Industriell Byggprojektering Gustav Jansson Doktorand Avdelningen för Byggkonstruktion - Träbyggnad
Bakgrund kartläggning Bakgrunden till kartläggningen baseras på ett behov av att förbättra effektiviteten i projekteringsprocessen hos de industriella träbyggarna ( trång sektor, kvalitetsfällor, kunskapsåterföring, standardiserat arbete, etc.). Syftet med min studien var att kartlägga projekteringsprocessen som ett underlag för effektivisering i form av tid. Tiden kan användas till att ta till vara på bra lösningar och göra förbättringar samt att klara av fler projekt under samma tidsram. Målet var att ta fram en övergripande bild som presenterar hur projekteringsprocessen ser ut. För att presentera kartläggningen har olika typer av mått och verktyg använts såsom tider, flöden, koder och kategorier. eringsprocessen på Lindbäcks kan liknas vid en tågbana som kan rymma flertalet projekt inom ett varv i processen Vilka aktiviteter genomförs inom projekteringsprocessen? Hur lång tid tar varje aktivitet? Vem utför varje aktivitet? Vilka leveranser (information) görs vid stationerna och när? Hur kan verksamheten kategoriseras och var kan den effektiviseras? Hur effektiviserar vi detta?
Aktiviteter inom projekteringen, baserat på 18 varierande projekt
Resultat Byggproj.(internt) 7% Volymproj. 6% Arkitekt 5% Byggproj. (externt) 11% El proj. 11% ledning 40% Markproj. 6% VVS proj. 8% Brand 2% Extern Beredning 3% Ljud 1% Procentuell genomsnitstid för de 18 projekten
Flöde Produktion vs. ering Parallell projektering 140 121,85 120 100 Antal volym/vecka 80 60 40 20 19,33 35,27 29,70 19,58 15,35 43,67 75,86 38,77 28,09 33,06 56,45 39,98 52,75 Takttid Produktion Takttid ering 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
Flöde Produktion vs. ering Sekventionell projektering 45 Antal volym/vecka 40 35 30 25 20 15 30 35 35 30 32 35 35 33 36 35 35 36 40 35 Takttid Produktion Takttid ering 10 5 0 1,29 1 2,35 2 1,98 3 1,31 4 1,02 5 2,91 6 5,06 7 2,58 8 1,87 9 2,20 10 11 3,76 2,67 12 8,12 13 3,52 14
20,00 18,00 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 KB1 Kategorisering av volymerna för de 18 projekten Repetitionsgrad/Takt projektering SC1 ö ö Repetitionsgrad Takttid projektering Ö Ö Ö ö ö Ö BL3 BL1 RL2 RK2 Inköpschefen Västerhaninge Lillholmen Trädgården Tärningen Krusmyntan Traktorn 2 Marksjön Måsen Gamla Filmstaden Ekebyvallen Kattrumpstullen Rosvik Repetitionsgrad medel/volymer per vecka
Slutsatser Genom att projekteringens takt följer repetitionsgraden för projekten, visar detta på att antalet kopierade volymtyper påverkar hela projekteringen. Ett konstaterade är att volymindelningen redan är påverkad i anbudsfasen och under arkitektens formgivning. Ju tidigare volymindelningen kan äga rum desto tidigare kan strategiska beslut fattas och repetitionsgraden höjas. Jansson G. De projektrelaterade uppgifter som eringsledaren, ledaren och Platschefen utför, utgör stor tid för hela projekttiden samt för koordinering, informationsdelning och planering av projekten. Det är därför av stor vikt att ge dessa personer stöd i form av rutiner och standardiserade metoder för sitt arbete, genom att vidareutveckla de arbetssätt som redan används idag. Jansson G.
Publikationer DESIGN PROCESS ORGANISATION AT INDUSTRIAL HOUSE BUILDERS ARCOM 2008; Jansson G., Söderholm E., Johnsson H. Concurrent Engineering in Educational Projects CIB 2008; Jansson G., Johnsson H. OUTLINING A MODEL FOR LEAN AND AGILE INTEGRATION IN THE SUPPLY CHAIN WITHIN INDUSTRIALISED HOUSING? 2009; Lennartsson M., Jansson, G., Söderholm, E. BPS vs. BIM: Building Process Support as a central information system? 2009; Jansson, G.,?. Kartläggning av projekteringsprocessen på Lindbäcks 2008; Jansson, G LEAN I PRAKTIKEN En studie av produktionen på Englundshus AB 2007; Lennartsson M., Jansson, G., Holmberg S., Simu K.
Fortsatt forskning
Processtöd