Verksamhetsberättelse för Psykologföreningen för Landstinget i Värmland 2017

Verksamhetsberättelse för Psykologföreningen för Landstinget i Värmland 2017 Psykologföreningen i LiV är en arbetsplatsförening inom Sveriges psykologförbund och har det övergripande ansvaret för förbundets lokala verksamhet. Vi är en förening som verkar för både psykologyrkets utveckling och för psykologers arbetsmiljö och villkor. Vi tror att detta är ett arbete vi gör bäst tillsammans, genom att träffas och utbyta kunskaper och erfarenheter, uppmuntra och stötta varandra. Stöd till enskilda medlemmar i kontakter med arbetsgivaren är också en väsentlig del i detta arbete. Psykologföreningen har den 12 november 2017 73 medlemmar enligt Sveriges Psykologförbunds register. Det är dock en något osäker uppgift då det förekommer att psykologer anställda inom LiV har annan arbetsplats än den som angetts i medlemsregistret, och vice versa. När vi jämför olika uppgifter kan vi uppskatta att anslutningsgraden är hög. Det är främst bland de äldre psykologerna som flera valt att inte vara anslutna eller att gå ur förbundet oftast med hänvisning till ekonomiska skäl. Någon har lämnat med hänvisning till chefsuppdrag. 1

Vid årsmötet 2016 valdes följande 7 ledamöter till föreningen styrelse: Ordförande: Petter Tunlind, Vice ordförande: Oskar Eriksson, Kassör: Andrea Wassenberg, Sekreterare: Linnea Bergek, Övriga Ledamöter: Christina Görsing Kleine, Stefan Lindstedt och Monica Zanotto. Styrelsen inledde arbetet med planeringsmöte den 18 januari och har därefter genomfört ytterligare 8 styrelsemöten med konsekvent god uppslutning av styrelsemedlemmarna. Vid styrelsemöte den 27/9 deltog Martin Carlsson från valberedningen. Årets styrelse har inneburit stora förändringar mot tidigare år, inte minst då detta har varit första året med en ny ordförande efter tidigare ordförande Ulrika Sharifis mångåriga tjänst. Detta har ställt krav på förändringar och nya arbetssätt. Bland annat har fokus legat på att fördela arbetet mer inom styrelsen och försöka involvera så många som möjligt i arbetet. Styrelsen har även försökt använda sig mer av föreningens sida på landstingets intranät för att nå ut till medlemmar, samt haft en uttalad policy om att medlemmar är välkomna att delta på styrelsemöten. Trots detta erbjudande har ingen medlem, annat än särskilt inbjudna, hittills deltagit på styrelsemöten. Föreningens ordinarie revisorer är Natalia Botina och Maria Marinopoulou, suppleanter saknas. Valberedning har utgjorts av Martin Carlsson och Iuliia Kardash. Medlemsmöten Föreningen ordnar medlemsmöten kontinuerligt under året för att förmedla information rörande såväl fackliga- som professionsfrågor. Till dessa träffar bjuds ofta alla psykologer i länet in, oavsett arbetsplats. Dessa medlemsaktiviteter är möjliga att genomföra genom de anslag vi beviljas från Sveriges Psykologförbund. Den årliga traditionen att ha en psykologdag har tyvärr legat på is under detta år. Planen var att bjuda in en föreläsare som kunde berätta om self-compassion som en del av en satsning på arbetsmiljöfrågor. På grund av kostnads- och bokningsproblem kunde detta tyvärr inte arrangeras. Den 7/6 bjöd föreningen in till after work på Bishops Arms. Vi fyllde två bord av psykologer och psykologstudenter som åt och drack gott, samt diskuterade allt mellan himmel och jord. Föreningen anmälde ekipage till Värmland Pride Parad som gick av stapeln den 9 september. I vad som nu börjar bli en tradition samlades yrkesverksamma psykologer, studenter, vänner, barn, bekanta, partners och andra för att gå med i en regnig, men härlig parad där vi stod upp för allas lika värde och rätt till kärlek. 2

