver kun 2 % af virksomhederne dårlig lønsomhed i sammenligning med næsten 6 % sidste efterår. Der er fortsat optimisme for vinteren. Men påregner indtil da en vis yderligere forbedret konjunktur og stigende omsætning, men i mindre omfang end i første halvår. Virksomhederne må i det næste halvår også optage mere personale kun 4 % aviserer personalenedskæringer for vinteren. Lønsomheden ventes at blive uændret. Uppdragsverksamhet Konsultföretagen ökade sin omsättning i våras, efter viss stagnation föregående höst. Man räknar med fortsatt högre fart på konjunkturen under hösten. Lönsamheten har ännu inte visat några tecken till förbättring. Fortfarande dålig lönsamhet Konjunkturen för konsulterna i Skåne gick in i ett lugnare skede under förra hösten. Den förväntade tämligen kraftiga omsättningsökningen uteblev i stort sett helt och hållet. Nio företag av tio hade räknat med stigande eller oförändrad omsättning. Under våren verkar det som om konjunkturen återigen har tagit något bättre fart och närmare 6 % av konsultföretagen ökade omsättningen, eller lyckades åtminstone hålla den på samma nivå som föregående halvår. Verksamheten har dock rationaliserats och trots stigande omsättning har antalet anställda krympt något det senaste halvåret. Den länge väntade förbättringen av lönsamheten i branschen har uteblivit även denna gång omdömet i juni är t.o.m. något mera negativt än vad det var ett halvår tidigare. 52 % anser att lönsamheten är dålig, medan endast 15 % anser den är god. Konjunkturen stärks Bedömningen av rådande konjunkturläge för branschen var i juni helt oförändrad jämfört med läget i november. Konjunkturindex beräknades till 1. Värden mellan 15 och +15 kan anses vara normalkonjunktur. Branschen räknar dock med bättre tider mot slutet av innevarande år. Drygt en tredjedel av företagen bedömer att konjunkturen stärks, medan flertalet av de övriga företagen räknar med oförändrat konjunkturläge mot slutet av 22. Som en följd av detta räknar man med stigande omsättning under hösten. Fyra företag av fem tror på högre eller åtminstone oförändrad nivå. Man planerar också inom branschen att i viss utsträckning nyanställa personal som ett resultat av den ökade aktiviteten. En tredjedel av företagen räknar med att genomföra nyrekryteringar under hösten. Tillgången till branschkompetent personal är oförändrat tämligen god och ser inte ut att innebära något hinder för expansion av verksamheten. Forretningsservice (opgaver) Opgangen synes at komme senere, end hvad man spåede i efteråret situationen er forværret noget, men der hersker fortsat en normalkonjunktur. I det næste halvår ser det derimod meget lyst ud, med en forventet stærk konjunkturopgang. Delt øjebliksbillede men opgang i sigte Konjunktursituationen er moderat forværret fra et konjunkturindeks på +15 forrige efterår (den øvre grænse for, hvad der kaldes normalkonjunktur) til et indeks på ± nu i sommer, hvilket er en stabil normalkonjunktur. Selvom den andel, der bedømmer konjunkturen som værende god, er steget svagt til 32 %, er den andel, der mener, at den er dårlig, samtidig steget ganske stærkt til 31 %. Omsætningsbilledet er også stærkt delt, med 57 %, der angiver en stigning, samtidig med 23 %, der angiver en nedgang i det første halvår. Også antallet af ansatte giver et tvedelt billede, hvori 34 % angiver en stigning, mod 46 %, der angiver en nedgang. Forventningerne var ellers meget positive, 54 % troede på en stigning, mod 16 %, der troede på en nedgang. Men skønt manglen på branchekompetent personale er faldet svagt, har så mange som 42 % af virksomhederne stadig mangel derpå. Lønsomheden vurderes som værende