Vindkraftspark Stöllsäterberget Underlag för samråd September 2012
Innehåll 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 2. BAKGRUND... 6 2.1. Presentation av bolaget... 6 2.2. Varför vindkraft... 7 2.3. Ärendets gång... 8 2.4. Tidplan... 9 2.5. Remisser... 9 3. PROJEKTBESKRIVNING...10 3.1. Områdets förutsättningar för vindkraft...10 3.2. Planförhållanden... 11 3.3. Omfattning och utformning... 13 3.4. Alternativ lokalisering... 14 3.5. Nollalternativ... 14 4. TEKNISK BESKRIVNING... 16 4.1. Typ av vindkraftverk... 16 4.2. Anläggningsskedet... 16 4.2.1. Vägar och transporter... 17 4.3. Driftsskedet... 17 4.3.1. Ljud... 18 4.3.2. Skuggor... 19 4.3.3. Hinderbelysning... 19 4.3.4. Service och kontroll... 19 4.4. Avvecklingsskedet... 19 4.5. Elanslutning... 20 5. OMRÅDESBESKRIVNING... 21 5.1. Etableringsområdets användning och karaktär... 21 5.2. Skyddade natur- och kulturvärden... 22 5.2.1. Omkringliggande riksintresseområden... 22 5.2.2. Omkringliggande naturreservat och Natura 2000-områden... 23 5.2.3. Lokala naturvärden... 23 5.3. Fåglar... 24 5.4. Fladdermöss... 24 5.5. Övriga djur... 24 5.6. Kulturmiljö och arkeologi... 25 5.7. Turism, rekreation och friluftsliv... 25 6. FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN... 27 6.1. Påverkan på människor... 27 6.1.1. Ljud... 27 2 (49)
6.1.2. Skuggor... 29 6.1.3. Visuell påverkan... 30 6.1.4. Friluftsliv... 34 6.1.5. Risker... 34 6.2. Naturvärden... 34 6.2.1. Planerade undersökningar av naturvärden... 35 6.3. Fåglar... 36 6.3.1. Planerade undersökningar... 36 6.4. Fladdermöss... 36 6.5. Andra däggdjur... 37 6.6. Kulturmiljö och arkeologi... 38 6.6.1. Planerade undersökningar... 38 6.7. Turism, rekreation och friluftsliv... 39 7. INVESTERINGAR, ARBETSTILLFÄLLEN, LOKAL NYTTA... 42 7.1. Lokalt ägande... 42 7.2. Vindkraftsfond - Bygdepeng... 42 7.3. Synpunkter och frågor... 43 3 (49)
1. Administrativa uppgifter Sökanden: wpd Scandinavia AB, vindkraftsprojekt 5 AB 1 c/o wpd Scandinavia AB Ferkens Gränd 3 111 30 Stockholm Tfn: 08-501 091 50 Fax: 08-501 091 90 Organisations nr: 556898-0956 Projektledare Weronica Ekholm w.ekholm@wpd.se +46 (0)8-501 091 71 +46 (0)70-66 55 862 Den planerade vindkraftsparken har Prövningskod 40.90. Verksamhet med två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. Dokumentversion: 1.293.214, 2012-09-21 11:39 Kartmaterial: Lantmäteriet Medgivande I2012/0815 Lantmäteriet Medgivande I2012/0841 1 Projektbolaget är under namnbyte till wpd Onshore Stöllsäterberget AB. 4 (49)
Figur 1 och 2. Översiktliga kartor över projektområdet med preliminär layout. 5 (49)
2. Bakgrund wpd undersöker möjligheterna att uppföra en vindkraftspark på Stöllsäterberget på gränsen mellan Torsby kommun i Värmlands län och Malung-Sälens kommun i Dalarnas län. Projektområdet ligger cirka 40 km nordost om Torsby, cirka 27 km sydväst om Malung och cirka 12 km nordost om närmaste samhälle, Stöllet. Anläggningen planeras omfatta 10-17 vindkraftverk med maximal totalhöjd om 200 meter. Antal och storlek på vindkraftverken avgörs bland annat utifrån resultat av vindmätning och platsspecifika djupstudier. Av de planerade vindkraftverken kommer ungefär hälften att placeras i Torsby kommun och hälften i Malung-Sälens kommun. wpd avser att söka tillstånd enligt miljöbalken för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar och elektrisk utrustning hos Länsstyrelsen i Dalarnas län och Länsstyrelsen i Värmlands län. De båda länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer avgör vilken instans som ska tillståndspröva verksamheten då den ligger i två olika prövningsområden. Denna handling utgör samrådsunderlag och beskriver projektet översiktligt i ett tidigt skede. wpd genomför samråd för detta projekt enligt Miljöbalken, Ellagen och Kulturminneslagen. Samrådshandlingen har upprättats i enlighet med reglerna för samråd inför tillståndsansökan enligt miljöbalken 6 kap 4. Tillståndsansökan och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kommer att kompletteras med bland annat fördjupade beskrivningar och resultat från olika fältstudier och inventeringar. I det här samrådsunderlaget finns det information om den planerade vindkraftsparkens lokalisering, omfattning, utformning och den förväntade miljöpåverkan som hittills har kunnat förutses. Samrådshandlingen riktar sig till allmänheten, föreningar, företag, organisationer och myndigheter, och kommer att göras tillgänglig på hemsidan inför samråd. Information och inbjudan till samråd kommer att skickas till boende i närheten av Stöllsäterberget, och inbjudan kommer att annonseras i lokalpressen. Ett viktigt underlag i wpd:s fortsatta arbete är de synpunkter, fakta och frågor som vi får under samrådsprocessen från de som bor i närheten av etableringsområdet eller har intressen i och kunskaper om området. Kunskaper som inhämtas under samråd kommer tillsammans med annan information att ligga till grund för projektets fortsatta utformning. 2.1.Presentation av bolaget Projektet drivs av ett projektbolag som ingår i wpd-koncernen och ägs av wpd europe GmbH. Utvecklingsarbetet drivs genom wpd Scandinavia AB, även det ett dotterbolag till wpd europe GmbH. wpd i Sverige arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftsprojekt, bland annat onshoreprojekten Tandsjö, Aldermyrberget, Hittsjön, Videbäcksmåla och Forsvidar samt offshoreprojekten Storgrundet och Finngrunden. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av över 1 400 vindkraftverk, framförallt i Europa, med en sammanlagd kapacitet av 2 200 MW och en investeringsvolym på 1,6 miljarder euro. Vi är idag cirka 700 medarbetare utspridda över hela världen. Med en projektportfölj på 7 000 MW på land och 10 000 MW till havs räknas wpd till en av Europas 6 (49)
ledande projektutvecklare av vindkraftsparker. År 2006 fick wpd utmärkelsen Ernst & Young Global Renewable Award 2006 för sina framgångsrika vindkraftsprojekt världen över. 2.2.Varför vindkraft Förnybar energikälla En snabb utbyggnad av förnybara energikällor är, tillsammans med energieffektivisering, den viktigaste åtgärden för en omställning till ett hållbart energisystem. Vinden är oändlig, den skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten i jämförelse med andra kraftslag. Dessutom kan vindkraftverk lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken i princip kan återställas. Vindkraftsetableringar ger dock en lokal miljöpåverkan i form av ljud, skuggor, markpåverkan och en förändrad landskapsbild. Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan göra Sverige och Europa mindre beroende av importerade bränslen som olja, kol och naturgas. Vindkraften kan också ersätta en del av kärnkraften när denna har tjänat ut. Inom en snar framtid förväntas en ny generation elbilar och elhybridbilar finnas på marknaden vilket gör att ren el från vindkraft kan bli en del av lösningen även för transportsektorn. Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter 7-8 månaders drift. 2 Vindkraft är alltså mycket resurseffektivt. Sveriges mål Regeringens mål för förnybar el är en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Av detta uppskattas vindkraften behöva bidra med cirka 10-15 TWh. Vindkraften i Sverige producerade år 2011 cirka 6,1 TWh el, vilket motsvarar drygt 4 % av elkonsumtionen i Sverige. 3 Detta kan jämföras med Danmark som får drygt 25 % av sin el från vindkraft. 4 Utbyggnadstakten av vindkraft i Sverige har ökat de senaste åren och uppgick under 2011 till 754 MW, vilket är mindre än 8 % av den totala utbyggnaden i EU-länderna, som år 2011 uppgick till 9 616 MW. 4 Vindkraftsutbyggnad är i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kap. 5 miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, såsom Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan reglera produktionen efter behovet av elproduktion. Forskning från KTH visar att det är tekniskt 2 Livscyklusvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker. Elsam Engineering Rapport nr: 02-170261, Mars 2004. 3 Kraftläget nr 4, Svensk Energi, 23-29 jan 2012. 4 WIND IN POWER: 2011 EUROPEAN STATISTICS, EWEA, Feb 2012. 7 (49)