Medlemsmöte hölls den 12/9 i Psykologenhetens lokaler. Huvudsyftet var att diskutera olika aspekter av den kommande praktikperioden för psykologkandidaterna från KaU, inte minst hur det kommer att påverka psykologernas arbetssituation. Inbjudna var studierektor från PTPprogrammet, Marja Rudenhed, studierektor för landstingets åtagande för VFU Ann-Sofie Enyck, samt hennes vikarie under föräldraledighet Oskar Eriksson. På mötet diskuterades även lönefrågor och den kommande förhandlingen om flextidsavtal. Årsmöte för föreningen är planerat till den 27 november kl 17 på Bryggaregatan 7 i Karlstad. I samband med årsmötet har vi bjudit in specialistpsykolog Maria Marinopoulou som ska berätta om kliniskt forskningsarbete som landstingspsykolog. Facklig samverkan inom landstingets verksamheter Under året har föreningen fortsatt den fackliga bevakning i enlighet med vårt samverkansavtal genom representation i samverkansgrupper inom landstingets divisioner där psykologer finns anställda. Vi har försökt att bibehålla och i viss mån utöka vår fackliga närvaro inom verksamheterna. Särskild fokus har legat på att utöka antalet utsedda skyddsombud i landstinget. Detta har lyckats relativt väl då vi har gått från ett skyddsombud vid årets början till fyra stycken vid årets slut. Den långsiktiga ambitionen är dock att vi ska ha skyddsombud i samtliga berörda verksamheter. På central samverkansnivå företräds vi av SACO och ges ofta möjlighet att tillsammans med dem lämna synpunkter i aktuella frågor och särskilt frågor som berör berör psykologer specifikt. Företrädare på SACO-rådet har varit ordförande Petter Tunlind under större delen av året, samt under oktober och november, då Petter Tunlind inte har kunnat delta konsekvent pga föräldraledighet, även vice ordförande Oskar Eriksson. Viktiga frågor som under året har behandlats via SACO-rådet innefattar bland annat införandet av Bästa Effektiva OmhändertagandeNivå BEON, organisationsförändringar inom Området Öppenvård, utredning kring organisering av vissa professioner (bland annat psykologer), hantering av facklig tid i landstinget, införande av verksamhetsområdet Nyckelkompetenser samt förhandling av nytt flextidsavtal. SACO har under året haft bristande resurser och vissa svårigheter med att delta i alla mötesforum. Medlemsförbunden, däribland Psykologförbunden, har dock gjort sitt bästa för att hantera detta. Under året har dock ett av medlemsförbunden, Fysioterapeuterna, valt att dra sig ur SACO-samarbetet på lokal nivå. Samverkansgrupp saknas på områdesnivå. Detta har i ett flertal forum, av Psykologförbundet, påtalats som en brist i den nya organisationsmodellen. Det medför att det inte finns någon 3

övergripande nivå där frågor som berör samtliga psykologer, eller psykologer i flera verksamheter, kan diskuteras med arbetsgivaren. Inom psykiatrin har Kajsa Knape företrätt psykologförbundet i fackligt samråd för Öppenvårdspsykiatrin i Karlstad. Efter sammanslagningen med primärvården har hon delat på förtroendemannauppdraget inom Verksamhetsområde öppenvård Södra med Oskar Eriksson som tidigare var facklig förtroendeman på Vårdcentralen Kronoparken. Under året har diskussioner bland annat skett om att formerna för samverkan behöver förbättras och Psykologförbundet har påtalat behovet av att kopplas in i frågor tidigare i beslutsprocessen. Oskar Eriksson har även utsetts som skyddsombud för Vårdcentralen Kronoparken. Andrea Wassenberg har företrätt Psykologförbundet i fackligt samråd för Öppenvårdspsykiatrin i Torsby-Hagfors, samt efter organisationsförändringen i Verksamhetsområde Öppenvård Norra. Frågorna har i stor utsträckning rört vårdcentralernas