INTEGRERAD REDOVISNING 2013 SWEDFUND Växtkraft SÅ BIDRAR SWEDFUND TILL FATTIGDOMSMINSKNING GENOM HÅLLBART FÖRETAGANDE
tänkvärt text meryem can foto einar lindgren ABEL BERHE, 31 ÅR FLIT OCH FRAMTID I ADDIS ABEBA HAN ARBETAR NATTSKIFTET på Radisson Blu Hotel i centrala Addis Abeba. När han har betalat hyran för sin egen lägenhet ger han de pengar som blir över till sin familj. Med sin lön försörjer han sig själv och hjälper sin mamma och mormor. Jag bodde hos min mormor i 26 år. Hon tog hand om oss barnbarn hela vår uppväxt. Nu är det min tur att ta hand om henne, säger han. KONTRASTEN MELLAN den trafikerade affärsgatan och den rymliga hotellobbyn är stor. Utanför kör bilarna tätt i dammet som träffas av solens strålar. Kåktaken ligger nära och sträcker sig kilometer bort. Höghusen, de flesta hotell, bryter av och utgör förgrunden till bergen som omger staden. Samtidigt, på andra sidan hotellets säkerhetskontroll är allt som vanligt affärsresande möts, talas vid och åker vidare. Han är tacksam. Tack vare mitt jobb vet jag att vi klarar oss och har en framtid här i Addis Abeba. Därför betyder mitt jobb allt för mig. ADDIS ABEBA som betyder nya blomman är säte för Afrikanska unionen och i stort sett allt bistånd till Afrika koordineras via staden. Etiopiens huvudstad ligger närmare 2 400 meter över havet och befolkas av omkring tre miljoner människor. Pickolon Abel Berhe, 31, är en av dem. Se filmen med Abel Berhe. RADISSON BLU ADDIS ABEBA Verksamhet: Hotelldrift Antal anställda: 320 Swedfunds investering: 6 MEUR i aktier och lån. Övriga delägare: Swedfund har tillsammans med IFU (Danmarks motsvarighet till Swedfund) och Strandwood Investment investerat i fastighetsbolaget Emerald Addis Hotels Plc. Viktiga utvecklingsresultat: direkta och indirekta jobb (särskilt för kvinnor och lägre utbildningsnivåer), skatteintäkter, utländsk valuta till landet, utbildning inom service, utveckling av infrastruktur i landet (som vatten och el).
ABEL BERHE är nattportier på Radisson Blu Hotel i Addis Abeba. Med sin lön försörjer han sig själv, sin mamma och sin mormor. swedfunds integrerade redovisning 2013 3
INFORMATION OM Swedfund följer Regeringskansliets särskilda Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande (beslutade av regeringen den 29 november 2007). REDOVISNINGSPROFIL I 2013 års redovisning tar vi ytterligare steg för att integrera den hållbarhetsrelaterade informationen med den finansiella i Swedfunds första ansats att producera en Integrerad redovisning. EN MER INTEGRERAD FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I årets redovisning struktureras års- och hållbarhetsredovisningen om. Jämfört med föregående år innebär det att förvaltningsberättelsens olika avsnitt publiceras i olika särskilt markerade avsnitt i den integrerade redovisningen. Genom denna ansats utformas redovisningen med inspiration av International Integrated Reporting Council s (IIRC) ramverk, The International <IR> Framework. STYRELSEDEFINIERAD REDOVISNING Styrelsen har påtecknat den integrerade redovisningen i sin helhet. Den formella årsredovisningen/förvaltningsberättelsen återfinns i särskilt markerade avsnitt, som också framgår av innehållsförteckningen. Hållbarhetsredovisningen, som utgör resterande del av årets integrerade redovisning, är den sjätte sedan den första gjordes 2008. Swedfunds ambition är att nästa år vidareutveckla den integrerade redovisningen i enlighet med International Integrated Reporting Councils (IIRC:s) ramverk The International <IR> Framework. REDOVISNINGSRAMVERKET GLOBAL REPORTING INITIATIVE, GRI Vi tillämpar Global Reporting Initiative s (GRI) redovisningsramverk för hållbarhetsredovisning version G4 samt GRI G4 Sector Disclosures, Financial Services, på nivån Core. UN GLOBAL COMPACT, COMMUNICATION ON PROGRESS, COP Med åtagandet om UN Global Compact, som Swedfund attesterade 2012, följer att Swedfund redovisar arbetet med implementeringen av Global Compacts 10 principer i en årlig Communication on Progress (COP). Bolagets första COP lämnades i april 2013. I denna redovisning integrerar Swedfund vår andra COP. Vi har valt att i det särskilda GRI/COP-indexet utgå ifrån BASIC GUIDE Communication on Progress, GC Active Level, framtagen av UN Global Compact. UN PRI, PRINCIPLES FOR RESPONSIBLE INVESTMENT Med åtagandet om UN Principles for Responsible Investment (UN PRI), som Swedfund attesterade 2012, har vi förbundit oss att årligen också rapportera resultaten av detta arbete direkt on-line, till PRI:s sekretariat och i kommande integrerade redovisningar med första rapportering 2014 avseende verksamhetsåret 2013. Rapporteringen till PRI:s sekretariat gör Swedfund i PRI:s redovisningsverktyg före utgången av mars 2014 och refereras i Swedfunds integrerade redovisning 2014. REVISION OCH ÖVERSIKTLIG GRANSKNING Med den styrelsedefinierade redovisningen tydliggörs vad som i Swedfunds integrerade redovisning utgör formell årsredovisning och därför har varit föremål för revision. De avsnitt som inte utgör årsredovisning utgör Swedfunds hållbarhetsredovisning/communication on Progress (COP) och har varit föremål för översiktlig granskning i alla delar utom de avsnitt som gjorts tillgängliga via länkar. PwC lämnar revisionsberättelse avseende årsredovisningen och separat rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen/cop. VÄSENTLIGHETSANALYS OCH VALT FOKUS I REDOVISNINGEN I den allmänna biståndsdebatten diskuteras vilka resultat som de facto åstadkommes med den biståndsbudget som bekostas med skattemedel. Årets redovisning har ett särskilt fokus på