möjligt att integrera stora mängder vindkraft i det svenska elsystemet och balansera variationerna med befintlig vattenkraft. Upp till 30 TWh vindkraft per år har studerats. 5 Samhällsekonomi Kostnaden för ny elproduktion från vindkraft måste jämföras med kostnaden för annan ny elproduktion, och då är den mycket konkurrenskraftig. En rapport som sammanställt en lång rad olika studier visar att vindkraft med stor sannolikhet är det mest lönsamma energislaget vid investeringar i ny elproduktion. 6 Ett vattenkraftverk som har arbetat i 40 år och har hunnit tjäna in vad det en gång kostade att bygga, kan naturligtvis producera el billigare än ett helt nybyggt vindkraftverk. 7 För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat det s.k. elcertifikatsystemet. Systemet är delvis marknadsbaserat vilket innebär att de produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv industri som är undantaget. Genom vindkraftsutbyggnaden kommer elmarknaden att få ett ökat utbud av elproduktion. Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare kolbaserad elkraft minskar och då förväntas priset för konsumtion följaktligen att sjunka. Priset på marknaden beror på hur det totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas. 8 2.3.Ärendets gång Denna skrivelse utgör underlag för samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken och innehåller information om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Under samrådsprocessen ges tillfälle för bland annat enskilda berörda personer, föreningar, organisationer, berörda företag och allmänheten samt myndigheter på lokal, regional och statlig nivå tillfälle att lämna synpunkter till projektören. Samråd med närboende och allmänhet sker via samrådsmöte samt i möjligaste mån även med en permanent utställning. Inför samrådet får boende inom cirka 3 km från den planerade vindkraftsparken samrådsinformation brevledes. Inbjudan till samråd publiceras i lokalpressen, både i Torsby kommun och i Malungs kommun. Information om den planerade vindkraftsparken vid Stöllsäterberget, bland annat det här samrådsunderlaget, läggs även upp på wpd:s hemsida, www.wpd.se När samrådet har genomförts och sakspecifika djupstudier är klara planerar wpd att söka tillstånd enligt miljöbalken för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar och elektrisk utrustning. Tillståndsansökan ska enligt 9 kap. miljöbalken även inkludera en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med en samrådsredogörelse där inkomna synpunkter från samrådet och hur dessa har beaktats beskrivs. I MKB kommer även fördjupade beskrivningar från fältinventering och annan relevant information som framkommit att redovisas. 5 Mikael Amelin. Kungliga Tekniska Högskolan, Oktober 2009. 6 Kostnader för ny elproduktion En jämförelse mellan olika aktörers bedömningar, Förnybart.nu, november 2010. 7 El från nya och framtida anläggningar. Elforsk, Rapport 11:26, 2011. 8 Samarbetsmekanismer enligt förnybarhetsdirektivet, ER 2011:16, Energimyndigheten. 8 (49)
Inom ramen för Länsstyrelsens handläggning av tillståndsansökan kungörs den i lokala tidningar och berörda ges tillfälle att lämna synpunkter på ansökan med tillhörande MKB till Länsstyrelsen. Miljöprövningsdelegationen som tilldelats ärenden fattar sedan beslut om projektets tillåtlighet samt anger villkor för verksamheten. 2.4.Tidplan Samrådsprocessen avses genomföras under hösten och vintern 2012-2013. Samrådsmöten med Länsstyrelserna i Värmlands och i Dalarnas län, Torsby och Malung-Sälens kommuner planeras genomföras hösten 2012. Samråd med övriga myndigheter, företag och organisationer sker främst skriftligen. Samråd med allmänheten sker under hösten 2012, och genomförs separat i de båda berörda kommunerna. Fältinventering planeras ske under hösten och vintern 2012-2013. Tillståndsansökan enligt miljöbalken planeras att inlämnas till länsstyrelserna, eller till den miljöprövningsdelegation de båda länsstyrelserna beslutat ska handlägga ärendet, under 2013. Vindmätning och fördjupade studier för elanslutning planeras ske år 2012/2013. Byggfas och dragning av elnät planeras till år 2015, med planerad inkoppling på elnätet år 2016. 2.5.Remisser Remissförfrågan har skickats till Försvaret, Luftfartsverket, Post- och Telestyrelsen och relevanta telekombolag. Teracom har ingen erinran beträffande vindkraftverkens positioner. 9 Försvarsmakten har inget att erinra gällande föreslagen etablering. Post- och telestyrelsen har meddelat vilka telekombolag som har verksamhet i området. Telenor, 3GIS, Telia, och Tele 2 har inget att erinra gällande föreslagen placering. Luftfartsverket har inte lämnat något yttrande ännu. Det här samrådsunderlaget skickas också till berörda organisationer och nationella myndigheter. 9 Teracoms applikation för kontroll av vindkraftverkens positioner: http://www.teracom.se/om_teracom/vindkraft/ansokan/ 9 (49)
3. Projektbeskrivning 3.1.Områdets förutsättningar för vindkraft Figur 3: Projektområdet (blå markering) ligger ca 12 km nordost om Stöllet. Projektområdet ligger på Stöllsäterberget på gränsen mellan Torsby och Malung-Sälens kommuner, cirka 12 km nordost om Stöllet som är det närmaste större samhället. Marken är huvudsakligen i privat ägo och markägarna har ställt sig positiva till vindkraftsparken. Bergvik skog äger en mindre del av projektområdet. Närmaste byar är Östra Näsberg som ligger 2,3 km från vindkraftsparken och Granberg som ligger cirka 3 km från vindkraftsparken. Närmaste bostads- eller fritidshus är Liesmedstorp och Ljugeråsen som båda ligger på cirka 1 km avstånd från projektområdet. Stöllsäterberget bedöms lämpa sig väl för en vindkraftsetablering tack vare de goda vindförutsättningarna, det stora avståndet till bostäder, samt de relativt få konkurrerande markanvändningsintressen som finns inom området. Projektområdet är cirka 470 hektar (4,7 km 2 ). På Torsby kommuns sida ligger projektområdet i ett område som Torsby kommun pekar ut som utredningsområde för vindkraft i sitt underlag till vindbruksplan. 10 Inom projektområdet finns inga naturområden speciellt utpekade som riksintresse för naturvård eller skyddade som naturreservat, men öster om Stöllsäterberget finns ett större våtmarksområde som delvis är klassat som riksintresse för naturvård, och den befintliga vägen 10 Samrådsunderlag för Torsby kommuns vindbruksplan, område 13. 10 (49)
som leder till Stöllsäterbergets västra sida korsar ett naturreservat. Dessa områden redogörs för i kapitel 5, Områdesbeskrivning. Enligt vindberäkning utförd vid Uppsala universitet (MIUU, 80 meters höjd) är årsmedelvinden i etableringsområdet drygt 7 m/s. Att etableringsområdet ligger på ett berg ger också en indikation på att medelvinden bör vara tillräckligt bra för en etablering. 3.2.Planförhållanden Torsby kommun Torsby kommuns nuvarande översiktsplan är från år 2010 och projektområdet beskrivs där som skogsmark. 11 Kommunen arbetar med att ta fram en vindbruksplan, och i underlaget till vindbruksplanen anges Stöllsäterberget som en tänkbar plats för vindkraftsetablering. Vindbruksplanen avses utgöra ett tillägg till kommunens översiktsplan, ÖP 2010. Torsby kommuns utredningsområden för vindkraft är utvalda genom en kombination av god årsmedelvind, stor yta, inga bostäder och begränsad påverkan på naturvärden, kulturmiljöer, friluftsliv och landskapsbild. Figur 4: Karta från samrådsunderlaget för Torsby kommuns vindbruksplan. Rödmarkerade områden är utredningsområde för vindkraft, projektområdet markerat med blå pil. 11 Torsby kommuns översiktsplan från 2010, sid 111. 11 (49)
Malung-Sälens kommun Malung-Sälens kommuns nuvarande översiktsplan är från år 2009 och projektområdet beskrivs där som skogsmark och är avsatt som område av typ F, övriga områden. Malung-Sälens kommun är enligt översiktplanen positiv till vindkraft i den mån en etablering inte står i konflikt med andra väsentliga intressen. 12 Figur 5: Kartor från Malung-Sälens översiktsplan med den aktuella vindkraftsparkens position markerad med blå pil. 12 Malung-Sälens översiktsplan, sid 109. 12 (49)
Projektområdets utbredning jämfört med befintliga vindbruksplaner Vindkraftverken placeras på Stöllsäterbergets topp med verken jämnt fördelade över kommunoch länsgränser. Torsby kommun har Stöllsäterberget som utredningsområde för vindkraft i underlaget till sin vindbruksplan, som dock inte är fastställd ännu. 13 I översiktsplanen för Malung-Sälens kommun anges Stöllsäterberget omfattas som Övrigt område. Malung-Sälens kommun är positiv till vindkraft i den mån en etablering inte står i konflikt med andra väsentliga intressen. Utifrån informationen som återfinns i kommunernas översiktsplaner, samt underlag till vindbruksplan, bedöms projektet vara i enlighet med kommunernas intentioner gällande markanvändning och god hushållning med naturresurser. 3.3.Omfattning och utformning Anläggningen planeras bestå av 10-17 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 200 meter. En vindkraftspark kan utformas mycket olika utifrån de naturgivna förhållandena, men även utifrån lokala förutsättningar avseende avstånd till bostäder och annan markanvändning. I slutändan är det ekonomiska förutsättningar som avgör om en vindkraftsetablering byggs eller inte, det måste helt enkelt blåsa tillräckligt i förhållande till vad det kostar att bygga. Antal vindkraftverk och placering Antalet vindkraftverk och deras placering baseras bland annat på följande variabler: Rotordiameterns storlek Vindkraftverk i parker bör placeras med ett visst antal rotordiametrars avstånd emellan varandra för att de inte ska hamna i lä i bakom varandra. En större rotor innebär därför att det behövs ett större avstånd och därmed att färre vindkraftverk ryms på en given yta. Färre stora vindkraftverk producerar dock som regel mer elektricitet än flera små vindkraftverk på samma yta. Större vindkraftverk har också en långsammare gång (rotation) vilket kan upplevas som mer harmoniskt. Parkens verkningsgrad Avståndet mellan vindkraftverken bör vara 400-600 meter för att vindkraftsparken ska få en god verkningsgrad. Teoretiskt vore det möjligt att placera dem tätare men då skulle produktionen per verk sjunka. Avstånd till fastigheter Vindkraftverken bör placeras med ett visst avstånd till fastigheter för att minimera olägenheter till följd av visuell upplevelse, ljud och skuggor. Det är främst begränsning av ljudpåverkan vid bostad som avgör avståndet till näraliggande fastigheter. Vindförhållandena Förutom att verken bör placeras där det blåser som bäst (den genomsnittliga vindhastigheten kan variera relativt mycket inom ett vindparksområde) måste placeringen ske med hänsyn till 13 Torsby kommuns underlag till vindbruksplan, område 13. 13 (49)
