Mykotoxiner en utmaning för sydsvenskt jordbruk

Mykotoxiner en utmaning för sydsvenskt jordbruk Seminarium 29 mars kl 09.30 16.00 Anteckningar 1. Välkomna! Hans Thuresson, SBI Flera händelser har drabbat jordbruket, och kan riskera att rubba förtroendet för jordbrukets produkter, aflatoxin i foder, BSE och fågelinfluensan är de senaste. Pressade växtföljder och reducerad jordbearbetning ökar risken för svampinfektioner och därmed bildning av mykotoxiner. Miljökrav, miljöprofil med minskat näringsläckage och minskad användning av kemikalier och nya sorter som är mottagligare för svampinfektioner är andra faktorer. En viktig fråga är vad minskad användning av växtskyddsmedel leder till. Vad innebär en ökad ekologisk odling ur riskhänseende? Vilka blir analyskostnaderna och vem ska bekosta dem? Finns det snabbanalyser som kan rikta insatserna åt rätt håll? Vår förhoppning är att den här dagen ska kunna ge svar på några av dessa frågor. Välkomna. 2. Aflatoxin i mjölk ett aktuellt fall Birgitta Svensson, Svensk Mjölk Aflatoxin som finns i olika former och produceras av Aspergillus flavus och A parasiticus. Vanligat är A. flavus och vanligaste toxinet är aflatoxin B1, levertoxiskt och bland de mest cancerogena ämnen vi känner till. I mjölk förekommer en metabolit som benämns M1. Enligt EG-förordning 466/2001 får produkter med halter över gränsvärdena 50 nanogram för M1 i mjölk och 25 nanogram i mjölkersättningar till barn inte säljas eller spädas ut i andra livsmedel. I barnmat är gränsvärdet på väg att begränsas till 10 ng i den färdiga produkten. Enligt EG-förordning 1594/1999 är det för ej lufttät konservering med syra av fuktig oberedd spannmål med en vattenhalt på mer än 15% förbjudet att använda myrsyra rent eller i blandning med andra syror i vilken den utgör mer än 50%. Enligt jordbruksverkets foderföreskrifter är tillverkare eller övriga skyldiga att rapportera misstanke om överskridande av gränsvärden. Risker ska kartläggas och spårbarhet är ett krav. Foder får inte säljas eller användas om gränsvärdet i råvaran överskrids, och får inte heller späs ut. Åtgärder för att lägga tillrätta görs i samarbetet med SJV. Vissa importerade foderråvaror ska analyseras på innehåll av aflatoxin och delas in i tre klasser: För babassukaka, kokos- och sheanötsexpeller ska en analys göras per 200 ton, för palmkärnexpeller per 500 ton och för majs och soja per 2 500 ton. För att klara EU-gränsvärderna för M1 i mjölken har jordbruksverket fastställt rekommenderade gränsvärden för Aflatoxin B1 i spannmål på 1 mikrog/kg i övriga foderråvaror 10 mikrog/kg i fullfoder, 1,5 mikrog/kg i foderblandningar utan grovfoder 3 mikrog/kg. För svin gäller följande rekommenderade gränsvärden i helfoder: Aflatoxin B1 20 mikrog/kg

Ochratoxin A 100 mikrog/kg Deoxynivalenol 400 mikrog/kg. Fungerar systemet och regleringen i verkligheten? De sattes på prov under vintern. Prover på mjölk från Skånemejerier visade på halter över den aktionsnivå på 8 nanogram som mejerierna har i sitt egenkontrollprogram. Spårning började på mejeriet och man fann då siloprov med halter på 35, 10 och 4 nanogram. Variationen visade på en större kontaminering. Samtliga linjer provtogs och SJV och SLV underrättades om att utredning pågick. I prover från poolade mjölkhämtningslinjer hittades halter från 2 till 47 nanogram. Genom fortsatt uppdelning hittades linjer med upp till 75 nanogram och det visade sig de leverantörerna hade en sak gemensamt, nämligen att de hade foder från Svenska Foder, som kontaktades. Svensk mjölk informerade även Arla att de hade leverantörer som hade fått kontaminerat foder från Svenska Foder. Från första upptäckten till att källan var spårad hade det gått fem dagar. Foderprover togs på samtliga gårdar och Svenska foder tog upp arkivprov på de råvaror som inte ingick i A-klasserna, det tog ytterligare två dagar. Det framgick sig då att fodret innehöll aflatoxinhalter över gränsvärdet och källan visade sig vara ett risfodermjöl. Alla gårdar som fått fodret spårades upp och stängdes av för leverans av mjölk. Fodret hämtades, silor rengjordes och nytt foder levererades. 