SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar som SKOP genomförde åren 1 och 4 samt med en undersökning som Konsumentföreningen gjorde i egen regi år 1998. Genomförandet av årets undersökning redovisas i Bilaga 1. Ansvarig för undersökningen åt är Birgitta Hultåker. SKOP, Sturegatan 16, 114 36 Stockholm telefon: 8-587 978, e-post: skop@skop.se
Sammanfattning Undersökningen genomfördes av SKOP på uppdrag av mellan den 4 och 27. 5 slumpvis utvalda medlemmar i åldern till 81 år intervjuades per telefon. Undersökningen har tidigare genomförts 1998, 1 och 4. Ungefär sex av tio anger att de är intresserade av frågan om genteknik och livsmedel. En av fyra anser sig ha kunskap om genteknikfrågan och sex av tio skulle vilja veta mer om livsmedel och genteknik. Medlemmarna vill helst få information genom vanliga media som dagspress, radio och TV, men kan också tänka sig att få information i livsmedelsbutikerna. Intresset för information via Internet har ökat. Märkning är fortfarande viktigt. 7 procent anser att det är mycket viktigt att märka livsmedel som framställts med genteknik. Över 5 procent anser att det är mycket viktigt att märka produkter av genförändrade råvaror eller av genförändrade vitaminer och enzymer. 59 procent vill att läkemedel producerade med genteknik ska märkas. 65 procent vill att kött från djur som har fått genmodifierat foder ska märkas. Bomull är den gröda som skiljer ut sig endast 37 procent anser att det är mycket viktigt att dessa produkter märks. Fler skulle köpa genmodifierade livsmedel idag än tidigare. 9 procent säger Ja, absolut, 29 procent Ja, kanske. Men fortfarande säger en majoritet (61 procent) nej (av dessa säger 26 procent nej, absolut inte ) till att köpa livsmedel som har tagits fram med hjälp av genteknik. Man är mindre negativ i dag än tidigare till att man med hjälp av genteknik förändrar grödor. Den stora förändringen i attityder skedde mellan 1998 och 1. Fortfarande är det en majoritet som tror att man inte kan använda genteknik utan risker för människa och miljö. Men de som svarar man kan använda tekniken utan risk har ökat från 9 procent 1998 till 34 procent i dag. Oron kring genteknikens risker är mindre idag än 1998. Fler känner stor oro för okända risker än för genteknikens effekter på hälsa, miljö, för etik eller att bioteknikföretagen ska ta makten över vad som odlas. Mellan 5 och 77 procent tycker att det skulle vara angeläget att använda genteknik för att ta fram livsmedel för allergiker, grödor för att reducera bristsjukdomar, använda mindre farliga kemikalier i jordbruket, ta fram grödor som tål torka eller salta jordar eller förändra näringssammansättningen. Minst angeläget är att förlänga hållbarheten på frukt och grönt. Tilltron till EU:s, Jordbruksverkets och Livsmedelsverkets vetenskapliga bedömningar har ökat. En majoritet har mycket eller ganska stor tilltro till dessa organ. Genomgående tror medlemmarna att det finns fler genmodifierade produkter på den svenska och internationella marknaden än som det de facto finns. När det gäller information om genteknik och livsmedel hyser man störst tilltro till forskningsvärlden, universitet och högskolor, följt av Naturskyddsföreningen, statliga myndigheter och konsumentorganisationer. Lägst tilltro har man till bioteknikföretag och politiker. 2