turbulensen i området. Dessutom måste hänsyn tas till den vanligaste förekommande vindriktningen. Vindmätning pågår för närvarande på Stöllsäterberget. Områdesspecifika förhållanden Detta kan till exempel vara markens beskaffenhet (hårdyta/våtmark) och förekomst av skyddade biotoper, arter eller fornlämningar. Utifrån ovanstående faktorer har wpd tagit fram en preliminär parklayout med 17 vindkraftverk. Avstånden mellan vindkraftverken är cirka 400-600 meter. Inga vindkraftverk har placerats i utpekade områden med fornminnen, nyckelbiotoper, naturvärdeslokaler, sumpskogar, eller i myrar och andra våtmarksområden. Parklayouten kommer att förändras utifrån resultat från vindmätning, remissvar och synpunkter som framkommer vid samråd samt för att ta hänsyn till resultatet av olika inventeringar. 3.4.Alternativ lokalisering Det behövs många platser där det kan byggas storskalig vindkraft om Sverige ska kunna nå riksdagens uppsatta mål. Miljödomstolen har i ett fall tolkat alternativkravet för vindkraftverk så att alternativa lösningar inte behöver utgöras av andra geografiska lokaliseringar, utan att det vid vindkraftsetablering huvudsakligen blir fråga om att bedöma lokaliseringen i förhållande till andra konkurrerande intressen. 14 Generellt är det dock en viktig del i tillståndsprocessen att redovisa alternativa lokaliseringar av en verksamhet, varför tillvägagångssätt för urval och analys av alternativa områden kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Stöllsäterberget bedöms lämpa sig väl för vindkraft. Det blåser bra och Stöllsäterberget ligger långt ifrån större befolkningscentra. Vindkraft bedöms kunna etableras på Stöllsäterberget med relativt liten påverkan på natur och miljö. Torsby kommun har identifierat Stöllsäterberget som utredningsområde för vindkraft i underlaget till sin vindbruksplan. 3.5.Nollalternativ Nollalternativet ska ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. I detta fall innebär det att landskapsbilden och naturmiljön förbli oförändrad. I området bedrivs modernt skogsbruk så skogen kan komma att avverkas oavsett om vindkraftsparken kommer till stånd eller inte. En parklayout med exempelvis 15 stycken 2 MW vindkraftverk skulle ge en årsproduktion på cirka 75 GWh och skulle räcka för att försörja cirka 15 000 villor med hushållsel. 15 Om vindkraftsanläggningen inte byggs innebär det en förlust av den beräknade elproduktionen om cirka 75 GWh per år, med tillhörande negativa konsekvenser för klimatet och miljön. Om vindkraftsparken inte byggs skulle dessutom ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen inte komma till stånd. Den el som produceras av vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el producerad av kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av 14 Dom 06-06-27 i mål nr M 2625-05 Vänersborgs Tingsrätt. 15 Beräknat på 2500 fullastimmar, och en årsförbrukning på 5000 kwh i hushållsel. 14 (49)
mark och vatten. Den förväntade produktionen från vindkraftspark Stöllsäterberget skulle räcka för att reducera utsläppen av koldioxid från kolkondenskraftverk med cirka 75 000 ton årligen, en reducering som skulle utebli om projektet inte genomförs. 16 Detta motsvarar CO 2 utsläppen från mer än 40 miljoner mil bilkörning. 17 16 Treibhausgasemissionen und Vermeidungskosten der nuklearen, fossilen und erneuerbaren Strombereitstellung, Öko-Institut e.v, 2007 (beräkningen bygger på att 1 kwh kolkondensgenererad el ger upphov till cirka 1kg CO 2 utsläpp). 17 Personbilar nyregistrerade i Sverige år 2006 släpper i genomsnitt ut drygt 1,8 kg CO 2 /mil. 15 (49)
4. Teknisk beskrivning 4.1.Typ av vindkraftverk wpd:s planer baseras på vindkraftverk med en uteffekt på 2-4 MW per verk vid full produktion. Vindkraftverken kommer ha ett torn som är 80-140 meter högt, en rotordiameter på upp till 120 meter och en totalhöjd på upp till 200 m. Om det beroende av vindstyrkan är mer fördelaktigt att använda vindkraftverk med stora rotordiametrar kommer avståndet mellan verken att öka och det blir då färre vindkraftverk i vindkraftsparken. 4.2. Anläggningsskedet De fundament som planeras användas är så kallade gravitationsfundament. En cirka 20x20 meter stor grop grävs och förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på gropen kommer en cirka 0,5-1 meters grusbädd läggas och på den gjuts en cirka 2,5-3 meter tjock betongplatta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Exempel på konstruktion av fundament. Foto: wpd. Resning av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Resningen av ett verk tar normalt några veckor och vindkraftverken kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. Utöver platsen för själva vindkraftverken kommer ytor temporärt att behöva tas i anspråk, vilket kommer att anges utförligt i ansökan till Länsstyrelsen. Det gäller exempelvis yta för montering av vindkraftverken och uppställningsplatser för kranar, byggbaracker, fordon, servicebyggnader med mera. Den markyta som kommer att användas för fundament, transformatorstation vid respektive verk och uppställningsplats för mobilkranar i området beräknas uppgå till maximalt 0,5 hektar per vindkraftverk. 16 (49)
Montering av vindkraftverk. Foto: wpd Beräknad sammanslagen yta som ianspråktas för vindkraftverk, vägar, uppställningsplatser samt serviceanläggning beräknas till cirka 5 hektar (cirka 6 % av etableringsområdet), och kommer att redogöras utförligt i MKB. 4.2.1. Vägar och transporter Vindkraftverken transporteras sannolikt med båt till närmaste hamn med tillräcklig kapacitet. Från hamnen transporteras de olika delarna av vindkraftverken med lastbil längs det allmänna vägnätet till Stöllsäterberget. En senare transportstudie kommer att ta fram en lämplig transportväg och även utreda om befintliga vägar i någon mån behöver breddas eller förstärkas. Anläggande av väg upp på Stöllsäterberget är nödvändigt för att kunna installera vindkraftverken samt för att underlätta transporter vid service under anläggningens drift samt vid dess avveckling. Transportvägen behöver vara ungefär 5 meter bred med en hindersfri (avverkad) yta på båda sidorna. Vägarna dimensioneras och underhålls löpande för att klara den påverkan som sker vid anläggningens installation, drift och avveckling. Befintliga vägars status och eventuell nödvändig förstärkning utreds inför kommande MKB. 4.3. Driftsskedet Vindkraftverken är automatiserade och producerar energi när det blåser cirka 4-25 m/s. Blåser det mer än 25 m/s ändras rotorbladens lutning så att verket stannar tills vinden minskar. Maximal produktion nås redan vid cirka 13 m/s. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 6 000 av årets 8 760 timmar, alltså cirka 80 % av tiden. 17 (49)
4.3.1. Ljud Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet är metalliskt och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet, genom att isolera maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. Det aerodynamiska ljudet är svischande och kommer från turbinbladen. Vindkraftverk kan även alstra infraljud och ultraljud. Dessa är inte hörbara för människan och anses inte vara skadliga för människors hälsa. 18 Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, det vill säga ljud under människans hörselområde. Ultraljud är ljud med frekvenser över 20 000 Hz, det vill säga ljud över människans hörselområde. Källa: Boverket Beräkningar av hur ljudet från vindkraftverken kommer att breda ut sig har genomförts enligt branschpraxis, se kapitel 6.1. Ljud. Beräkningen baseras på mätningar av den ljudemission vindkraftverket ger. Ljudemissionen mäts när det blåser 8 m/s på 10 meters höjd vilket är det förhållande då vindkraftverket bedömts höras mest. Vid högre vindstyrkor maskeras ljudet av bakgrundsljudet från vindbrus, lövprassel och annat. När vindkraftverket uppnått full effekt ökar inte ljudet ytterligare även om vindhastigheten ökar. Ljudberäkningen anger ett så kallat värsta fall ( worst case ) så till vida att ingen hänsyn tas till markdämpning eller till skog som kan absorbera ljudet och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området (alltså från alla håll samtidigt). Resultatet motsvarar således det högsta ljud som beräknas höras från vindkraftverken. Naturvårdsverket har angett ett rekommenderat riktvärde på 40 db(a) utomhus vid bostad eller fritidshus, vilket även har blivit praxis i sakfrågan. 19 18 Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, Nilsson, M.E, Bluhm, G. Institutionen för miljömedicin, Karolinska Institutet, 2011. 19 MÖD 2010-05-14 (M 7411-09), MÖD 2009:11, MÖD 2009:32, MÖD 2008-07-29 (M 8489-07), MÖD 2007-12-17 (M 10247-06), MÖD 2006:8, MÖD 2006-01-13 (M 3914-05), MÖD 2005:59, MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2004:40. 18 (49)