72 timmar efter foderbytet får mjölk för börja samlas igen för leverans. Efterkontroll har gjorts på mjölken, gårdar som följt handlingsplanen har haft värden under action level. I slutändan visar det sig att mjölk på mejeriet aldrig överskred gränsvärdet, medan mjölk från enskilda gårdar gjorde det. Någon mjölk med för höga halter nådde heller aldrig konsumenten. Det visade sig alltså att rutinerna fungerade, de förhöjda halterna upptäcktes innan de kom att utgöra någon risk för konsumenterna, källan kunde spåras och rättas till och kontaminerat foder avlägsnas. Källan visade sig vara en råvara som normalt inte ingår i kontrollprogrammet, men foderleverantören har fortfarande ansvar för att tillhandahålla okontaminerat foder. Utmaningen för framtiden är att förstå hur problemet kunde uppstå, vad kan vi göra för att förhindra att det händer igen, och vilka andra faktorer är det vi ännu inte har kontroll på? 3. Vad kan göras på fältet? Lise Nistrup Jørgensen, DJF Förekomst och symtom Typiska symptom på fusariumsmitta i fält är vitax i juli och rödfärgade kärnor, men dessa kan inte alltid iakttas. Många arter kan ge symtom, F avenaceum, F acuminatum, Fculmorum, F equiseti, F graminearim och F poa är de mest bekanta. Problem i fält mest med F culmorum och F graminearum. Svampens mycel sitter främst i kliet, infiltrerar kärnan och påverkar livsmedelskvaliteten bland annat hos maltkorn till bryggning, där fusariuminfektion ger problem med främst överskumning hos den färdiga ölen. Utsädesburen smitta har liten betydelse tack vare betningsrutiner och utvecklar sig endast vid tillräckligt hög vattenaktivitet i kärnan.

Stora variationer mellan åren med variation mellan arterna. Inte alltid god korrelation mellan svampförekomst och toxinbildning. Fysiologiska effekter Medicinskt påverkar mykotoxinerna immunsystemet, bildning av cancer, samt påverkan på nervsystemet. Hos grisar ger DON minskad aptit, som märks som minskad foderförbrukning, minskad tillväxt, och i allvarliga fall könsbunda sjukdomar hos smågrisar. Riskfaktorer Risk för bildning av DON vid regn under blomning, i synnerhet med majs och vete som förfrukt. Liggsäd och reducerad jordbearbetning ökar risken. Svampen är så gott som alltid förekommande, men ger sällan bladsymtom. Axangrepp börjar efter minst 3mm nederbörd och temperatur över 15 C. Symtom synliga efter 8 dagar. Smitta sker via regnstänk, och vindspridning av F graminearum med majs som mellanvärd. Majs som värdväxt ger fullt utbildad svamp med sexuellt bildade sporer (ascosporer), vilket ökar risken för uppkomst av nya virulenta stammar. Sen skörd ökar risken för smitta. Gränsvärden Rekommenderade gränsvärden från 1 juli DON vete 1 250 mikrogram/kg, korn 1 750 mikrogram/kg. I Danmark gränsvärden för DON i svinfoder, 1g/kg i fullfoder till smågrisar, 2 g till vuxna. När det gäller analysmetoder finns god korrelation mellan Eliza och HPLC. Monitoring Lise redovisade resultat från ett femårigt övervakningsprojekt som pågått i tre år hittills avseende förekomst av fusariumtoxiner i spannmål. Prover uttas i samband med försök, 100 veteprov årligen, som analyseras för DON, NIV, ZEA, HT2 samt T2. Toxinerna förekommer allmänt, DON i 94 99 procent av proverna under de tre åren. Låga detektionsnivåer på 10 mikrog/kg. Halter i vanlig spannmål upp till 1 000 mikrog, medan majs upp till 5 000 mikrog. Vid reducerad jordbearbetning har hittills upp till en tredjedel av proverna överskridit gränsvärdet för DON, för ZEA är variationen större, men det finns viss korrelation mellan DON och ZEA. Vid år med generellt höga halter överskrids så gott som i 100 procent av undersökta fall halten DON gränsvärdet när majs är förfrukt. Stora halmmängder och dålig nedbearbetning ökar också risken för mykotoxinbildning. Riskhantering Riskschema med maxnivå på 2 mg/kg i fullfoder till grisar, vilket innebär max 2,8 mg/kg i veteråvaran. Resistent sort i vete halverar risken för att överskrida gränsvärdet för DON. Förfrukt majs bör undvikas generellt. Reducerad jordbearbetning på 10 procent av vetearealen, varav med vete som förfrukt 2 procent av arealen och majs som förfrukt på två procent av arealen, i alles 5 procent högre risk för överskridande av gränsvärdena i vete till foder till grisar.

