Välkommen till en ny Salut-dag!



Relevanta dokument
Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Barnets hälsa i fokus

Kontaktuppgifter & arbete

Välkomna! Introduktionsdag i Salut-satsningen. Umeå

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Vad är Ett friskare Sverige? Magdalena Sundqvist, hälsoutvecklare VLL Inspiration för ett friskare Västerbotten

Hälsoformulär. Till dig som är gravid / / Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN

Att främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan

Testa dina levnadsvanor!

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Modul II. Det lilla barnet 0-1½ år. Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett

Gör Salut-satsningen någon skillnad?

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Improving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme

Älsklingsmat och spring i benen

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Välkommen till oss. Barnmorska: Kontakta oss

Stadens sociala samband

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

Välkommen på 10-årsjubileum!

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Hälsa på lika villkor och Öppna jämförelser Skellefteå

Rutiner vid användande av

Hälsoläget i Gävleborgs län

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013

Äta för att prestera!

Jag. Din familj och ditt hem. 1. Jag är en Flicka Pojke. 2. Jag går i årskurs fyra fem sex

Inspirationsfilm HFS matvanor

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Viktigt med Vikten i Värmdö

Hälsofrågor i årskurs 4

Hälsofrågor i Gymnasiet

Liv & Hälsa ung 2011

Föräldraenkät Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET

FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR)

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi

Torsdag 12 november 2015 Folkhälsoarbete för att främja bra matvanor Abstract och kontaktuppgifter till föredragshållare

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 2004

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Jag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke

Hälsofrågor i årskurs 7

En liten guide till kvinnohälsa

presentation av aktuell forskning

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Styrelsens uppdrag till landstingsdirektören utifrån hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter för år 2010

Gränsvärdena för BMI ska ses som riktmärken och gäller för vuxna personer med normal muskelmassa.

Övervikt och fetma 2016

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Folkhälsoplan för Laxå kommun

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Barns Hälsa och Livsmiljö-med fokus på Jönköpings län

Barns och ungas hälsa

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Välfärdsredovisning Bräcke kommun Antagen av Kf 57/2015

% Totalt (kg) Fetma >


Lokal handlingsplan för att motverka övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Dalsland + Faktadokument

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

Salutdag 2016 Västerbottens läns landsting. Health literacy

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.

Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016

Rapport Våra Viktiga Barn 2014

Hälsovanor eller ovanor? En hälso- & fritidsvaneundersökning av skolelever vid Snösätraskolan.

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

2(16) Innehållsförteckning

Fetma under graviditet en interventionsstudie

Maten under graviditeten

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Matvanor hos barn och föräldrar

Tema: 24-timmarsdygnet

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Transkript:

Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag!

Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning från bokbordet. Här kommer MI-utbildningar också att annonseras.

Förekomsten av fetma bland gravida kvinnor ökar Det visar en unik undersökning från KI. Resultatet tyder även på att förekomsten av fetma ökar i hela befolkningen. Under senare år har undersökningar tolkats som att den så kallade fetmaepidemin var på väg att plana ut. Den dramatiska ökningen av fetma sedan 1970-talet stannade av runt år 2000. Det väckte förhoppningar om att trenden kanske var på väg att vända så att förekomsten av övervikt och fetma i stället skulle börja minska. En ny unik undersökning av vikten hos gravida kvinnor i hela Sverige visar nu i stället att kurvan fortsätter att peka uppåt. Mellan 2000 och 2010 steg andelen gravida kvinnor med fetma i hela riket från 8,2 till 9,6 %. DN oktober 2013

Självskattad vikt & längd (BMI) via Hälsoformulär årtal % Salut-data

Självskattad vikt & längd (2008-2011) n=4352 n=3949 % Edvardsson K, Lindkvist M, Eurenius E, Mogren I, Small R, Ivarsson A. A poulation-based study of overweight and obesity in expectant parents: socio-demographic patterns and within-couple associations. BMC Public Health 2013:13(1):923.

Oddskvoten (OR) för övervikt och fetma hos blivande föräldrar för olika kombinationer av riskfaktorer (2008-2011) Utbildning Sysselsättning Bostadsort OR BMI 25-29.9 Universitetsexamen Anställd Arbetslös Stad 1 1 OR BMI 30 Landsbygd 1.4* 1.7* Stad 1.1 3.0* Landsbygd 0.8 1.2 Ej universitetsexamen Anställd Arbetslös Stad 1.8* 2.0* Landsbygd 2.2* 4.0* Stad 2.3* 4.8* Landsbygd 1.6 7.2* *P<0.05 Edvardsson K, Lindkvist M, Eurenius E, Mogren I, Small R, Ivarsson A. A poulation-based study of overweight and obesity in expectant parents: socio-demographic patterns and within-couple associations. BMC Public Health 2013:13(1):923.

pojkar flickor pojkar flickor

BHV-data

Övervikt/fetma 13-15 åriga ungdomar från 9 kommuner i Västerbotten 2007; i Umeåregionen, Robertsfors, Lycksele, Storuman samt delar av Skellefteå 25 20 % 15 Pojkar, n=2517 Flickor, n=2470 10 5 0 Pojkar Flickor Vaezghasemi M, Lindkvist M, Ivarsson A, Eurenius E. Overweight and lifestyle among 13-15 year olds: a cross-sectional study in northern Sweden. Scand J Public Health 2012;40(3):221-8.