Beskrivning av intervjupersonerna 66 procent är kvinnor En stor majoritet av intervjupersonerna i årets medlemsundersökning (66 procent) är kvinnor; Tabell 56. En av tre (34 procent) är män. 42 procent är under år I årets undersökning ingår fler unga personer än vad som varit fallet tidigare år. Två av fem (42 procent) är under år; Tabell 56. Drygt var fjärde intervjuperson (29 procent) är 55 år eller äldre. En av tio (71 procent) är över 7 år. Vid jämförelser med tidigare års undersökningar är det viktigt att beakta åldersskillnaderna eftersom unga och gamla ofta har olika kunskap, attityder och beteenden. Detta framgår av grupptabellerna som särredovisar svaren efter bland annat medlemmarnas ålder. Detsamma gäller skillnader mellan mäns och kvinnors svar. Beskrivning av de intervjuade medlemmarna 7 6 5 Kvinna Man 39 år eller yngre - 54 år 55-7 år 71-81 år 63 procent har studerat 13 år eller mer - procent har högst 9 års utbildning Två av tre som deltagit i årets undersökning (63 procent) har minst 13 års utbildning; Tabell 56. En av tio ( procent) har en utbildning som är nio år eller kortare. 32 procent köper mat för mer än 4. kronor per månad Var tredje medlem (32 procent) lever i ett hushåll som köper mat köper för mer än 4. kronor per månad; Tabell 56. En av fyra (24 procent) köper mat för 2. kronor eller mindre per månad. Två av fem (44 procent) köper mat för mellan 2.1 och 4. kronor. Matinköpen var ungefär lika stora år 4. 3
35 25 15 5 9 års utbildning eller mindre Beskrivning av de intervjuade medlemmarna -12 års utbildning Minst 13 års utbildning, ej akademisk examen Akademisk examen 6 5 Beskrivning av de intervjuade medlemmarna 1 person i hushållet 2 personer i hushållet 3 personer i hushållet 4+ personer i hushållet -6 år yngst i hushållet 7-18 år yngst i hushållet 19+ år yngst i hushållet 29 procent lever i ensamhushåll 29 procent i stora hushåll om minst 4 personer Drygt var fjärde medlem i årets undersökning (29 procent) lever i ensamhushåll; Tabell 56. Lika många (29 procent) lever i stora hushåll om minst fyra personer. En av fyra medlemmar (25 procent) lever i hushåll som består av två personer, en av fem (18 procent) lever i hushåll som består av tre personer. 4
29 procent har förskolebarn - 46 procent har hemmavarande barn under 19 år Bland dem som svarat har en av fyra (29 procent) hemmavarande barn i förskoleåldern, vilket är något mer än tidigare år; Tabell 56. Var sjätte intervjuad medlem (17 procent) bor i ett hushåll där den yngste medlemmen är mellan 7 och 18 år. Totalt är det nästan hälften (46 procent) som har hemmavarande barn som är 18 år eller yngre. 5 45 35 25 15 5 Matinköp för kronor eller mindre per månad Beskrivning av de intervjuade medlemmarna Matinköp för 1- kronor/månad Matinköp för mer än kronor/månad 4 procent har förtroendeuppdrag i Av dem som intervjuats uppger fyra procent att de har förtroendeuppdrag i Konsumentföreningen Stockholm; Tabell 1. 5
Uppmärksamhet av och intresse för genteknik i samband med livsmedel 71 procent har uppmärksammat debatten om genteknik SKOP frågade, Under de senaste åren har genteknik och förändring av livsmedel med hjälp av genteknik diskuterats. Har Du uppmärksammat debatten? Nästan tre av fyra medlemmar (71 procent) säger i år att de har uppmärksammat debatten; Tabell 3. De som har uppmärksammat debatten har successivt minskat från år 1998 (86 procent) via 82 procent år 1 och 75 procent år 4 till den lägsta andelen i år. Detta förhållande återspeglas i att yngre personer har uppmärksammat debatten om genteknik i mindre utsträckning än vad äldre personer har gjort. Personer med lång utbildning har uppmärksammat debatten i större utsträckning än vad de gjort som har kortare utbildning. 66 procent är intresserade av debatten om genteknik SKOP frågade, Under de senaste åren har genteknik och förändring av livsmedel med hjälp av genteknik diskuterats. Är Du intresserad av frågan? I år är det två av tre medlemmar (66 procent) som är intresserade av frågan; Tabell 4. Personer med lång utbildning är intresserade i större utsträckning än vad de är som har kortare utbildning. Intresset för genteknik i samband med livsmedelsproduktion minskade successivt bland föreningens medlemmar från 8 procent intresserade år 1998, via 66 procent intresserade år 1 till bara 6 procent år 4. Den nedåtgående intressetrenden bröts i årets undersökning. 9 8 7 6 5 Genteknik och förändring av livsmedel med hjälp av genteknik Har Du uppmärksammat debatten Är Du intresserad av frågan Anser Du dig ha kunskap i frågan Skulle Du vilja veta mer om livsmedel och genteknik År 1998 År 1 År 4 År 7 6
