Att forska på tvären - Erfarenheter från 10 år av tvärvetenskap inom forskarskolan Program Energisystem

Att forska på tvären - Erfarenheter från 10 år av tvärvetenskap inom forskarskolan Program Energisystem Arbetsnotat Nr 39 Red. Jenny Palm, Tema T, LiU Magnus Karlsson, Energisystem, IEI, LiU

Jenny Palm, Magnus Karlsson, red., 2007 Linköpings universitet Unitryck, Linköping ISSN 1403-8307 2

Förord Program Energisystem är ett forskningsprogram och en forskarskola som startades 1997 och består av fem olika avdelningar vid fyra universitet i Sverige. De deltagande forskarna tillhör inte bara olika ämnen utan också helt olika fakulteter. Inom ramarna för Program Energisystem arbetar tekniker och samhällsvetare tillsammans för att studera energifrågorna ur olika infallsvinklar. Det är inte bara tekniken i sig, utan även hur den påverkas av bland annat samhällets regelsystem, politiska beslutsprocesser och olika aktörers intressen som studeras. Följande avdelningar deltar i Program Energisystem: Energiprocesser, KTH Energisystem, Linköpings universitet Fasta Tillståndets Fysik, Uppsala universitet Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet Värmeteknik och maskinlära, Chalmers Detta arbetsnotat är en antologi bestående av gemensamma erfarenheter och reflektioner kring hur det är att arbeta i ett tvärvetenskapligt forskningsprogram. Linköping 11 oktober, 2007 Magnus Karlsson Jenny Palm 3

4

Innehållsförteckning INLEDNING ATT FORSKA PÅ TVÄREN av Jenny Palm och Magnus Karlsson...7 PROGRAM ENERGISYSTEM EN FORSKARSKOLA PÅ TVÄREN av Mats Söderström...11 KURSER PÅ TVÄREN av Magnus Karlsson och Jenny Palm...17 ATT VÅGA FÖRSÖKA ÄR EN BRA BÖRJAN! av Maria Alm och Jenny Palm...25 TVÄRVETENSKAP I GRÄNSLANDET MELLAN TEKNIK- OCH SAMHÄLLSVETENSKAP av Eva Wäckelgård...29 TEKNIKSTUDIER PÅ TVÄREN ETT EXEMPEL av Martin Hultman och Maria Saxe...33 KUNSKAPSPRODUKTION OCH VETENSKAPLIG MÅNGFALD av Per Gyberg...41 PROBLEMORIENTERAD FORSKNING OM ENERGISYSTEM av Kajsa Ellegård...49 NÅGRA AVSLUTANDE REFLEKTIONER av Magnus Karlsson och Jenny Palm...57 5

6

Inledning att forska på tvären Jenny Palm Tema Teknik och social förändring, Linköpings Universitet Magnus Karlsson Energisystem, Linköpings Universitet Inledning Program Energisystem antog första gången doktorander under 1997. Den 1 september det året började 13 doktorander med samhällsvetenskaplig eller teknisk universitetsutbildning. Andra antagningen skedde till september 1999 då ytterligare 9 doktorander antogs. Ytterligare tre antagningsomgångar har genomförts, hösten 2001 då 13 doktorander antogs och 2003, då 14 doktorander antogs och våren 2006 då 11 doktorander antogs. Tio år senare har Program Energisystem utvecklats och dragit erfarenheter från att arbeta tvärvetenskapligt över etablerade institutionella akademiska gränser. Det är dessa, våra gemensamma erfarenheter och reflektioner kring hur det är att arbeta i ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som står i fokus för detta arbetsnotat. Enligt Nationalencyklopedin är tvärvetenskap en vetenskap som spänner över flera (traditionella) ämnesområden och tvärvetenskaplig forskning en benämning på vetenskapligt samarbete mellan forskare eller forskargrupper från skilda discipliner. Program Energisystem är en tvärvetenskaplig forskarutbildning, samtidigt som doktoranden senare blir doktor på respektive ingående avdelning och ämne. Tvärvetenskap som begrepp existerar i princip bara i relation till existerande discipliner och tvärvetenskap handlar därför lika mycket om vad disciplinär forskning är. Samtidigt utvecklar tvärvetenskapligt arbete discipliner likväl som att discipliner utvecklar det tvärvetenskapliga arbetet. Detta öppnar för en korsbefruktning där programmets tvärvetenskapliga arbete påverkar och påverkas av de olika discipliner som ingår i programmet. På individuell nivå handlar det ofta om att olika metoder och/eller teorier integreras i forskningen och i avhandlingen. Utgångspunken för all forskning inom Program Energisystem är att energisystemrelaterade problem och frågeställningar kräver olika metoder och teorier för att lösas och besvaras. Det räcker inte med vad en disciplin kan erbjuda. I programmet står ofta ett problem i fokus och val av metod och teorier görs sedan utifrån de krav som en lösning på problemet ställer. Tvärvetenskaplig forskning kräver samtidigt en vilja till möte och att det finns en ömsesidig respekt och vilja till förståelse för varandras angreppssätt. Saknas dessa inslag kommer inget tvärvetenskapligt angreppssätt att utvecklas och samarbetet kommer ofrånkomligen att rinna ut i sanden. Ofta diskuteras tvärvetenskap i samband med att man gått över de stora gränserna teknik och samhällsvetenskap. Men inom programmet finns flera exempel på tvärvetenskapliga projekt som inte korsat denna stora gräns, men som korsat till exempel etablerade ämnesgränser inom naturvetenskaperna vilket är minst lika utmanande och ställer samma krav på ömsesidig respekt för varandras kunskaper och metoder. 7