normal knap en trediedel angiver, at den er god, og lige så mange angiver, at den er dårlig. Dette indebærer en moderat forværring siden sidste efterår, skønt man i prognosen fra den forrige undersøgelse troede på en særlig kraftig forbedring. At billedet af branchen gennemgående er så delt, kan bero på, at den er ganske heterogen. Kraftig opgang spås til årsskiftet Hvis første halvår i år var noget tvivlsomt, er optimismen i prognoserne for andet halvår så meget desto tydeligere. Konjunkturen spås en kraftig forbedring frem til årsskiftet, 28 % tror på en forbedring, mod 2 %, der tror på en forværring, og salget menes at ville stige særlig kraftigt, 62 % tror på en stigning i andet halvår, medens kun 8 % tror på en nedgang. Også antallet af ansatte ser ud til at vende svagt opad, og trods den ventede stigning af ansatte tror 55 % på en forbedring af lønsomheden og kun 2 % på en forværring. Salgsoms og ansatte Fakturering o anställda Salgsoms. og ansatte Lönsamhet 2-2 Ansatte -4-6 Salgsomsætning -8-1 -12 99 1 2 1 8 6 Lønsomhesituajunktur- 4 2 tion Sommeren 22 5 4 Fakturering 3 2 1 Anställda 97 98 99 1 2-1 -2-3 -4 Konjunkturläge Sommaren 22 2 1 99 Ansatte 1 2 4 2-2 -4-6 4 Salgsomsætning 3 Lønsomhed Konjunktursituation Sommeren 22 11
Øresundsregionen Branschkonjunktur 4 3 2 1 Anställda 97 98 99 1 2 Åkerier Konjunkturläget för åkerierna i Skåne fortsätter att se bra ut. Transporterna ökar och lönsamheten förbättras. Det ser ljust ut inför resten av innevarande år, med högre transportvolym och hopp om ytterligare lönsamhetsförbättringar. Förbättrad lönsamhet Transporterna under slutet av förra året utvecklades mycket starkt och överträffade förväntningarna med råge. Nio företag av tio rapporterar ökad eller oförändrad omsättning. I början av 22 gick dock utvecklingen in i lugnare banor och transportvolymerna höll sig på en oförändrad nivå jämfört med föregående halvår, vilket var helt i enlighet med tidigare uttryckta förväntningar. Den starka utvecklingen har medfört att antalet anställda i branschen har ökat en hel del på senare tid. En tredjedel av företagen har genomfört nyrekryteringar, medan resten av företagen i branschen har hållit personalstyrkan oförändrad. Lönsamheten som varit dålig har förbättrats, men den har dock ännu inte kommit upp till en helt tillfredsställande nivå. Konjunkturförbättring under hösten Branschens konjunkturläge var den 1 juni i stort sett oförändrat jämfört med ett halvår tidigare. Transp.vol o anställda Konjunktursituation -2-4 -6-8 -1-12 Sommaren 22 Konjunkturindex har beräknats till 1, på en skala som teoretiskt sträcker sig från 1 till +1. Detta innebär att det rådde normalkonjunktur. Branschföretagen räknar med en måttlig förstärkning av transportkonjunkturen under senare delen av innevarande år. Knappt en tredjedel gör denna bedömning, medan 59 % tror på ett oförändrat konjunkturläge. Som en följd av detta kommer transporterna under hösten att öka tämligen starkt. Drygt hälften av företagen spår ökade transporter under senare delen av året, medan endast ett företag av tio räknar med att behöva dra ned på verksamheten. Den goda transportkonjunkturen ser även fortsättningsvis ut att kunna medföra vissa begränsade nyrekryteringar. Nästan en tredjedel av företagen anger dock att det råder brist på branschkompetent personal. Branschen tror också på att lönsamheten i viss mån skall kunna förbättras. Konjunkturen er blevet stabiliseret for vognmændene. Den forudsete forværring i foråret skiftede til en mindre stigning i transporterne. Optimismen lyser igennem, og efterspørgslen efter transporter ventes fortsat at ville stige til årsskiftet. Konjunkturen