26 procent anser sig ha kunskap om frågan I årets undersökning är det en av (26 procent) som anser sig ha kunskap i frågan om genteknik och livsmedel; Tabell 5. Det är något större andel av medlemmarna än år 1 ( procent) och 4 (21 procent), men klart lägre andel än år 1998 (45 procent). De som har lång utbildning anser i större utsträckning än andra att de har kunskap om genteknik. 6 procent vill veta mer Tre av fem medlemmar 6 procent) skulle vilja veta mer om livsmedel och genteknik; Tabell 6. Det är en lägre andel än i undersökningarna år 1 (65 procent) och år 1998 (67 procent), men större andel än år 4 (54 procent). Intresset för att veta mer är störst bland dem som har akademisk examen. De som skulle vilja veta mer om livsmedel och genteknik tillfrågades, Hur skulle Du helst vilja ha informationen? En av tre (35 procent) skulle helst vilja får information via dagspress, radio och TV och det är lägre andel än i undersökningarna år 1 och 4; Tabell 7. En tredjedel av medlemmarna (32 procent) vill helst ha informationen i livsmedelsbutikerna vilket är mer än åren 1 och 4. En av sex medlemmar (16 procent) vill i år helst ha information om livsmedel och genteknik via Internet. Det är större andel än tidigare år. Nästan lika många (14 procent) vill helst ha informationen genom livsmedelshandelns tidningar och reklamblad. 6 Hur skulle Du helst vilja få information om genteknik och förändring av livsmedel med hjälp av genteknik 5 Information i livsmedelsbutikerna Dagspress, radio och TV Livsmedelshandelns tidningar och reklamblad Internet År 1 År 4 År 7 7
Märkning av livsmedel SKOP ställde fem frågor om hur viktigt medlemmarna anser det vara med särskild märkning av varor som producerats med hjälp av genteknik 7 procent tycker att det är mycket viktigt att märka livsmedel som framställts med genteknik SKOP frågade, Anser Du att det är viktigt eller oviktigt att livsmedel som framställts med hjälp av genteknik får en särskild märkning, information eller etikett på varan? Drygt två av tre medlemmar (7 procent) tycker att det är mycket viktigt med märkning, information eller etikett på varor som framställts med genteknik; Tabell 9. Det är samma andel av medlemmarna som är 4 (7 procent) men färre än åren 1 (79 procent) och 1998 (83 procent). Liksom tidigare är det i år relativt få (6 procent) som anser vara oviktigt med sådan märkning. En av fyra (23 procent) säger att det är ganska viktigt. Kvinnor anser i större utsträckning än män att det är mycket viktigt med märkning av livsmedel som framställts med genteknik. Personer yngre än år anser det i mindre utsträckning än andra. 9 8 7 6 5 livsmedel som framställts med hjäp av genteknik får en särskild märkning, information eller etikett på varan Mycket viktigt med särskild märkning av... livsmedel av genförändrade råvaror om den färdiga produkten inte skiljer sig från andra livsmedel som innehåller t ex vitaminer eller enzymer framställda med genteknik läkemedel som är framtagna med hjälp av genteknik produkter som är gjorda av genetiskt förändrad bomull År 1998 År 1 År 4 År 7 54 procent tycker att det är mycket viktigt att märka produkter av genförändrade råvaror SKOP frågade, Anser Du att det är viktigt eller oviktigt att även märka livsmedel där genförändrade råvaror har använts men som är så förädlade att den färdiga produkten inte på något sätt skiljer sig från andra varor? 8