redovisning av utvecklingsresultat, varför stort utrymme ges åt att beskriva ett urval investeringar som case eller praktikfall och hur dessa på olika sätt genom samhällsutveckling, hållbarhet och bärkraftighet bidrar till fattigdomsminskning. Swedfund har under året fastställt en ny strategi (se sidan 42) vilken vilar på tre fundament som alla bedöms som lika nödvändiga förutsättningar för att Swedfund ska medverka i en investering; Samhällsutveckling, Hållbarhet och Bärkraftighet. I varje fundament är ett antal mätområden bestämda. I samband med IMF/Världsbankens årsmöte i Washington DC i oktober 2013 attesterade Swedfund tillsammans med ett trettiotal bi- och multilaterala utvecklingsfinansiärer ett åtagande om ett gemensamt set av indikatorer för att mäta utvecklingsresultat, IFIs Harmonized Development Results Indicators for Private Sector Investment Operations. I valet av mätområden och underliggande indikatorer har vi inspirerats av detta internationella harmoniseringsar- 4 swedfunds integrerade redovisning 2013
REDOVISNINGEN bete och av de intressentdialoger som underhand förts med civilsamhällets biståndsorganisationer. Efter omfattande interna diskussioner har så ett antal mätområden och underliggande indikatorer valts som grund för att bedöma en investering inför beslut. Samma mätområden och indikatorer bildar sedan utgångspunkt för uppföljning, intern rapportering under förvaltningen och extern redovisning. I det följande listas de mätområden som Swedfund på detta sätt valt som väsentliga att fokusera och därför också redovisa, vilka refereras i GRI/COP-indexet på sidan 100. ÖVERGRIPANDE VÄSENTLIGHET n Transparens; Swedfunds vilja till öppenhet n Resultat avseende fattigdomsbekämpning; Samhällsutveckling, Hållbarhet och Bärkraftighet SAMHÄLLS- UTVECKLING n Arbetstillfällen; att bidra till nya och varaktiga direkta och indirekta jobb n Skatt; att bidra till en ökad skattebas i de länder Swedfund investerar n Kunskapsbyggande; att medverka till kompetensutveckling HÅLLBARHET n Arbetsvillkor; att bibehålla och skapa jobb med god arbetsmiljö och arbetsvillkor n Miljö; att i portföljbolagen implementera för verksamheten relevanta policyer och ledningssystem n Antikorruption; att implementera antikorruptionspolicy och ledningssystem för att hantera korruptionsfrågor BÄRKRAFTIGHET n Tillväxt definieras som den procentuella ökningen av ett företags omsättning från ett år till nästa. n Avkastning definieras som företagets årliga vinst efter skatt dividerat med det investerade kapitalet. n Lönsamhet definieras som ett företags vinstmarginal och kan mätas såväl brutto (före skatt) som netto (efter skatt). Swedfund redovisar avkastning som netto efter skatt. Swedfunds strategiska hållbarhetsmål (sidan 42), som definierades av Swedfunds styrelse i december 2013, kommer att följas upp under 2014 och resultatredovisas i Swedfunds integrerade redovisning 2014. REDOVISNINGENS OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING Hållbarhetsredovisningen omfattar i huvudsak Swedfund och våra portföljbolag med särskilt fokus på bolagets aktieägarportfölj i vilka bolag vi har styrelserepresentation, men vi redovisar även portföljbolag där Swedfund är långivare. Väsentliga antaganden, avgränsningen av urval portföljbolag för resultatredovisning och mätmetoder avseende Samhällsutveckling, Hållbarhet och Bärkraftighet presenteras löpande i redovisningen. De data som rapporteras på aggregerad nivå, avseende utvecklingsresultat och andra portföljindikatorer utgör sammanställda resultat av information som lämnats av portföljbolagen i särskilda egendeklarationer samt i bolagens finansiella och övriga rapportering. Vi är övertygade om att en transparent rapportering av utvecklingsresultat gagnar såväl värdeutveckling som utvecklingsresultat och intressentrelationer men har av sekretess- och konfidentiella skäl inte möjlighet att rapportera enskilda portföljbolags prestanda. Vi lämnar i årets redovisning för första gången land för land-rapportering av skatt i linje med det samförstånd Swedfund under året uppnått i dialog med civilsamhällets biståndsorganisationer och i enlighet med EU Kommissionens nya direktiv om icke-finansiell redovisning. Den finansiella redovisningen omfattar inte rapportering avseende portföljbolagens finansiella resultat. Denna information lämnas i portföljbolagens årsredovisningar och omfattas inte av Swedfunds integrerade redovisning. BEGRÄNSNINGAR Vår verksamhet innebär att vi investerar i ett antal nya projekt varje år och säljer av andra. Därmed är portföljen i ständig förändring något som gör jämförbarheten mellan åren svår. I årets redovisning följer vi den rapporteringsrutin avseende hållbarhetsresultat (ESG-resultat) från portföljbolagen som infördes i fjolårets redovisning. Det ger möjlighet till viss jämförbarhet. Hållbarhetsresultat (ESG) redovisas således avseende aktuellt redovisningsår, 1 januari 31 december 2013 i jämförelse med resultaten 1 januari 31 december 2012. I årets redovisning har några nya resultatindikatorer tillkommit, vilka därför inte kan jämföras med föregående år. Våra portföljbolags finansiella redovisning är föremål för revision men portföljföretagens lämnade rapportering i egendeklaration avseende Hållbarhetsresultat, Portfolio Company ESG Key Performance Report, har inte varit föremål för oberoende granskning. KONTAKTPERSONER Kontaktpersoner hos Swedfund avseende 2013 års Integrerade redovisning är, för den finansiella informationen Elisabeth Mattisson, Chef Finans och Administration, och för den icke-finansiella informationen Lars-Olle Larsson, Senior Manager ESG Affairs och svensk ambassadör för International Integrated Reporting Council (IIRC). swedfunds integrerade redovisning 2013 5