Nedan kommer de olika bidragen att diskutera flera av dessa utmaningar som möter tvärvetenskapliga forskare utifrån de erfarenheter och reflektioner som deltagare inom Program Energisystem gjort de tio år vi funnits. De medverkande och deras bidrag Mats Söderström inleder antologin med Progam Energisystem en forskarskola på tvären. Mats Söderström var med och startade Program Energisystem och är sedan 2001 Program Energisystems programdirektör. I sitt bidrag beskriver Mats ramarna för programmet och hur programmet är uppbyggt. Magnus Karlsson och Jenny Palm, som båda varit doktorander inom forskarskolan Program Energisystem, diskuterar i sitt bidrag Kurser på tvären forskarskolans kurser. Magnus Karlsson är sedan 2005 studierektor för Program Energisystem och har varit kursansvarig för doktorandkurserna som genomfördes 2004 och 2006/07. Jenny Palm var, tillsammans med Magnus, kursansvarig för doktorandkurserna under 2006/07. I texten ges en beskrivning av kursernas upplägg och innehåll, och de pedagogiska utgångspunkterna som ligger till grund för samtliga kurser inom programmet diskuteras. Maria Alm och Jenny Palm började i forskarskolan Program Energisystem och vid Tema T 1997, vid programmets första antagning av doktorander. Maria Alm disputerade 2006 och arbetar idag som forskarassistent vid statsvetenskapliga avdelningen vid Linköpings universitet. Jenny Palm disputerade 2004 och arbetar idag som vik. lektor vid tema T. I deras bidrag Att våga försöka är en bra början! återger de sina reflektioner kring hur det var att börja som doktorand i ett nystartat Program Energisystem och hur de upplever att programmets förändrats genom åren. Eva Wäckelgård har som forskare varit med och drivit Program Energisystem sedan starten 1997. I hennes bidrag Tvärvetenskap i gränslandet mellan teknik- och samhällsvetenskap diskuterar hon att i ett sociotekniskt perspektiv är energisystem komplexa system med både tekniska och sociala interagerande komponenter. I texten ges exempel på ett projekt inom Program Energisystem där en socioteknisk ansats utvecklar ny tvärvetenskaplig metodik genom att integrera tidsgeografiska tidsanvändningsstudier och tekniska systemmodeller för att undersöka hushållens möjligheter att utnyttja egenproducerad solel. Martin Hultman och Maria Saxe började som doktorander 2003 och arbetade under tredje terminen tillsammans i ett tvärvetenskapligt projekt. I sitt bidrag Teknikstudier på tvären Ett exempel beskriver de erfarenheter som de fick både under och efter detta arbete. Grunden för det interdisciplinära samarbetet i programmet läggs i de gemensamma kurser som ingår i programmet, och det huvudsakliga tvärvetenskapliga arbetet utförs som ett tillfälligt samarbetsprojekt, det så kallade tvärprojektet. I denna essä delar Martin och Maria med sig av sina erfarenheter, och tar chansen att reflektera kring och utvärdera sitt egna tvärvetenskapliga arbete. De har valt att relatera sina reflektioner till de tankar om tvärvetenskap som framkommer i Henrik Bruuns artikel Teknikstudier på tvären. Per Gyberg började 1997 som doktorand i Program Energisystem och vid tema T. Idag är han forskarassistent inom programmet och vid tema T. I sitt bidrag Kunskapsproduktion och vetenskaplig mångfald diskuterar han betydelsen av möten över disciplingränser i forskningen, inte minst för att därigenom lägga grund för att ifrågasätta sådant som tenderar att tas för självklart. 8

Kajsa Ellegård är professor vid tema Teknik och social förändring och har varit engagerad i Program Energisystem som handledare och vetenskaplig ledare sedan 1998. I sitt bidrag Problemorienterad forskning om energisystemet diskuterar och relaterar hon Program Energisystems tvärvetenskapliga forskning till erfarenheter från bland annat tidsgeografin och från tema Teknik och social förändring. Antologin avslutas med några reflektioner kring de erfarenheter som framkommit i de ingående bidragen och här lyfter vi upp några generella slutsatser utifrån texterna. 9

10

Program Energisystem en forskarskola på tvären Mats Söderström Energisystem, Linköpings Universitet Inledning Program Energisystem startades 1997 och är ett nationellt tvärvetenskapligt forskningsprogram och forskarskola om energisystemfrågor som använder och utvecklar de medverkande forskningsavdelningarnas kompetens. I programmet deltar fyra universitet med fyra forskningsavdelningar från tekniska discipliner och en samhällsvetenskaplig forskningsavdelning (Tema T): Energisystem vid Linköpings universitet, Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, Energiprocesser vid KTH, Värmeteknik och Maskinlära vid Chalmers, Institutionen för teknikvetenskaper (Fasta tillståndets fysik) vid Uppsala universitet. Värdmyndighet för Program Energisystem är Linköpings universitet. Till programmet antas doktorander vartannat år (undantaget antagningen 2006), ett intervall som innebär att doktorandgruppen blir tillräckligt stor för de gemensamma kurserna, seminarierna och de tvärvetenskapliga projekten och forskningsarbetet. Program Energisystem bedriver tvärvetenskap mellan och inom tekniska och samhällsvetenskapliga fakulteter. Sättet som vi bedriver tvärvetenskap på inom programmet är följande: överföring av kunskap om resultat och insikter om metoder mellan ämnesområdena som ger en bättre förståelse av helheter och ger underlag för synteser, ämnesövergripande diskussioner, utbyte av metoder (inlån/utlån) mellan olika ämnesområden, formulering av forskningsfrågor som innehåller både sociala och tekniska processer, utveckling av tvärvetenskapliga metoder som kan tillämpas för att studera kopplingar mellan sociala och tekniska processer. Tvärvetenskapligheten kommer praktiskt till uttryck genom: doktorandkursernas innehåll av både samhällsvetenskap och teknik problemorienterade samarbetsprojekt mellan forskare och doktorander med olika bakgrunder seminarier där forskningsresultat löpande granskas och diskuteras varje doktorand har en bihandledare vid en annan institution inom Program Energisystem. 11