i normalsituationen Sidste efterår fik vognmændene den svage generelle konjunktur i Hovedstadsområdet at mærke, og man rapporterede for første gang i flere år om et fald i transporterne i andet halvår i fjor. Branchekonjunkturen var da relativt svag, og virksomhederne regnede med en yderligere nedgang for foråret i år i både konjunkturen og først og fremmest i efterspørgslen efter transportydelser. I den forbedrede generelle konjunktur for erhvervslivet i sidste halvår er efterspørgslen for vognmændene bedret uventet hurtigt. Det forudsete betydelige fald i omsætningen er udeblevet, og virksomhederne kan i stedet rapportere om en vis opgang i udførte transporter i første halvår i år. Videre opgiver kun hver tiende vognmand i sommerens løb, at konjunkturen er dårlig, medens resten mener, at situationen er tilfredsstillende. I Skåne er der sket en bedring for branchen siden i efteråret, og konjunkturen er nu normal for branchen også der. I Hovedstadsregionen har vendingen i konjunkturen for vognmændene medført, at man har kunnet standse den planlagte reduktion i antallet af ansatte. I efteråret blev der helt bremset op for den langvarige og kraftige opgang i antallet af ansatte, og for foråret i år havde virksomhederne til hensigt at reducere personalet betydeligt. Resultatet for det første halvår viser i stedet en svag forøgelse af de ansatte hos vognmændene. Den tidligere ganske svage lønsomhed har man dog ikke kunnet forbedre. I den nuværende situation angiver stadig over hver fjerde virksomhed dårlig lønsomhed, mod blot 8 %, der har en god lønsomhed. For vinteren regner virksomhederne med uændret konjunktur. Derimod ventes en fortsat opgang i omsætningen, samtidig med at antallet af ansatte igen vil stige noget frem til årsskiftet. Næppe nogen virksomhed planlægger en reduktion af personalet. En vis forbedring af lønsomheden forudses også at ville indtræffe. Transp.oms. og ansatte 3 25 2 15 1 5 Lønsomhed Transportvolym Konjunkturläge Lönsamhet Vognmandsforretninger Transportomsætning 99 Ansatte 1 2-1 -15 situa- tion Konjunktur- -2 Sommeren 22 Investeringar Skåne Industriinvesteringar för Skåne län Värden i miljoner kronor, löpande priser, enligt SCB:s investeringsenkät i maj 22 2 21 22 prognos Byggnader Maskiner Byggnader Maskiner Byggnader Maskiner Livsmedelsindustri 144 1 12 114 957 267 913 Massa-, pappersindustri, grafisk industri 43 557 23 48 29 422 Kemisk industri 131 1 29 79 932 61 1 27 Verkstadsindustri 199 1 213 24 1 18 16 1 447 därav metallvaruindustri 128 259 29 166 39 237 maskinindustri 51 311 73 438 15 578 el- och optikindustri.. 57.. 439.. 422 transportmedelsindustri.. 73.. 137.. 21 Övrig industri 5 551 28 654 44 473 Industrin totalt 567 4 362 484 4 23 561 4 462 Investeringar 199 22 Volymutveckling, Index 199 = 1 15 125 Skåne 1 75 Riket 5 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 Prognos 12
Samverkan i Øresundsregionen Medicon Valley Academy (MVA) MVA är en not-for-profit nätverksorganisation, vars mål är att främja integration och utveckling inom medicin och bioteknik i Øresundsregionen (Medicon Valley). Organisationen representerar samtliga sjukhus, alla relevanta delar av universiteten och mer än 2 företag inom bioteknik och medicin i regionen. MVA s aktiviteter samlar forskare och ledande personer från näringslivet i Medicon Valley för att öka kunskapsöverföring och bilda nätverk. MVA arrangerar konferenser och koordinerar projekt inom utbildningsmässiga, vetenskapliga och näringslivsmässiga områden, samt uppbygger och administrerar kunskapsdatabaser. MVA arbetar också för en stärk kontakt med opinionsledare och politiska beslutsfattare regionalt