innehåll 16 VD-ORD: NU TAR VI NÄSTA STEG...8 UTVECKLING KRÄVER BILLIG ENERGI...10 NYA JOBB FÖRUTSÄTTNING FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING...14 DIPLOMATI RÄDDADE JOBBEN... 16 SWEDFUNDS AFFÄRSMODELL... 19 INVESTERINGAR SOM GÖR SKILLNAD...20 VÅR ETISKA KOMPASS... 22 SÅ HÄR FÖRDELAS INVESTERINGARNA.. 24 HÄR GÖR SWEDFUND EN INSATS... 26 NAIROBIS WOMEN S HOSPITALS... 28 SÅ FUNKAR EN INVESTERING... 31 DILEMMAN...34 SÅ HÄR JOBBAR VI I SWEDFUND... 42 STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL...44 KOMMENTAR: EMMA IHRE... 47 SWEDPARTNERSHIP...54 REDOVISNING AV UTVECKLINGSRESULTAT... 57 PRINCIPLES FOR RESPONSIBLE INVESTMENT (UN PRI)... 67 TRADITIONELLT BISTÅND PÅ VÄG UT... 68 ENKÄT: SKÖTER SWEDFUND SIN INTRESSENTDIALOG?... 72 PRODUKTION: SPOON REDAKTÖR: ANNE-CHARLOTTE ERIKSSON PROJEKTLEDARE: LARS-OLLE LARSSON ART DIRECTOR: DAVID LINDER LAYOUT: RÜSEN YILDIZ 6 swedfunds integrerade redovisning 2013
54 68 28 47 77 113 VÅRA INTRESSENTER... 73 INTERVJU MED HILLEVI ENGSTRÖM... 75 KRÖNIKA: VI BRYR OSS!... 76 VÄGEN MOT UTVECKLING... 77 GRI-/COP-INDEX...100 10 ÅR I SAMMANDRAG...104 REVISIONSBERÄTTELSE...106 REVISORS RAPPORT... 107 BILAGOR: PORTFÖLJBOLAGSLISTA... 108 SWEDPARTNERSHIP... 110 TEKNISK ASSISTANS, TA- LISTA ÖVER PROJEKT 2013... 111 FÖRKORTNINGAR OCH FÖRKLARADE ORD... 112 FRAMTIDSPERSPEKTIV... 113 STYRELSE OCH LEDNING... 114 ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RISKHANTERING...38 FINANSIELLT RESULTAT...48 SWEDPARTNERSHIP...55 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT... 78 STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN...81 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION...81 FINANSIELLA RAPPORTER RESULTATRÄKNING... 82 BALANSRÄKNING...83 EGET KAPITAL...85 KASSAFLÖDESANALYS...86 NOTER... 87 STYRELSENS UNDERSKRIFTER...105 Sidorna ovan utgör styrelsens och verkställande direktörens i Swedfund International AB:s formella årsredovisning och inkluderar bolagsstyrningsrapporten (som utgör del av förvaltningsberättelsen). swedfunds integrerade redovisning 2013 7
vd-ord ANNA RYOTT NU TAR VI NÄSTA STEG! Det finns inga enkla lösningar på fattigdomsproblemen i världen. Inte heller på den nödvändiga omställningen till en hållbar utveckling. Men, det finns många möjligheter och ett är det uppdrag som Swedfund har från regeringen, att som en ansvarstagande, långsiktig och aktiv investerare bidra till fattigdomsminskning genom hållbart företagande. MED MER ÄN TRETTIO års erfarenhet av investeringar i de allra svåraste och mest komplexa miljöerna har vi i Swedfund ett unikt kunskapskapital. Vi tar mer risk än andra, så att fler vågar investera och är additionella genom att investera där det är brist på annan finansiering. På det sättet är vi också banbrytande. Våra investeringar skapar jobb, skatteintäkter, bra arbetsvillkor, tillväxt, avkastning och lönsamhet. Vi överför kunskap och driver frågor om miljö, antikorruption och mänskliga rättigheter. Detta arbete blir en naturlig del av verksamheten, eftersom vi som aktiva ägare och långivare har ett tydligt uppdrag och ofta tar plats i portföljbolagens styrelser. MELLAN 1990 OCH 2010 har andelen extremt fattiga människor i utvecklingsländer minskat med hälften, från 43 procent till 21,5 procent. Sedan milleniemålen skapades 2000 har antalet människor som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen minskat med en halv miljard. Två tredjedelar av den minskningen kommer från tillväxt. Med den kunskapen är det inte konstigt att näringslivets roll, tillväxt och jobbskapande är högsta prioritet när utvecklingsfrågor diskuteras. Detta fokus stämmer väl överens med vad befolkningen i de länder dit biståndet riktas själva önskar. 60 000 fattiga människor som har intervjuats i en unik Världsbanksstudie har själva angett att den viktigaste vägen ut ur fattigdom är att ha ett jobb. Nio av tio jobb i utvecklingsländer finns i den privata sektorn, och att skapa fler och bättre jobb i hållbara företag är helt avgörande för att möta de utmaningar som det globala utvecklingssamarbetet står inför. I dag är 200 miljoner människor i utvecklingsländer utan jobb, och många fler utanför den formella ekonomin. Många av dessa personer är ungdomar och kvinnor som lever i Afrika söder om Sahara. För att hålla takten med befolkningsökningen, krävs att ytterligare 600 miljoner jobb skapas till 2020. DE MEST FRAMTRÄDANDE aktörerna i detta arbete är regeringsägda multi- och bilaterala investeringsinstitutioner. Swedfund tillhör gruppen Development Finance Institutions (DFI:er). DFI:ernas uppdrag är att satsa på investeringar som skapar lokala arbetstillfällen, skatteintäkter för lokala regeringar, och förbättrat utbud i viktiga sektorer såsom hälsovård, finanssektor, infrastruktur, energi, och tillverkningsindustri. Swedfund är väl rustat att svara upp mot 8 swedfunds integrerade redovisning 2013