Vad verksamheterna gör idag för att främja goda levnadsvanor mat & fysisk aktivitet motiverande samtal = Motivational Interviewing = MI

Insatser för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet bland barn och ungdomar en systematisk översikt www.socialstyrelsen.se oktober 2013

Insatser för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Det är viktigt att främja goda levnadsvanor för att förhindra ohälsa och förtida död. Barn är en särskilt sårbar grupp i det sammanhanget eftersom goda vanor förutsätter att föräldrar är delaktiga och har motivation till förändring. Den här systematiska översikten tyder på att samtal med föräldrar om goda matvanor och fysisk aktivitet kan påverka barns levnadsvanor i en positiv riktning, men effekterna är små och mer forskning behövs på området, speciellt kring mindre omfattande insatser. För ungdomar finns vetenskapligt stöd för att man kan öka den fysiska aktiviteten med mindre intensiva insatser såsom rådgivande samtal. Framöver kan underlaget även komma att användas i arbetet med att uppdatera Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

Vad gör MHV för att främja goda levnadsvanor mat & fysisk aktivitet? Alla barnmorskor bör vara grundutbildade i MI. Hälsoformulär, några viktiga hälsoråd och tips på mer information skickas hem till alla blivande föräldrar. Läs mer om bra levnadsvanor under graviditeten och besöken hos barnmorskan på vår hemsida: www.vll.se/barnmorskemottagningar

Vad gör MHV för att främja goda levnadsvanor mat & fysisk aktivitet? Alla barnmorskor bör vara grundutbildade i MI. Hälsoformulär, några viktiga hälsoråd och tips på mer information skickas hem till alla blivande föräldrar. Barnmorskan har ett hälsosamtal (MI) i tidig graviditet där bl.a. den gravida kvinnans levnadsvanor ingår. Besök hos tandhygienist erbjuds. Individuell bedömning med möjlighet för uppföljning och stöd av barnmorska. Vid behov FaR och kontakt med dietist. Läs mer om bra levnadsvanor under graviditeten och besöken hos barnmorskan på vår hemsida: www.vll.se/barnmorskemottagningar

Vad gör MHV för att främja goda levnadsvanor fortsättning BMI vid inskrivning, uppföljning av vikt under graviditeten samt vid efterkontroll. Kontakt med dietist, specialistmödrahälsovård och narkosläkare rekommenderas vid fetma/onormal viktuppgång under graviditet, enligt PM. Information vid efterkontroll angående den positiva betydelsen av återgång till ursprungsvikt före graviditet/normal vikt inom ett år efter förlossningen.

Vad gör BHV för att främja goda levnadsvanor mat & fysisk aktivitet? Alla BVC-sjuksköterskor bör ha en grundutbildning i MI ett bra verktyg vid de individuella mötena med föräldrarna och i föräldragrupper. Träffar föräldrarna kontinuerligt från födelsen. Levnadsvanor, framför allt mat och sömn, samtalas det om de första 1½ åren. I föräldragrupperna tas det upp vid vissa träffar. Vid 3-årsbesöket: samtal om levnadsvanor samt 3-årsenkäten. Vid 4-årsbesöket: samtal om levnadsvanor samt BMI registrering. Vid 5-5½-årsbesöket: vid samtal inför att skolhälsovården tar över, även samtal om levnadsvanor. Läs mer: BHV:s vårdprogram "Övervikt och fetma hos barn och ungdomar - prevention och behandling.

VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING Vårdprogram Övervikt och fetma hos barn och ungdomar prevention och behandling Målgrupp: Vårdpersonal inom Barnhälsovård, Primärvård och Barn och Ungdomscentrum i Västerbottens län samt i Umeå kommuns skolor. Gäller preliminärt från hösten 2014 och bör utvärderas efter ca 1 år.

Vad gör tandvården för att främja goda levnadsvanor mat & fysisk aktivitet? MHV Föräldraträffar BVC Samtalar om mat och tandhälsa MHV Hälsosamtal med föräldrar BVC Samtalar om tandborstning BVC Föräldraträffar BVC Screening av tandhälsa BVC Samtalar om mat & söt dryck BVC Mat och utrymmesmat BVC Samtalar om mat och tandvårdsvanor Det blivande barnet Det nyfödda barnet Förskolebarnet 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år FTV Hälsosamtal FTV Deltar eventuellt vid en föräldraträff FTV Deltar vid en föräldraträff FTV Hälsosamtal med screenade barn och föräldrar FTV Kallar till första besök FTV Kallar till besök FTV Kallar till besök

