Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Vägledning för sjukskrivning Specifika er
2 Utbildningsmaterial, hösten 2007
Förord De specifika erna Det här dokumentet är en del av ett utbildningsmaterial för försäkringsmedicinska beslutsstödet och ska användas av personer som ska göra bedömningar av arbetsförmåga och rekommendera sjukskrivningstider. Dokumentet ska inte användas i ordinarie verksamhet. De er som finns i materialet kan skilja sig från de gällande er som Socialstyrelsen har tagit fram. Gällande er finns på webbsidan www.socialstyrelsen.se/sjukskrivning. Det försäkringsmedicinska beslutsstödet utgörs dels av de övergripande principerna och dels av de härpå följande specifika erna. De specifika erna ska vara vägledande för bedömningarna som ska vara individuella och utgå ifrån enskilda individers unika tillstånd. Behandlande läkare ska finna vägledning i uppgifter om i normalfallet rimliga sjukskrivningstider för olika situationer samt ha möjlighet att använda erna som ett stöd i dialogen med patienten. Försäkringskassans tjänstemän ska finna stöd i erna när det gäller att förstå den bedömning läkaren angivit i det medicinska underlaget (läkarintyget). Rekommendationerna får inte uppfattas som nya styrande regler för hur sjukskrivningar ska bedömas. Varje enskilt fall ska fortfarande bedömas individuellt. Detta betyder att avsteg alltid kan göras. 3
4 Utbildningsmaterial, hösten 2007
Innehåll Förord...3 De specifika erna...3 1. Infektioner...7 ICD kap I...7 2. Tumörer...13 ICD kap II...13 3. Endokrina sjukdomar...20 ICD kap IV...20 5. Sjukdomar i nervsystem och sinnesorgan...25 ICD kap VI, VII, VIII...25 6. Hjärt- och kärlsjukdomar...36 ICD kap IX...36 7. Andningsorganens sjukdomar...46 ICD kap X...46 8. Gastrointestinala och urologiska sjukdomar...55 ICD kap XI, XIV...55 9. Hudsjukdomar...64 ICD kap XII...64 10. Röreleseapparatens sjukdomar...69 ICD kap XIII...69 11. Graviditet och graviditets-komplikationer...90 ICD kap XVI...90 13. Skador och olycksfall...94 ICD kap XIX...94 5
6 Utbildningsmaterial, hösten 2007
1. Infektioner ICD kap I Infektiösa enteriter ICD 10: Samonellainfektion A02-, Champylobactenterit, A04.5, Yersiniaenterit A04.6 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Vid infektiösa enteriter insjuknar patienten oftast akut med allmän sjukdomskänsla och magsmärtor, diarré eller kräkningar, feber och frossa. I enstaka fall utvecklas ledinflammationer (artriter) som kan vara mycket besvärliga och göra patienten rullstolsbunden under kortare perioder. Som regel läker de infektiösa enteriterna ut spontant. Ibland behövs mot diarréer och feber. Det akuta tillståndet med diarréer, buksmärtor och ibland feber kan påverka allmäntillståndet och därmed funktionen. I svårare fall med artrit är rörelseförmågan påverkad och kan medföra att patienten inte kan förflytta sig under en kortare period (7 10 dagar). Infektiösa enteriter läker som regel ut inom en vecka. Vid artriter blir läkningstiden betydligt längre och kan uppgå till en månad och i enstaka fall ännu längre. Den normala utläkningstiden uppgår sällan till mer än någon vecka vilket är inom perioden för egen sjukanmälan. Undantag är de som drabbas av komplikationer där heltidssjukskrivning kan behövas i upp till 3 veckor till en början samt därefter i en del fall ytterligare upp till 2 veckor med partiell sjukskrivning. Då artriter bör avlastas är detta speciellt viktigt i arbeten med tyngre fysisk belastning. I de fall patienten arbetar med livsmedel, sjukvård med patientkontakt och barnomsorg kvarstår arbetsoförmågan så länge patienten är smittbärare. Detta gäller även om symtomen har upphört. Infektiösa enteriter