Hösten 2013 besökte jag Swedfunds portföljbolag Athi Steel i Nairobi, Kenya (bilder nedan). Samtal med anställda och vd ger inblick i bolagens möjligheter, utmaningar och anställningsvillkor. omvärldens förväntningar när det gäller att bekämpa fattigdom på ett effektivt, resultatinriktat och långsiktigt sätt. Vi har ökat vårt fokus på Afrika söder om Sahara där den extrema fattigdomen är mest utbredd. De senaste åren har den interna kompetensen inom ESG (Environment, Social & Governance) kraftigt förstärkts för att säkerställa den långsiktiga hållbarheten och positiva utvecklingseffekter i alla våra investeringar. Vår kompetens inom hållbarhet gör oss till en respekterad och attraktiv partner. Vi har under åren utvecklat en gedigen sektorkunskap vilket krävs för att urskilja och förvalta de mest lovande investeringsmöjligheterna. Styrelsen och ledningen har nu alla förutsättningar att möta de ökade förväntningar som ägare och omvärlden har. SWEDFUND HAR den senaste tiden ökat sin närvaro på de arenor där utvecklingsagendan diskuteras och har en nära dialog med olika aktörer från civilsamhälle, näringsliv och andra intressenter. Jag är nöjd med att här bekräfta Swedfunds stöd för UN Principles for Responsible Investment (PRI) och för UN Global Compact. Implementeringen av PRI:s principer i investeringsprocessen är påbörjad liksom påverkansarbetet med att införa Global Compacts principer om ansvarsfullt företagande i våra portföljbolag. Jag deltog i UN Global Compact Leaders Summit 2013 i New York, som mycket handlade om privatsamverkan och näringslivets roll i utvecklingen. Det är glädjande att nu möta stor förståelse för betydelsen av denna del av biståndet och jag konstaterar att Swedfund är mitt i strömfåran för den nya utvecklingsagendan! Nu bygger vi vidare på de erfarenheter vi har, förtydligar vår tolkning av uppdraget genom en ny strategi och adderar en äkta vilja till dialog och öppenhet. Det är i sanning inget enkelt uppdrag vi har. Det är stort och svårt men oerhört viktigt. Nu tar vi nästa steg! STOCKHOLM I MARS 2013 ANNA RYOTT VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR swedfunds integrerade redovisning 2013 9
fattigdom och energi text per westergård foto linus hallgren UTVECKLING KRÄVER BILLIG ENERGI ANDERS WIJKMAN OCH JOHAN ROCKSTRÖM MENAR ATT ÖKAT VÄLSTÅND I UTVECKLINGSLÄNDER OCH ETT EFFEKTIVT KLIMATAR- BETE HÄNGER IHOP. PROBLEMET ÄR ATT DET POLITISKA SYSTEMET INTE KLARAR AV ATT HANTERA GLOBALA UTMANINGAR. Anders Wijkman är tydlig; billig energi är en förutsättning för all utveckling. Västvärldens välstånd bygger till stor del på att vi kunde hämta billiga råvaror och energi från fattiga länder. Därför har vi idag ett moraliskt ansvar att hjälpa dem, bland annat genom att se till att de får tillgång till energieffektiv teknik men även med finansieringslösningar som gör det möjligt för fattiga bybor att köpa till exempel solceller. För att kunna hantera både klimatet och fattigdomen behövs dubbla perspektiv. Det ena är den globala temperaturökningen som på sikt hotar mänskligheten. För att klara det krävs bland annat svar på frågan om hur framtidens energisystem ska se ut och hur jordbruket ska bedrivas för att kol ska bindas i marken istället för att frigöras till atmosfären. Men även hur de ekonomiska systemen ska kunna ställas om från köp och släng till ett kretsloppssamhälle där alla naturresurser återanvänds. DEN ANDRA VIKTIGA FRÅGAN ÄR hur vi ska förbereda oss på de förändringar som ett varmare klimat ger upphov till. Det kan handla om att bygga hus som kan stå emot kraftiga stormar och häftigare skyfall men även förbereda samhällen på ett generellt varmare klimat och perioder av svår torka, säger Anders Wijkman. Han har under många år varit engagerad i klimat- och utvecklingsfrågor. Både som politiker, chef för Röda Korset och SAREC (Sidas avdelning för forskningssamarbete) och som fristående debattör. Han är ordförande i det internationella nätverket Romklubben samt nybliven ordförande i den oberoende tankesmedjan Global Utmanings klimatråd. Under senare år har han ofta samarbetat med Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre. Tillsammans har de skrivit ett flertal böcker och mängder av debattartiklar, alla med målet att tydliggöra vad som händer när klimatet förändras och planetens resurser utarmas. Vi kan inte bara fokusera på klimatförändringen, vi måste också inse att vi alltför länge har överutnyttjat jordens resurser. Ska vi kunna undvika katastrofala miljöförändringar måste vi även värna biologisk mångfald, stoppa havsförsurning, se över vår sötvattenanvändning och förändra markanvändningen, säger Johan Rockström. FÖR ATT BESKRIVA vad det handlar om har han varit med och lanserat begreppet planetära gränser. Inom nio olika områden där klimatet är ett har forskarna försökt tydliggöra vilka risker mänskligheten utsätter sig för om och när gränserna överskrids. Som alltid riskerar effekterna 10 swedfunds integrerade redovisning 2013
Johan Rockström är professor i miljövetenskap på Stockholms universitet och chef för Stockholm Resilience Center. Anders Wijkman är bland annat ordförande i den oberoende tankesmedjan Global Utmanings klimatråd. swedfunds hållbarhetsredovising 2013 11
fattigdom och energi att bli tydligast i utvecklingsländerna. Ett exempel skulle kunna vara svår torka i norra Mali, ett område som redan idag återkommande drabbas av svält. Frågan är vem som ska stå för kostnaden för att anpassa samhällen så att de kan stå emot förändrade livsförutsättningar. Hittills har de rika länderna inte tagit sin del av ansvaret, hävdar Anders Wijkman. Trots det är han försiktigt positiv. Dels beroende på att det går att göra de nödvändiga anpassningarna till en rimlig kostnad, förutsatt att man gör rätt från början. Och dels för att världens politiker till slut har lyckats enas om att skapa en Grön fond som ska hjälpa utvecklingsländerna att finansiera klimatåtgärder. Principerna för hur fonden ska arbeta är klara, nu gäller det att fylla på med pengar. Hade vi skapat den fonden redan när klimatförändringarna