4.3.2. Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan upplevas som besvärande om de uppstår i nära anslutning till bostäder. Vad gäller påverkan från skuggor finns inget regelverk som styr tillståndshandläggningen, men utifrån rekommendationer från Naturvårdsverket har det skapats en praxis som anger att bostäder inte får utsättas för skuggor från vindkraftverk mer än 30 timmar per år eller 30 minuter per dag. 20 Beräkningsmodeller av skuggutbredning som idag används vid tillståndshandläggning anges den teoretiskt beräknade tiden, och inte den faktiska tiden. Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Vid beräkningarna tas heller ingen hänsyn till att träd och byggnader kan skymma skuggorna. Det verkliga antalet skuggtimmar brukar vara ungefär en fjärdedel av det teoretiskt maximala, och i de fall tillståndsvillkor återger den faktiska tiden som begränsningsvärde är det 8 timmar per år som är praxis. 20 4.3.3. Hinderbelysning I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (TSFS 2010:155) regleras hur vindkraftverk ska markeras. Vid uppförande av vindkraftverk högre än 45 meter ska anmälan göras till Transportstyrelsen. Enligt föreskriften krävs att vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter markeras med högintensivt vitt ljus. Ljusintensiteten ska vara 100 000 candela vid gryning och skymning men får dämpas till 2 000 candela under mörker. Blinkande ljus krävs på de yttre vindkraftverken i parken och fast rött ljus på de övriga verken. Om det finns samlad bostadsbebyggelse inom en radie på 5 km från ljuskällan, ska högintensiva ljus avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från ljuskällan. 4.3.4. Service och kontroll Vindkraftverken kommer att kontrolleras på distans från en driftcentral via telekom. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom en konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Under driftskedet sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon med undantag vid byten av större och tyngre komponenter då lastbil och mobilkran krävs. Under det första halvårets inkörningsperiod sker i regel täta besök. Planerad service är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad, utöver detta kommer oförutsedd felavhjälpning. 4.4.Avvecklingsskedet Efter avslutad drift, cirka 20-25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen. Liksom monteringen utförs demonteringen med mobilkran. Delar från kraftverken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftverk och enskilda delar. Det är alltid verksamhetsutövaren (i detta fall wpd) som är ansvarig för att finansiera nedmontering och återställande av marken där en vindkraftsetablering stått. I tillståndvillkoren för vindkraftsetableringar anges idag oftast krav på finansiella garantier för denna nedmonterings- 20 MÖD 2009-12-07 (M 9960-08), MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2005-09-20 (M 9959-04). 19 (49)
kostnad, och den ingår även i wpd:s kalkyler över projekten. I kommande MKB kommer denna fråga att redogöras för. 4.5.Elanslutning Elanslutningen kommer att utföras av ett separat bolag, och tillstånd för detta söks separat. Utredning pågår i samarbete med elnätbolagen, med avsikt att ta fram den bästa lösningen för att koppla samman vindkraftsparken med elnätet. Lämplig ägarstruktur för kabeln utreds för att ta reda på om wpd själv ska äga och driva nätet eller om det bör skötas av en lokal nätägare. Vid placering av anslutningskabeln är ambitionen att finna sträckningar som ger minst påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. Hänsyn tas bland annat till pågående markanvändning, topografi, befintliga anläggningar, planer, känsliga miljöer och förekommande restriktioner. I möjligaste mån används nedgrävd kabel istället för luftledning inom parken och elkabeln förläggs i huvudsak längs vägarna. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt gällande elsäkerhetsbestämmelser och med erforderligt fyllnadsdjup. 20 (49)
5. Områdesbeskrivning I detta kapitel beskrivs de fakta som är kända i ett tidigt skede av projektet. Som underlag för miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken och tillståndsansökan kommer dessa delar att undersökas och beskrivas mer utförligt. 5.1.Etableringsområdets användning och karaktär Etableringsområdet ligger på gränsen mellan Torsby kommun i Värmlands län och Malung- Sälens kommun i Dalarnas län, och utgörs av en kuperad skogbygd. Marken i projektområdet är uppdelad i ett antal fastigheter som huvudsakligen är i privat ägo, samt en mindre del av området som ägs av Bergvik skog AB. Den huvudsakliga markanvändningen är modernt skogsbruk och berörda markägare har ställt sig positiva till den planerade vindkraftsparken. Foton från Stöllsäterberget: Calluna AB på uppdrag av wpd. I området finns även ett antal mindre våtmarker och sjöar. Jakt, fiske, svamp- och bärplockning och aktivt friluftsliv förekommer inom eller i anslutning till projektområdet. Friluftslivet består sommartid huvudsakligen av vandring kopplad till naturupplevelse och vintertid skidåkning, skoteråkning och hundspann. Närmaste bostads- eller fritidshus är Liesmedstorp och Ljugeråsen som båda ligger på ca 1 km avstånd från projektområdet. De närmaste större byarna med permanent bosättning är Östra Näsberg som ligger ca 2,3 km från vindkraftsparken och Granberg som ligger ca 3 km från vindkraftsparken. I dagsläget är andelen permanentboende i området inte känd. Inom 10 km från vindkraftverken finns totalt 6 naturreservat och 5 områden som är klassade som riksintressen enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Dessa riksintresseområden är avsedda att skydda och bevara fäbodkultur, hävdat odlingslandskap, våtmarker, sumpskogsområden och ett urskogsområde. Det närmaste riksintresseområdet, Vikukölarna, ligger ca 2 km öster om vindkraftsparken. Områdena beskrivs utförligare under respektive rubrik nedan. 21 (49)
5.2.Skyddade natur- och kulturvärden Bevarandevärda områden kan skyddas med olika former av lagstadgat skydd, vilket huvudsakligen regleras i miljöbalkens 3, 4 och 7 kapitel. Olika former av skyddade områden är exempelvis riksintresseområden för natur- eller kulturvård, nationalparker, naturreservat, kulturreservat, biotopskyddsområden, naturminnen och strandskyddsområden. Natura 2000 är ett nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Områden vars natur är värdefull ur ett EU-perspektiv ska ingå i Natura 2000, vilket innebär att de klassas som områden med särskilda skydds- eller bevarandevärden. Dessa områden är även klassade som riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken. I kartläggningen av lokala naturvärden har information hämtats från länsstyrelsens GIS-lager, Skogsstyrelsens databas och från skogsbolaget Bergvik Skog. Inom projektområdet finns inga riksintresseområden, naturreservat eller Natura 2000-klassade områden. 5.2.1. Omkringliggande riksintresseområden Cirka 12 km väster om vindkraftsparken, i Torsby kommun, flyter Klarälven, och ca 22 km öster om vindkraftsparken, i Malung-Sälens kommun, flyter Västerdalälven. Båda är skyddade som riksintressen för skyddade vattendrag, friluftsliv och naturvård samt som outbyggda vattendrag enligt miljöbalkens 3:e och 4:e kapitel. Dessutom är Klarälven skyddad som riksintresse för rörligt friluftsliv och enligt Natura 2000 (habitatdirektivet). Figur 6. Karta över befintliga riksintresseområden inom 15 km. Området mellan älvarna är till stora delar täckt av produktionsskog. I området mellan vindkraftsparken och Västerdalälven finns sumpskog och stora våtmarksområden som delvis är skyddade som riksintresse för naturvård. Vikukölarna ca 2 km åt öster och Kölarna (Åskakskölen och Buslokölen) ca 8 km åt nordväst är två riksintressen avsedda att skydda våtmarker och sumpskogsområden. 22 (49)
5.2.2. Omkringliggande naturreservat och Natura 2000-områden Närmaste naturreservat är Granberg som ligger 800 m nordväst om projektområdet. Reservatet avser att skydda äldre barrskog och våtmarker. Den befintliga vägen till Stöllsätern går genom Granbergs naturreservat. Ytterligare 5 långsmala naturreservat finns i nordväst. Dessa reservat (Normyrarna, Kampåsen, Fänstjärnsskogen, Skavåsen och Långåsberget) ligger mellan 4 och 8 km från Stöllsäterberget. Fänstjärnsskogen och en tjärn i Kampåsen är dessutom skyddade enligt Natura 2000. Fänstjärnsskogen är ett naturskogsområde med lång skoglig kontinuitet (urskog) och tjärnen i Kampåsen är Natura 2000 för att skydda ett bestånd av större vattensalamander. Även Klarälven och Åskakskölen norr om vindparken är skyddade enligt Natura 2000. Vägen till Stöllsätern passerar längs en sträcka av 300 m genom Granbergs naturreservat. Eftersom den är en av de två alternativa anslutningsvägarna till vindkraftsparken kan det bli aktuellt med vägförstärkningar genom reservatet. Behov av särskild hänsyn utreds inför kommande MKB. 5.2.3. Lokala naturvärden I vindkraftsparkens närområde finns huvudsakligen produktionsskog. Det finns också några nyckelbiotoper som är skogsområden med höga naturvärden. Inom projektområdet finns en nyckelbiotop och fem sumpskogar. Våtmarken mitt på berget finns med i våtmarksinventeringen men där får den beskrivningen okända värden. Enligt flygbilder kan våtmarkerna ha påverkats genom dikning. I området mellan vindkraftsparken och Klarälven har en del nyckelbiotoper och hotade arter identifierats, främst lavar och svampar. Inom 5 km från vindkraftsparken har det påträffats 188 rödlistade svampar, 1 rödlistad mossa, 343 rödlistade lavar, 11 rödlistade kärlväxter och 5 rödlistade insekter. Antalet påträffade rödlistade arter är mycket högre på Värmlandssidan vilket skulle kunna avspegla hur detaljerat inventeringar har genomförts i de båda länen. Figur 7. Karta över lokala naturvärden runt Stöllsäterberget. 23 (49)
