Konsekvensanalys - aktieutskiftning Inledning Bakgrund Frågan om ägarskapet för aktierna inom bolagskoncernen GSF AB har diskuterats vid ett flertal tillfällen, inom GFS styrelse och mellan medlemskårerna, sedan bolagen bildades 2006. GFS styrelse har vid flera tillfällen (08/09, 10/11 och 12/13) diskuterat en utskiftning och varje gång fått liknande resultat, ett oenigt ställningstagande för ett tills vidare fortsatt ägande av bolagen via GFS. Diskussionen fortsätter dock att komma upp nu senast under hösten 2014 och med anledning av detta beslutades det under vintern verksamhetsåret 2014/15 att en konsekvensanalys, av en eventuell utskiftning, skulle genomföras för att medlemskårerna ska kunna fatta ett välgrundat beslut i frågan. Konsekvensanalysgruppens sammansättning Konsekvensanalysgruppen sattes samman av presidiet under verksamhetsåret 2014/15 och fastställdes av styrelsen. Alla i gruppen har erfarenhet av GFS verksamhet sedan tidigare. Stina Fredriksson sammankallande Gustav Öberg Fredrik Lövhall Linus Månsson Jesper Blomqvist Anna Steen (under våren) Josefin Söderpalm Henry Drefeldt Rapportens upplägg Nedan finner ni en rapport som innehåller allt som Konsekvensanalysgruppen funnit vara av vikt att beakta innan ett beslut i frågan om aktierna. Gruppen har diskuterat frågan ur följande aspekter: GFS som organisation, medlemskårerna, bolagen och studentpopulationen. Konsekvensanalysgruppen har även tagit del av, och diskuterat, det första förslaget på nya styrdokument som Chalmers studentkår lade fram under våren 2015, men rapporten kommer knappt beröra dem eftersom de bara var ett första utkast. Konsekvenser för GFS som organisation Ekonomiska konsekvenser GFS har idag inkomster, och besparas framförallt utgifter, som är helt eller delvis beroende av organisationens ägarroll i bolagskoncernen. GFS har ett barteravtal med GSF AB avseende bland www.gfs.se info@gfs.se Sida 1 av 6
annat lokaler och IT. Enligt en fiktiv offert från GSF ABs VD skulle kostnaderna för att inte längre ha ett sådant barteravtal innebära att GFS skulle få ett betydande budgetunderskott. Skulle kunna lösas med att kårerna förhandlar fram ett liknande avtal mellan GFS och GSF AB Skulle kunna lösas med en höjd medlemsavgift upp till 2,60 SEK per HST och termin. Höjningens storlek beror på hur andra externa medel också påverkas av en utskiftning. Konsekvenser för GFS påverkansverksamhet Från styrelsen har lyfts tanke om att GFS framstår som oseriöst om organisationen ej blir mer tillspetsad i sitt uppdrag än vad den är i dagsläget. Inom Konsekvensanalysgruppen har detta diskuterats och vägts mot hur andra parter än kårerna skulle reagera på en utskiftning. Gruppen har en tanke om att bolagen hjälper GFS att sprida sitt namn och stärker GFS varumärke. GFS har åsikter om att friskvård och gym skall finnas till studentpriser och tar, genom sina bolag, ansvar för detta själva. Via bolagen sänds en positiv signal om att GFS inte bara har åsikter utan också är verksamma? Ägandet av bolagen gör GFS till en aktör såväl som opinionsbildare. Skulle kunna lösas genom att GFS fortfarande är med och startar upp verksamhet för att sedan flytta ut den i kårernas bolag? Gruppen tror dock att ägande är en starkare säljpunkt än uppstart. Studenterna i Göteborg kommer främst i kontakt med GFS genom bolagen och stiftelserna. GFS är något som bara är känt främst inom kårvärlden. 