är ofta anmälningspliktiga sjukdomar. Det finns därför speciella restriktioner för patienter som arbetar med livsmedel eller inom sjukvården. Patienter som är bärare av smittfarlig sjukdom, utan att ha några egentliga symtom, ska sjukskrivas enligt gällande föreskrifter. Det ska markeras överst på blanketten för medicinskt underlag (avstängning enligt smittskyddslagen). Bedöm om patienten drabbats av komplikationer som ledsymtom. Ompröva diagnosen om patienten har fortsatta diarréer och buksmärtor efter 7 10 dagar. Kan någon annan tarmsjukdom vara orsaken? Vid fortsatta symtom som påverkar allmäntillståndet kan det vara motiverat att patienten är sjukskriven under tiden som en fortsatt utredning pågår. 7
Borreliainfektion ICD 10: A69.2 Förväntad konsekvens för funktion funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Borreliainfektion kan förekomma som en hudreaktion (erytema chronicum migrans), ett ledpåverkande tillstånd (Lymes sjukdom eller borreliaartrit) eller ett neurologiskt tillstånd. Hudreaktionen, i form av en långsamt växande ringformad rodnad, kommer som regel en dryg vecka efter fästingbett. Ibland får patienten lättare allmänsymtom som huvudvärk, feber och muskelvärk. Obehandlad primär borrelios kan efter veckor eller månader utvecklas till andra sjukdomar beroende på vilka organ som drabbas. Ett exempel är Lymes sjukdom (M13.-P) som innebär att lederna (främst knälederna) drabbas med svullnad och smärta som kan vara svår. En annan borreliaform är neuroborrelios (A69.-P) som förekommer som meningit (hjärnhinneinflammation) eller radikulit (nervrotsinflammation). Meningit ger oftast huvudvärk, trötthet och lätt feber, men kan även påverka kognitiva funktioner och ge depressivitet. Radikulit medför olika smärttillstånd och ibland även känselbortfall. Facialispares (förlamning i en ansiktsnerv) är ett vanligt exempel. Behandlingen är antibiotika under ett par veckor. En borreliainfektion med enbart hudreaktion påverkar knappast funktionen. Vid neuroborrelios, ledpåverkan eller smärttillstånd kan rörelseförmågan påverkas. Dessutom kan det medföra nedsatt koncentrationsförmåga om patientens sömn rubbas. Antibiotika av hudreaktioner läker ut inom 7 10 dagar. Vid led- eller muskelpåverkan samt vid neuroborrelios kan utläkningen vara mycket långdragen, oftast på grund av långvarig trötthet. Vid enbart hudborrelios kan allmäntillståndet vara påverkat några enstaka dagar på grund av feber, muskel- och huvudvärk. Utläkningen påverkas inte av arbete eller belastning. Vid neuroborrelios samt vid ledpåverkan eller vid fall med svårare muskelsmärtor kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbeten upp till 3 veckor (i enstaka fall upp till några månader). Det är i första hand allmäntillståndet (trötthet, nedsatt fysisk prestationsförmåga) som är vägledande vid bedömningen av sjukskrivning. Partiell sjukskrivning under en kortare period kan vara ett lämpligt alternativ. Inga speciella tidiga insatser behövs. Neuroborrelios och ledpåverkan kan ibland ge diffusa symtom till en början. Risken för underdiagnostik är sannolikt högre än risken för felaktigt satt diagnos. Vid fall som inte följer det förväntade mönstret bör diagnosen omprövas. 8