Inga rödlistade arter förutom tickorna Gränsticka (Phellinus nigrolimitatus) och Rosenticka (Fomitopsis rosea) har rapporterats inom projektområdet. På Stöllsäterbergets sidor har några fler hotade arter av lavar, tickor och andra svampar rapporterats. wpd har låtit genomföra en naturvärdesinventering i området för att kartlägga eventuella förekomster av skyddsvärd natur. Resultatet av inventeringen och bedömning av eventuell påverkan kommer att beskrivas utförligt i kommande MKB. 5.3.Fåglar Stöllsäterberget är inte känt som ett viktigt område för häckande eller rastande fåglar. I databasen Svalan, som administreras av Sveriges Ornitologiska Förening är den rödlistade fågel som har rapporterats närmast vindkraftsparken en lappuggla som iakttogs år 2011 ca 2,5 km från vindkraftsparken. 35 observationer av totalt 13 olika rödlistade fågelarter har rapporterats inom 5 km från vindkraftsparken. Närmaste observation av örnar är att en Kungsörn har setts år 2006 vid Norrmyrarnas naturreservat ca 5 km nordväst om projektområdet. wpd har låtit genomföra en inventering i området för att kartlägga eventuella förekomster av örn. Resultatet av inventeringen och bedömning av eventuell påverkan kommer att beskrivas utförligt i kommande MKB. 5.4.Fladdermöss wpd har inte lyckats hitta någon information om förekomst av fladdermus på eller i närheten av Stöllsäterberget. De fladdermusarter som påträffas i den här delen av Sverige är Nordisk fladdermus, Brandts fladdermus och Vattenfladdermus. Projektområdet ligger i utkanten av utbredningsområdet för Fransfladdermus, Mustaschfladdermus och Långörad fladdermus som möjligtvis skulle kunna finnas i närområdet. Dessa arter tillhör de vanligaste i Sverige och av dem är bara Fransfladdermus rödlistad (VU) även om den i likhet med alla fladdermusarter är fridlyst. 5.5.Övriga djur Typiska djurarter som normalt finns i ett barrskogsområde i den här delen av Sverige är bland annat älg, rådjur, skogshöns och hackspettar. Även björn och varg finns i trakten. 24 (49)
5.6.Kulturmiljö och arkeologi Kårebolssätern ca 5 km åt sydväst är riksintresse för kulturmiljö och naturmiljö för att bevara fäbodkultur och hävdat odlingslandskap. Fänstjärnsskogen 5 km öster om projektområdet är ett litet område av riksintresse för naturvården som avser att skydda ett hävdat jordbrukslandskap. I Halgån, drygt 1 km väster om projektområdet, finns lämningar efter timmerflottning i form av vattenledare, strandskoning och en flottningsanläggning. I databasen Fornsök som administreras av Riksantikvarieämbetet finns två fornlämningar registrerade i eller i anslutning till projektområdet. Det är dels en runsten och dels den gamla fäbodvallen Stöllsätern. Båda finns i sydvästra delen av projektområdet. Foto från Kårebolssätern: wpd. 5.7.Turism, rekreation och friluftsliv Stöllsäterberget ligger i utkanten av ett stort område som på kommunernas turistsidor benämns som Malungs Finnmark, Finnmarken eller Tiomilaskogen. Som namnet antyder finns milsvida skogar och området bebyggdes på 1600-talet av finnarna och användes till svedjebruk. På 1800- talet påbörjades utvecklingen av det skogsbruk som idag präglar stora ytor i såväl Värmlands som Dalarnas län. Området som helhet är dock relativt glesbefolkat och här ryms en bredd av olika former av friluftsliv och attraktiva besöksmål. Drygt 10 km väster om projektområdet flyter Klarälven, vars slingrande område är angett som riksintresse för både naturvården, friluftslivet, rörligt friluftsliv och som outbyggt vattendrag enligt miljöbalkens 3:e och 4:e kapitel. I Klarälven förekommer aktiviteter i form av fiske, 25 (49)
kanotpaddling, forsränning, flottfärder, och i närområdet bad, camping samt älg- & bäversafari. Längs älvdalen finns även vandrings- och cykelleder. Detta område ligger dock så pass långt från vindkraftsparken att påverkan bedöms som mycket liten. Närmare projektområdet finns ett antal naturreservat med vandringsleder för friluftslivet, från vilka parken kan bli synlig i de fall då man befinner sig i relativt öppna ytor där skogen inte skymmer utblickarna. Förekommande friluftsaktiviteter inom eller i närheten av projektområdet är vandring, jakt, fiske, bär- och svampplockning, och på vinterhalvåret skidor, hundspann och skoteråkning. Kårebolssätern ca 4 km sydväst om vindkraftsparken är även det ett besöksmål för friluftslivet. Turistnäringen i det direkta närområdet är småskalig och består huvudsakligen av mindre företag som fokuserat på olika former av kultur- och naturturism. I Stöllet, 12 km från den planerade vindkraftsparken, finns en folkhögsskola med inriktning mot bland annat turism och uteliv. I en större skala, ca 80-100 km från etableringen, finns en storskalig turistindustri med fokus på skidsport och det aktiva friluftslivet i Sälensfjällens skidanläggning. Transtrandsfjällen i Malung-Sälen är det mest besökta turistområdet i Sverige vintertid och omsätter miljardbelopp varje år. Mindre skidanläggningar finns även i Torsby kommun, bland annat vid Hovfjället, ca 30 km från Stöllsäterberget. Turistnäringen i Torsby kommun omsätter 603 miljoner per år. 21 Svensk besöksnäring är en viktig exportprodukt som varje år omsätter ca 264 miljarder kronor och sysselsätter mer än 160 000 personer. 22 Det är en framtidsnäring som har stor betydelse för svensk ekonomi, framförallt i glesbygdsområden, där små företag kan växa från besöksnäringen och som kan få unga människor att stanna i avfolkningstrakter. Foto: Privat/wpd. 21 TEM-studien, 2011, Torsby kommun. 22 Fakta om svensk turism 2011, Tillväxtverket. 26 (49)
6. Förutsedd miljöpåverkan Förutsedd miljöpåverkan som redovisas i samrådhandlingen är den påverkan som hittills har kartlagts i detta tidiga skede av projektet. Inför tillståndsansökan och MKB kommer detta att kompletteras bland annat utifrån vad som framkommit på samråd, resultat av inventeringar och djupstudier som görs under samrådsfasen. Den förutsedda påverkan delas upp i påverkan på människor, och påverkan på flora och fauna. 6.1.Påverkan på människor Idag vet vi mycket om hur vindkraften påverkar människor och hur vi kan bygga ut vindkraften i samverkan med närboende och människor som vistas i området. Naturvårdsverket har inom forskningsprogrammet Vindval tagit fram en flera rapporter om olika aspekter av påverkan på människor och som kan vägleda både projektörer och tillståndsmyndigheter. 23 Påverkan på människors hälsa handlar till stor del om ljud och skuggor, som under vissa omständigheter kan påverka människor negativt. Därför finns ett regelverk som styr utbyggnaden av vindkraft så att människor inte ska behöva utsättas för ohälsa i form av ljud- och skuggpåverkan. Vindkraftverk har även en visuell påverkan i form av en förändring av landskapsbilden. Dessa olika former av påverkan på människor ska alltid utredas utförligt i den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i tillståndsansökan. En studie på Gotland (se rutan nedan) har undersökt hur människor som bor nära vindkraftverk påverkas av skuggor, ljud och förändrad landskapsbild och av de tillfrågade ansåg relativt få att deras utsikt stördes av vindkraftverken. 24 6.1.1. Ljud Eftersom det i detta tidiga skede inte är möjligt att avgöra vilken typ av vindkraftverk som är bäst lämpat för platsen har beräkningar av ljud och skuggor samt visualiseringar utförts utifrån 23 www.vindval.se Naturvårdsverkets Vindval är ett forskningsprogram som ger oss kunskap om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. 24 Vindkraftens miljöpåverkan En fallstudie, Widing, Britze, Wizelius, Högskolan på Gotland, 2005. 27 (49)
de mest extrema förutsättningarna, att vindkraftverken är 200 m höga och att källjudet vid turbinen är 106,5 db. 25 Naturvårdsverket har angivit rekommenderade riktvärden för ljudnivån vid bostadshus. 26 Det finns även en mycket tydlig praxis som anger en maximal bullernivå på 40 db(a) utomhus vid bostad som dygnsvärde. 27 Figur 8. Karta över ljudutbredningen med 17 st vindkraftverk med källjud 106,5 db(a). Det är verksamhetsutövarens ansvar att tillse att ljud vid bostad inte överstiger de nivåer som Naturvårdsverket angett som riktvärden, och wpd har gjort en ljudberäkning över den tänkta etableringen enligt Naturvårdsverkets rekommendationer och praxis. Riktvärdet 40 db(a) överskrids inte vid någon bostad eller fritidshus, se även bilaga 1. Fullständiga beräkningar ingår i kommande tillståndsansökan och MKB. För omkringliggande bostäder är den beräknade ljudnivån i denna layout; A Ljugeråsen B Liesmedstorp 16-18 C Storholmen D Gjutbacken E Berg F Liesmedstorp 24 38,0 db(a) 38,4 db(a) 36,1 db(a) 37,9 db(a) 35,2 db(a) 37,8 db(a) Då ljudet endast kommer att vara hörbart för människor i vindkraftverkens närområde och rekommenderade riktvärden för bostäder följs väntas påverkan bli acceptabel. 25 106,5 db(a) är källjudet för Vestas V112, som har högst källjudet av de vindkraftverk som bedöms vara lämpliga. 26 Riktlinjer för externt industribuller, Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer 1978:5. 27 MÖD 2010-05-14 (M 7411-09), MÖD 2009:11, MÖD 2009:32, MÖD 2008-07-29 (M 8489-07), MÖD 2007-12-17 (M 10247-06), MÖD 2006:8, MÖD 2006-01-13 (M 3914-05), MÖD 2005:59, MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2004:40. 28 (49)
