Graves sjukdom. När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Transkript

1 Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska Institutet/Södersjukhuset, Stockholm Med. Dr. Jan Calissendorff, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Docent Stig Valdemarsson, Skånes Universitetssjukhus/Lund Docent Anders Isaksson, Klinisk Kemi Laboratoriemedicin/Skåne Senaste uppdatering oktober

3 Graves sjukdom Vid Graves sjukdom frisätter sköldkörteln för mycket hormon, så att energiförbrukningen i kroppen ökar. Detta kallas ofta hög ämnesomsättning eller hypertyreos. Graves sjukdom kallas även Basedows sjukdom. Giftstruma är en äldre folklig benämning på Graves sjukdom. 3

4 Vem får sjukdomen? Graves sjukdom förekommer i alla åldrar, men är ovanlig hos barn. Kvinnor drabbas av oklar anledning oftare än män. Sjukdomen uppkommer ibland hos flera medlemmar i en släkt. Det är oftast oklart vad som utlöser sjukdomen. Sjukdomsdebut efter en graviditet är dock inte ovanligt. Någon gång kan man se ett tidsmässigt samband med en genomgången svår stressande händelse. Vad händer i kroppen vid Graves sjukdom? Vid Graves sjukdom bildar kroppens immunförsvar av oklar anledning felaktigt antikroppar som kan stimulera sköldkörtelns bildning och frisättning av hormon. Att antikroppar riktas mot den egna kroppens vävnader kallas autoimmunitet. Graves sjukdom betecknas således som en autoimmun sjukdom. Sköldkörteln bildar hormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). Större delen av bildat T4 omvandlas till T3, vilket är det verksamma hormonet och som påverkar de flesta av kroppens organ genom att reglera hur mycket energi som används i cellerna. 4

5 Vid Graves sjukdom stimuleras cellernas energiförbrukning mer än normalt. Man säger därför att ämnesomsättningen blir högre när sköldkörteln bildar och frisätter för mycket hormon. Vanliga symtom vid hög ämnesomsättning Viktnedgång, ofta trots god aptit Svettningar och värmekänsla, patienten vill gärna ha sval miljö Hjärtklappning, pulsen stiger, hjärtslagen känns hårda Oregelbunden hjärtrytm, s k förmaksflimmer Skakningar och darrningar som kan kännas i hela kroppen, men är mest typiskt i händerna Irritabilitet, oro och sömnsvårigheter Trötthet Muskelsvaghet Snabb tarmpassage; oftare behov att gå på toaletten Menstruationsrubbningar, t ex kortvarig blödning Bensvullnad 5

6 Hos äldre är symtomen oftast inte lika tydliga och kan därför vara svårare att känna igen: Abnorm trötthet Hjärtsvikt Viktnedgång Oregelbunden hjärtrytm (förmaksflimmer) Nervositet och oro Andra symtom Vid Graves sjukdom blir sköldkörteln ofta diffust förstorad, vilket benämns struma. Några patienter med hög ämnesomsättning får en stirrande blick när ögonspringan vidgas. Vid Graves sjukdom kan den autoimmuna processen dessutom påverka vävnaderna kring ögonen. I lindriga fall kan patienten ha ökat tårflöde, ljuskänslighet och gruskänsla i ögonen. Hos några patienter kan ögonsymtomen vara mer uttalade med rodnad, svullnad i ögonlocken, stramningskänsla och svårigheter att röra ögonen. Hos vissa patienter kan ögonen även bli mer utstående. 6

7 Ett annat specifikt men ovanligt autoimmunt symtom vid Graves sjukdom är att huden blir förtjockad på framsidan av underbenen. Hur ställs diagnosen? Symtomen vid Graves sjukdom är ofta typiska och diagnosen lätt att ställa vid en vanlig läkarundersökning. Diagnosen bekräftas genom blodprov för analys av hormoner och antikroppar. Ibland undersöks sköldkörteln med ett radioaktivt ämne som tas upp i sköldkörteln. Med en särskild kamera kan man registrera var det radioaktiva ämnet tagits upp och få en bild av sköldkörteln. Denna undersökning kallas scintigrafi. Hur behandlas Graves sjukdom? Överproduktion av hormon i sköldkörteln kan behandlas på tre sätt, med tabletter, operation eller radiojod. Valet av behandling görs i samråd mellan patient och läkare. Med tabletter (tyreostatika) minskas sköldkörtelns hormonproduktion. Oftast kombineras en sådan behandling med tabletter som innehåller tyroxin för att 7