1. Det kanske inte finns någon anledning för gemene student att veta vilka GFS är? 2. Gruppen tror ägandet ökar chansen att studenterna har hört talas om GFS och tycker det är bra om namnet redan är känt när det sedan (förhoppningsvis) figurerar i media. Oavsett, men särskilt, om bolagen skiftas ut från GFS måste medlemskårerna ta ett mycket större ansvar att etablera GFS hos studenterna och externa aktörer samt att se till att information om föreningen finns för den som önskar det. Hur spetsig bör en organisation vara? Många organisationer, och i synnerhet kårer, har en bred verksamhet, vilket ger en bred kompetens inom organisationen, lockar fler att engagera sig och ger större möjligheter till att knyta kontakter och ha kunskap om frågor som berör organisationens kärnverksamhet på olika sätt. Genom att ha en bredd i verksamheten skaffar sig organisationen en legitimitet GFS tycker inte bara saker, och en kompetens GFS vet vad de pratar om! Dessa egenskaper kan vara svårt att få om organisationen enbart arbetar med opinionsbildning och påverkan. Ett exempel är att tankesmedjan Timbro är en spetsig påverkansorganisation medan Svensk Näringsliv är en bred samarbets- och intresseorganisation som genom kompetens och legitimitet har mycket stor genomslagskraft. GFS styrka i påverkansarbetet är dess nätverk. Ett nätverk som gynnas av GFS kompetens och legitimitet. www.gfs.se info@gfs.se Sida 2 av 6
En annan fråga som tyvärr måste lyftas är huruvida GFS kommer tillåtas, av sina medlemskårer, vara studenternas politiska röst. En ren påverkansorganisation kräver långsiktighet som ofta saknas i de flesta organisationer och kanske särskilt bland studentkårer (iom att majoriteten av arbetsstyrkan byts ut varje år) Kårernas inställning till hur politiska GFS får vara har varierat över tid. Under 2014/15 var kårerna betydligt mer positiva, än innan, till att GFS för den politiska debatten och höll sig själva i stort sett utanför den, men kommer GFS bibehålla den ställningen i Göteborgs kårvärld? Styrelsens och presidiets situation Presidiet jobbar väldigt lite med bolagen idag, förutom när frågan om utskiftning lyfts, och även styrelsen ska i teorin ägna lite tankeverksamhet åt bolagen, det är anledningen till att GFS har Ägarutskottet. Diskussionen om en utskiftning har emellertid dykt upp ungefär vart tredje år de senaste tio åren och varje gång den blossar upp blir arbetssituationen för både presidium och styrelse mer krävande. Frågan tar energi och resurser som hade kunnat ägnas åt annat. En utskiftning skulle göra att utskiftningsfrågan lyftes ut från GFS och organisationens verksamhet skulle således i framtiden inte behöva lamslås på grund av en återkommande diskussion. Konsekvenser för bolagen 2006 skapades bolagen som inkapslade verksamheter för att en del av verksamheten skulle kunna falla utan att dra med sig GFS och övriga verksamheter. Eftersom GFS och dess medlemskårer till majoriteten inte hade någon bolagsägarkompetens skapades ett koncernbolag, med expertkompetens i form av ledningsgruppen. Koncernbolaget äger dotterbolagen medan GFS äger koncernbolaget (GSF AB) och kan därmed ägna sig åt att diskutera det de är bra på ideologi, värdegrund och visionsarbete medan koncernen ägnar sig åt de mer praktiska bolagsfrågorna. Frågor för en ägare av GSF AB att diskutera borde exempelvis vara vad är studentintresset med dessa bolag?, vilka problem möter dagens studenter och kan våra bolag hjälpa till att lösa dessa?. Expansionsidéer, hur marknaden kommer utvecklas, ekonomiska risker, avvägningar och så vidare är frågor som bäst diskuteras i moderbolagets styrelse. Bolagen drivs alltså i bolagsform av praktiska skäl, men egentligen är ideologin ideell. Bolagen bör verka i studentintresset och inte i ägarintresse. Detta vilar på GFS värdegrund. Med förändrat ägande frikopplas bolagen från GFS och därmed från denna filosofi. Konsekvenserna nedan formuleras utifrån denna tanke. Fem ägare istället för en Risk för att bolagsstyrelserna spelar ut ägarna mot varandra, eller att ägarna bråkar över huvudet på VD. Exempel på detta finns både i Göteborg och runt om i landet. Kan eventuellt lösas genom en Ägargrupp som sköter förhandlingar. Vem ska leda denna? Konsekvensanalysgruppen ser en risk med att sammankallande kommer från en kår med ett specifikt kårintresse. Hellre då en neutral samtalsledare, t.ex. från GFS. www.gfs.se info@gfs.se Sida 3 av 6