Under anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer det att vara en ökad trafik i området och de maskiner som används kommer att skapa buller som kan vara störande under en begränsad tid. Området är dock redan bullerpåverkat av skogsmaskiner, då modernt skogsbruk bedrivs på Stöllsäterberget. 6.1.2. Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan upplevas som besvärande. Vad avser begränsningsvärde för skuggtid finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk att utgå ifrån. I praxis har dock framarbetats en rekommendation som innebär att den teoretiska maximala skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år teoretiskt värde (se även kap 4.3.1). Av dessa 30 timmar per år får inte skugga uppstå längre än 30 min under samma dag. 28 wpd har utfört skuggberäkningar av den teoretiska skuggtiden för den planerade vindkraftsanläggningen, se även bilaga 2. Figur 9. Karta över skuggutbredningen med 17 st 200 meter höga vindkraftverk. För omkringliggande bostäder är den beräknade skuggutbredningen i denna layout; A Ljugeråsen 12:52 tim/år 0:19 min/dag B Liesmedstorp 16-18 6:19 tim/år 0:19 min/dag C Storholmen 0:00 tim/år 0:00 min/dag D Gjutbacken 7:37 tim/år 0:21 min/dag E Berg 0:00 tim/år 0:00 min/dag F Liesmedstorp 24 5:52 tim/år 0:19 min/dag 28 MÖD 2009-12-07 (M 9960-08), MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2005-09-20 (M 9959-04) 29 (49)
Beräkningarna visar att ovan nämnda rekommendationer kommer att innehållas och påverkan på grund av skuggor förväntas bli liten. 6.1.3. Visuell påverkan Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftsetableringar eftersom vindkraftverk är höga och vanligtvis placeras på öppna ytor och/eller höjder. Det gör att en vindkraftsetablering blir synlig på långt avstånd, även om den visuella inverkan varierar. Hur mycket vindkraftverken syns i omgivningen beror, utöver avståndet, på topografi (hur kuperat området är), marktäcke (åker, skog mm), väder och siktförhållanden. Hur den förändrade landskapsbilden upplevs är individuellt och beror även på var i landskapet man står. Landskapet runt Stöllsäterberget innehåller i övrigt inga höga byggnader och på de platser vindkraftverken syns kommer förändringen av landskapsbilden därför vara tydlig. Landskapet där vindkraftsparken planeras är täckt av skog vilket gör att vindkraftverken från många håll kommer att skymmas helt eller delvis. Visualiseringar Ett av de vanligaste och mest accepterade sätten att försöka visa hur en möjlig vindkraftsetablering kan komma att se ut i det befintliga landskapet är att ta fram olika fotomontage. Det är dock viktigt att komma ihåg att det aldrig går att visa exakt hur en tänkt etablering kommer att se ut, utan de bilder som visas är ett försök till uppskattning av en framtida landskapsbild. Fotomontage är idag praxis inom tillståndshandläggningen, och det anses även vara en bra metod för att ge de människor som bor eller vistas i området en grund till att skapa sig en uppfattning om den tänkta etableringen. Inför samråd har wpd tagit fram ett antal fotomontage från de fotopunkter som bedömts som relevanta enligt karta nedan. Efter genomförda samråd med allmänheten och med myndigheterna kan nya fotopunkter bli aktuella. Figur 10. Karta över fotopunkter runt Stöllsäterberget. 30 (49)
Fotomontagen har skapats i dataprogrammet Windpro i enlighet med praxis, och fotografierna är tagna i brännvidd ca 50 mm. Vid fotograferingstillfället kan väder, ljus och siktförhållanden variera kraftigt, vilket naturligtvis påverkar synligheten av verken även i normala fall. I denna samrådshandling har wpd valt att visa fotomontage från Granberg, Lisskogsbrändan och Liesmedstorp. Fotomontage från samtliga fotopunkter kommer att visas vid samråd, men från Kårebolssätern, Kårebolssjön, och Östra Näsberg är vindkraftsparken inte synlig, och från Näsberget är synligheten mycket begränsad (men visas ändå på samrådet). Synligheten av den tänkta vindkraftsparken bedöms i detta skede vara mycket begränsad. Fotopunkt Liesmedstorp - större bild se bilaga 3 Vindkraftverken skyms till stor del av befintliga träd och därför visas även en bild med horisontlinjen (gul) markerad och stiliserade vindkraftverk med röda ringar runt rotorn. Detta för att visa att de finns där bakom skogen, men de kan vara svåra att upptäcka på fotomontaget, vilket återspeglar hur det ofta kan vara i kuperad skogsterräng. 31 (49)
Fotopunkt Lisskogsbrändan - större bild se bilaga 3 Fotopunkt Granberg - större bild se bilaga 3 32 (49)
Hinderbelysning I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (TSFS 2010:155) regleras hur vindkraftverk ska markeras. Vid uppförande av vindkraftverk högre än 45 meter ska anmälan göras till Transportstyrelsen. Enligt föreskriften krävs att vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter markeras med högintensivt vitt ljus. Ljusintensiteten ska vara 100 000 candela vid gryning och skymning men får dämpas till 2 000 candela under mörker. Blinkande ljus krävs på de yttre vindkraftverken i parken (i detta fall på 6 av verken, gulmarkerade på bilden) och fast rött ljus på de övriga verken. De blinkande ljusen synkroniseras så att de blinkar samtidigt. Om det finns samlad bostadsbebyggelse inom en radie på 5 km från ljuskällan, ska högintensiva ljus avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från ljuskällan. Figur 11. Karta över tänkt hinderbelysning i preliminär layout. 33 (49)
6.1.4. Friluftsliv Vanliga friluftsaktiviteter inom projektområdet och i närområdet är jakt, fiske, skogsvandring, bär- och svampplockning, och på vinterhalvåret skidor, hundspann och skoteråkning. Ingen av dessa aktiviteter begränsas av en vindkraftsutbyggnad annat än under byggfasen, då området utgör en arbetsplats med, av säkerhetsskäl, begränsad tillgänglighet. Normalt finns inga avspärrningar runt en vindkraftsanläggning och någon avspärrning planeras inte heller i detta fall. Upplevelsen av området kommer däremot naturligtvis att förändras i vindkraftsparken och på de platser där den syns. Nydragning av vägar kan göra området tillgängligt för fler och kan gynna det aktiva friluftslivet. Den turism som förekommer i närområdet baseras huvudsakligen på det aktiva friluftslivet i någon form, läs mer om detta under rubrik 6.7 Turism, rekreation och friluftsliv. 6.1.5. Risker Is och snö riskerar att vid speciella väderleksförhållanden falla ner i närheten av verken. I ett EU-forskningsprogram (WECO) som studerat vindkraft i kallt klimat har ett riskavstånd tagits fram för iskast. Beräkningsmetoden ger ett högsta riskavstånd på cirka 350 meter vid en maximal vindhastighet på 25 m/s. 29 Det finns normalt inga avspärrningar runt ett vindkraftverk men säkerhetsavstånd till exempelvis järnvägar och bebyggelse kan vid behov förekomma. Ingen bebyggelse eller stadigvarande verksamhet finns inom ett sådant avstånd från de planerade verken, varför risken för skador till följd av haveri, isbildning etcetera bedöms vara mycket liten. För att ytterligare minimera risken för skador planeras vindkraftverken att vara utrustade med avisningssystem och varningsskyltar planeras att sättas upp. Vindkraftverken är även utrustade med övervakningssystem, vilket innebär att vindkraftverken stoppas om till exempel temperaturen i maskinen blir för hög. Vid extrema vindar stoppas verken automatiskt för att undvika alltför stora påfrestningar. Varje vindkraftverk kommer att utrustas med åskledare ansluten till jord. 6.2.Naturvärden När det gäller direkt inverkan på naturvärden är det generellt relativt enkelt att undvika genom att redan i planeringsfasen av vindkraftsetableringen kartlägga vilka områden som har höga naturvärden (se även kap 5.2) och därefter planera layouten för att minimera inverkan på dessa områden. Påverkan på växtligheten beräknas ske lokalt under anläggningsarbetet av vindkraftsparken och vid byggnation av tillfartsvägar. Även under rivningsarbetet av vindkraftverken kan floran påverkas lokalt. Växtligheten förväntas återkomma snabbt när arbetena väl är avslutade. Den preliminära parklayouten har anpassats så att vindkraftverken inte placeras i kända skyddsvärda naturområden eller direkt i sumpskog/myrmark. Vindkraftverken, uppställningsplatser och vägar placeras i första hand på skogsytor av lågt skyddsvärde från naturvårdssynpunkt. Vid Stöllsäterberget är det mer än 1 km till det naturreservat eller riksintresse som ligger närmast vindkraftsparken, vilka inte bedöms påverkas av den tänkta parken. En eventuell förstärkning av den befintliga vägen genom Granbergs naturreservat utreds och kommer att redogöras för i kommande MKB. 29 Tammelin et al, Wind Energy Production in Cold Climate, (WECO), FMI publikation nr. 41, Helsingfors, 2000.