började uppmärksammas hade vi haft ett helt annat samtalsklimat mellan olika länder idag. Men om vi från och med nu skulle avsätta 50 100 miljarder dollar per år kan mycket positivt hända. Det skulle kunna skapa förutsättningar för både sol och vindenergi i många länder och på sikt bli ett effektivt sätt att bekämpa fattigdom. Parallellt måste vi även bromsa befolkningsökningen och därför bör vi satsa på fler skolor och utbyggd familjeplanering. Utbildning för flickor är det bästa preventivmedlet. ENLIGT ANDERS WIJKMAN borde Swedfund, med sitt uppdrag att stödja den privata sektorn i utvecklingsländer, satsa en del av sina resurser på att till exempel hjälpa små och medelstora entreprenörer att skapa affärslösningar som gör det möjligt att sätta upp solpaneler i byar som inte är anslutna till något elnät. Tillgång till effektivare energiteknik är viktigt både för klimatet och för fattigdomsbekämpningen. Så länge människor är hänvisade till brännved och dynga blir det ingen utveckling. Det finns gott om positiva exempel på hur utvecklingsländer utnyttjar energiteknik för att minska fattigdomen. Kenya är ett av de länder där satsningen på solenergi börjar ge resultat. MEN, DET RÄCKER INTE MED förändringen i utvecklingsländer. Kravet gäller i än högre grad för de rika länderna, de som hittills har ätit en stor del av den gemensamma kakan. Vi måste utnyttja de tillgängliga resurserna på ett långt smartare sätt, hålla igen på energi- och resursanvändningen, inte minst av fossila bränslen, för att ge fattiga länder utrymme att öka sin användning när de bygger sina samhällen. Detta är globala utmaningar som politikerna än så länge har haft svårt att klara. Alltför länge har vi levt på myten om den eviga materiella tillväxten och föreställningen att naturens skafferi är oändligt stort. Modellen fungerade bra så länge befolkningen och den gemensamma ekonomin var liten men tyvärr håller inte det resonemanget längre. Naturkapitalet räcker helt enkelt inte, säger Johan Rockström. Problemet är att kopplingen mellan vad vi gör i vår vardag idag och den torka som kan drabba Afrika om 20 år för många människor är abstrakt. Vi måste höja blicken och inse att vårt ansvar sträcker sig längre än till att tillfredsställa våra egna önskemål och behov. Moraliskt handlar det om global rättvisa och ansvar för kommande generationer, menar Anders Wijkman. SSA* ELPRODUKTION VS ANDRA REGIONER 100 % 90 % 80% 70% 60% 50 % 40 % 100 % 91 % 76 % 68 % DE 48 SSA- LÄNDERNA (800 MILJONER MÄNNSIKOR) FÖRBRUKAR UNGEFÄR LIKA MYCKET ELEKTRI- CITET SOM SPANIEN (44 MILJONER MÄNNISKOR). 30 % 26 % 20 % 10 % 0 % OECD LATIN- AMERICA ASIEN TILLVÄXT- MARKNADER * AFRIKA SÖDER OM SAHARA Källa: Africa Infrastructure Country Diagnostic (AICD), 2008, rapport utgiven av Världsbanken i samarbete med Afrikanska Utvecklingsbanken. 12 swedfunds integrerade redovisning 2013
Mohammed Bangura kontrollerar sockerrörsfälten på Addax Bioenergy i Sierra Leone. Läs mer om Swedfunds investering i förnyelsebar energi på sid 34. GUNILLA NILSSON OCH MARKUS WILKENS PÅ SWEDFUND: Energigapen måste överbryggas Många utvecklingsländer lider skriande brist på elektricitet och nätanslutna produktionsanläggningar arbetar ofta under sin kapacitet på grund av eftersatt underhåll. Stora delar av befolkningen och företagen saknar dessutom anslutning till elnätet, som ofta är i behov av uppgraderingar för att kunna leverera el kontinuerligt. Det menar Gunilla Nilsson och Markus Wilkens, som båda är Senior Investment Managers på Swedfund och specialister på energi-investeringar. Eftersom tillgången på nätbaserad el är otillräcklig tvingas man förlita sig på egenproducerad el, vilken tenderar att vara både dyrare och mer miljö- och hälsofarlig. Sot och gaser går ut i inandningsluften och de fattigaste är ofta de mest utsatta, säger Gunilla Nilsson. Elbristen slår på konkurrenskraften och hindrar samhällsutvecklingen. Tillgång till hållbar el för alla samhällsgrupper är en förutsättning för att ett land ska kunna tillvarata sin inneboende tillväxtpotential, fortsätter Markus Wilkens. Han menar vidare att det krävs en förbättring av existerande resurser ELBRISTEN SLÅR PÅ KON- KURRENSKRAFTEN OCH HINDRAR SAMHÄLLSUT- VECKLINGEN. samt investeringar i ny kapacitet för att bredda och fördjupa tillgången på långsiktigt hållbar elektricitet i utvecklingsländerna. Men för att andelen investeringar från privata aktörer ska öka krävs också andra infrastruktursatsningar. SWEDFUNDS energiinvesteringar är främst inriktade mot elproduktion och investeringarna måste ha poten- Gunilla Nilsson Markus Wilkens tial att leva upp till Swedfunds krav vad gäller bland annat kommersielloch miljömässig hållbarhet. Swedfund stödjer utvecklingen av elproduktion från förnyelsebara källor, men kommer att fortsätta finansiera icke-förnyelsebar produktion när den kan göras i enlighet med Swedfunds grundläggande krav. En icke förnyelsebar energikälla kan initialt vara ett bättre alternativ och nödvändig för att överbrygga de stora energigap som finns i många av de länder i vilka Swedfund investerar, säger Markus Wilkens avslutningsvis. swedfunds integrerade redovisning 2013 13