8 få rätt hormonbalans i kroppen. Man kan även behandla med enbart tyreostatika i anpassad dos. Tablettbehandling kan ges till patienter i alla åldrar. Behandlingen brukar pågå i ett till två år. I många fall återfår sköldkörteln normal funktion efter behandling med tyreostatika och patienten behöver därefter inte någon medicinering. Ibland kan sjukdomen återkomma efter avslutad behandling. Då brukar man välja någon av de andra två metoderna. Vid operation tar man bort hela, eller nästan hela sköldkörteln. Förbehandling sker med tyreostatika och oftast i kombination med tyroxin. Efter operation behöver patienten livslång behandling med tyroxin så att ämnesomsättningen inte skall bli för låg. Man behöver stanna en eller några dagar på sjukhus i samband med operationen. Sjukskrivning kan behövas i 2-3 veckor. Operation föredras framförallt hos yngre patienter, särskilt om sköldkörteln är kraftigt förstorad. Operation är också ett alternativ för patienter som planerar graviditet inom kort. 8

9 Vid radiojodbehandling får patienten en radioaktiv form av jod, som tas upp i sköldkörteln och där avger en strålbehandling som endast påverkar själva sköldkörteln. Detta medför att hormonproduktionen från sköldkörteln successivt minskar. Efter undersökning av hur mycket jod som tas upp i sköldkörteln (spårjodprov/upptagsmätning) beräknas individuellt den mängd radioaktivt jod som patienten behöver för att få önskad effekt på sköldkörteln. Behandling sker därefter genom att patienten dricker en vattenlösning med radioaktivt jod. Behandling med radioaktivt jod anses riskfri och sker i regel utan inläggning på sjukhus. I de flesta fall räcker det med en behandling. På samma sätt som efter en operation kan patienten behöva livslång behandling med sköldkörtelhormon, tyroxin, efter radiojodbehandling. Detta för att ämnesomsättningen skall hållas normal och inte hamna för lågt. I vissa fall uppkommer behovet av att tillföra sköldkörtelhormon först en tid efter given behandling. Regelbundna kontroller är därför nödvändiga livet ut. Radiojodbehandling är lämplig framförallt hos vuxna och äldre patienter. Behandlingen får ej ges vid graviditet eller under amning. 9

10 Övrig behandling Oberoende av vilken behandling som valts, kan symtomlindrande medicinering (betablockerare såsom propranolol eller metoprolol) mot hjärtklappning och darrningar behövas de första veckorna innan behandlingen gett resultat. Eventuella ögonsymtom brukar minska när ämnesomsättningen blivit normal. Besvärliga ögonsymtom behandlas i samråd med ögonspecialist. När ämnesomsättningen blivit normal igen En del patienter kan känna sig trötta även en tid efter det att hormonnivåerna blivit normala. Menstruationsstörningar normaliseras ofta tidigt efter det att hormonnivåerna gått ner. Även efter att medicinsk behandling (tabletter) avslutats kan man senare få låg ämnesomsättning. Detta kan ske efter många år av symtomfrihet, även om sköldkörteln inte är borttagen eller blivit behandlad med 10

11 radioaktivt jod. Patienter som haft Graves sjukdom behöver därför läkarkontakt livet ut. Biverkningar av tyreostatika Tyreostatika kan ge biverkningar. Vanligast är en allergisk reaktion med klåda och hudutslag. Symtomen går tillbaka om man upphör att ta preparatet. Efter byte till ett annat tyreostatikapreparat kan behandlingen ofta fullföljas. En allvarlig, men ovanlig, biverkan av tyreostatika är nedsatt förmåga att bilda vita blodkroppar. Saknas vita blodkroppar ökar känsligheten för infektioner. Halsont och feber är de vanligaste symtomen. Sår som blir infekterade är en annan varningssignal. Patienter som använder dessa preparat, tiamazol (Thacapzol ) eller propyltiouracil (Tiotil ), skall kontakta sin läkare och avbryta sin behandling om de får halsont, feber eller andra symtom på infektion, samt få sina vita blodkroppar kontrollerade. Hos patienter som drabbats av biverkan med för lågt antal vita blodkroppar och som snarast avslutar behandlingen med tyreostatika, återkommer normal bildning av vita blodkroppar. För den forsatta behandlingen är byte till någon av de andra metoderna nödvändig. 11

12 Några viktiga punkter Om du behandlas med tyreostatika och får halsont, feber eller andra tecken på infektion bör du utan dröjsmål kontakta din läkare. Rådgör med din läkare även vid andra symtom som du misstänker kan ha samband med den behandling du får. Kvinnor som insjuknar i Graves sjukdom ska undvika graviditet tills de är färdigbehandlade. Rådgör alltid med läkare om graviditet planeras. Behandling av Graves sjukdom hos gravida är specialistfall som kräver hänsyntagande både till modern och till fostret. Hur går det på längre sikt? Att insjukna i Graves sjukdom medför ofta påfrestningar både för patient, familj och omgivning. Även om det i ibland kan ta tid blir patienten i de allra flesta fall helt återställd. 12

13 13

14 14

15 15

16 Takeda Pharma AB Box SOLNA Tel SE/ESP/1016/0011(1) okt-17