Studiehandledning. gör en annan värld möjlig



Relevanta dokument
Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig

Studiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

När jag inte längre är med

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte

Studier SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND

VAPENVÅRD OCH SÄKERHET

Studiecirklar. Våren Kulturarrangemang och föreläsningar

Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT

Bedömning för lärande. Sundsvall

Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

ABF-BLANKETTER - LATHUND

Mediedjungeln (sas) mediekunskap för barn

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

MIRIAM LUNDQVIST ARRANGERA LAJV

om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

För att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven.

Uppdrag undersökning

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

D I G I TA LT S K A PA N D E

Diskussionskarusellen

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

Grundskoleprogram 2012

Förarbete, planering och förankring

Sammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa

5 vanliga misstag som chefer gör

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Lära och utvecklas tillsammans!

Studieplan till. Börja skåda fågel. sid 1

Medelvärde och Median

Vill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin?

Har du funderat något på ditt möte...

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

IDÉ ACTION! Exempel på planering. Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

ÖREBRO LÄN KURSER FÖR FÖRENINGAR VÅREN 2016 GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit!

När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet.

#talasomted. Om konsten att tala - #talasomted

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn

Lotta Carlberg, workitsimple Alla rättigheter reserverade

Finansierad av: Tell-Us

Inför föreställningen

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Just say yes. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

Självbestämmande och delaktighet

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012

Introduktion. Vinnande medarbetarskap

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Sagor och berättelser

Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården?

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad

Att höra barn och unga

Övning: Dilemmafrågor

Diskutera i ert lag. Innehåll. Vårt lag 3 Laganda 4 Fair Play 5 Självkänsla 6 Kost och sömn 7 Målsättning 8 Attityd 9 Doping 10

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

Trampolinen Steg för steg En guide för dig som ska handleda morgondagens arbetskraft in i din yrkesroll, ditt företag eller din bransch.

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Studiematerial. gör en annan värld möjlig

Storyline Familjen Bilgren

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Konsten att leda workshops

Vad tycker du om sfi?

Pedagogiskt material till föreställningen

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Tidslinje för politikutvecklingsarbetet i Framtidsstaden Framtidsstaden är ett politikutvecklingsprojekt som löper över flera år.

Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete

5. Skill # 2 Inviting Prospects to Understand Your Product or Opportunity. Många posers och amatörer gör dessa fel i början när dom ska bjuda in

Ett studiematerial om TV-serien

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Täby kommuns anhörigstöd Program våren 2014

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?


Brukarrevision. Göteborgsmodellen. Mer information finns på

Transkript:

DOKUMENTÄRT BERÄTTANDE Studiehandledning gör en annan värld möjlig

Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare. Den innehåller praktiska tips när det gäller hur man leder en cirkel och förslag på upplägg av studiecirkeln. Dokumentärt berättande vänder sig framför allt till deltagare som vill göra sin första dokumentär. Förutom inspirationsfilmen Dokumentärt berättande finns det ett skrivet studiematerial. Du kan även använda studiematerial från filmsajten Voodoofilm. Sedan tidigare finns även studiematerialet Alla kan göra tv, som handlar om hur man gör reportage. Det består också av en inspirationsfilm, ett studiematerial och en studiehandledning. Förslag på upplägg av studiecirkeln Dokumentärt berättande (se studieplan): 3 studietimmar x 9 träffar. Välkommen som cirkelledare i ABF! 2