Behandling med Juventus eller folicur eller Proline reducerar fusariumförekomsten med 50 procent. Motsvarande effekt ses inte generellt på DON, medan Proline kan reducera DONbildningen med 50 procent. Förebyggande behandling med Proline rekommenderas med majs som förfrukt, mottaglig sort och fuktigt under blomning. Behandling ska då göras under blomning. Kontraktsodling ej tillåtet med reducerad jordbearbetning, eller med majs och vete som förfrukt. Rågvete mer mottagligt än vete för DON bildning, med 50 procent högre halter än i vete. Undersökning av halm visar på halter ligger kring halva gränsvärdet. Sorter provas specifikt för mottaglighet för Fusarium, stor spridning från ett par procent till närmare 80 procent angrepp. Indelat i fyra klasser. Sortens grad av öppen blomning med ståndarna utanför har mindre risk för angrepp. Strålängden direkt korrelerad. Resistens inte artspecifik. Korrelation mellan angrepp av fusarium och DON med artificiell smitta inte samma samband i naturliga fall. Fungicider mot bladsvampar har sällan effekt mot axsmitta. Sortering för hög tkv kan avlägsna kärnor med högt innehåll av DON och zea. Rensresultatet också tydligt korrelerat med halten DON och zea. Även i korn olika känslighet. Råd: Odla resistenta sorter Undvik majs 8och vete) som förfrukt Undvik reducerad jordbearbetning Minimera halmmängden Undvik liggsäd Spruta om det regnar vid blomning. Lise avslutar med att vi behöver större kunskap om utbredning och artsammansättning när det gäller Fusarium. Det behövs också gränsvärden för sorternas känslighet för fusarium. Uppbyggnad av ett risksystem Certifieringsordning av spannmål till konsument. Snabbare och billigare analyser vid invägning. 4. Fysiologiska effekter av mykotoxiner Ursula Nord Bjerselius, SVA avdelning för foder Speciell uppmärksamhet ägnas foderrelaterade djurhälsostörningar. Om flera individer i en besättning drabbas, om störningen kan bindas till när djuren äter ett visst foder, och om det saknas annan rimlig förklaring dras slutsatsen att det är foderrelaterat. Oftast är det orsakat av spannmål, grovfoder eller halm. Effekten av mykotoxiner är dosberoende och enkelmagade djur mer känsliga än idisslare. Tre former av mykotoxikos: Akut primär höga halter vid ett eller ett fåtal tillfällen, tydligt på målorgan, ovanligt i Sverige. Kroniskt primär måttliga, låga halter under en längre tid med främst tillväxt- och fruktsamhetsstörningar

Sekundär mykotoxikos med mycket låga halter med effekter på främst immunförsvaret, vilket ger symtom i form av sekundärsmitta. Mycket svår att diagnostisera. De olika mykotoxinerna har effekt på olika organ och vävnader. Aflatoxinets målorgan är levern med levercancer som yttersta symtom. Akut gulsot, blödningar i mage-tarm, försvagat immunförsvar är andra symtom. Framför allt ett livsmedelsproblem kopplat till mjölk. Ochratoxin A är främst ett svinrelaterat problem. Målorgan njure, med akut allvarliga njurskador, skador på lever, tarm. Måttliga halter ger njursjukdom hos gris. Tidiga symtom är njurdysfunktion med högre vattenförbrukning. Diagnostiseras oftast på slakterierna genom förändringar av njure. Ochratoxinet ansamlas och finns kvar i kroppen, för djur tar det upp till en månad att bli av med. Trichotecener: DON vomitoxin, hämmar celldelning, angriper speciellt snabbtillväxande vävnader. Grisar känsligast. Svagt carcinogena, ger symtom som anorexi. Zearalenon östrogenliknande, ger i första hand reproduktionsstörningar. Grisar känsligast, främst gyltor som får svullna vulvor, vaginalframfall och andra medföljande åkommor. Suggor får