Transporter till Stöllsäterberget kan ske på två alternativa vägar, antingen via en väg som går fram till Stöllsäterberget via den västra sidan, eller via vägen som går öster om Stöllsäterberget. Kommande utredningar får avgöra vilken av dessa som är mest lämpad att använda. Oavsett vilken väg som används behöver den befintliga vägen förlängas fram till vindkraftsparken uppe på Stöllsäterberget. Den kan även behöva förstärkas och/eller breddas. Vägarna går huvudsakligen genom brukad skog, utom på det västra alternativet där en befintlig vägsträcka på runt 300 m passerar genom Granbergs naturreservat. Vid den fortsatta planeringen kommer påverkan på skyddsvärda områden att söka minimeras. Figur 12. Karta över preliminär layout och vägdragning till vindkraftsparken. 6.2.1. Planerade undersökningar av naturvärden För att få en bättre kunskap om områdets naturvärden genomförs en naturvärdesinventering av en extern naturkonsult under hösten 2012. Hela området bedöms först utifrån tidigare kända värden. Fältinventering sker sedan genom besiktning av det område som är aktuellt för placering av vindkraftverk och vägar. Inventeringen inriktas i första hand på att kartlägga värdefulla mark - och vegetationsmiljöer, vilka dokumenteras på karta. Under inventeringen kartläggs också rödlistade arter och värdefulla träd (håligheter, ålder, död ved) i den mån de påträffas inom inventeringsområdet. En särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt lavar och tickor på grund av tidigare fynd av rödlistade arter i området. Om tidigare okända skyddsvärda småbiotoper påträffas vid inventeringen kommer parklayouten sökas anpassas för att minimera påverkan på dessa. 35 (49)
6.3. Fåglar När det gäller vindkraftens påverkan på fåglar har kunskapsläget under år 2011 kompletterats med en syntesstudie där Naturvårdsverket sammanställt resultaten av befintlig forskning på området. 30 Denna studie fastställer att varken den befintliga vindkraften eller den som ryms inom planeringsramen 30 TWh, bedöms påverka beståndet av någon fågelart på nationell nivå. Örnar och andra större rovfåglar samt vissa vadare kan möjligen komma att påverkas lokalt eller regionalt. Generellt är det sällan som flyttande fåglar kolliderar med ett vindkraftverk, de väljer oftast en bana vid sidan om verken även under dåliga siktförhållanden. Nattflygande fåglar flyger oftast högt över vindkraftverken. Vid svåra väderförhållanden kan de dock tvingas ner på lägre höjder. Vissa rovfågelsarter, till exempel örnar, har dock uppvisat en ökad kollisionsrisk. Fåglarna verkar inte undvika att rasta på platser där vindkraftverk står. En del häckande fåglar använder fortfarande områden nära vindkraftverk som häckningsplats, även om känsligheten varierar beroende på fågelart. Idag sker normalt cirka 0-10 fågelkollisioner per vindkraftverk och år och medianen för alla fågelarter är 2,3 kollisioner per vindkraftverk och år. Detta motsvarar cirka 2 000 fåglar per år i Sverige, vilket är mindre än en tusendel av de minst 6-7 miljoner fåglar som dödas per år i Sverige av trafiken. De arter som löper störst risk att kollidera är rovfåglar, måsar, tärnor, hönsfåglar, seglare och svalor. Idag är vindkraft inget problem för någon fågelpopulation som helhet, men vissa arter kan möjligtvis komma att påverkas lokalt. De arter som löper störst risk att påverkas negativt av vindkraftsutbyggnaden är arter som har hög årlig överlevnad och låg reproduktionstakt, exempelvis kungsörn och havsörn, och som häckar inom eller nära en vindkraftspark. Idag räknar man med 0,07-0,14 döda rovfåglar per vindkraftverk och år i Sverige. Andelen örnar som dödas av vindkraft i Sverige är liten jämfört med den andel som dödas i trafiken eller av kraftledningar. 6.3.1. Planerade undersökningar För att få en bättre kunskap om vilka fågelvärden som finns i området utförs under år 2012 en fågelinventering av området. Inventeringen kommer att i första hand att fokusera på rovfåglar då dessa har en hög känslighet för vindkraftsutbyggnaden, men även observationer av andra fågelarter sammanställs vid inventeringen. 6.4.Fladdermöss Undersökningar visat att fladdermöss kan kollidera med vindkraftverk, men att risken i regel är liten förutsatt att vindkraftverken inte är lokaliserade i områden med hög täthet av flygande fladdermöss. Det är vid svaga vindar och vackert väder när insekter samlas kring vindkraftverk som fladdermöss lockas att jaga högre upp i höjd med rotorbladen och risken för kollision förhöjs. Riskerna är som störst under koloniperioden (juni-juli) och migrationsperioden (slutet av augusti-september). 30 Rydell et al, Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Rapport 6567, Naturvårdsverket, 2011.