Herpesinfektioner ICD 10: B00.9P, B02- Förväntad konsekvens för funktion funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Herpesinfektioner är mycket vanliga. Smittan överförs oftast redan i barnaåldern och senare yttringar är en aktivering av befintligt virus. De flesta herpesinfektioner ger inga eller obetydliga kliniska symtom. Herpes simplex (munherpes och herpes i underlivet) (B00-) och herpes zoster (bältros) (B02) kan ge omfattande symtom i form av smärtsamma blåsor och hudrodnader, feber, lymfkörtelsvullnader och allmänpåverkan. Det finns ingen som botar, men läkemedel kan hindra fortsatt utveckling av symtomen. Oftast har herpesinfektioner ingen eller liten påverkan på funktionsförmågan. Herpesinfektioner är latenta infektioner vilket innebär att efter smitta är patienten bärare och kan få uppblossande symtom. En symtomgivande herpesinfektion brukar gå tillbaka inom 1 vecka. Smärta kan uppträda några dagar efter en symtomgivande herpesinfektion och pågå under flera veckor till månader. Vid påverkat allmäntillstånd på grund av herpesinfektion med feber, smärta och smärtsamma hudreaktioner kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbeten upp till 1 vecka vilket är inom perioden för egen sjukanmälan. Vid svårare postherpetiska smärtor kan arbetsförmågan vara nedsatt under flera veckor men det är sällsynt att patienter i arbetsför ålder drabbas. En specialvariant av herpes zosterinfektioner är de fall som drabbar ögonen. Detta kräver som regel kontakt med ögonläkare och speciell. Synen kan påverkas under 1 2 veckor, vilket kan försämra arbetsförmågan om arbetet kräver fullgod syn. Inga speciella tidiga insatser behövs. Herpesinfektioner är mycket vanliga och det är knappast realistiskt att undvika arbete på grund av smittorisken utom i extrema fall. I enstaka fall kan herpes zosterinfektioner vara så smärtsamma att patienten behöver hjälp från till exempel smärtklinik för att lindra smärtorna. Herpesinfektioner uppträder ofta som sekundära tillstånd till andra sjukdomar vilka kan vara de som huvudsakligen påverkar funktionsförmågan. Detta bör i så fall tydligt framgå vid en sjukskrivning. 9
Virushepatiter ICD 10: B19.-P Förväntad konsekvens för funktionstillstånd funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Hepatiter (leverinflammationer) kan orsakas av olika typer av virus. Hepatit A-virus smittar främst till följd av dåliga hygienska förhållanden. Efter 3 6 veckors inkubation insjuknar patienten med hög feber, muskelsmärtor, huvudvärk och illamående. Efter någon vecka får patienten även ikterus (gulsot) tillsammans med trötthet och aptitlöshet. Genomgången sjukdom ger livslång immunitet och leder inte till att patienten kroniskt bär smittan. Hepatit A förebyggs med vaccin eller gammaglobulin. Hepatit B-virus sprids genom sexuella kontakter, saliv eller blodsmitta (till exempel via sprutor). Symtomen är lätt feber, trötthet, ledsmärta och ikterus. Sjukdomen är mer långdragen och stillsam än vid hepatit A. De smittade blir kroniska bärare av viruset. Hepatit C-virus sprids huvudsakligen via blod. Symtomen är ofta subkliniska (inte fullt utvecklade) med lätt feber, leverförstoring samt lätt ikterus. Omkring hälften av de smittade blir kroniska bärare av viruset. Det finns inga speciella förebyggande eller behandlande åtgärder för någon av dessa hepatitformer. Akut hepatit A och B ger oftast en kraftig påverkan på allmäntillståndet och nedsätter därmed funktionsförmågan helt under en kortare period. Kronisk hepatit B och C är mer långdragna tillstånd som i enstaka fall kan påverka funktionsförmågan genom trötthet och ledsmärtor. Hepatit A läker ut helt inom 3 månader men symtomen har som regel klingat av långt innan. Hepatit B läker för merparten av patienterna ut inom 6 månader. Även bland hepatit C-fallen läker närmare hälften ut inom 6 månader. Vid akut hepatit A och B är arbetsförmågan som regel helt nedsatt upp till 2 veckor på grund av feber, trötthet och ledsmärtor. Vid kroniska hepatitformer påverkas arbetsförmågan sällan. I samband med förekommer ibland biverkningar som leder till nedsatt prestationsförmåga. Detta kan vara