störd hormonrytm, galtar minskad potens. Överförs också till smågrisar via mjölken. Fumonisiner liknar vissa lipider, stör cellcykelns kontrollfunktioner, dåligt utredda verkningsmekanismer. Har olika målorgan på olika djurslag, hästar mest känsliga. Svin och får får lungödem, råttor och möss får njur- och levercancer. Ännu ej något fall diagnostiserat i Sverige. Dos-effektnivåer svåra att fastställa, påverkas av olika interagerande och antagonistiska mykotoxiner. Känsligheten mycket olika mellan djurslag, ålder, kön och övrig stress. De halter vi hittar vid misstänkta diagnoser ligger betydligt lägre än de halter och gränsvärden som finns i litteraturen. För diagnos krävs påvisande av toxinet i foder, djur, kroppsvätskor eller avföring. Ta skyndsamt prover på alla fodermedel inklusive vatten och strö. Analysera de kandidater som man misstänker vara orsak. Mögelflora kan vara vägledande, mikrobiologisk analys. Toxinet är ofta ojämnt fördelat i materialet, i synnerhet mykotoxiner bildade av lagersvampar. Med undantag för ochratoxin omsätts ämnena snabbt i djuret. Åtgärder att ta bort fodret, bota symtom om det är möjligt. Varje år hittar SVA symtom som påminner om primär fusariumtoxikos och uppfattningen är att problemet ökar. Noggranna utredningar bör genomföras. 5. Bildning, förekomst och risker Hans Pettersson, SLU Riskbedömning inom EU i livsmedel grundad på högsta tolerabla dagliga intag (TDI): Ochratoxin 0,005 mikrg/kg kroppsvikt och dag DON 1 mikrog/kg kroppsvikt och dag NIV 0,7 mikrog/kg kroppsvikt och dag HT-2 och T2 0,06 mikrog/kg kroppsvikt och dag ZEA 0,2 mikrog/kg kroppsvikt och dag Fumonisin 2 mikrog/kg kroppsvikt och dag

För ochratoxin ligger vi strax under TDI, för DON ibland vid, ibland över, NIV normalt under TDI, ZEA strax under TDI. Riskerna störst med DON, HT2 och T2. Detta är förklaringen till EUs fastställande av gränsvärden för DON Spannmål 1 250 mikrog/kg Durum och havre 1 750 mikrog/kg Mjöl och pasta 750 mikrog/kg Bröd 500 mikrog/kg Barnmat 200 mikrog/kg För ZEA Spannmål 100 mikrog/kg mjöl 75 mikrog/kg Bröd 50 mikrog/kg Barnmat 20 mikrog/kg För ochratoxin Spannmål 5 mikrog/kg Spannmålsprodukter 3 mikrog/kg Riktvärden för T2 och HT2 kan sannolikt börja gälla från 2007 Spannmål 100 mikrog/kg Havre 500 mikrog/kg Havreprodukter 200 mikrog/kg Barnmat 50 mikrog/kg Kan eventuellt komma att hamna ännu lägre. Fumonisiner främst i majs, bestäms också 2007. De som gjort riskvärderingarna får inte vara med när beslut om riskhantering ska tas. Inom EFSA har en arbetsgrupp för riskvärdering avseende gränsvärden för foder tillsatts. Revidering av bedömning avseende aflatoxiner, rapporter finns på Efsas hemsida. DON grisar känsligast, lägsta observerade skadliga nivån (LOAEL) 350 900 mikrog/kg foder. Fjäderfä mindre känsliga, LOAEL 16 20 mg/kg. Väldigt låg överföring till ätbara produkter. Kan överföras till mjölk hos kor med allvarlig vomstörning. Totala nivåer för trichotecener DON 300 mikrog/kg, för kyckling 2 500 mikrog/kg, för NIV saknas data, ungefär som för DON. T2 och HT2 200 mikrog/kg till grisar och 5 mikrog/kg till kyckling. ZEA LOAEL östroegen effekt på grisar 200 400 mikrog/kg foder, kyckling endast androgena effekter på 400 000 mikrog/kg foder, kor lite data, få beskrivna fall. Risken för överföring till kött och mjölk och ägg låg eller måttlig. Fumonisiner LOAEL till gris och häst 200 mikrog/kg kroppsvikt och dag. Mycket låg överföring. Ochratoxin gris LOEL njure 200 mikrog/kg foder, kyckling immunotox 500 mikrog/kg foder. Låg nedbrytning, vilket leder till överföring via blod, inälvsmat och muskelvävnad.