wpd har inte lyckats hitta någon information om förekomst av fladdermus på Stöllsäterberget. Fladdermöss är vanligast förekommande i kulturlandskap och längs sjöstränder och bland gamla glesa lövskogar. Stöllsäterberget med dess stora barrskogar är en miljö där fladdermöss normalt sällan påträffas. Påverkan på fladdermöss bedöms således bli liten. 6.5.Andra däggdjur Naturvårdsverket har låtit ta fram en syntesrapport som handlar om vindkraftens effekter på landlevande däggdjur. 31 Den fastslår att kunskapsläget är relativt begränsat, men att den främsta störningen i samband med vindkraftsutbyggnad orsakas av den mänskliga aktivitet som kan förknippas med ny exploatering av tidigare ostörda områden. Att själva vindkraftsparken eller förekommande elnätsanslutningar skulle påverka landlevande djur negativt är inte visat. Tvärtom kan en vindkraftsetablering gynna däggdjuren, då nya vägar och öppna ytor ger nya betesmarker och kantzoner för bete. När det gäller området runt Stöllsäterberget är det redan påverkat av både befintliga vägar och modernt skogsbruk, så risken för en negativ påverkan på habitat bedöms som minimal. Den störning som uppstår inträffar främst under byggtiden då det är många människor i rörelse och mycket ljud från byggplatsen, vilket rör sig om en begränsad tid. Om byggperioden sammanfaller med jaktperioden kan jakten i området komma att bli störd varför wpd har som policy att ersätta jaktlaget för arrendeavgiften de aktuella månaderna. Under driftfasen finns inga hinder för att jakten kan fortgå i området. Sammanfattningsvis bedöms negativ påverkan på däggdjur bli mycket liten. Vargspår på Klövfallsvägen och gränsmarkeringen mellan Dalarna och Värmlands län. Foto: Calluna AB på uppdrag av wpd. 31 Vindkraftens effekt på landlevande däggdjur, Rapport 6499, Naturvårdsverket, 2012. 37 (49)
6.6.Kulturmiljö och arkeologi Den tänkta vindkraftsetableringen kommer inte att fysiskt påverka någon av de fornlämningar som kartlagts i detta tidiga stadie (se kap 5.5). Möjligen kan den subjektiva upplevelsen av historiska kulturlämningar påverkas negativt av en näraliggande vindkraftsetablering. wpd har inför samråd tagit fram fotomontage från olika utblickspunkter i omgivningarna, bland annat från Kårebolssätern som är riksintresse för kulturmiljö enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Då vindkraftsparken inte kommer att synas från Kårebolssätern gör wpd bedömningen att ingen påverkan föreligger. Om nya okända kulturlämningar påträffas i samband med etableringen av vindkraftsparken kommer anläggningsarbetet att avbrytas lokalt och länsstyrelsen kommer att kontaktas för en bedömning av fortsatta åtgärder i enlighet med kulturminneslagen 2 kap 10. 6.6.1. Planerade undersökningar Kulturmiljön i närområdet indikerar att det eventuellt kan finnas fler fornlämningar i området. En kulturvärdesinventering genomförs under hösten 2012, vars resultat kommer att ligga till grund för eventuella förändringar i layouten, och redogörs för i kommande MKB. 38 (49)
6.7. Turism, rekreation och friluftsliv En vindkraftspark upptar förhållandevis stora (och relativt oexploaterade) markytor även om den faktiska markpåverkan är relativt liten (ca 5-6 % av ytan). Vindkraftverk utformas för att utvinna maximal effekt, vilket ger dem hög totalhöjd och ofta lokaliseras de på höjdryggar där det blåser bäst. Det gör att en vindkraftsetablering blir synlig på långt avstånd, även om den visuella inverkan varierar. Hur mycket vindkraftverken syns i omgivningen beror utöver avståndet, på topografi (hur kuperat området är), marktäcke (åker, skog mm), väder och siktförhållanden. Närmare vindkraftsparken kan även ljud och skuggor påverka upplevelsen. Hur man upplever detta är subjektivt och beror bland annat på vilka förväntningar man har på vistelsen i området. Det kan vara stor skillnad mellan friluftsupplevelsen på en skotersafari och på en vandring i ett naturområde som upplevs som vildmark. Generellt kan sägas att förväntningar på en tyst och orörd natur kan upplevas som svårare att förena med en vindkraftsetablering. 32 Personliga värderingar gällande förnybar energi och hållbar utveckling kan påverka den sammanvägda upplevelsen och göra att människor trots förväntningar om orörd natur ändå är positiva till en vindkraftsetablering i dessa områden. Det finns inga entydliga studier på hur en vindkraftspark påverkar intressen som turism, rekreation och friluftsliv, och kunskapsläget är relativt svagt. Många av de undersökningar som finns är hypotetiska studier baserade på attityder (vad man tror/är rädd för kommer att hända) från olika intressegrupper (t ex turistnäring) och har ingen anknytning till faktiska etableringar. De erfarenheter som finns från faktiska vindkraftsetableringar ger inget starkt stöd för en negativ effekt på besöksnäringen, och det finns studier som påvisar en positiv effekt. 33, 34, 35, 36 Eftersom varje etablering är unik med sina platsspecifika förutsättningar för turism, rekreation och friluftsliv är det svårt att bedöma påverkan på dessa intressen, både positiv och negativ, av en vindkraftsutbyggnad. Dock kan man utifrån befintliga studier identifiera några generella riktlinjer inför bedömningen; Turister är generellt positiva till vindkraft. En negativ upplevelse kan förstärkas om det visuella inslaget är stort eller om det upprepas frekvent. 37 Befintliga studier har visat både en förlust som en ökning av turister. 32, 33, 34, 35, 36, 38 Det finns inga starka indicier på att turismen i närhet till vindkraftsparker minskar, inte ens i områden där orördhet och landskapsbilden utgjort en viktig del i valet av turistmål. 33 Det finns studier som visar att närboende till en vindkraftspark som utnyttjar området för friluftsliv, i regel är mer positiva till etableringen när den väl är byggd än de var under tillståndsprocessen. 39 Detta skulle kunna avspegla att attityderna inför en planerad utbyggnad inte alltid återspeglar den faktiska utfallet. 32 Vindkraftens påverkan på människors intressen, Rapport 6497, Naturvårdsverket, 2012. 33 Tourist Attitudes towards Wind Farms, MORI, 2002. 34 Public attitudes to windfarms, a survey of local residents in Scotland, Braunholtz, 2003. 35 Investigation into the potential impact of wind farms on tourism in Scotland, NFO System Three, 2002. 36 Rapport fra holdingundersøkelsen om vindkraft på Smøla, Bilet, 2003. 37 Turisters attityder till vindkraftverk I fjällen, Hörnsten, WP 2002:1, ETOUR. 38 Lista vindkraftpark - vudering av mulig innvirkning på turisme og reiseliv, Sweco, Grøner, 2006. 39 Det blev ungefär som vi trodde - Dalforsbornas upplevelser av vindkraftsparken på Hedboberget efter uppförandet, Nätverket för vindbruk, 2011.
En vindkraftsetablering kan även skapa en helt ny form av turism och utgöra ett nytt besöksmål i området. 36 I flera befintliga vindkraftsparker har det arrangerats bussturer och guidade besök för att visa hur man valt att satsa på förnybar energi på orten. 40 Foto från Stöllsäterberget: wpd. 40 Bland annat Vindens hus i Koler med Dragaliden vindkraftspark, samt turer till Havsnäs vindkraftspark i Strömsund. Även Näsuddens vindkraftspark på Gotland och Utgrundens park i Kalmarsund anges som attraktiva besöksmål. 40 (49)
7. Investeringar, arbetstillfällen, lokal nytta Investeringar i vindkraftverk, vägar och elnät bedöms uppgå till ca 400-500 miljoner kr för en vindkraftspark av den här storleken. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva vindkraftverken, medan cirka 10-20% bedöms bestå av lokal infrastruktur såsom vägar och elnät. En vindkraftsetablering bidrar till många nya arbetstillfällen, främst under projekterings- och byggfasen, men även i drift. Hur många arbetstillfällen en etablering kan generera beror mycket på förutsättningarna på platsen, elnätsanslutningen och avstånd till leverantörer, men även på tillgången på kompetens i regionen. I en fallstudie från Havsnäs vindkraftspark i Strömsunds kommun, bestående av 48 stycken vindkraftverk med total installerad effekt om 95,4 MW, har följande fakta framkommit: 41 Drygt 1 000 årsarbeten behövdes för att åstadkomma Havsnäs vindkraftspark, från idé till färdig park. Av 1 000 årsarbeten totalt blev den regionala sysselsättningseffekten 25 %, alltså 250 årsarbeten. Fler än 130 företag har totalt varit involverade från starten år 2003 t o m invigningen den 2 september 2010. För driftfasen bedöms sysselsättningen uppgå till 25-30 årsarbeten per år i 25 år. Ungefär 20 årsarbeten av dessa uppskattas bli regionala jobb. Totalt i Sverige beräknas vindkraftsbranschen ge 6 000 14 000 årsarbeten fram till år 2020, om vindkraften byggs ut i enlighet med Regeringens målsättning. 42 7.1.Lokalt ägande Om tillräckligt stort intresse finns lokalt kommer det att erbjudas möjligheten att köpa vindkraftsandelar. Andelar kommer att säljas i första hand till närboende och i andra hand till invånare och företag i kommunen. Som andelsägare producerar man i princip sin egen el och minskar därmed de egna elkostnaderna. Man slipper dyra mellanhänder och får köpa el till ett lågt och stabilt pris. Dessutom bidrar man till att minska koldioxidutsläppen. 7.2. Vindkraftsfond - Bygdepeng wpd har beslutat att avsätta medel till en lokal vindkraftsfond från vindkraftspark Stöllsäterberget. Syftet är att bygden där vindkraftsparken byggs ska få del i det värde som vindkraften skapar. Exempelvis kan en vindkraftsfond upprättas, ur vilken de som bor och verkar i området kan söka pengar för projekt som utvecklar bygden. 41 Fallstudie av vindkraftsparken Havsnäs, Strömsunds utvecklingsbolag, september 2010. 42 Jobb i medvind Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi 2009.
Ersättning motsvarande 0,5 % av bruttoinkomsten uppskattas för en park med exempelvis 15 vindkraftverk ge cirka 200 000 kr per år, vilket genererar cirka 4 miljoner kr på 20 år. 43 7.3.Synpunkter och frågor För oss på wpd är det viktigt att få med era synpunkter på projektet och ta del av lokal kunskap om området för att vi ska kunna utforma etableringen så bra som möjligt. Om ni har synpunkter på hur projektet skall utformas, om ni vill ställa frågor om projektet eller om ni vill ha ytterligare information går det bra att kontakta projektledaren Weronica Ekholm på telefon 08-501 091 71. Det går även bra att skicka e-post till w.ekholm@wpd.se eller vanlig post till: wpd Scandinavia AB Ref: Stöllsäterberget Ferkens gränd 3 111 30 Stockholm Remissvar och synpunkter på samrådet bör vara wpd tillhanda senast den 14 december 2012. 43 Beräknad produktion 75 000 000 kwh per år, antagen ersättning el och elcertifikat totalt 45 öre/kwh. 43 (49)
Bilaga 1. Ljudutbredning
Bilaga 2. Skuggutbredning
48 (49)