Övergripande mål Det övergripande målet för Program Energisystem är att utveckla ny kunskap som möjliggör långsiktig utveckling mot hållbara och resurshushållande energisystem. I programmet ser vi resurser i bred mening och här ingår inte bara energi utan också miljö, kapital och råvaror. Vi har satt upp flera övergripande mål för programmet och ett av de mer överordnade är att examinera välutbildade doktorer som har kunskap om energisystemens uppbyggnad, dynamik och utveckling ur såväl tekniska som samhällsvetenskapliga perspektiv. Andra centrala mål är att arbeta för att förbättra och utveckla forskningsmetodik för teknisk och samhällsvetenskaplig forskning i samspel och även för att koppla ihop mer disciplinorienterade forskningsinsatser som behandlar komponenter och delsystem. Dessa mål kan enbart nås genom ett tvärvetenskapligt angreppssätt, där forskare möts över disciplingränser och då inte minst över de mer etablerade tekniska och samhällsvetenskapliga institutuionsgränserna. I programmet bygger vi upp ny kunskap om energisystemfrågor, där vi analyserar systemen i ett sociotekniskt sammanhang. Redan 1997 enades vi inom programmet om följande beskrivning av hur vi ser på energisystem: Energy systems consist of technical artefacts and processes as well as actors, organizations and institutions which are linked together in the conversion, transmission, management and utilization of energy. The view of energy as a sociotechnical system implies that also knowledge, practices and values need to be taken into account to understand the on-going operations and processes of change in such systems. Organisation Program Energisystem leds av en styrelse som tillsätts av Energimyndigheten och består av representanter från myndigheter, näringsliv och forskarvärlden. Programmet har också ett centralt kansli bestående av programdirektör, forskarstudierektor och administratör som sköter den löpande verksamheten. Dessutom finns en vetenskaplig ledningsgrupp som består av vetenskapliga ledare från de ingående institutionerna samt forskarstudierektor och programdirektör och som fortlöpande diskuterar forskningens innehållsliga utveckling. För planering, organisation och förändringsarbete inom forskarskoledelen finns också en beredningsgrupp för utbildningsfrågor som består av representanter från programmets doktorander, disputerade forskare från de ingående avdelningarna och forskarstudierektor. Program Energisystem har sedan år 2000 haft en internationell rådgivargrupp knuten till sig bestående av professorerna Thomas P Hughes, University of Pennsylvania, Philadelphia, Adolf Goetzberger, Fraunhofer Institut für Solare Energieforschung, Freiburg, och Carl-Johan Fogelholm, Tekniska Högskolan i Helsingfors. Rådgivargruppen har vid flera tillfällen mött doktorander, handledare, konsortieledare, vetenskaplig ledningsgrupp och företrädare för huvudfinansiären. Rådgivargruppen har medverkat i programmets utveckling och hela tiden uppmuntrat programmet till ytterligare förstärkning av den tvärvetenskapliga profilen. Nyligen har rådgivargruppen förnyats genom att Dr Harald Rohracher från Universität Graz och professor Anna Grete Hestnes från NTNU i Trondheim ersätter professorerna Hughes och Goetzberger. Stiftelsen för Strategisk Forskning var huvudfinansiär under åren 1997-2000. För de senare antagningarna 2001, 2003 och 2006 är Energimyndighet huvudfinansiär av Program 12

Energisystem, Till finansieringen bidrar också Linköpings universitet centralt, de övriga universiteten lokalt med fakultetsmedel, andra forskningsfinansiärer och näringslivet. Forskarskolan Program Energisystems forskarskola har ett obligatoriskt kurspaket och kurserna ges under termin 2 och 3 efter det att doktoranderna antagits. Kurspaketet har utvecklats och successivt förbättrats där bland annat det tvärvetenskapliga greppet har stärkts. En tydlig progression i programmet har varit att tidigare doktorandgenerationer kunnat ge bidrag som grundas i deras tvärvetenskapligt vunna kunskaper. Målsättningen med kurspaketet har dock hela tiden varit att ge insikter i systemfrågor, idéer och begrepp samt förståelse för tekniken hos doktorander med samhällsvetenskaplig bakgrund och förståelse för samhällsvetenskapliga aspekter av energisystemen hos doktorander med teknisk bakgrund. En annan målsättning har varit att lärande och kunskapsutveckling ska ske i samarbetet mellan doktorander med olika bakgrund. Kurserna syftar till att ge nödvändiga grundkunskaper för att bedriva flervetenskapliga forskningsprojekt om energisystemets uppbyggnad, utveckling och dynamik. Kurserna har utformats så att de olika avdelningarnas vetenskapliga perspektiv möts för att främja en helhetssyn på ämnesområdet energisystem. Kurserna genomförs i internatform med programmets avdelningar i Göteborg, Uppsala, Stockholm eller Linköping som kursvärdar för olika moment i kurserna. Härigenom stärks doktorandernas nätverk och det ger insikter om deras olika forskningsmiljöer. Kurspaketet har utvecklats av Beredningsgruppen för utbildningsfrågor i forskarskolan. I kurserna har också doktorander från andra institutioner i Sverige (bl a från Lunds universitet, Chalmers, KTH, Högskolan i Gävle, Högskolan i Karlstad, Mälardalens högskola, Luleå tekniska universitet) deltagit. Under termin 3 fortsätter doktoranderna med ett gemensamt projekt, tvärprojekt. Tvärprojektet är ett tvärvetenskapligt projektarbete där två eller flera doktorander från olika avdelningar i forskarskolan samarbetar. Arbetet ska ge doktoranderna kunskaper inom sitt eget och de andras ämnesområden och träning i att arbeta tvärvetenskapligt. De samarbetande doktoranderna skriver en gemensam rapport som granskas av programmets seniorforskare och äldre doktorander. Tvärprojekten ges ut i Program Energisystems skriftserie (ISSN 1403-8307). Seminarier och bihandledning Efter genomförda kurser och tvärprojekt, bedriver doktoranderna sitt avhandlingsarbete vid respektive institution. Doktoranderna träffas även efter kurserna regelbundet vid tvärvetenskapliga seminarier där de diskuterar nya forskningsresultat och ger varandra synpunkter på vetenskapliga artiklar innan dessa publiceras. Seminarier arrangeras gemensamt för hela programmet och av konsortierna. Vid de senare inbjuds också t ex representanter för industri, kommuner och energiföretag för diskussioner. Varje doktorand har en bihandledare vid en annan institution inom Program Energisystem. Bihandledaren och doktoranden diskuterar forskningsplaner och skrivna texter, där bihandledaren ska ge doktoranden ett bredare perspektiv på arbetet genom att föra fram synpunkter från en annan kunskapstradition. 13

