Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Relevanta dokument
Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Tillämpningsanvisningar

NI 2015:1 Kort introduktion

Introduktion till nationell informationsstruktur

Modernisering av sociala system Remiss från kommunstyrelsen

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Introduktion till nationell informationsstruktur

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Nationell informationsstruktur 2016:1

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom

Visionen för e-hälsan 2025

Inger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten

Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad Remiss från kommunstyrelsen

Individens behov i centrum

Samordningsplan. Vision e-hälsa Version

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Exempel på hur teknisk interoperabilitet kan bidra till god vård och omsorg

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Nationell informationsstruktur 2016:1

Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.

Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur

Referensarkitektur för Grunddata & Katalog. Marcus Claus, projektledare Inera

Vad händer på ÖFN 2017?

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst

Nätverket för e-hälsa

Nationell informationsstruktur 2019:1 Modeller för vård och omsorg

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

Beslut om godkännande av klassificeringsstruktur

Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI

Strukturering av fritext

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Strategisk färdplan Kortversion

Skiss Förstudie - digitalisering av överförmyndarförvaltningens processer

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen. Christina Thulin, Sveriges Kommuner och Landsting

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

TILLSYN PÅ ANNAT SÄTT - ETT VERKSAMHETSUTVECKLINGSPROJEKT

Förslag Regionalt program ehälsa Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning

Systematisk uppföljning och BBIC- erfarenheter och lärdomar

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013

Strategi för digital utveckling

HANDLINGSPLAN 2016 Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland

Begreppsmodell över StandIN:s ramverk

Nationell informationsstruktur 2017

Informatik- en kärnkompetens. Helena Nilsson Ordförande Sektionen för omvårdnadsinformatik

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Nationell informationsstruktur 2015:2

Remissvar betänkande SOU 2016:2 Effektiv vård

Hur får vi en effektivare vård och vilken roll har staten? Göran Stiernstedt och Sören Olofsson

Modernisering av sociala system

Långsiktig utveckling av strukturerad dokumentation. Regeringsuppdrag 2016

Dagmaröverenskommelsen 2007

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Standarder källa till kunskap och utveckling. Arkivarien i den digitala kommunikationen

Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!

Beredning - Överförmyndarnämndens behov och prioriteringar 2019

Interoperabilitet för en sammanhållen förvaltning. Karl Wessbrandt KommITS konferens i Göteborg den 11 maj 2006

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Strategi för digitalisering

Skolans digitala infrastruktur

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 1: Beskrivning av modellerna

Behöver vi metoder för utveckling av e-tjänster?

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Informationsspecifikation för BBIC 3.1

Data, Information, Kunskap. Peter Krantz, Avdelningen för digitalisering, SKL

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

8 Regeringen. Uppdrag att tillgängliggöra och förvalta gemensamma nationella specifikationer. Regeringens beslut S2019/01521/FS (delvis)

Digital kompetens. Lpfö 18. Malin Malmström

Transkript:

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Vilka är vi och varför står vi här i dag? Ola Grönnesby ola.gronnesby@socialstyrelsen.se Katja Jensfelt katja.jensfelt@stockholm.se

Vårt samarbete Socialstyrelsen bidrar med deltagande som sakkunnig i projektet genom att vara en diskussionspartner samt ge användarstöd/utbildning kring den gemensamma informationsstrukturen med inriktning att uppnå en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation. Den kunskap och information som skapas i projektet har potential att, efter viss efterbehandling, vara intressant och återanvändningsbar för andra svenska kommuner. Socialstyrelsen avser att tillsammans med Stockholms stad paketera och presentera kunskapen som stöd och goda exempel för andra kommuner och huvudmän att använda i sitt utvecklingsarbete.

Vägval, strategi och principer Styrgruppsbeslut 20 december 2016 Inget standardsystem men ett standardiserat system Digitalisera för den varma handen Digital information är originalet Standardisera och automatisera det som är generiskt och där det ger effekt, men stötta unika behov och processer Information ska återanvändas Några av principerna i strategin

Överförmyndarens väg in i projektet Beslut i Kommunfullmäktige november 2017 att Överförmyndarförvaltningen ska ingå i projekt Modernisering och omfattas av den centrala upphandlingen. Stort behov av att utveckla sin verksamhet Inget nationellt samordnande Stor personalomsättning Nästan helt analog myndighet En stark vilja att digitalisera och förändra

Angreppssätt Före överförmyndarförvaltningen ansluter till projektet Förstudie kartläggning av sina behov och hur man på bästa sätt tillgodoser dem Processkartläggning nuläge och önskat läge Förstudie Digitalisering inom ÖFF Kravarbete Arkivutredning etc. Nämndbeslut När överförmyndarförvaltningen anslutit till projektet Processkartläggning Användningsfall Begreppsmodellering med verksamheten Kartläggning av integrationsbehov Kartläggning av nuvarande systemstöd Utredningar om rättsliga och tekniska möjligheter Utforska behoven bakom behoven 9 718 huvudmän (inkl underåriga) 7 632 ställföreträdare (inkl godemän) Under tillsyn av länsstyrelsen 6 kärnprocesser 1. Styra, planera och följa upp verksamheten 2. Ge verksamhetsstöd 3. Utreda behov av ställföreträdarskap 4. Utöva tillsyn 5. Hantera administration rörande ställföreträdarskap 6. Styrning och uppföljning av kärnverksamheten

Behoven bakom behoven Fördjupad förståelse för behovet med hjälp av tjänstedesign (djupintervjuer och service safaris)

Interoperabilitet Definition enligt EU. Interoperabilitet definieras som förmåga hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att överenskomna regler följs. EU:s modell för interoperabilitet. Källa:ISA, European Commission.

Interoperabilitet semantisk utmaning Vikten av att mena och mäta samma sak

Från referensmodell till tillämpning Processanalys analysera processer och vilka aktörer som behöver vilken information Processer, processer, processer! (sen information) Nationell Informationsstruktur NI 2019:1 Processmodell för socialtjänst

Framarbetad begreppsmodell

Återskapad informationsmodell

Dokument Handling?

Terminologibindning Att ta fram de koder som ska användas. Terminologibindning. Ta fram vilken eller vilka koder som ska användas för ett visst attribut av datatypen CD.CV i en tillämpad modell Alternativet till att använda nationella kodverk och klassifikationer som socialstyrelsen utvecklar och förvaltar är att utveckla och förvalta allt själva.

Sammanfattning

Kan NI användas för andra domäner än det tilltänkta? Det är inte bara ännu svårare det är mer spännande också Först kartlägger ni verksamhetens behov sen utforskar ni om NI kan fungera Man måste vara villig att rätta in sig i ledet

Tack för er uppmärksamhet! Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se ola.gronnesby@socialstyrelsen.se Har du frågor rörande Stockholm stads projekt Modernisering av sociala system? Funktion.moderniseringsocsyst@stockholm.se