arbete, skatt och kunskapsbyggande text per westergård foto dominic nziu M:lab i Nairobi, Kenya, är centrum för mobilt entreprenörskap i Östafrika. Fr v frilansande digitala utvecklarna Carol Kariuki och Simon Mutna, samt Dickson Ndegwa från företaget Deetech. Nya jobb förutsättning för samhällsutveckling UNDER DE KOMMANDE ÅREN SKA ETT STORT ANTAL UNGA UT PÅ ARBETSMARKNADEN OCH DÄRFÖR KRÄVS DET 600 MILJONER NYA JOBB FÖR ATT ARBETSLÖSHETEN INTE SKA ÖKA. Just nu är ett par hundra miljoner människor runt om i världen arbetslösa. Och värre kan det bli. Enbart demografiska förändringar innebär att det behövs 600 miljoner nya jobb fram till år 2020 (IFC Jobs Study, jan 2013). I rika länder är det ett stort bekymmer att inte ha ett arbete, i fattiga är det en fråga om överlevnad. Det är inte bara ett problem för den enskilda individen. Utan en inkomst finns inte heller en skattebas som kan bidra till viktiga samhällstjänster som skola och vård, säger Karin Isaksson, Director for Business Development på Swedfund. Alla jobb är inte lika bra. I utvecklingsländerna är många sysselsatta inom den informella sektorn där inkomsten sällan räcker till för att klara den egna försörjningen. Därför behövs fler arbeten inom den formella sektorn, det är bara där det går att få anständiga löner och justa arbetsförhållanden, säger Niclas Düring, Portfolio Director på Swedfund. NÄR VÄRLDSBANKEN för några år sedan frågade 60 000 personer i utvecklingsländer om vad som skulle hjälpa dem att ta sig ut ur fattigdomen var svaret entydigt; en riktig anställning. Frågan blir då hur alla de jobb som krävs ska skapas. I utvecklingsländer, 14 swedfunds integrerade redovisning 2013
med en svag offentlig sektor, är svaret utan tvekan inom den privata sektorn där nio av tio jobb finns. Att bidra till att de miljoner människor som står utanför arbetsmarknaden får ett jobb är en enorm utmaning som kräver insatser på många plan. Vårt bidrag är att vi investerar i företag för att de på så sätt ska få möjlighet att växa och anställa fler, säger Karin Isaksson. SWEDFUND INVESTERAR framförallt i större företag där de grundläggande bitarna för verksamheten finns på plats. Det är där flest jobb per satsad Swedfund-krona skapas. Mindre företag får framförallt stöd via lokala finansiärer såsom banker och fonder. De företag vi engagerar oss i ska ha en bärkraftig Karin Isaksson affärsidé som vi sedan kan hjälpa dem att utveckla. När arbetstillfällena blir fler och vinsterna ökar leder det till att samhället får in större skatteintäkter och kan satsa på utbildning, hälsa, infrastruktur och andra områden där regeringen traditionellt spelar en stor roll i mer ekonomiskt utvecklade Niclas Düring länder. Därmed påbörjas en positiv spiral som på sikt bidrar till att hela samhället kan ta stora steg framåt, säger Niclas Düring. SWEDFUND ENGAGERAR sig i företags utveckling som en långsiktig, ansvarstagande och aktiv investerare. Och det under en lång tid, tio år är inte ovanligt. Det ger företagen förutsättningar att överleva även om de under resans gång går igenom en del tuffa perioder. Att företagen på sikt går med vinst är dock en nödvändig förutsättning för att alla goda effekter ska kunna uppstå. Genom att stötta på vägen dit hoppas vi kunna bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, säger Karin Isaksson. Utan en inkomst finns inte heller en skattebas som kan bidra till viktiga samhällstjänster... KARIN ISAKSSON SATSNING PÅ MINDRE FÖRETAG ANSVARSFULLA INVESTERINGAR MED ADENIA-FONDEN Swedfund investerar direkt i företag som är verksamma i en lång rad olika länder. Det fungerar bra gentemot större bolag men gör det svårare att nå de mindre. En liten organisation som Swedfund kan inte heller verka i alla länder. Lösningen på problemet är ett nära samarbete med ett antal olika professionella fondförvaltare som finns lokalt och som delar Swedfunds värderingar kring hållbart företagande. Innan vi väljer ut vilka fonder vi ska investera i gör vi omfattande kontroller. Vi granskar både hur de arbetar och hur väl de har lyckats med sina tidigare investeringar, säger Fredrik Törgren, Senior Investment Manager inom sektorteam Finansiella Institutioner ADENIAFONDEN Verksamhet: Fondinvestering Antal anställda: 12 Investeringsår: 2013 Swedfunds investering: 10 MEUR Övriga delägare: andra europeiska DFI:er som IFC, EIB, BIO, CDC, DEG och FMO. på Swedfund. En av de förvaltare som har valts ut är Adenia, som har sitt ursprung på Mauritius, men som i dag huvudsakligen är aktiv på Madagaskar och i Västafrika. Anledningen till att vi har valt att arbeta tillsammans med dem är att de är engagerade i frågor som rör miljö, etik och ägarstyrning samtidigt som de jobbar tätt tillsammans med de samhällen där de investerar. Och de gör det på ett ansvarsfullt sätt. Adenia är dessutom aktiv i länder där det finns ett stort behov av kapital men där få andra vill eller kan investera. Personalen på Adenia har en relevant bakgrund för den här typen av uppdrag och de har både den lokalkännedom och erfarenhet Fredrik Törgren, Senior Investment Manager på Swedfund. som krävs för att lyckas. De har bland annat investerat framgångsrikt i Madagaskar, ett land som på grund av politisk turbulens inte är helt lätt att arbeta i, säger Fredrik Törgren. Tanken är att de båda organisationerna nu även ska börja samarbeta aktivt kring saminvesteringar i olika företag. Bristen på kapital är stor i de länder där Adenia är operativa. Tack vare dem kan vi även nå ut till företag som är verksamma där. Viktiga utvecklingseffekter: jobbskapande, utveckla ESG-standarder (Environmental, Social, Governance) i lokala små och medelstora företag samt stöd till regional integration och utveckling. swedfunds integrerade redovisning 2013 15