Forskningen bedrivs inom tre konsortier Programmets forskare är organiserade i tre konsortier: byggnaden som energisystem, industriella energisystem och lokala och regionala energisystem. I konsortiet byggnaden som energisystem står byggnaden och de boende i fokus för forskarna. Här har fallstudier genomförts av Navestad i Norrköping, Hammarby sjöstad, Lindås Park i Göteborg och Anneberg i Danderyd. Fallstudierna har bland annat visat på att utvecklingen mot lägre energianvändning har stagnerat och på svårigheter att energieffektivisera flerbostadshus där mängden aktörer försvårar styrning och uppföljning. Det går emellertid att bygga energieffektivt, att använda solenergiteknik i större omfattning och samtidigt få de boende att finna sig väl tillrätta med ett miljökoncept. I konsortiet industriella energisystem har metoder för systemanalys på olika nivåer vidareutvecklats och tillämpats. Att kombinera låga kostnader, låg miljöbelastning och låg energianvändning har studerats framför allt i relation till industriell produktionsplanering. Frågor kring kärnverksamhet och kompetens i relation till energisamarbeten är ett aktuellt område som studerats. En bred teknisk-ekonomisk utvärdering av olika tekniker för ökad elproduktion eller energieffektivisering har genomförts liksom studier av hur koldioxid från biobränsle i massa- och pappersindustrin kan avskiljas och lagras. I projekten har doktoranderna samarbetat och också publicerat resultat gemensamt. Industriföretag som SSAB och StoraEnso har deltagit i samarbeten med doktoranderna. I lokala och regionala konsortiets forskning diskuteras hur energisystemets komplexitet hanteras för att utforma och utveckla effektiva, socialt och miljömässigt uthålliga lokala och regionala energisystem. Konsortiets övergripande forskningsområde sammanfattas i följande huvudfrågor: Hur kan lokala och regionala energisystem förändras i riktning mot ökad uthållighet? Vilka strategier bidrar till att förändra lokala och regionala energisystem i riktning mot större effektivitet och uthållighet? Med utgångspunkt i dessa breda forskningsfrågor har konsortiet bedrivit forskning där vi kunnat dra nytta av expertkunskaper inom å ena sidan teknisk-ekonomisk analys av kommunala och regionala energisystem och å andra sidan samhällsvetenskaplig forskning kring beslutsprocesser, värderingar, aktörers roller, makt samt organisatoriska och institutionella faktorer i formandet av sociotekniska system. En mängd studier pågår med olika inriktningar och relevans för förståelsen av lokala och regionala energisystem. Pågående doktorandprojekt bygger vidare på tidigare studier och fokuserar bland annat hur energiexpertis konstrueras inom den kommunala sektorn och vilka aktörer som ges tillträde till energidiskussionerna, värmepumpars framtida roll i svensk fjärrvärme och industri, vätgassamhällets och bränslecellers teknikpolitik. I de doktorandprojekt som påbörjades under 2006 är relationen och sambanden mellan energi- och transportsystemet centralt. Utgångspunkten för dessa projekt är att utveckling av uthålliga drivmedel är en central fråga inför omställningen till ett uthålligare samhälle. Sammanhang mellan konsortiernas verksamhet skapas genom konsortieövergripande forskningsprojekt, genom gemensam seminarieverksamhet, genom att handledare verkar i flera konsortier och genom diskussioner i programmets vetenskapliga ledningsgrupp. 14

Ett konsortie- och programövergripande projekt utgörs av deltagande i Energimyndighetens program Uthållig kommun, där både lokala- och regionala konsortiet och byggnadens konsortium gemensamt bedrivit forskning. Sociotekniska systemanalyser har genomförts i kommunerna Örnsköldsvik, Solna och Ulricehamn, Borås och Vingåker. Avsikten har varit att höja kunskapen om energianvändningen och dess miljöeffekter hos tjänstemän och politiker inom den kommunala organisationen samt hos företrädare för det lokala näringslivet och därmed göra dem medvetna om dessa frågors betydelse för kommunens utveckling. Examinerade doktorer och vart de tar vägen Vid mitten av 2007 hade tjugonio personer disputerat och tre avslutat studierna med licentiatexamen. Under hösten 2007 kommer ytterligare minst en doktorsexamen att avläggas. Av de examinerade doktorerna har sju fortsatt inom universitet och högskolor, tre är anställda på Energimyndigheten, nio på konsult- och forskningsföretag, tre på forskningsråd, tre i myndigheter och departement och några i industri- och energiföretag. Välutbildade doktorer med bred förståelse för energisystemen och som gör stor nytta i näringsliv, myndigheter, universitet och organisationer är ett viktigt resultat av Program Energisystems verksamhet. Förutom ämneskunskaper har doktorerna i kurser och forskningsarbete systematiskt tränat i att kommunicera sina resultat muntligt och skriftligt och kritiskt granska andras arbeten vilket gör dem jämförelsevis mer kvalificerade i dessa färdigheter. I diskussioner med doktorander från andra vetenskaper och discipliner har förmågan att kommunicera resultat ytterligare förstärkts. Systemperspektiv i forskningen har gett en analytisk förmåga att lösa komplexa problem. Ett resultat av att 12-15 doktorander antas samtidigt och går kurser gemensamt är att de får ett fungerande kontaktnät som de utnyttjar i sitt yrkesverksamma liv. Avslutande reflektioner den framtida utvecklingen? Vi ser att behovet av tvärvetenskaplig forskning som visar hur energisystem på nationell och regional/lokal nivå i enlighet med både internationella och nationella mål avseende att minska miljöpåverkan och att bidra till, ekonomisk och social utveckling ska och kan utvecklas är angelägen och av större betydelse idag än för tio år sedan. Forskning som på olika systemnivåer kan analysera kort och långsiktig utveckling av energisystem är minst lika central idag som för tio år sedan. Program energisystem har byggt upp kompetens inom teknisk energisystemforskning på olika systemnivåer från enskilda byggnader och industrianläggningar till hur dessa samspelar i regionala/lokala och nationella energisystem. Programmets samhällsvetenskapliga kompetens används för att analysera organisatoriska, institutionella och ekonomiska frågor och hur aktörer styr processer från regional nivå ner till drift och brukande av, och investeringar i, enskilda energianläggningar, industrier och byggnader. Eftersom processer som utvecklar energisystemet är både sociala och tekniska och både på mikro- och makronivå så måste forskningen omfatta alla dessa komponenter, vilket gör att behovet av tvärvetenskaplig forskning är fortsatt stort i framtiden. Samtidigt är tvärvetenskaplig forskning något som tar tid att utveckla och skapa effektiva former för. Det krävs många möten, diskussioner, konflikter, misslyckade och lyckade försök för att utveckla en förståelse för varandras metoder och perspektiv. Inom Program Energisystem har vi kommit en bit på väg, men vi ser också att detta är en pågående process som om den får fortgå kan leda till nya frågeställningar och lösningar som är hållbara både ur teknisk och samhälleligt perspektiv. Vi hoppas kunna fortsätta att bidra till att öka förståelsen för och 15

skapa ny kunskap om komplexiteten i relationerna mellan aktörer, ekonomi, teknik, regelverk och makt. Vi hoppas också kunna förstärka och utveckla samarbetet mellan samhällsvetenskap och teknisk vetenskap för att därigenom stärka kunskaper om energisystem på olika systemnivåer. 16