Aflatoxin B1 överförs till mjölk med 2 6 procent av intag, störst hos högmjölkande kor. Nivån i mjölken direkt korrelerad till intaget, endast ett fåtal överskridanden inom EU, främst fall med majs i Italien. Svårt att införa skärpta gränsvärden. För närvarande tillåts så höga halter att även vid tillåtna halter hamnar halten i mjölk över gränsvärdet för human konsumtion. Ergotalkaloider markörer saknas, olika alkaloider ingår och varierar. Grisar är känsliga men data saknas för att fastställa gränsvärden. Svenska gränsvärden skarpare för aflatoxiner, höga värden med tanke på toxiciteten. DON föreslagna värden i foder till gris 500 mikrog/kg, kalv och lamm 2 000 mikrog/kg, nöt, fjäderfä 4 000 mikrog/kg. Endast förslag, svårigheter att få konsensus. ZEA smågrisar 50 mikrog/kg Suggor och slaktsvin 250 mikrog/kg. Toxinförekomst som regel korrelerad till infektionsgrad i fält. Toxinmönstret beroende på arter, DON hittas främs i spannmål infekterade med F culmorum och F graminearum, medan NIV med F poae och HT2/T2 med F langsethia. Liten del toxin kan bildas efter skörd vid långsam nedtorkning. Högsta halter trichotecener återfinns i havre, sett vissa förändringar i vete. Risk i svinutfodring. Problem med halm och halmströ med DON och ZEA, vilket innebär problem för suggor. Havre visar lägre symtom vid fusariuminfektion, mykotoxinerna bildas främst i skaldelar, och problemen är svårast vid hästutfodring. Normalt mycket hög halt av HT2 och T2. Rekommendationer från Codex Alimentarium code of practice för att minska halten i cerealier. En intressant hemsida är www.mycotoxins.org. 6. Analyser i praktiken Sune Eriksson, Analycen Nordic AB Från det kända till det okända analys av mögelgifter. Fram till nu analyser av det kända kontrollera det som är känt och deklarerat, näringsvärde, innehållsdeklaration, kända egenskaper. Blir mindre och mindre intressant, istället går vi alltmer över till att söka efter det okända, studera och hantera risker. Smittor, kretslopp, frihet från Allt går att analysera detektionsgränser, metaboliter, processförändringar. Frågan är istället var ska vi undersöka produkten eller måltiden? Varför detta skifte? Larm i media, konsumenters oro, media allergier, fusk/redlighet, vad är möjligt att analysera, hälsa/ohälsa. Övrigt i samhället HACCP, EUs livsmedelsdirektiv med bildande av EFSA, andra kvalitetssäkringssystem, ISO, med flera, kretsloppstänkande. Typer av risker: Av människan tillsatta, omedvetet eller medvetet, eller genom processförändringar.