Vad gör tandvården för att främja goda levnadsvanor mat & fysisk aktivitet? Läsk- och mjölkkampanj pågår just nu Godis och frukt & grönt -kampanj startar 17 mars Affischer, broschyrer, bildspel för väntrum och faktablad beställs av: Marie-Louise Schönfeldt, folktandvården marielouise.schonfeldt@vll.se

Frågor om matvanor till blivande föräldrar under graviditet & barnet vid 3-års ålder Hur ofta äter du frukost? Dagligen Nästan varje dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter? Två gånger per dag eller oftare En gång per dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan Hur ofta äter du frukt och/eller bär? Två gånger per dag eller oftare En gång per dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? Tre gånger i veckan eller oftare Två gånger i veckan En gång i veckan Några gånger i månaden eller mer sällan Hur ofta äter du fikabröd, choklad, godis, chips eller läsk/saft? Två gånger per dag eller oftare En gång per dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan Hur ofta borstar du tänderna? 2 gånger per dag eller oftare 1 gång per dag Sällan eller oregelbundet

Frågor om fysisk aktivitet och inaktivitet till blivande föräldrar under graviditet 45. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik eller bollsport? Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången). 46. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader, cykling eller trädgårdsarbete? Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången). 0 minuter/ingen tid Mindre än 30 minuter 30-60 minuter (0,5-1 timme) 60-90 minuter (1-1,5 timmar) 90-120 minuter (1,5-2 timmar) Mer än 120 minuter (2 timmar) 0 minuter/ingen tid Mindre än 30 minuter 30-60 minuter (0,5-1 timme) 60-90 minuter (1-1,5 timmar) 90-150 minuter (1,5-2,5 timmar) 150-300 minuter (2,5-5 timmar) Mer än 300 minuter (5 timmar) 47. Hur kroppsligt ansträngande är vanligtvis ditt dagliga arbete eller sysselsättning? Inte ansträngande (övervägande stillasittande eller stående arbete) Ganska ansträngande (går ganska mycket) Ansträngande (går mycket och lyfter dessutom ganska mycket) Mycket ansträngande (tungt kroppsarbete)

Frågor om fysisk aktivitet och inaktivitet 3-åringen Hur länge brukar ditt barn leka ute? På vardagar På helger Hur länge sitter ditt barn framför TV, dator, läsplatta eller mobil? På vardagar På helger

Vad gör öppen förskola för att främja goda levnadsvanor mat & fysisk aktivitet? Mål för hälsa i lokala arbetsplaner Hälsofrämjande fika/mellanmål Förlägger aktiviteter utomhus Organiserade aktiviteter som främjar motorisk utveckling

Vad gör elevhälsan/skolsköterskan för att främja goda levnadsvanor? Hälsosamtal i skolan I förskoleklass/åk 1, årskurs 4 och 7 samt under första året på gymnasiet. Hälsofrågorna finns som ett stöd i samtalet med eleven (och föräldern) och fokuserar på barnets hälsa, livsvillkor och levnadsvanor. 30

Vad gör elevhälsan/skolsköterskan för att främja goda levnadsvanor? Exempel på frågor ur elevhälsoenkäterna: Jag äter frukost, lunch, middag Jag äter frukt, grönsaker På min fritid idrottar/motionerar/rör jag på mig På min fritid sitter jag framför datorn/teven/med mobilen

Andel deltagare som i större, mindre eller oförändrad utsträckning använde MI 4-6 månader efter Salut-satsningens spridning till Umeåregionen och södra Lappland Barnmorskor (n=22) Större BVC-sjuksköterskor (n=47) ** Oförändrad Mindre *p<0.05 **p<0.01 ***p<0.001 Tandhygienister/tandsköterskor (n=19) Edvardsson K, Ivarsson A, Eurenius E, Garvare R, Lindkvist M, Mogren I, Small R, Nyström ME. Improving child health promotion practices in multiple sectors - outcomes of the Swedish Salut Programme. BMC Public Health. 2012 Oct 30;12(1):920.

MI-utbildning med inriktning på riktlinjerna, VLL 15 april heldag kl. 9.30-16.00 i Umeå 16 maj halvdag kl. 9.00-12.00 i Umeå Övriga kontaktar Annika Nordström, Region Västerbotten annika.nordstrom@regionvasterbotten.se

Pausfilmer Kreativt avbrott i arbetet (film 1) http://www.youtube.com/watch?v=lxk7phzsias Kreativt avbrott, ständiga förbättringar (film 2) http://www.youtube.com/watch?v=1use8us3lw4

Utvärdering av dagen Skellefteå Lycksele Umeå 1. Vad har varit bra? 2. Vad kan göras bättre? 3. I vilken utsträckning tror du att dagens innehåll kommer vara användbart i ditt arbete? A. Ingen eller mycket liten utsträckning B. Ganska liten utsträckning C. Ganska stor utsträckning D. Mycket stor utsträckning

www.vll.se/salut Tack för idag! salut@vll.se Salut för ett friskare Västerbotten