Kurser på tvären Magnus Karlsson Energisystem, Linköpings universitet Jenny Palm Tema Teknik och social förändring, Linköpings Universitet Inledning Program Energisystem är, förutom ett tvärvetenskapligt forskningsprogram, en forskarskola som har ett övergripande syfte att ge en tvärvetenskaplig forskarutbildning. Vi antar doktorander med olika bakgrund, såsom civilingenjörer, civilekonomer, samhällsvetare och beteendevetare, som utifrån sina respektive bakgrunder och erfarenheter ska forska om energisystem och dess utveckling. Vi har antagit nya doktorander åren 1997, 1999, 2001, 2003 och 2006. Doktoranderna som antas har sin tillhörighet till någon av de samverkande forskningsavdelningarna, där de ska följa avdelningens forskarutbildning. Dessutom antas de till forskarskolan Program Energisystem där de läser gemensamma doktorandkurser. Doktorander inom forskarskolan Program Energisystem har ett gemensamt kurspaket på 20 poäng (plus ett projektarbete som omfattar 10 poäng som fördelas som endera doktorandkurspoäng eller avhandlingspoäng, eller delar därav) som utgör en obligatorisk del av forskarutbildningen. Övriga doktorandkurser i forskarutbildningen bestäms i samråd mellan respektive doktorand och handledare. Kurserna har också varit öppna för andra doktorander, i mån av plats. Programmets gemensamma kurser syftar till att ge nödvändiga grundkunskaper för att bedriva tvärvetenskapliga forskningsprojekt i samarbete med andra avdelningar inom programmet. Kurserna har utformats så att de olika avdelningarnas vetenskapliga perspektiv möts för att främja en helhetssyn på ämnesområdet energisystem. Kurspaketet har arbetats fram av Beredningsgruppen för utbildningsfrågor (BUF) i forskarskolan som består av seniorforskare från avdelningarna, doktorandrepresentanter och studierektor. Vi ska i detta bidrag diskutera hur vi har lagt upp Program Energisystems gemensamma kurser och hur de pedagogiska ramarna utvecklats för att möta krav, behov och önskemål från doktorander med olika disciplinära erfarenheter och utgångspunkter. Forskarskolans uppläggning Forskarskolans uppläggning har ändrats något under åren men huvudstrukturen ligger kvar med ett större kurspaket i början av doktorandens utbildning. Under den första terminen skaffar sig doktoranden baskunskaper vid den "egna" avdelningen och det är den egna avdelningens struktur och rutiner som avgör om doktoranden läser kurser, gör förstudie, assistenttjänstgöring eller liknande. I forskarskolans regi sker under denna termin gemensamma sammankomster för att ge doktoranderna en helhetsbild av området. Vid termin två påbörjas sedan forskarskolans gemensamma kurser. Under denna termin börjar doktoranderna att läsa en gemensam kurs i Vetenskapsteori, för att börja problematisera de olika vetenskapliga utgångspunkter som finns inom forskningen och även inom Program 17

Energisystem. Efter denna fyra-poängskurs börjar Energisystem- Baskurs som är på tio poäng. Här är syftet att ge en samlad bild av energisystemet utifrån både tekniskt och samhällsvetenskapligt förankrade perspektiv. Termin tre börjar sedan med Systemanalys med metodexempel från energiområdet som är på 6 poäng. Här problematiseras olika systemperspektiv, samt de olika metoder som de ingående avdelningarna använder i studier av energisystemen. Under den tredje terminen ingår också att i grupp genomföra ett tvärvetenskapligt projekt, tvärprojekt, där doktorander från olika avdelningar samverkar. Projektet redovisas i en tvärprojektrapport i Program Energisystems arbetsnotatserie. Termin fyra och framåt inriktar sig doktoranderna på sitt avhandlingsarbete. Gemensamma seminarier hålls kontinuerligt inom Program Energisystem för att få tvärvetenskaplig belysning av ämnet och insikt i andras arbeten. Kurspaketet har ändrats något under åren och en sammanställning av hur kurspaketet för doktorander inom Program Energisystem såg ut för doktoranderna som antogs 2006 visas i Figur 1. 2006 2007 Kurspaus Energisystem Baskurs Kurspaus Vetenskapsteori Systemanalys med metodexempel från energiområdet Kurspaus Tvärprojekt Figur 1. Kurspaketet för doktorander antagna 2006. Nedan diskuterar vi de erfarenheter och reflektioner som vi gjort i samband med främst Baskursen och Systemanalyskursen, men även tvärprojektet berörs. Energisystem - baskurs Syftet med kursen är att ge förståelse av utveckling och dynamik hos energisystem och ge en samlad bild av energisystem. Det handlar både om lokala och nationella, såväl som mer globalt relaterade, energi- och transportsystem. Fokus i kursen är just system och olika aspekter på energisystem. Kursen ges inte geografiskt vid något specifikt universitet utan alternerar mellan de olika universiteten som ingår, samt att vi förlägger kursaktiviteter i samband med de studiebesök som genomförs. Detta medför naturligtvis en hel del resande för både doktorander och lärare. Då forskarskolan är universitetsövergripande kan resor inte undvikas, men på detta sätt sprids åtminstone restiden någorlunda mellan deltagarna. Baskursens utgångspunkter och upplägg Kursen har obligatorisk närvaro och examineras genom portföljförfarande, där olika delmoment examineras fortlöpande. Kursen examineras genom seminarium, som baseras på såväl muntliga och skriftliga uppgifter och i kursen ingår också ett antal reflektionsseminarium. På kursen som gick hösten 2006 ingick även att organisera och leda en paneldebatt. Vi har också som stående inslag att doktoranderna ska skriva en essäuppgift på 15-20 sidor med utgångspunkt från energisystemets skärningspunkter (se nedan). Opponering på en annan essäuppgift ingår också i examinationen. Dessutom ska en muntlig 18