Naturliga risker: Toxiner cerealier, svamp, musslor, felaktig förvaring aflatoxin, biogena aminer med flera. Gränsvärden risk. Ingen risk förrän ett gränsvärde är satt. Metodprinciper: Enstaka ämnen analyserar med immunotekniker som ELISA, kromatografi gas- och eller vätskekromatografi. Till screening är vätskekromatografi och masspektrometri lämpliga, LC-MS/MS. Frågan ett lab får är alltid: Vad kostar minst? Men frågan borde egentligen formuleras om till: Vilken metod ger det mest tillförlitliga resultatet? ELISA billigast för enskilda ämnen låg investering, enkelt utförande, utvecklad marknad med kits, de flesta mykotoxiner finns tillgängliga. Kan behöva bekräftas med annan metod. Dyrt med enstaka prover, kräver stor volym. LC-MS/MS ger säker identifiering, lämpar sig för flertal toxiner samtidigt upp till ett tiotal, används också som konfirmering, men kräver hög investeringskostnad. Analysbatteriet styrs av avnämarna. Analycen är också på väg att utveckla T2/HT2. Speciella svenska förhållanden finns egentligen inte, det som är problem i Sverige är också problem på annat håll. Ska vi endast titta efter gränsvärden? Bakgrundsproblemet finns även om ingen skulle bry sig så länge som det finns gränsvärden. Analycen startar en större monitorering/screening av bakgrundsdata det är först också då som man kan se och förstå förändringar i nivåer. Vad kan komma? Speciella gränsvärdeskontroller för spannmål. Framtidsfrågor: Processförändringar, gränsvärden, detektionsgränser, kompletterande analysteknik. 7. Nya analystekniker Peter Rådström, LTH Genom att analysera genen för bildande av mykotoxin kan vi se om svamparna bildar mögelgift. Två dygn innan toxinet börjar produceras kan man se att genen börjar uttryckas. PCR innebär en identifiering av en unik gensekvens. Används mycket inom sjukvården och kommer även att börja användas inom livsmedelsanalyser. Kostnadsnivå idag kring Elisa. Med PCR är specificiteten 100 procent. Snabba analyser, 20 min till några timmar jämfört med dygn för andra mikrobiologiska analyser. Utgör ett komplement och som screening ger inget isolat, utan går direkt på det genetiska spåret. Detektionsnivån är ett problem eftersom man arbetar med så små provvolymer. Också problem med acceptans för metoden, Peter har lärt sig att det tar tid innan standarder godkänns. Exemplet med Salmonella i foder, PCR jämfördes med NKMLs odlingsmetod. Fler positiva prover med PCR än med NKML, vilka var äkta positiva. Men metoden accepteras fortfarande inte som standard. Expressionsanalys av toxinbildning: mrna är den första signalen på att genen är aktiv. Aktiviteten hos genen är beroende av miljöfaktorer. Vilka faktorer är det som stimulerar generna, eller minskar risken för toxinbildning?

Exemplet Clostridium botulinum, där man följt bildning av botulin med realtids-pcr, kontrollerats med Elisa och mustest. Bildningen av botulin är ett stressymtom, toxinet bildas i början i syrerik miljö och i slutet. Bildningen av mrna ligger före bildningen av botulin, och det är en ren korrelation. Vilka faktorer skyddar maten? Nitrit hämmar bakterietillväxten, men mängden botulin lika hög, samma med salt. MAP stimulerade bildning av botulin med fem gånger högre halt än kontrollen. Faktorförsök genomfördes med faktorerna för att förutse bildandet av toxin. Mögelgifter klassisk analys med kromatografisk analys, mäter på slutprodukten. Odla fram svampen, eller analysera mängden svamp utgör ett otillräckligt mått på mykotoxinbildning. Med PCR kan man med hög precision fastställa. Realtids-PCR för att se hur stor aktivitet en gen har. Mikroarray med ett antal gener på ett chips, tittar på ett stort spektrum. Kan exempelvis ta fram ett chip för alla kända mykotoxingener. Med klassisk metod mer inriktat mot slutvärden, medan PCR kan användas proaktivt. Förutse och förhindra kontaminering. Identifiera kritiska faktorer. Hos svampen bildas mykotoxinerna under den mogna fasen, medan mrna bildas redan under tillväxtfasen. Finns idag ett tyskt mikrochip för mykotoxiner, Mycochip. 