kompetensförsörjning. Öppningar finns för utvidgning av psykologtjänsterna inom både primärvård och psykiatri. Samverkan fungerar relativt bra och cheferna tar till sig de fackligas synpunkter. Andrea Wassenberg har utsetts som skyddsombud för Öppenvårdspsykiatrin i Torsby-Hagfors. Inom övriga delar av vuxenpsykiatrin och primärvården saknar vi tyvärr representation. För lokal samverkan på Barn- och ungdomspsykiatrin har Siri Jakobsson Støre varit facklig förtroendeman. Hon har dock varit föräldraledig under större delen av året och BUP har under denna period helt saknat facklig representant. Med tanke på de mångåriga problemen med hög personalomsättning och dålig arbetsmiljö på BUP är detta förstås olyckligt. Förhoppningen är att den fackliga insynen och påverkan kommer att öka framöver. För Verksamhetsområdet Barn- och familjehälsa är Linnea Bergek facklig förtroendeman. Under året har samverkansmöjligheterna varit dåliga bland annat pga sena kallelser. Verksamheten har under året genomgått chefsbyte. I verksamhetsområdet Psykologenheten, Enheten för stressrelaterad ohälsa och Logopedenheten har Petter Tunlind varit facklig förtroendeman. Under året har diskussioner om arbetsmiljö, Psykologenhetens roll i det nya området, tillsättningar av enhetschefer samt förändringar i verksamheten, bland annat i form av tillägget av rehabiliteringskoordinatorer i EFSO, varit aktuella. Som vanligt har även finansieringen av EFSO varit uppe för diskussion. På detta område syns dock en viss ljusning då områdeschefen Mattias Karlsson har utlovat att EFSO ska finnas kvar åtminstone så länge han är områdeschef. Under hösten har även arbete påbörjats 4

för att få till stånd nya skyddsronder för Psykologenheten och EFSO. Petter Tunlind har utsetts som skyddsombud för verksamhetsområdet. På Barn- och Ungdomshabiliteringen har vi saknat facklig representation. Diskussioner har förts med psykologerna där om hur de vill bli representerade. Under den senaste tiden ser vi tyvärr en ökad personalomsättning på BUH. På Vuxenhabiliteringen företräds Psykologförbundet av Gunnar Lönngren som är facklig förtroendeman och Iuliia Kardash som är skyddsombud. Psykologförbundet har där ställt sig negativa till sammanslagning med BUH och har varit aktiva i samverkansmöten under året. Under hösten har beslut tagits om en sammanslagning av BUH och VUH i ett verksamhetsområde, som kommer att påverka samverkansformerna framöver. Individuell rådgivning och fackligt stöd Den vanligaste formen av rådgivning till medlemmar gäller villkor och löner, regler kring olika anställningsformer, sjukskrivning, tjänstledighet osv. Det är positivt att många medlemmar tar kontakt inför eller under anställning och tar reda på vad som gäller, diskuterar vad som är rimliga villkor och hur förutsättningarna ser ut. Vi har försökt uppmuntra till detta då vi ser det som ett sätt att gynna löneutvecklingen. Rådgivning har skett kontinuerligt under året både via telefon och mail och direkta möten. Under året har också förekommit att medlemmar behövt mer riktat stöd i kontakt med arbetsgivaren relaterat till löner och avtal. Detta har huvudsakligen gjorts av Petter Tunlind och Oskar Eriksson i samråd med ombudsman på Psykologförbundets kansli. Löner Lönegruppen företräder psykologerna i löneöversynens olika överläggningar, bevakar och driver lönebildningsfrågor för psykologer i landstinget och utveckling rörande tillämpning av löneavtalet. Vi ger också information och råd till enskilda medlemmar i lönefrågor. I lönegruppen har under året Oskar Eriksson, Linnea Bergek och Petter Tunlind ingått. Vår hållning när det gäller psykologers löner är att utbildning, ansvarstagande och resultat ska löna sig och lönerna ska öka med erfarenhet, kompetens och ansvar och som akademiker ser vi det som självklart att det ska vara möjligt att tredubbla sin lön under yrkeslivet. Det behöver alltså finnas slutlöner som är tre gånger så höga som ingångslönerna. För att vara en attraktiv arbetsgivare för psykologer krävs goda utvecklings- och karriärmöjligheter, även avseende lön. Detta kan till exempel handla om, men begränsar sig inte till, införande av specialisttjänster och 5