redovisning göras utifrån olika frågeområden kursdeltagarna har fått tilldelats sig i samband med olika studiebesök som görs inom kursens ramar. Förutom kursens mer övergripande blockindelning av energisystem på olika nivåer (se nedan) behandlas varje energisystem för sig utifrån olika aspekter/skärningspunkter. Dessa fyra aspekter är ANVÄNDARE, REGLER, TEKNIK och POLITIK/EKONOMI. Indelningen är godtycklig men ska fungera som utgångspunkt för att problematisera de olika system som behandlas på kursen. Tanken är att denna modell ska utgöra utgångspunkt för de olika föreläsningarna samtidigt som den ska inarbetas genom att den på olika sätt används i de olika examinationsformerna. Modellen ska finnas som en påminnelse om att forskning kring energisystem kräver just en systemförståelse och uppmana till reflektion kring olika aspekter av energisystemets förutsättningar och villkor. Modellen är utformad som en tetraeder och var från början resultatet av en tvärprojektrapport inom programmet. 1 Innehållet i modellen har genom åren förändrats och kommer förhoppningsvis att stå i ständig förändring, eftersom tanken är att den just ska mana till reflektioner och ifrågasättande av hur energisystem kan studeras, förstås och tolkas. POLITIK/EKONOMI: Aktörer, drivkrafter ANVÄNDARE: Kunskap, normer och beteenden TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FORMELLA OCH INFORMELLA REGLER Figur 2. Modell för energisystem med skärningspunkter I kursen har vi också tagit fram frågor som ytterligare ska hjälpa till i tankarna kring systemens utformning: Vilka tecken på samspel/skärningspunkter kan man identifiera mellan användare, teknik, regler och politik/ekonomi i energisystemet? Vilka tekniker utvecklas och används? Vilka är drivkrafterna inom energisystemet? Hur förankras systemet i samhället? Vem använder systemet? Hur stor betydelse tillmäts tekniken i samtiden? Vilka behov och villkor föreligger? Med tetraedern och frågeställningarna ovan som utgångspunkt för kursen är veckorna sedan indelade i större block som varierat under kursens livstid. Kursen år 2006 hade följande indelning: Nationella energisystem, globala energisystem, tillförsel, transporter och lokala 1 Gyberg, P., Palm, J., Sjödin, J och Wahlund, B. (1999), Borlänges energisystem - påverkan och förändring, arbetsnotat nr 3 Program Energisystem- 19

energisystem. Varje block lyfter olika aspekter inom respektive område. Det kan handla om energikällor, transport, resurser, fördelning, historik framtid, politik, regler, o.s.v. med viss variation beroende på vad som är betydelsefullt inom respektive område och vad som tas upp i de andra blocken. Baskursens tvärvetenskapliga idéram Vår utgångspunkt är att tvärvetenskap kräver möten och diskussion och då krävs också närvaro på kursen, vilket motiverar den obligatoriska närvaron. Resandet under kursen gång är också ett sätt att underlätta för möten och diskussioner inom gruppen. Eftersom doktoranderna har olika bakgrunder och förståelser för energisystemet valde vi att inleda kursen 2006 med gruppdiskussioner kring innehållet i Energimyndighetens Energiläget som diskuterar energisystemens utformning i Sverige. Detta var ett sätt att skapa gemensamma förståelseramar för de system vi diskuterade under kurserna. Det medför också början till diskussioner kring hur de olika deltagarna ser och uppfattar energisystemen, en diskussion som sedan fortgår genom hela kursen. Momentet med reflektionsseminarierna syftar till att ge en möjlighet till diskussion för att få en fördjupad förståelse av begrepp och olika syn på energisystem utifrån den information som kommit kursdeltagarna tillgodo, via föreläsningar, studiebesök och seminarier. Litteraturseminarierna belyser större frågeställningar, såsom kopplingen energi och miljö och syftar till att ge möjlighet till diskussion om bland annat tvärvetenskapliga aspekter på denna koppling. Paneldebatten, med ett flertal framträdande representanter från energisverige, hade flera olika syften; allt från att doktoranderna skulle få erfarenhet från att organisera en sådan tillställning, leda debatten och få information om debattörernas syn på de frågeställningar som diskuterades. Företrädare från olika vetenskaper bjöds också in under debatten vilket förstärkte den tvärvetenskapliga aspekten av energisystem. Den stora uppgiften i kursen är den individuella essän. Varje doktorand väljer ett system som de själva avgränsar och skriver kring detta med stöd i modellen för energisystemets skärningspunkter. Syftet är att få doktoranden att utifrån sitt valda system reflektera över andra typer av frågeställningar är vad som normalt görs inom respektive vetenskap. Genom att doktoranderna själva väljer individuell fördjupning ges möjlighet att doktorandens väljer ett system som angränsar till deras eget forskningsfält, vilket också uppmuntras av kursledningen. Detta gör att begrepp, diskussioner mm under kursen direkt relateras till doktorandens egen forskningsuppgift. Systembegreppet är centralt i kursen och i essän manifesteras detta genom att doktoranderna själva uppmanas att avgränsa systemet; både för att detta gör systembegreppet avsevärt mycket mer meningsfullt och för att arbetet ska bli hanterligt under denna begränsade tid. Opponeringen som genomförs på respektive essä gör att varje doktorand får en inblick i andras tankar och idéer om energisystem och seminariet ger också möjlighet att diskutera detta och tvärvetenskap i allmänhet. Ett annat relativt stort inslag under kursen är studiebesök vars innehåll delvis varierat under åren. Vi har bland annat besökt pappersbruk, kärnkraftsverk, vattenkraftsstationer, kraftvärmeanläggningar och biogasanläggningar. I slutet av kursen görs ett syntesseminarium av vilka reflektioner som gjorts vid studiebesöken och vi diskuterar till exempel hur kärnkraft kan förstås utifrån vilka aktörer som utvecklat systemet, hur risk kan uppfattas beroende på vems perspektiv som anläggs, om systemet förstås som lokalt eller globalt osv. 20