cimbenin text anne-charlotte eriksson foto ayodeji tobun / ibstmedia Diplomati räddade För några år sedan fick cementföretaget Cimbenin kämpa för att överleva, eftersom det statligt reglerade priset på cement var för lågt. Men diplomatiska påtryckningar fick regeringen att höja priserna. Det räddade jobben och tryggade ekonomin för Gilbert Gahou och hans familj. Jag har haft tur som fått jobba så länge på Cimbenin, säger Gilbert Gahou, elektriker och fackföreningens klubbordförande. Cimbenin, en cementindustri vars anläggning ligger strax utanför Cotonou i Benin, startade 1991 med aktiekapital från Swedfund och deras danska motsvarighet Investment Fund for Developing Countries (IFU). Huvudägare är tyska Heidelberg Cement. Gilbert Gahou började två år efter starten och är nu inne på sitt tjugonde år på företaget. Han är en mycket nöjd fackordförande som öser lovord över företaget och menar att alla kollegor är minst lika nöjda Gilbert Gahou, i mitten, med sin hustru Amoki M. Justine och sönerna Lebel, Ansèlme och Louange. 16 swedfunds integrerade redovisning 2013
jobben eftersom allt är reglerat, omsorgen om personalen och miljön är genuin och lönen kommer när den ska. Men så jämför han också med tidigare arbetsplatser och vännernas arbetsgivare som inte är fullt så måna om sin personal som hans egen. Jag trivs mycket bra, har fasta arbetstider och jobbar mellan klockan 8 17 måndag till fredag. Dessutom har vi en hel timmes lunchrast, säger Gilbert Gahou och skrattar....omsorgen om personalen och miljön är genuin och lönen k ommer när den ska. MEN FÖR INTE SÅ MÅNGA ÅR SEDAN var hans fasta jobb i fara. Fredrik Wijkander, Senior Investment Manager på Swedfund, berättar att verksamheten gick bra fram till 2005. Råvarupriserna drog iväg men regeringen, som ansvarar för prissättningen av cement, justerade inte priserna, som därmed låg för lågt i förhållande till priserna på de råvaror som behövdes till produktionen. Aktiekapitalet eroderades och företaget var nära konkurs, säger Fredrik Wijkander. EN TID AV INTENSIV diplomati tog sin början. Ägarna, med vd:arna på IFU och Swedfund i spetsen, skrev brev till Benins regering för att få dem att reglera priserna till marknadsmässig nivå. Cimbenins vd, ägarna på Heidelberg Cement, Swedfund och IFU intygade att fabriken hade moderniserats och effektiviserats så långt det var möjligt, men att de ändå var tvungna att kämpa för att överleva på grund av obalansen i tillverkningskostnaderna i förhållande till insatsvarorna. swedfunds integrerade redovisning 2013 17
cimbenin Tre av Gilbert Gahous fyra söner, fr v: Louange, Lebel och Ansèlme, som alla pluggar hårt för att så småningom ta sig till universitetet. Förutom att försörja min gamla mamma, hustru och mina fyra söner, tar jag hand om mina äldsta syskonbarn för att de ska kunna gå på universitetet i Cotonou. Ingenting hände på tre år och vi höll på att ge upp. Men så plötsligt i juli 2008 fattade regeringen beslut om att höja cementpriset och vi kunde andas ut, säger Fredrik Wijkander. SEDAN NÅGRA ÅR går Cimbenin med vinst och levererar återigen utdelning till sina aktieägare, liksom viktiga skatteintäkter till staten och lön till sina anställda. Eftersom Benin är ett mycket, mycket fattigt land är min lön oerhört viktig för familjen. Förutom att försörja min gamla mamma, hustru och mina fyra söner, tar jag hand om mina äldsta syskonbarn för att de ska kunna gå på universitetet i Cotonou, berättar Gilbert och en liten Fredrik Wijkander. suck undslipper honom. Men så skrattar han plötsligt till och säger: Fast vet du, barnen är ju min pensionsförsäkring och investering för framtiden! FOTO: DJIBRIL INDRISSOU Gilbert Gahou utanför Cimbenin, cementfabriken som varit hans arbetsplats i nästan 20 år. Djibril Indrissou, som är teknisk chef på Cimbenin, ser också ljust på framtiden och berättar stolt att företaget är miljöledningscertifierat enligt ISO 14001, vilket följs upp genom regelbundna kontroller av externa konsulter. Vi är ett mycket välutvecklat företag i ett mycket underutvecklat land. Jag är glad att få arbeta för så ansvarsfulla ägare, konstaterar Djibril Indrissou. CIMBENIN Verksamhet: Malningsanläggning som tillverkar cement. Antal anställda: 109 Swedfunds investering: 6,5 MKR i aktiekapital och 8 MKR i lån, som avbetalats. Övriga delägare: Swedfund och danska IFU är minoritetsaktieägare, huvudägare är tyska Heidelberg Cement. Viktiga utvecklingsresultat: Bidra till att skapa jobb, ökad inbetalning av skatter, hålla ESG- standarder på en hög nivå och infrastruktur-utveckling i Benin. 18 swedfunds integrerade redovisning 2013
SWEDFUNDS AFFÄRSMODELL Swedfunds affärsmodell och värdepåverkande kapital Swedfund arbetar som utvecklingsfinansiär på kommersiella villkor med ett särskilt samhällsansvar. Uppdraget; Fattigdomsminskning genom hållbart företagande, vilar på de tre fundamenten Samhällsutveckling, Hållbarhet och Bärkraftighet. Värde skapas genom att flera typer av kapital strömmar igenom affärsmodellen. Naturkapitalet, klimat och miljö, påverkas indirekt av Swedfund genom portföljbolagen och måste därför följas upp i portföljbolagen och av Swedfund som finansiär och kravställare. Relationskapitalet, att medarbetarna arbetar utifrån ett gemensamt förhållningssätt i ett gott samarbetsklimat såväl internt som i de externa relationerna är värdeskapande. Uppförandekod, policyer och attest av internationella principer om ansvar och etik, bildar underlag för de aktieägaravtal Swedfund tecknar i samband med investeringar. De bildar värdeskapande styrdokument på kort och lång sikt i Swedfunds portföljbolag och därför också i Swedfund som ägarbolag. Kunskapskapitalet är medarbetarnas värdeskapande erfarenhet, kunskap, kompetens och motivation. Liksom styrelsens och ledningens förmåga att