andra karriärvägar. Psykologgruppen i landstinget har dock en mycket begränsad lönespridning, vilket innebär en platt livslönekurva som bidrar till kända rekryteringssvårigheter. I samband med årets lönerevision har lönegruppen deltagit i den gemensamma öppningen av lönerevisionen 10 februari, överläggningar för Sveriges psykologförbund 17 mars, samt avstämning av löneöversyn 24 maj. Efter överläggningar har lönesättning i år genomförts enligt förhandlingsmodell chef-medarbetardialog där lönesamtal och lönesättande samtal har föregåtts av medarbetarsamtal. Löneöversynsöverläggningarna skulle följas upp under hösten enligt överenskommelse för fortsatt analys av statistik, diskussion om lönekartläggning samt konkretisering av det fortsatta lönearbetet. På grund av flertalet ombokningar från arbetsgivarens sida har detta dock fortfarande inte skett. Tid finns bokad för detta den 27/11. Inför budgetarbetet 2018 har vi sammanställt och inkommit med vår analys och våra synpunkter avseende behov av satsningar på psykologer för att kunna erbjuda attraktiva löner och bibehålla kompetens. Vi har särskilt framhållit landstingets åtagande i förhållande till psykologprogrammet och nödvändigheten att bibehålla erfarna och kompetenta psykologer samt att rekrytera för att klara åtagandet. Vi har även tryckt särskilt på den låga psykologtätheten i Värmland, som ligger näst lägst i landet. Arbetsgivaren har i år inte gjort någon särskild satsning på Psykologer, efter att de tre föregående åren ha prioriterat psykologer. De har dessutom valt att inte uttala något mål för psykologernas lönespridning, något man tidigare gjort och då nämnt 40 % som ett mål. Analysen av underlaget vi fick inför avstämningen visar på en genomsnittlig ökning för Leg. Psykologer som ej är chef eller specialist på 2,4 % eller 936 kr. Medianlönen ligger numera på 39 600 kr (medel 40 116 kr) med ett spann från 10:e till 90:e percentilen på 36 530 till 44 210. Lönespridningen ligger numera på 21 %, vilket är lägre än tidigare år. Med tanke på en blygsam löneökning och en minskande lönespridning är vi kritiska mot utfallet av årets löneöversyn, särskilt i en tid då svårigheterna med att rekrytera och behålla psykologer är så stora. För Psykologer med specialisttjänst ser vi en löneökning på 2,7 % och en medellön på 53 067 kr. Även i år har vi genomfört en webb-baserad enkät för att tillsammans med SACO-förbunden DIK, Fysioterapeuterna, Naturvetarna, SRAT, Sveriges Arbetsterapeuter och Sveriges Ingenjörer av hur medlemmarna upplever löneöversynsprocessen. Undersökningen ger oss viktig information om hur våra medlemmar upplever löneöversynsprocessen och utgör ett gott underlag när vi träffar arbetsgivaren för att göra avstämning av lönerevisionen. Årets enkät har gjorts med ett nytt enkätverktyg då vi förlorat tillgången till det gamla. Det har även inneburit en lägre arbetsbörda för Psykologförbundet då vi inte längre har administrerat enkäten ensamma. 6