och nationellt. Dessutom leder MVA arbetsgrupper, som kartlägger regionala kompetenser inom specifika fackområden, erbjuder informationstjänster och kontaktförmedling till föreningens medlemmar, bidrar till den regionala och internationella marknadsföringen av Medicon Valley, och samarbetar med andra bioregioner. Telefon: København, Danmark: +45 3329 13 Lund, Sverige: +46 46 222 131 www.mva.org Øresund IT Academy (ØIA) Øresund IT Academy är en nätverksorganisation för danska och svenska IT-aktörer. Hos Øresund IT Academy möts forskning, utbildning och näringsliv för att utveckla IT i världsklass med människan i fokus. Det övergripande målet är att föra Öresundsregionen, som redan idag utgör Skandinaviens största IT-kluster, till en ledande position bland Europas tillväxtområden inom IT. Øresund IT Academy arbetar med marknadsföring, forskning och innovation. Gemensamt för alla områdena är att skapa både fysiska och virtuella mötesplatser. Marknadsföringen bygger på varumärket Øresund IT, som står för alla de kompetenser som finns i regionen. En viktig del i arbetet består i att kartlägga spjutspetsar och kraftsamla kring dessa. Genom konferenser, seminarier, webb och nyhetsbrev förmedlas kunskaper och nya kontakter knyts. På forskningssidan tar Øresund IT Academy initiativ till nya och ofta tvärvetenskapliga projekt och koordinerar dessa. I samarbete med regionens innovationsmiljöer arbetar Øresund IT Academy för att öka nyföretagande och skapa tillväxt. Telefon: København, Danmark: +45 3326 885 Lund, Sverige: +46 46 286 41 91 www.oresundit.org Øresund Environment (ØE) Øresund Environment är ett nätverk på tvärs av nationella och sektoriella gränser mellan forskning, näringssliv och den offentliga sektor. ØE indgår i Øresund Science Region och arbetar för ökad integration, innovation och för att främja de miljömässiga kompetenserna i Øresundsregionen. I samarbete med externa partner utarbetar ØE kartläggningar av Øresundsregionens närings-, forsknings- och utbildningsmässiga resurser på miljöområdet. Den kommande hösten är ØE värd för en rad olika nätverksbildande arrangemang om bl a technology foresight inom miljö och sustainable/responsible business. Forskningsmässigt stödjer ØE två projekt om optimerad drift av urbana miljöanläggningar och trafik och luftföroreningar. Telefon: København, Danmark +45 3326 88 www.oresund-environment.org Øresund Food Network (ØFN) Innovationer inom Livsmedelsområdet är huvudinriktningen för Øresund Food Network. Utgångspunkten är fem forskningsområden inom vilka nätverk har byggts upp. Dessa är Kvalitet och livsmedelssäkerhet, Processteknologi, Livsmedelsbiologi, IT & Logistik samt Mat & Hälsa. Nätverkens uppgifter är att initiera och formulera konkret samarbete mellan universitet och företag avseende spetskompetens innovationsprojekt tvärvetenskapliga projekt utbildning För varje nätverk finns en styrgrupp vars uppgift är att stödja arbetet i nätverket som skall resultera i ett antal konkreta projekt. Styrgrupperna består av personer från universitet/högskolor, företag och organisationer från Sverige och Danmark. Telefon: Lund, Sverige: +46 46 286 29 55 www.oeresundfood.org Øresund Science Region ett paraply för fyra nätverksorganisationer Medicon Valley Academy, Øresund IT Academy, Øresund Environment och Øresund Food Network är grundpelarna i Øresund Science Region. Øresund Science Region är nära knutet till Øresundsuniversitetet, en sammanslutning av 12 universitet med 14 studenter och 1 forskare. Tillsammans med regionens näringsliv och offentliga institutioner utgör detta en bas i ambitionen att profilera regionen på ett globalt plan.