Systemanalys med metodexempel från energiområdet Syftet med systemanalyskursen är att ge en fördjupad förståelse av begreppet system samt att ge kunskap om vilka möjligheter och begränsningar som ges genom tekniska såväl som samhällsvetenskapliga metoder för analys och avgränsning av system och speciellt då energisystem. I kursen problematiseras olika discipliners metoder och teorier för analys av system med speciellt fokus på hur teorier kan översättas och översätts för att bli metodologiskt hanterbara. Liksom i Energisystem Baskurs alternerar vi mellan olika orter. Systemanalyskursens utgångspunkter och upplägg På samma sätt som Energisystem Baskurs har systemanalyskursen obligatorisk närvaro och examineras genom portföljförfarande, där olika delmoment examineras fortlöpande. Kursen examineras, liksom baskursen, genom seminarium, som baseras på såväl muntliga och skriftliga uppgifter och i kursen ingår också ett antal reflektionsseminarium och i examinationen ingår att förbereda inför dessa. En individuell fördjupning bestående av en uppsats på 5-10 sidor ingår också i examinationen, liksom opponering på en annan uppsats. Kursen består av tre integrerade moment: 1. Teorier kring systemanalys 2. Metoder för systemanalys 3. Individuell fördjupning Det första momentet behandlar olika teorier kring systemanalys, såsom General Systems Theory (GST), Large Technical Systems (LTS) och Operationsanalys (OA). Momentet är en introduktion till samhällsvetenskaplig och teknisk teori och metod och baseras på olika texter. Seminarierna ses som basen för där doktoranderna tillsammans med läraren fördjupar sig i de olika texterna. Det andra momentet innebär att doktoranderna arbetar med ett specifikt fall (ett avgränsat system) med en viss, inom Program Energisystem använd metod, såsom optimering, intervjuer och experiment. I detta moment diskuteras metodens förutsättningar för att analysera system. Hur görs systemteori metodologiskt undersökningsbart? Hur tar metoden hänsyn till systemgränser, scenarios, osäkerheter, känslighetsanalyser, omvärld, komponenter, samband, mm? Det tredje momentet är en individuell fördjupning. Den individuella fördjupningen löper parallellt under hela kursens gång. Fördjupningen innebär att doktoranden ska skriva en uppsats kring ett metodproblem/fenomen som kopplas till vald systemteoretisk infallsvinkel. Här ska den valda metodens problem och förtjänster för analys av system diskuteras. Det handlar dock inte om att diskutera en metod i detalj utan snarare om att diskutera en viss metods potentialer och tillkortakommanden för att förstå och analysera ett system. Vilka systemgränser görs med den speciella metoden? Vad har metoden för potential att beskriva och förstå ett visst system? Vad finns det för problem med detta? osv. Systemanalyskursens tvärvetenskapliga idéram Grundidén i systemanalyskursen är liknande den i baskursen, nämligen att tvärvetenskap kräver möten och diskussion och då krävs också närvaro på kursen, vilket motiverar den obligatoriska närvaron på kursen. Det fortsatta resandet även under denna kurs, underlättar för möten och diskussioner inom gruppen runt tvärvetenskapliga frågeställningar. 21

I det första momentet fokuseras olika teorier kring systemanalys där både teknisk och samhällsvetenskaplig teori och metod tas upp och diskuteras för att understryka det tvärvetenskapliga perspektivet i forskarskolan. Detta fortsätter i det andra momentet genom att olika metoder, både samhällsvetenskapliga och tekniska, presenteras och diskuteras. Detta ger en insikt i hur doktorander från andra vetenskaper och discipliner arbetar och vilka resultat som kan tas fram med de olika metoderna, metodens förutsättningar för att analysera system och vilka problem som uppkommer vid analys med respektive metod. Det tredje momentet innebär att doktoranderna har möjlighet att utifrån olika systemsyn betrakta en vald metod eller teori där den valda metodens (teorins) problem och förtjänster för analys av system diskuteras. Utgående från diskussionerna, rörande bland annat begrepp och teorier, som bedrivs i moment 1 och 2, kan ett tvärvetenskapligt synsätt etableras i uppsatsen, där metoderna/teorierna problematiseras utifrån ett sådant synsätt. Valet av individuell fördjupning görs med fördel utifrån att uppgiften ska bli så meningsfull som möjligt inför framtida forskning och därigenom kan ett tvärvetenskapligt avtryck från kursen göras i avhandlingen. Opponeringen som genomförs på respektive uppsats gör, liksom i Baskursen, att varje doktorand får en inblick i andras tankar och idéer om den analyserade metoden/teorin och seminariet ger också möjlighet att diskutera detta och tvärvetenskap i allmänhet. Momentet med reflektionsseminarierna syftar till att ge en möjlighet till diskussion för att få en fördjupad förståelse av metoder, teorier och begrepp utifrån den information som kommit kursdeltagarna tillgodo fram till seminariet, via föreläsningar och seminarier. Tvärprojekt - projektkurs Kursen syftar till att ge möjlighet för flera doktorander att samlas kring ett gemensamt projekt där både tekniska och samhällsvetenskapliga aspekter belyses. Tvärprojektets utgångspunkter och upplägg I kursen genomförs ett antal större tvärprojekt, där två eller flera doktorander arbetar i varje projekt. För doktoranderna som antogs 2006 baserades tvärprojekten på de projektområden som definierats i finansieringen. Kursen genomförs i projektform, där deltagarna i respektive tvärprojekt arbetar i nära samarbete, samt genom seminarieverksamhet. Ett obligatoriskt seminarium inklusive opponering på ett annat projektarbete ingår i examinationen. Tvärprojektets tvärvetenskapliga idéram Grundtanken med tvärprojektet är det som första delen i titeln på kursen antyder, nämligen att projektet ska gå på tvären, d.v.s. ha ett tvärvetenskapligt förhållningssätt i projektet. Tvärprojektets syfte är att skapa förutsättningar för ett tvärvetenskapligt arbete, där flera doktorander arbetar sida vid sida kring en frågeställning, en artefakt, ett energisystem eller något annat som doktorander från olika discipliner kan studera tillsammans, men med olika vetenskapliga infallsvinklar. Genom detta angreppssätt skapas ett samarbetsforum som syftar till att både bredda kunskapen gentemot andra discipliner och fördjupa förståelsen av den egna problemställningen. Dessutom ges möjlighet att öva samarbetsförmåga med personer med olika bakgrund, med en gemensam frågeställning som grund. Tvärprojektet syftar även till att vara en språngbräda för fortsatt forskarutbildning och möjliggöra, samt underlätta, för fortsatt samarbete mellan doktorander både inom och mellan discipliner. Liksom de två andra 22