Genom att GFS har kvar en roll vid en utskiftning löses också delvis den kompetensförlust som diskuteras tidigare. De flesta bolag har många ägare, men då en majoritetsägare som skall ge bolaget viss stabilitet. Vad skulle det innebära för bolagen om en specifik kår utgjorde denna majoritet? Mer engagerade ägare? Ett formellt ägande genom aktier i balansräkningen skulle möjligtvis kunna motivera kårerna till att engagera sig mer i bolagen. Å andra sidan har kårerna till sin uppbyggnad och historia olika erfarenhet och intresse av bolagsfrågor. Detta visar sig i dagens Ägarutskott där kårerna har möjlighet att ha en specialintresserad student som representerar dem just i det visionära arbetet kring bolagen. Denna lösning har inte fungerat och Konsekvensanalysgruppen ser inte varför detta skulle förändras för att ägandet av aktierna förändras. Det handlar i så fall snarare om en attitydfråga. Det är Ägarutskottets dysfunktionalitet som gör att ägandet och GSF ABs styrelse kan upplevas som en skuta utan kapten. Kan eventuellt lösas genom uppstramning av hur Ägarutskottet sköts, oavsett om detta är inom GFS eller utanför. Detta är medlemskårernas ansvar som (in)direkta ägare. Med nu liggande förslag på aktiefördelning eller som en följd av att vissa kårer har mer erfarenhet av bolagsverksamhet än andra kommer en utskiftning leda till att ägandet koncentreras till vissa kårer. Detta gör att de hårdare kan driva bolagen i ett intresse som främst gynnar deras egen organisation, framförallt om de har fler röster på årsstämman. Finns risk för ett med egocentriskt ägande, där kårerna börjar agera i eget intresse och inte i studenternas och bolagens intresse? Kommer ägarintresset oftare gå emot bolagsintresset? Studentmassans intresse? Kan eventuellt regleras genom att röstetal på årsstämma inte styrs av aktieantal utan genom A- och B- aktier (där kårerna röstar med sina A-aktier och har lika många vardera av dessa). En kår, en röst. Långsiktighet och stabilitet Flera ägare, som är instabila i sin natur och har ett engagemang som varierar från år till år, medför en risk för vilda idéer som inte filtreras innan de når bolagsstyrelserna. Kårer är ibland otåliga och växlar ibland även åsikter och engagemangsgrad från år till år, vilket kan ge en instabil Ägargrupp och mer diskussioner rörande förändrade styrdokument. Kan eventuellt lösas med neutral samtalsledare under Ägargruppsmöten innan kontakt med bolagsstyrelser tas? Kan eventuellt lösas genom långsiktiga styrdokument som inte utan vidare kan ändras? Konsekvenser för medlemskårerna Konsekvensanalysgruppen är medveten om att flera av medlemskårerna själva utför liknande analyser inom sina organisationer och det är mycket bra. Det är viktigt att varje kår själva funderar över risker och möjligheter inför ett beslut. Konsekvensanalysgruppen tror sig inte känna de enskilda kårerna bättre än dessa kårers egna ledningar. Här följer därför bara en www.gfs.se info@gfs.se Sida 4 av 6
kortfattad rapport av vad gruppen har diskuterat och anser att medlemskårerna bör ta med sig i sia egna diskussioner. Organisatoriska konsekvenser Klimatet i kårerna och instabiliteten i deras organisationer är en stor osäkerhet. I och med att det ofta är svårt att fylla de interna posterna i kårerna samt att åsikter svajar från år till år kan det bli svårt för vissa kårer att driva bolagsfrågorna på egen hand. Organisationerna blir juridiskt och organisatoriskt låsta i 14 år (liggande förslag), vilket är en lång tid i kårvärlden. Kan bli svårt för kårerna att i bolagsstyrelserna representera alla studenter och bolagen snarare än sin egen organisation. Rekryteringen