8. Erfarenheter från fältundersökningar Thomas Börjesson, Lantmännen Lantmännen har genomfört inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete. År 2004 togs 24 prover från 3 platser i Skåne, 2005 togs 66 prover från 28 platser fördelat över en större del av landet. Analyser: DON, NIV, ZEA, T2 och HT2, med LC-MS på Flakkebjerg, inventering av axfusarioser med realtids-pcr på ett laboratorium i Nederländerna. Medelvärde 2004 DON 245 mikrog/kg, stigande värden, framförallt höga halter 2004, tydligt med effekt av förfrukt, där vårvete gav högre halter än konservärt och höstraps. Sortvariationer med Ritmo och Marshal med högsta halter och Olivin och Tulsa med lägsta halter. Resultat 2005 DON 228 mikrog/kg i Skåne, 188 mikrog/kg i Mellansverige. Enstaka fall över 1 000 mikrog/kg. ZEA lägre halter än DON. Förfrukt inte tillräcklig förklaring, flera fall med bästa förfrukt men ändå höga DON-halter. I Mellansverige med havre som förfrukt höga halter DON, även T2 och HT2. I Västsverige höga halter med reducerad jordbearbetning. Behandling med kemi inte entydigt. I vissa fall högre halt med Comet i bekämpat än i obekämpat. Proline effektivt i Ritmo och Harnesk. Sort 2005 i Skåne, Olivin bäst, Opus sämst. I Västergötland Olivin bäst, Opus och Harnesk sämst. Sort Östergötland och Mälardalen mindre enhetligt sannolikt beroende på ett lägre infektionstryck i Mälardalen. I Östergötland Olivin bäst, Harnesk sämst. Jordbearbetning på Charlottenlund, där reducerad jorbearbetning gett tydligt högre halter i sorten Tommi. Vädersamband svåra att se. All nederbörd är av ondo, i synnerhet om andra faktorer pekar åt annat håll.

Svamp-PCR visar tydlig korrelation mellan mängd svamp-dna från F graminearum och F culmorum och DON. Lantmännens undersökning bekräftar erfarenheter från Danmark avseende sort, förfrukt och bearbetning, men har inte kunnat se effekt av nederbörd. F graminearum förekommer i hela landet. Projekt Grindvakt där svampbiomassa mäts med NIT, som har viss korrelation med DON, kan komma in som ett riskvärderingsinstrument. Metoden fungerar i ett större flöde. Lantmännen kommer att arbeta vidare med sortering efter NIT-ergosterol. Komponenter i riskvärderingssystemet utgörs av sort, förfrukt, växtmaterial vid sådd, väder 9. Diskussion: Lilla Harrie, Paul Vighagen: Lilla Harrie kommer inte att ta upp mykotoxinhalter i kontrakten för i år, men för kommande år. I år görs en intensifierad stickprovsundersökning i kombination med riskbedömning före skörd. Lantmännen Spannmål Lars Sjösvärd: Lantmännen Spannmål hanterar 2,3 miljoner ton spannmål och är mitt i en omstrukturering med nedläggning av siloanläggningar. Arbetar med en verktygslåda med kvalitetssäkring: FoU, ledningssystem, ISO, HACCP, produktrevision, GTP-certifiering (good trading practice), kundanpassade kontraktstillägg standard (EU-standard) och premium (kundanpassad). Arbeta förebyggande sortval, jordbearbetning, liggsäd, branschen fått i uppgift att driva frågan och en nationell arbetsgrupp har bildats. Hot och möjligheter etanolfabriker med mer drank, ökad majsodling. Långsam logistik efter skörd, och torkar med låg kapacitet vid höga vattenhalter. Grindvakten används skarpt, koppling görs till odlingsdata, samla erfarenhet. Söderslätts Spannmålsgrupp, Kenneth Normark: Varför inte samla data i en gemensam databas? Har också gjort många analyser, valt att göra mycket utomlands. Har screenat och konstaterade mycket låga halter 2005, med 120 mikrog/kg som högsta värde. Föregående år högsta värde på 800 mikrog/kg. Svenska Foder, Mats Jönsson: Branschen fått ansvaret: Gå ut med gemensam info: Hur ska bonden agera? Prata med vädergudarna, kommer att ta stickprov, undersöka liggsädsfrekvens. Gå igenom kedjan för att hitta kritiska kontrollpunkter. Söker efter en snabb analys för rött eller grönt. Mest problem i skörden. Alternativet är bränslekärna när det blir rött. Spannmål är livsmedel redan på gården det kräver ett ansvar i hela kedjan.