skäl till sjukskrivning under längre tid (upp till 2 månader) men då företrädesvis som partiell sjukskrivning. Samtliga beskrivna hepatiter är klassade som allmänfarliga sjukdomar och ska anmälas och smittspåras enligt smittskyddslagen. Det innebär även att patienter med konstaterade akuta hepatiter kan avstängas från arbete med exempelvis livsmedel och inom sjukvården. I dessa fall gäller speciella sjukskrivningsregler. Patienter med smittsam hepatit utan direkta kliniska symtom kan behöva en kortare tids omplacering på arbetsplatsen om patienten arbetar med livsmedel eller i vårdarbete med direkt patientkontakt. 10
Då de flesta symtom på virushepatiter är vanliga (som feber, trötthet och lättare muskel- och ledvärk) kan de förväxlas med andra tillstånd. Alkoholmissbruk ger ofta både akut och mer kronisk leverpåverkan och är viktigt att uppmärksamma. Även intravenöst missbruk bör uppmärksammas, speciellt vid hepatit B och C. Hiv/aids ICD 10: B24.-P Förväntad konsekvens för funktionstillstånd funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Humant immunbristvirus, hiv, medför en kronisk infektionssjukdom. Med aids (acquired immunodeficiency syndrome) menas ett tillstånd med karaktäriska sjukdomar som drabbar hivpositiva patienter (exempelvis Kaposis sarkom, B-cellslymfom och atypiska pneumonier). En liten del av alla hivsmittade får symtom inom några veckor i form av halsont, feber och hudrodnader. Allt eftersom immunbristen tilltar kan patienten bl.a. utveckla svårartade svampinfektioner i mun och luftvägar. Infektionerna förvärras i takt med att immunbristen tilltar och det är oftast infektionerna som till slut leder till döden. Det finns ingen specifik bot för hiv men förloppet kan bromsas. En stor andel av patienterna kan idag uppnå en i det närmaste normal livslängd. Enbart hivsmitta ger ibland lättare och kortvarig påverkan på funktionen några veckor efter smittotillfället. Därefter har infektionen egentligen ingen inverkan på funktionen förrän patienten insjuknar i aids. Om patienten får aids är han eller hon oftast så påverkad av olika infektioner eller andra organsymtom att funktionsförmågan är helt utslagen i alla former av arbeten. Hiv kan inte botas men utvecklingen till aids kan bromsas. Utvecklade aidssymtom som svåra infektioner kan ta flera månader att läka ut. När patienten utvecklar en kraftig immundefekt blir infektionerna alltmer svårläkta och patienten återställer aldrig funktionsförmågan helt. Enbart hivsmitta är inget som påverkar arbetsförmågan. Eventuell smittrisk (via blod) finns men utgör knappast någon begränsning utom i speciella fall. Vid avancerad hiv-infektion är arbetsförmågan oftast helt nedsatt i alla former av arbeten under flera månader och ger efterhand oftast en bestående nedsättning av arbetsförmågan. Bromsmediciner kan i vissa fall påverka allmäntillståndet genom att orsaka bland annat illamående och huvudvärk. Detta kan sätta ned arbetsförmågan i upp till 2 veckor när en precis har påbörjats. 11
Hiv är en allmänfarlig sjukdom och ska anmälas och smittspåras enligt smittskyddslagen. 12
2. Tumörer ICD kap II Coloncancer, icke-spridd ICD 10: C18.0 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Behandlingen av icke-spridd coloncancer (tumör i tjocktarmen) är nästan alltid kirurgisk. Patienter som bedöms ha en stor återfallsrisk får tilläggs med cellgift var 14:e dag i 6 månader. En mindre del patienter har redan spridd sjukdom vid diagnosen, vilket leder till en individualiserad. Operationen är ett större bukingrepp. Diarré av varierande svårighetsgrad och trötthet kan förekomma efter ingreppet och en mindre del av patienterna får sårinfektion med försämrad läkning. Patienten bör undvika tung fysisk aktivitet tills såret är fullständigt läkt. Cellgiften gör ofta patienten trött. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Efter operation med okomplicerat förlopp (utan tilläggs): 4 6 veckor. Efter operation med komplikationer: 2 3 månader. Efter operation och tilläggs med cellgift: 8 9 månader. Sjukskrivning är alltid motiverad efter en operation. Bedöm arbetsanpassning och deltidssjukskrivning individuellt efter arbetssituationen. Cellgiften kan ge specifika terapirelaterade symtom, som i sig kan motivera en längre tids sjukskrivning. Kontinuerlig kontakt med patienten under sjukskrivningen rekommenderas så att rehabiliteringen kan påbörjas så tidigt som möjligt. Motiv för fortsatt sjukskrivning saknas om patienten är färdigbehandlad, läkt och inget återfall har konstaterats, vilket bör meddelas patienten. Efter operation och annan följs patienterna upp under en längre tid av sjukvården. 13
Coloncancer, spridd ICD 10: C18.8 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Spridd coloncancer är ett tillstånd där spridningen finns från början eller patienten återfaller i tidigare känd coloncancer. Tillståndet är i flertalet fall kroniskt med en på sikt dålig prognos. Behandling krävs alltid. Enstaka patienter kan erbjudas kirurgi som syftar till läkning (kurativ kirurgi) men annars är lindrande med cellgift ofta aktuell, liksom annan lindrande och stödjande. Tillståndet ger ofta funktionsnedsättning på grund av symtom som smärtor och trötthet samt biverkningar av en. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Sjukdomsförloppet varierar från patient till patient. Patienten kan ha perioder med normal funktion, men förloppet är alltid progredierande (tilltagande). Har kurativt syftande kirurgi utförts och all känd tumörsjukdom kunnat avlägsnas, får patenten ofta långa remissioner (förbättring) eller botas. Sjukskrivning är ofta motiverad. I perioder med remission (förbättring) finns ofta arbetsförmåga. En tidig dialog med patienten om sjukskrivningen rekommenderas. Kontakt med arbetsplats och arbetsgivare angående situationen underlättar patientens återgång i arbete. Anpassning av arbetsuppgifterna är ofta aktuell. Patienten har alltid fortsatt kontakt med sjukvården för kontinuerlig uppföljning. Diskutera sjukskrivningen vid dessa tillfällen. Rektalcancer, icke-spridd ICD 10: C20.0 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Blödning är det vanligaste symtomet på rektalcancer (tumör i ändtarmen). Behandlingen är kirurgisk och innebär att man tar bort en del av eller hela ändtarmen. Ofta strålbehandlas patienten före operationen och efter operationen ges ofta tilläggs med cellgifter var 14:e dag i 6 månader. Operationen är ett stort ingrepp och patienten får ofta efterföljande trötthet. Störningar i tarmfunktionen är vanliga i flera veckor efter ingreppet. Om hela ändtarmen är borttagen måste patienten vänja sig vid att hantera påsen på magen. Patienten bör även undvika tung fysisk aktivitet tills såret har läkt fullständigt. Även cellgiften gör vanligen patienten trött. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. 14
Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Efter operation med okomplicerat förlopp och utan tilläggs: 6 8 veckor. Efter operation med tilläggs med cellgift: 8 9 månader. Sjukskrivning är alltid motiverad efter operation. Under tilläggs med cellgift är sjukskrivning ofta motiverad, men beroende på patientens arbetssituation kan även arbetsanpassning och deltidssjukskrivning vara aktuellt. Symtom till följd av cellgiften kan motivera en längre tids sjukskrivning. Kontinuerlig kontakt med patienten under sjukskrivningen rekommenderas så att rehabiliteringen kan påbörjas så tidigt som möjligt. Arbetsanpassning kan vara aktuellt hos patienter som stomiopererats och som har tungt fysiskt arbete. Motiv för fortsatt sjukskrivning saknas om patienten är färdigbehandlad, operationssåret har läkt utan komplikationer och inget återfall har konstaterats, vilket bör meddelas patienten. Efter operation och annan har patienten kontinuerlig kontakt med sjukvården. Rektalcancer, spridd ICD 10: C20.8 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Rektalcancer är ett tillstånd där spridningen finns från början eller patienten återfaller i tidigare känd rektalcancer. Tillståndet är i flertalet fall kroniskt med en på sikt dålig prognos. Behandling krävs alltid. Enstaka patienter kan erbjudas kirurgi som syftar till läkning (kurativ kirurgi) men annars är lindrande med cellgift ofta aktuell, liksom annan lindrande och stödjande. Tillståndet ger ofta funktionsnedsättning på grund av symtom som smärtor och trötthet samt på grund av biverkningar av en. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Sjukdomsförloppet varierar från patient till patient. Patienten kan ha perioder med normal funktion, men förloppet är alltid progredierande (tilltagande). Har kurativt syftande kirurgi utförts och all känd tumörsjukdom kunnat avlägsnas, får patenten ofta långa remissioner eller botas. Sjukskrivning är ofta motiverad. I perioder med remission (förbättring) finns ofta arbetsförmåga. 15
En tidig dialog med patienten om sjukskrivningen rekommenderas. Kontakt med arbetsplats och arbetsgivare angående situationen underlättar patientens återgång i arbete. Anpassning av arbetsuppgifterna är ofta aktuell. Patienten har alltid fortsatt kontakt med sjukvården för kontinuerlig uppföljning. Diskutera sjukskrivningen vid dessa tillfällen. Bröstcancer, icke-spridd ICD 10: C50.0 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Vid icke-spridd bröstcancer är en nästan alltid kirurgisk. En del av, eller hela, bröstet tas bort, och i vissa fall även lymfkörtlarna i armhålan. Tilläggs med cellgift (var tredje vecka i 21 veckor), strål (5 veckor) och hormonell (5 år) ges i regel. En operation påverkar i stort inte funktionstillståndet (ger endast lättare smärtor, stramning och ömhet i operationsområdet). Om lymfkörtlarna i armhålan tas bort kan det påverka rörligheten i axelleden negativt. Cytostatika gör patienten trött och ger en allmän sjukdomskänsla i upp till 1 vecka, därefter klingar det av. Strål påverkar i regel inte funktionen, men kan ge viss sveda och lättare smärta i huden i 1 2 veckor mot sslutet. Hormonell kan ge övergångsbesvär (som blodvallningar och svettningar) utan att påverka aktivitetsförmågan. I enstaka fall kan nattsömnen påverkas negativt och patienten få lättare ledbesvär. Psykiska reaktioner kan påverka funktionen. Efter operation: 2 3 veckor. Efter cytostatika och strål: 1 2 månader. Sjukskrivning upp till 3 veckor efter normal operation är vägledande. Vid arbete där axelleden belastas och lymfkörtlarna tagits bort kan sjukskrivning i upp till 6 veckor under aktiv rehabilitering (sjukgymnastik) vara motiverad. Överväg arbetsanpassning och deltidsarbete. Under cytostatika är sjukskrivning under själva en motiverad. Ofta finns arbetsförmåga (under 1 2 veckor) mellan arna. Arbetsanpassning och deltidsarbete kan vara aktuellt. Under strål är arbetsförmågan ofta god, men praktiska problem med resor kan förekomma. Hormonell eller antikropps bör inte motivera sjukskrivning. 16