och inkorporeringen av bolagen kommer innebära en ökad arbetsbörda för kårerna. Föreslagen ägargrupp är i princip samma sak som Ägarutskottet GFS har idag. Relationer kårerna emellan I och med att kårerna blir olika parter som äger kan konflikter uppstå mellan kårerna, och konflikter på annat håll kan följa med in i mötesrummet vid arbete med bolagen. Olika kårer får olika mycket inflytande över bolagen (liggande förslag), vilket kan vara ett problem om kårerna börjar handla i intresse för den egna organisationen snarare än för studentmassan i sin helhet. Kan eventuellt lösas genom exempelvis genom A- och B-aktier eller genom att fördela aktierna jämnt. I det förslag som ligger finns ingen riktig neutral part. Den sammankallande parten är den som är störst. Hur blir det med det neutrala beslutsunderlaget? Just nu är GFS den neutrala parten. Kan eventuellt lösas med en neutral sammankallande. Ekonomiska konsekvenser Bolagen ger ingen utdelning så förutom en förändring i balansräkningen har en utskiftning ingen direkt effekt på kårernas ekonomi. Inte heller om bolagen går dåligt kommer det vara någon reell skillnad mot idag: Valet kommer fortfarande vara att skjuta till pengar eller att låta bolagen gå i konkurs, och även idag är det kårerna som får det beslutet om bolagen skulle hamna i obestånd, men som ägare blir kårerna ansvariga på ett helt annat sätt än om ägandet ligger hos GFS. Ägare av aktiebolag har lite förenklat, ingenting mer att förlora än värdet på sina aktier. Medlemsavgiftshöjning i och med att GFS inte har råd att bedriva all sin verksamhet då de inte äger bolagen. Arbetsbörda För de kårer som inte redan har en egen fungerande bolagsförvaltning innebär en utskiftning ökad arbetsbörda då de måste bygga upp en sådan. Om detta är värt det är upp till enskild kår att avgöra. www.gfs.se info@gfs.se Sida 5 av 6
Konsekvenser för studenterna Dessa beror helt på hur kårerna sköter sitt ägande. Om det finns en obalans i maktfördelningen kan vissa delar av studentpopulationen missgynnas då besluten som fattas ej längre nödvändigtvis är i alla studenters bästa intresse (se ovan). Slutsatser Frågan om utskiftning av aktier har länge stötta och blötts mellan GFS medlemskårer. Förslaget om utskiftning har tidigare röstats ner på grund av att en majoritet av kårerna ansett förslaget ofördelaktigt baserat på bland annat långsiktigheten i kårernas verksamhet; samarbetsklimatet mellan kårerna; den varierande kompetensen och intresset för att förvalta bolag mellan kårerna; samt oenighet kring hur en rättvis fördelning av aktier skulle hålla över tid. Men det har hänt mycket genom åren, kanske har förutsättningarna ändrats till en utskiftnings fördel. Konsekvensanalysgruppen har inte fått i uppdrag att ge en rekommendation om beslut men vi uppmanar kårerna att allvarligt utvärdera de ovan presenterade riskerna och de föreslagna lösningarna. En utskiftning är ett stort och sannolikt oåterkalleligt beslut. Styrelsen ska inte vara rädd att fatta stora beslut men det är viktigt att beslutet är välgrundat. För även om frågan diskuterats länge är det inte säkert att dagens aktiva har fått alla argument till sig. Att väga risker och kostnader mot vinster och möjligheter är något en styrelse ofta gör. Löser ovanstående förslag de ovanstående riskerna? Vilka risker är troliga att de faller ut och är de i så fall acceptabla? Är vinsten och möjligheterna värda kostnaden och riskerna? Om styrelsen tycker att frågan är viktig, är det bra att ta tid för diskussion, både internt inom kåren och mellan kårer. Oavsett vilket beslut GFS styrelse fattar bör detta fattas med en sådan eftertanke och långsiktighet att denna fråga i framtiden inte tillåts lamslå GFS verksamhet på samma sätt i som vi hittills sett att den kan göra. www.gfs.se info@gfs.se Sida 6 av 6