Hur arbetar man i en studiecirkel? Kanske har du varit cirkelledare tidigare eller själv gått en studiecirkel så att du känner till grundtanken i folkbildningen. Om inte så är det viktigt att du får en känsla för hur man arbetar i en studiecirkel. Grundtanken är att alla i cirkeln delar med sig av sina kunskaper och att man lär sig tillsammans. Självklart har du som ledare mer kunskap än andra i den här typen av cirkel men grundtanken ett gemensamt lärande är viktigt att ha med sig under cirkelträffarna. Demokrati och delaktighet är två viktiga hörnstenar. Alla ska kunna påverka och känna sig delaktiga i arbetet. Det är ett arbetssätt som gör att många upplever en studiecirkel som ett socialt, roligt och kreativt sätt att lära sig tillsammans. Vad ska jag tänka på innan studiecirkeln startar? Tillsammans med din kontakt på ABF går du igenom upplägget av studiecirkeln. Stäm av all teknisk utrustning, studiematerial, lokal och om det finns kunskap om deltagarna som är bra att ha med sig för dig som ledare. Om det är en grupp som kommer från en och samma förening, om det är en grupp som är blandad eller homogen kunskapsmässigt, om de tidigare gått studiecirklar inom film och så vidare. Det är självklart bra för dig som ledare att få så mycket kunskap om deltagarna som möjligt för att kunna planera cirkeln på bästa sätt. Vad är viktigt i min roll som ledare? För dig som ledare så gäller det att skapa ett kreativt och generöst klimat där alla känner sig delaktiga. Eftersom en studiecirkel bland annat kännetecknas av tid för reflektion och frågor är det viktigt att du som ledare lämnar tid till detta. Att du i början av varje träff öppnar för eventuella frågor från föregående träff, berättar om dagens arbete och i slutet av träffen lämnar tid till reflektion och frågor. I en grupp så finns det oftast några som har lättare än andra att uttrycka sig och ta plats. Som ledare är det din roll att se till att så många som möjligt deltar i samtalen. Frågor som Är det här något du känner igen? Nu vill jag höra hur du tänker.. är några inbjudande meningar till en person som sitter tyst. Sen utvecklas en grupp hela tiden och för många tar det några gånger innan gruppen känns så trygg att de vill delta i samtalen. Försök att uppmärksamma alla i gruppen, det är ett bra sätt för deltagarna att känna sig sedda och som en viktig del av gruppen. Oftast är deltagarna nöjda, men det händer att någon ibland är missnöjd med ett gemensamt beslut. Det bästa du kan göra som ledare i det läget är att fråga varför personen inte är nöjd och sen lyssna. Går saken inte att lösa kan det ändå skapa ett lugn i gruppen genom att du lyssnat på deltagaren som känt sig missnöjd. Rent praktiskt så handlar det om att fylla i närvarolistan, se till att den 3

tekniska utrustningen som krävs för studiecirkeln finns tillgänglig och att lokalen är iordningsställd när ni lämnar den. Kom också ihåg att tala om för deltagarna att det är ABF som arrangerar studiecirkeln. Vad är en studieplan? När man planerar hur man ska lägga upp en studiecirkel gör man en studieplan. Det är ett arbetsdokument som lägger en bra grund för att man ska nå målet med cirkeln. Oavsett om du gör en egen studieplan eller använder den som finns i det här häftet, är det viktigt att du stämmer av den med deltagarna. Finns det alternativa upplägg? Andra önskemål? När gruppen enats om studieplanen lämnar du en kopia till ABF. Studiematerial Inspirationsfilmen Dokumentärt berättande Syftet med filmen är att inspirera deltagarna till att komma igång med dokumentärt berättande. Dokumentärfilmarna Malin Andersson och Jessica Nettelbladt ger tips och råd som varvas med avsnitt ur bland annat Jessicas film Jag är min egen Dolly Parton och Malins Belfast Girls. Skrivet studiematerial Det skrivna studiematerialet ger tips på vad man ska tänka på när man ska göra sin första dokumentär. Det tar upp vikten av nyfikenhet, tålamod och att skapa trygga relationer. Det tar också upp planering, teknik, inspelning, klippning och visning. Voodoofilm Du kan även hämta studiematerial på www.voodoofilm.org. ABF har ett avtal med Voodoofilm som innebär att du kan skriva ut det material du behöver för studiecirkeln. Enligt avtalet så får materialet skrivas ut och kopieras, men inte användas digitalt. Användar-id och lösenord för att komma in på Voodoofilm finns på ABFs Infobank. Prata med din kontaktperson på ABF som kan hämta dem på www.abf.se/infobank under filmsidorna. Använd gärna eget material. Förslag på studieplan Självklart kan du göra en egen studieplan som passar gruppen. Det här förslaget är bara ett stöd för dig som ledare. Upplägget beror ju på hur du vill leda gruppen, förmedla kunskap, samt deltagarnas förväntningar, behov och erfarenheter. Skriv gärna egna kommentarer efter varje träff. De är bra att ha när du efter avslutad cirkel tillsammans med din kontakt på ABF går igenom vad ni kan utveckla för att göra filmcirkeln ännu bättre. 4