Av undersökningen ser vi en fortsatt positiv utveckling av löneöversynsprocessen jämfört med tidigare år när det gäller chef- medarbetardialog, på flertalet punkter. En slutsats är dock att kännedomen om de individuella lönekriterierna fortsatt är dålig, samt att man i för liten utsträckning diskuterar vad medarbetaren kan göra för att påverka sin löneutveckling. Överlag syns dock en långsam förbättring även inom dessa områden. Vi ser därför fortsatt positivt på chef-medarbetardialogens möjligheter att bidra till en bra löneöversynsprocess, men anser att cheferna behöver mer kunskap inom lönearbete, samt större ramar för löneökningar. Utöver den årliga löneöversynen bevakar vi hur löner och villkor utvecklas och hur löneavtalet följs. Ett problem som har funnits i många år är att landstinget i praktiken tillämpar fasta ingångslöner, i strid med vårat sifferlösa avtal där lön ska vara individuell och differentierad. Vi har fortsatt vara starkt kritiska till detta tillvägagångssätt och försöker stötta de psykologer som förhandlar om anställning i deras förhandlingar. Tyvärr har landstinget förlorat ett flertal psykologer på grund av ovilja att tillämpa en individuell lönesättning. Arbetsmiljö Som nämnts tidigare har fokus legat på att öka antalet skyddsombud bland psykologerna. På sikt är det en viktig förutsättning för att på ett bra sätt kunna bevaka arbetsmiljön ute i verksamheterna. En annan viktig faktor som vi har försökt uppmärksamma är psykologbristen i länet, som bidrar till en orimligt hög arbetsbelastning för de psykologer som finns i landstinget. Detta gäller särskilt nu inför höstens praktikperiod för psykologkandidaterna från KaU, som kommer utgöra en ytterligare väldigt stor arbetsuppgift för många av psykologerna i LiV. Vi har tagit fram statistik som visar att Värmland har näst lägst psykologtäthet i landet, med 23,6 årsarbetande psykologer per 100 000 invånare. Detta att jämföra med riksgenomsnittet på 37,3 årsarbeten. Trenden är dessutom att vi ser en långsam försämring. LiV hade 2016 88 anställda psykologer och skulle behöva 139 för att med den aktuella tjänstgöringsgraden kunna nå upp till riksgenomsnittet. Vi har betonat dessa siffror i kontakter med ledning, media och politiker. Bland annat hade vi den 9 oktober ett möte med Värmlandssamverkans representanter i landstingsstyrelsen då vi diskuterade frågan och möjliga lösningar. Siffrorna har även diskuterats med områdeschef Mattias Karlsson i några sammanhang vilket lett till att han tagit upp frågan även i andra forum. Specialisttjänster Några ytterligare tjänster med specialistfunktion har inte inrättats sedan förra verksamhetsberättelsen skrevs. Ytterligare en av de redan befintliga specialisttjänsterna har dock tillsatts. Det är specialisttjänsten på BUP som har inrättats med en tjänstebeskrivning som 7

innefattar ett Psykologiskt ledningsansvar och deltagande i ledningsgruppen. Psykologförbundet ser självklart positivt på detta och verkar för att liknande tjänster kan skapas i andra verksamheter. Övriga aktiviteter Psykologförbundet har representerats av Oskar Eriksson och Linnea Bergek i arbetet med riskbedömning inför införandet av BEON i Område öppenvård. Vi har i samband med detta även kunnat framföra synpunkter på innehållet i rapporten om psykisk ohälsa och arbetet med detta. Vi har deltagit i möten med Eva Stjernström angående den framtida organiseringen av vissa yrkesgrupper, bland annat psykologer. I detta sammanhang representerades vi av Petter Tunlind, Oskar Eriksson och Maria Marinopoulou. Möten hölls 30/5 och 13/9. Flera av våra fackliga förtroendemän har deltagit i partsgemensamma utbildningar i facklig samverkan som arrangerats gemensamt av de fackliga förbunden och LiV. Några av oss har även deltagit i utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete (SAMBA) som hållits under året. Vi har även medverkat