och åtgärder Risken för att patienten behöver en längre tids sjukskrivning är relativt stor. Det är viktigt att tidigt bejaka det friska, att informera om att sjukdomen redan genom operationen är behandlad och att övrig är ett tillägg för säkerhets skull (och inte för någon känd sjukdomsmanifestation). Analysera snarast orsaken till fortsatt nedsatt arbetsförmåga. Avstämningsmöte mellan vårdgivare, patient, arbetsgivare och Försäkringskassan är starkt att rekommendera, så att rehabiliteringen kan påbörjas tidigt. Informera patienten om att förlängd sjukskrivning inte är motiverad vid bröstcancer. Etablera kontakt med en kurator eftersom patienter med bröstcancer behöver ofta hjälp och stöd. Bröstcancer, spridd ICD 10: C50.8 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Spridd bröstcancer är ett tillstånd där spridningen finns från början eller patienten återfaller i tidigare känd bröstcancer. Tillståndet är kroniskt med en på sikt dålig prognos, men långa remissioner (förbättringar i patientens tillstånd) förekommer. Behandling krävs alltid och sker med, cytostatika, strålning eller hormoner. Kompletterande medicinsk som smärt är ofta aktuell. Tillståndet sätter ofta ned funktionen på grund av symtom som smärtor och trötthet samt biverkningar av en. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Sjukdomsförloppet varierar från patient till patient. Patienten kan ha perioder med normal funktion, men förloppet är alltid progredierande (tilltagande). Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Vid förnyad/fortsatt kontakt Sjukskrivning är ofta motiverad men i perioder med remission (förbättring) finns ofta arbetsförmåga. En tidig dialog med patienten angående sjukskrivningsfrågor rekommenderas. Kontakt med arbetsplats och arbetsgivare angående situationen underlättar patientens återgång i arbete. Anpassning av arbetsuppgifterna är ofta aktuell. Patienten har alltid fortsatt kontakt med sjukvården för kontinuerlig uppföljning. Diskutera sjukskrivningen vid dessa tillfällen. 17
Prostatacancer, icke-spridd ICD 10: C61.0 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Vid förnyad/fortsatt kontakt Behandlingen vid prostatacancer (tumör i prostatakörteln) är antingen medicinsk (antihormonell), kirurgisk eller strål. I enstaka fall förekommer kombinations. Medicinsk (antihormonell) ger begränsade biverkningar och har sällan konsekvenser för funktionen. Kirurgisk är antingen öppen kirurgi eller laparoskopisk kirurgi (titthålskururgi). Den absolut vanligaste komplikationen till operationen är urinläckage. Vid strål (oavsett teknik) är stiden är oftast 7 8 veckor. Under den senare delen av en och efter en är täta trängningar och frekvent vattenkastning inte ovanligt, även nattetid. Tarmbesvär med smärtor och trängningar från ändtarmen är relativt vanliga och kan hos enstaka patienter vara handikappande. Uttalad trötthet är ofta förekommande. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Efter operation: varierande, men i normalfallet 30 60 dagar. Efter strål: varierande men i normalfallet 40 60 dagar. Sjukskrivning i upp till 6 veckor efter operation är vägledande. Under strålen kan arbetsförmågan till en början vara god, men biverkningar under senare delen kan ofta motivera sjukskrivning i upp till 8 veckor. Praktiska problem med resor kan även förekomma. Kontinuerlig kontakt med patienten under sjukskrivningen rekommenderas så att rehabiliteringen kan påbörjas så tidigt som möjligt. Motiv saknas för fortsatt sjukskrivning om patienten är färdigbehandlad, läkt och ssymtomen klingat av. En del patienter som strålbehandlas har relativt långdragna besvär som kan leda till förlängd sjukskrivning. Diskutera alltid arbetsanpassning med patienten. Patienten har alltid fortsatt kontakt med sjukvården för kontinuerlig uppföljning. Diskutera sjukskrivningen vid dessa tillfällen. 18