Cirkelträff 1 Presentation Inspirationsfilm Inspirationsfilm Välkomna alla och presentera dig. Berätta om grundtanken med en studiecirkel. Att den skiljer sig från de flesta utbildningar genom att den i hög grad bygger på delaktighet och utbyte av erfarenheter att man lär sig tillsammans. Låt deltagarna presentera sig och berätta om sina erfarenheter och förväntningar. Berätta om studieplanen som ligger till grund för cirkeln. Stäm av den med deltagarna. Det är viktigt att alla är med i samtalet så att deltagarna blir delaktiga i upplägget och eniga om målet med studiecirkeln. Den studieplan ni kommit överens om lämnar du sedan en kopia på till din kontaktperson på ABF. Gå igenom praktiska saker som fikatider (tar alla med fika varje gång, eller turas ni om), eventuell gemensam telefonlista med mera. Visa filmen Dokumentärt berättande. Reflektera över innehållet i filmen. Hur tänker deltagarna runt dokumentärfilm? Vad är dokumentärfilm? Varför är den så intressant just nu? Introducera tanken på att göra en kortare dokumentär i gruppen. Spåna idéer och landa i en idé. Fokus på det ni vill nå med en gemensam idé learning by doing. Cirkelträff 2 Visning av dokumentärfilm Kort dokumentärfilm du själv valt Prata om filmidén ni kom fram till vid förra träffen. Hur har deltagarna tänkt vidare? Planering? Kontakter? Vem gör vad? Är det kontakter som behöver tas under veckan som kommer inför nästa träff? Visning av dokumentärfilm. 5

Reflektera över filmen. Vad väcker den för känslor? Vad vill filmaren berätta? Hur gestaltar filmaren berättelsen? Vad tycker deltagarna om filmen? Bra? Dåligt? Hade de valt att göra filmen på ett annat sätt? Varför? Hur? Börja med att komma igång med utrustningen. Låt deltagarna intervjua varandra om varför de vill göra dokumentärfilm. Filma intervjuerna. (Redigeringen av intervjuerna gör ni vid träff 3) Diskutera vad man får filma. Bra information finns på sajten Voodoofilm. Cirkelträff 3 Redigering intervjuer Planering Redigera intervjuerna och klipp ihop dem till en filmsekvens. Visa filmen. Be deltagarna spåna runt vad som krävs för att göra en dokumentärfilm. Använd post it lappar. Det kan handla om teknik, personliga egenskaper med mera. Be deltagarna sätta upp lapparna på en whiteboardtavla. Gör en överblick och skriv sedan upp rubriker överst på tavlan som t ex personliga egenskaper, teknisk utrustning. Diskutera vad ni kommit fram till. Stäm av den research som deltagarna gjort. Låt deltagare berätta om de kontakter de tagit. Hur har det gått? Reaktioner hos de man kontaktat. Vill de personer/den person man tänkt intervjua delta i filmen? Behöver något förtydligas? Behöver man ta fler kontakter? Planera produktionen tillsammans. Gör en inspelningsplan. Använd post it lappar. 6

Cirkelträff 4 Planering Visning dokumentär Bildmanus Kort dokumentärfilm du själv valt Visa en kort dokumentärfilm som introduktion till val av berättarelement. Diskutera olika val och hur de påverkar gestaltningen i en film. Låt deltagarna pröva olika filmgrepp. Filma med handkamera, stativ, åkningar med mera. Pröva olika ljudinspelningar. Vad ska man tänka på när det gäller ljud? Gör ett bildmanus. Cirkelträff 5 Inspelning Frågor inför inspelning av filmen. Gör inspelningen. Gå igenom vad som ska spelas in under veckan till nästa träff. 7

Cirkelträff 6 Fortsättning Inspelning Redigering Några deltagare spelar in ytterligare material, andra börjar tanka in det som spelats in föregående vecka. Cirkelträff 7 Redigering Kort dokumentärfilm du själv valt Visa en dokumentärfilm som inspiration och för ett samtal om klippning. Arbeta med redigering. Cirkelträff 8 Redigering Arbeta med redigering. 8

Cirkelträff 9 Redigering Ljudbearbetning Publicering. Redigering, ljudbearbetning och publicering. Vilka visningsmöjligheter finns? Vilka format ska man välja? Vilka möjligheter/arenor finns att visa film? Titta på filmen tillsammans och reflektera. Vill deltagarna bjuda in till ett filmkafé och visa filmen för vänner, jobbarkompisar och/eller allmänheten? Om gruppen är intresserad av detta prata med din kontakt på ABF. Låt deltagarna reflektera över träffen och om cirkeln som helhet. Gör en utvärdering med deltagarna. Efter avslutad filmcirkel Reflektera över studiecirkeln som helhet. Vad har varit bra, mindre bra, vad skulle man vilja ha mer av eller mindre. Är deltagarna intresserade av att lära sig mer inom rörlig bild? Till exempel kortfilm, animation, digitalt berättande eller reportage? Återkoppla till ABF. Gör en egen utvärdering av ditt arbete i filmcirkeln. Vad är du nöjd med, vad vill du utveckla, har du fått det stöd du behövt för att fungera som ledare i dokumentärt berättande? Ju mer feedback vi får, desto större möjlighet har vi att göra våra filmcirklar ännu bättre och få nöjdare deltagare och ledare! Tack för din medverkan som ledare! 9