kurserna som presenterats ingår opponering som ett obligatoriskt moment i kursen. Genom opponeringen får varje doktorand en inblick i andras tankar och idéer kring det som analyseras i projektet och seminariet ger möjlighet att diskutera detta och hur ett tvärvetenskapligt förhållningssätt påverkar en sådan studie. Avslutande reflektion: att sätta ramarna för den pedagogiska formen Tankarna i forskarskolan är att utbilda forskare som har en god förankring i den praktik som studeras. Vi har därför valt en studentorienterad och problemorienterad pedagogik, där kurserna byggs upp utifrån doktorandernas egna frågeställningar och formulerade problem inom det område som behandlas på kursen. Skrivande av essän och uppsatsen som finns på kurserna är ett sätt där doktoranderna sätter sig in i ett problem som de själva formulerat och utifrån det visa på och diskutera den komplexitet som en systemanalys medför. Tvärprojektet ger därefter en praktisk erfarenhet att arbeta på tvären. Kurserna har alltmer kommit att utvecklas mot ett ökat inslag av seminarium och andra tillfällen där doktoranderna själva förväntas delta aktivt. Vi har gått från ett större antal föreläsningar, där vi försöker täcka in många perspektiv på energisystem, till allt färre föreläsningar i kombination med tillfällen där doktorandernas uppkomna frågor ställs i centrum. Här vill vi skapa en diskussion kring doktorandernas egna formulerade frågor som de vill ha svar på och utifrån dessa visa på hur föreläsningar och olika perspektiv kan användas för att besvara sina egna ställda frågor och senare i både fördjupningsarbete och avhandling. Genom att doktoranderna själva får formulera frågor och vi för en diskussion kring hur de kan gå tillväga för att få svar på sina frågor kan detta bidra till en ökad förståelse för det som studeras. Kurserna är studentcentrerade där aktivt deltagande i form att eget reflekterande, ifrågasättande och diskuterande uppmuntras. Kurserna har återkommande seminarium, reflektionsseminarium och grupparbeten där doktoranderna får möjlighet att bli medvetna om sin förförståelse, att de aktivt bearbetar information och formar sitt kunnande i samspel med omgivningen. Motivationen är drivkraften i kurserna och doktorandernas möjlighet att själv ta ansvar för sitt lärande är en central utgångspunkt. 2 Att genomföra en systemanalys kräver en socioteknisk förståelse och en problemorientering. Det kräver att doktoranderna börjar reflektera kring den egna systemsynen men även aktivt förhåller sig till den systemsyn som utvecklats både inom Program Energisystem och inom den forskningsavdelning som de tillhör. Att börja diskutera och reflektera kring förgivettagna antaganden i sin egen eller avdelningens systemsyn ser vi som betydelsefullt under kursen. Att sätta detta i relation till systemanalysen validitet och möjliga förbättringspotential givet andras perspektiv är andra sådana vitala funktioner för våra kurser. Referenser Gyberg, P., Palm, J., Sjödin, J och Wahlund, B. (1999), Borlänges energisystem - påverkan och förändring, arbetsnotat nr 3 Program Energisystem 2 Jmf Ramsden, P (1992), Learning to teach in higher education, London: Routledge; Silén, C (2000), Mellan kaos och kosmos om eget ansvar och självständighet i lärande, Linköpings universitet. 23

Ramsden, P (1992), Learning to teach in higher education, London: Routledge Silén, C (2000), Mellan kaos och kosmos om eget ansvar och självständighet i lärande, Linköpings universitet 24

Att våga försöka är en bra början! Maria Alm Avdelningen för statsvetenskap, Linköpings universitet Jenny Palm Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet Vårt första minne av att vara en av Program Energisystems allra första doktorander var det första upptaktsmötet i Linköping hösten 1997 då vi alla, samhällsvetare och tekniker, träffades i syfte att lära känna varandra och få veta mer om den forskarskola vi alla var en del av. Vi möttes av några otroligt engagerade lärare på upptaktsmötet inom programmet. Så här i efterhand har vi (genom egen planering av kurser och så vidare) börjat inse vilken enorm insats dessa individer gjorde. Det krävs både mod, passion och en hel del hårt arbete för att sätta igång en forskarskola av energisystems kaliber. Det krävs också en insikt i att områden som energi och miljö med fördel studeras genom tvärvetenskapliga ansatser. Vi, och många med oss, är mycket tacksamma för detta initiativ! Vi möttes alltså, ett antal blivande doktorander, och hälsades välkomna till denna forskarskola. Vi kastades därefter in i energivärlden. Kurser i vetenskapsteori och metod blandades med kurser i energisystem. Frågan om vetenskaplig sanning varvades med metoder i hur man genom att nypa varma och kalla strömmar kan använda värme och kyla som finns i fabriker på ett bättre sätt, och på så vis få ner kostnaderna för uppvärmning och kylning. Under doktorandkurserna blev vi bland annat introducerade i termen sociotekniska system vilket, kortfattat innebär att man som forskare studerar hur människa och teknik ömsesidigt påverkar varandra. Där lärde vi oss att ifrågasätta etablerade föreställningar om teknik och människa. Vi gick från att ha sett tekniken som det hårda och människan som det mjuka till att se tekniken som mjuk och formbar och människan som, genom sin historia, sina relationer, intressen och beroendeförhållanden, den som var hård och trögföränderlig! Vi fick också insikter i hur olika vi betraktade det energisystem som stod i huvudfokus för allas vår forskning. Vissa var redan insatta i den tekniska konstruktionen av till exempel ett fjärrvärmeverk och kastade sig in i diskussioner om dess möjliga utveckling i framtiden. Medan vi andra aldrig hade funderat över varifrån värmen för vår uppvärmning av husen kom ifrån. Däremot visste vi att problematisera de storskaliga systemens demokratiska förankringsproblem eller de dominerande diskursernas påverkan på teknikutvecklingen. Dessa olika förkunskaper medförde att vi upplevde kursmoment väldigt olika, där vissa tyckte att termodynamikens lagar var självklar, medan andra fick svårt att åtminstone förstå varför det skulle vara relevant kunskap för den kommande avhandlingen. Kurserna präglades av många föreläsningar och med i princip lika många olika föreläsare, vilket var engagerande och utmattande på samma gång. Viljan att få in alla perspektiv och alla delar av energisystemen medförde långa dagar med en stor mängd kunskapsmassa som skulle kommuniceras ut till oss. Vi upplevde ofta att det blev för mycket information på för kort tid och det blev en del information som gick oss förbi relativt obearbetat. Med åren har kurserna utvecklats till att gå från envägskommunicerande föreläsningar till mer diskuterande seminarier, en utveckling som till stor del var och är framdriven av doktoranderna. Fortfarande präglas dock kurserna av en vilja att täcka in allt och det finns en ständig balansgång mellan doktorandernas önskan och behov av egen reflektion och kollegors önskemål om att inkludera deras perspektiv och områden i kursen. Kursernas 25