Prostatacancer, spridd ICD 10: C61.8 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Spridd prostatacancer är ett tillstånd där spridningen finns från början eller patienten återfaller i tidigare känd prostatacancer. Sjukdomstillståndet är kroniskt med en på sikt dålig prognos. Lindrande med antihormonell kan ge långa symtomfria perioder. Annan symtomlindrande som cellgift- och strål är ofta aktuell. Tillståndet ger ofta funktionsnedsättning på grund av symtom som smärtor. Sömnstörningar till följd av smärtor och lågt blodvärde medför trötthet. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Sjukdomsförloppet är mycket individuellt. Lindrande kan ge långa symtomfria perioder, men sjukdomstillståndet är kroniskt och kan inte botas. Sjukskrivning är ofta motiverad. Arbetsförmågan varierar under de symtomfria perioderna. En tidig dialog med patienten om sjukskrivningen rekommenderas. Kontakt med arbetsplats och arbetsgivare angående situationen kan ofta underlätta patientens återgång i arbete. Anpassning av arbetsuppgifterna är ofta aktuell. Patienten har alltid kontakt med sjukvården för kontinuerlig uppföljning. Diskutera sjukskrivningen vid dessa tillfällen. 19
3. Endokrina sjukdomar Utbildningsmaterial, hösten 2007 ICD kap IV Tyreotoxikos (giftstruma) ICD 10: E05.- Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Tyreotoxikos karaktäriseras av hög ämnesomsättning på grund av ökad produktion av sköldkörtelhormon i blodet. Graves sjukdom vanligaste formen eller toxiska adenom (godartade tumörer) i sköldkörteln är de vanligaste orsakerna. Alla organ i kroppen påverkas och symtomen är såväl kroppsliga som psykiska. Värmeintolerans, viktnedgång trots god aptit, muskelsvaghet och hjärtklappning är vanliga symtom. I svåra fall kan patienten utveckla förmaksflimmer, hjärtsvikt och svår muskelpåverkan. Psykiskt dominerar trötthet, sömnsvårigheter, oro, stressintolerans och humörsvängningar. Upp till hälften av dem som har Graves sjukdom får ögonbesvär med svullnad kring och bakom ögonen, Inledningsvis ges oftast läkemedel för att dämpa sköldkörtelns funktion. Som definitiv används långtids med läkemedel, med radioaktivt jod eller kirurgi. Ögonsymtomen kräver sällan särskild men svåra fall behandlas med höga doser kortison, lokal strål och/eller med operation. Sjukdomen kan ge bestående handikapp som kosmetiskt störande exoftalmus (utstående ögon), dubbelseende och försämrad synskärpa. Patienterna har ofta svårt att klara fysiskt tunga aktiviteter och aktiviteter som innebär stor psykisk belastning eller kräver stor koncentration. Om diagnosen ställs sent har patienten ofta förlorat såväl kondition som muskelstyrka och kan behöva lång tid för att återfå hälsan. Långvariga psykiska besvär förekommer. Ögonsymtomen kan ge betydande besvär och bland annat leda till att patienterna lätt tröttas ut. Laboratoriemässigt sker oftast en normalisering eller kraftig förbättring på 1 2 månader. En del patienter återhämtar sig efter några veckor medan andra behöver upp till år, främst för de psykiska symtomen. Förekomsten av ögonsymtom har ofta en avgörande betydelse för tillfriskningstiden och de kan även ge bestående handikapp och innebära arbetsbyte. För nydiagnostiserad patient är det vanligt med upp till 4 veckors hel nedsättning av arbetsförmågan. Eventuellt tillkommer en period med delvis nedsatt arbetsförmåga. Fysiskt eller psykiskt tungt arbete eller skiftarbete motiverar ibland långa sjukskrivningstider (flera månader), på heltid till en början och sedan deltid. Uttalade ögonsymtom kan medföra långa perioder med nedsatt arbetsförmåga och ibland behov av arbetsbyte. 20