förstå och verkställa Swedfunds uppdrag, fastställa strategi och verksamhetsplan samt organisera arbetet och säkerställa att affärsmodellen och bolagsstyrningen möter ägarens och andra relevanta intressenters krav. Kunskapskapitalet är också värdepåverkande i det arbete som sker i portföljbolagens styrelser och i det påverkansarbete som Swedfund driver i bolagen under förvaltningsfasen. Naturkapital Relationskapital Möjligheter och risker Prestation Bärkraftighet Det globala samhället Kunskapskapital Affärsverksamhet Styrning Intellektuellt kapital SWEDFUNDS UPPDRAG AFFÄRSMODELL Input Output Outcomes Swedfunds portföljbolag Hållbarhet Materiellt kaiptal Bidrag till fattigdomsminskning Det globala samhället Strategi och resursfördelning Samhällsutveckling Finansiellt kapital Framtidsutsikter Swedfunds riskkapital är det finansiella kapital som Swedfund investerar och som arbetar och skapar värde i portföljbolagen. Det finansiella kapitalet investeras av portföljbolagen i fabriker, kontor, anläggningar, maskiner och utrustning. Detta materiella kapital utgör en av flera förutsättningar för att driva verksamheten i portföljbolagen. Swedfunds intellektuella kapital utgörs av de immateriella värden som ligger i mångårig utveckling av Swedfunds interna processer, ledningssystem och databaser såsom till exempel investeringsmanual, ESG Toolkit, projektportal, analys- och uppföljningssystem. Inputs/Outcomes De olika arbetande kapitalen utgör Inputs i Swedfunds integrerade affärsmodell, vilka genererar Outcomes genom Samhällsutveckling, Hållbarhet och Bärkraftighet med Fattigdomsbekämpning som övergripande mål och resultat i de samhällen Swedfunds portföljbolag verkar. Modellen är inspirerad av International Integrated Reporting Councils (IIRC) ramverk. swedfunds integrerade redovisning 2013 19
siffror, policyer och geografiskt fokus text johan persson INVESTERINGAR SOM GÖR SKILLNAD SWEDFUNDS INVESTERINGAR SKAPAR ÖKAD VÄLFÄRD OCH BIDRAR TILL ATT REDUCERA FATTIGDOM. DET ÄR UPPDRAGET FRÅN SVENSKA STATEN OCH ERFARENHETEN VISAR ATT DET FUNGERAR. MEN ÄVEN STATISTIKEN TALAR SITT TYDLIGA SPRÅK. Sedan Swedfund bildades 1979 har företaget gjort 259 investeringar i företag och fonder på nya marknader som Afrika, Asien, Latinamerika, Mellanöstern och Baltikum. Målsättningen med dessa investeringar och för Swedfund som helhet är att ge våra partners tillgång till finansiering, vilket ofta är en stor utmaning i många utvecklingsländer, säger Niclas Düring, Portfolio Director på Swedfund. Genom att möjliggöra långsiktigt hållbara och lönsamma verksamheter med god miljöhänsyn och god företagskultur bidrar Swedfund till ett väl fungerande näringsliv som i sin tur skapar ekonomisk tillväxt, arbetstillfällen och möter efterfrågan på varor och tjänster. Vi vet av erfarenhet att våra insatser har en stor effekt på företagens möjligheter att växa, och att det sedan får indirekta, positiva effekter på jobbskapande, skatteintäkter, ekonomisk stabilitet, ökad välfärd och slutligen reducerad fattigdom. NICLAS DÜRING berättar hur Swedfund genom åren i stor utsträckning har investerat i Östeuropa. Där har inkomsterna nu gått upp så mycket att fortsatta investeringar från Swedfunds del är mindre motiverade. De inhemska investeringarna och deras förmåga att dra till sig investeringskapital har generellt ökat avsevärt. Swedfunds roll att tidigt försöka identifiera och stödja företag i krävande och riskfyllda marknader uppfylls därför bättre idag i Afrikas fattigaste länder, liksom i viss utsträckning också i en del asiatiska länder. I slutet av 2013 hade Swedfund ett nittiotal investeringar värda ca tre miljarder kronor i företag och fonder, varav hälften i afrikanska länder såsom Kenya, Etiopien, Sudan, Egypten, Sierra Leone och Benin. Han berättar vidare att det råder stor brist på såväl aktie- som lånekapital för att finansiera företag i dessa länder. Utlåningen från banker är mycket låg, en femtiondedel jämfört med Sverige. Och den sammanlagda storleken på hela Afrikas börser är bara hälften så stor som Stockholmsbörsen, Nasdaq OMX Nordic. Niclas Düring menar att det därmed finns extremt lite publikt investeringskapital tillgängligt för de företag som är verksamma där. Tillgången till kapital är ofta ett av de absolut största hindren för företag att växa i dessa länder, vilket gör att våra investeringar ger ett väldigt betydelsefullt tillskott. I GENOMSNITT bidrog Swedfund med 32 miljoner kronor per investering under perioden 2009 2013 till företag som på egen hand lyckats ta sig förbi de initiala utvecklingskrämporna, men som behöver hjälp att ta ytterligare ett steg. Den genomsnittliga storleken på lån under samma period var 18 miljoner per företag. Swedfund fokuserar på tre områden: tillverknings- och serviceindustri, finansiell sektor och energisektorn. Genom investeringar i finansiell sektor, som fonder och banker, får Swedfund vidare spridning av kapitalet på marknaden till personer och företag som behöver det. Vår strategi är att vara en aktiv ägare i de företag och fonder vi investerar. Den ambitionen omfattar inte bara traditionella frågor som styrelseskick, kostnadskontroll och andra operationella och strategiska frågor. Även hållbarhetsrelaterade frågor som arbetsmiljö, mångfald på arbetsplatserna och att medarbetarna ska få legala och ordentliga kontraktsanställningar omfattas. Det senare vet vi skapar en trygghet och långsiktighet för individerna så att de exempelvis får råd att bygga ett hus till sin familj, säger Niclas Düring avslutningsvis. 20 swedfunds integrerade redovisning 2013