i ett antal rekryteringsprocesser i landstinget. Bland annat i rekryteringen av PTP-psykologer till det nya centralt finansierade PTP-programmet. Psykologförbundet har varit mycket positiva till detta arbete, även om processen har varit något stressad och svår att delta i. Året har även präglats på många vis av förberedelser inför vårens praktikperiod för psykologkandidaterna från KaU, vilket nämndes tidigare. Petter Tunlind har under våren deltagit på Psykologförbundets rådskonferens i egenskap av kongressombud för Värmlands valdistrikt. På rådskonferensen diskuterades bland annat förbundets arbete med löner och villkor. Framtiden En av de stora utmaningarna och samtidigt stora möjligheterna under nästa år kommer att vara den första praktikperioden för psykologkandidaterna från psykologprogrammet. Landstinget har gjort ett åtagande att ta emot 20 kandidater, vilket kommer att innebära en utökad arbetsbörda för många av landstingets psykologer. En av förbundets uppgifter i detta blir att bevaka att denna ökade börda motsvaras av rimliga möjligheter till att avsätta tid för detta arbete, men även att engagemang i form av handledning belönas med lön och dylikt. Kompetensförsörjningen är liksom tidigare en mycket viktig utmaning för landstinget. Chefer och fackliga förtroendevalda vittnar om att svårigheterna med att rekrytera och behålla 8

psykologer kvarstår och på vissa sätt förvärras. Landstinget arbetar bland annat för att överbrygga detta med att skapa flexibla och tidsbegränsade anställningsformer, i form av det som har kallats för Nyckelkompetenser. Psykologförbundet har varit kritiska till denna utveckling som vi ser som ett steg mot ett hyrpsykologsystem. Vi tror istället att landstinget alltjämt behöver förbättra villkoren för de fast anställda psykologerna och sträva mot stabila och långsiktiga anställningsformer. En stor del av detta är att arbeta för attraktiva löner och andra villkor. Det är även viktigt med en differentierad lönestruktur där engagemang, kunskap och skicklighet belönas. Vi ser också stora möjligheter i att använda specialisttjänsterna som en morot att arbeta mot, men även en trygghet att luta sig mot för de psykologer som ännu inte är specialister. På så vis kan landstinget, genom att tillsätta de specialisttjänster som finns samt inrätta nya, skapa attraktiva psykologarbetsplatser. En del av detta arbete bör vara att införa specialiseringstjänster för att skapa nya specialister med rätt kunskaper för specialisttjänsterna. Lönearbetet behöver fortsatt vara ett prioriterat område och vi bör verka för att återigen bli en prioriterad yrkesgrupp. Vi ser i år en långsammare löneutveckling och en stagnerad lönespridning. Det är av stor vikt att hjälpa landstinget att se att de inte har råd att förlora en enda psykolog i dagsläget och att attraktiva anställningsvillkor är ett av de främsta verktygen de har för att försäkra sig om detta. Hand i hand med detta går arbetsmiljö som alltjämt behöver vara ett prioriterat område. Vi vet att psykologer är en utsatt grupp vad gäller stressrelaterad ohälsa. Psykologföreningen bör fortsatt arbeta för att öka antalet skyddsombud, samt bevaka att psykologerna har rimliga möjligheter att utföra sitt arbete med en känsla av balans mellan krav och kontroll. Vi bör även arbeta för att vi blir fler psykologer som kan dela på arbetsbördan. Landstinget genomgår alltjämt förändringar i kölvattnet av den stora organisationsförändringen. Vi har fortsatt ett antal utmaningar framför oss i att se till så att psykologisk kompetens tillvaratas på bästa möjliga vis. Styrelsen för Psykologföreningen i Landstinget i Värmland genom Petter Tunlind, ordförande 9