Jämfört med tidigare år har det successivt blivit en lägre andel av medlemmarna som anser det vara mycket viktigt att märka produkter av genförändrade råvaror; Tabell. Andelen har minskat från år 1998 (65 procent), via år 1 (61 procent) och år 4 (58 procent) till 54 procent i år. Drygt var tionde medlem (13 procent) anser att sådan märkning är oviktig, en av tre (32 procent) säger att den är ganska viktig. Personer yngre än år anser i mindre utsträckning än andra att det är mycket viktigt att märka produkter av genförändrade råvaror 9 8 7 6 5 livsmedel som framställts med hjäp av genteknik får en särskild märkning, information eller etikett på varan Mycket viktigt med särskild märkning av... livsmedel av genförändrade råvaror om den färdiga produkten inte skiljer sig från andra livsmedel som innehåller t ex vitaminer eller enzymer framställda med genteknik läkemedel som är framtagna med hjälp av genteknik Mycket viktigt år 7 Ganska viktigt år 7 produkter som är gjorda av genetiskt förändrad bomull 54 procent anser det vara mycket viktigt att märka varor av genförändrade vitaminer/enzymer SKOP frågade, Anser Du att det är viktigt eller oviktigt att även märka livsmedel som innehåller t.ex. vitaminer eller enzymer som är framställda med hjälp av genteknik? Drygt varannan medlem (54 procent) anser att det är mycket viktigt att sådana livsmedel märks; Tabell 11. Det är en minskning om sju procentenheter sedan år 4 (61 procent). En av sex medlemmar (15 procent) anser i år att det är oviktigt. En av tre ( procent) säger att det är ganska viktigt Kvinnor anser i större utsträckning än män att det är mycket viktigt. Personer under år och personer med akademisk examen anser i mindre utsträckning än andra att det är mycket viktigt. 9
59 procent anser det vara mycket viktigt att märka läkemedel som producerats med genteknik SKOP frågade, Anser Du att det är viktigt eller oviktigt att även informera på läkemedelsförpackningar om läkemedlet är framtaget med hjälp av genteknik? Tre av fem av medlemmar (59 procent) anser att det är mycket viktigt att sådana läkemedel märks; Tabell 12. Det är en minskning om sex procentenheter sedan år 4 (65 procent). En av sex (16 procent) säger att det är oviktigt, en av fyra (24 procent) tycker att det är ganska viktigt. Kvinnor anser i större utsträckning än män att det är mycket viktigt. Personer under år anser i mindre utsträckning än andra att det är mycket viktigt. 37 procent anser det vara mycket viktigt att märka produkter av gentekniskt förändrad bomull SKOP frågade, Anser Du att det är viktigt eller oviktigt att märka produkter som är gjorda av gentekniskt förändrad bomull? Enligt medlemmarna är det mindre viktigt att märka produkter av gentekniskt förändrad bomull än att märka livsmedel och läkemedel som producerats med hjälp av genteknik. En av tre (37 procent) anser att det är mycket viktigt att märka produkter av gentekniskt förändrad bomull; Tabell 11. Det är oförändrad andel sedan år 4 (37 procent). En av fyra medlemmar (28 procent) svarar att det är oviktigt. En av tre (32 procent) tycker att det är ganska viktigt. Kvinnor anser i större utsträckning än män att det är mycket viktigt. Medlemmar under år, de som har akademisk examen, personer i stora hushåll och de som har förskolebarn anser i mindre utsträckning än andra att det är mycket viktigt 65 procent anser att man absolut bör märka kött baserat på genmodifierad soja och majs En speciell fråga ställdes om kött baserat på genmodifierad soja och majs, På en del gårdar utfordras grisar och kor med genmodifierad soja eller majs. Vad tycker Du? Bör man i affärerna ha en särskild märkning på köttet när djuren utfordrats med genmodifierad soja eller majs? Tre av fem medlemmar (62 procent) säger att man absolut bör märka kött från djur som utfordrats med genmodifierad soja och majs; Tabell 14. En av fyra (23 procent) anser att man kanske bör göra det. Det är i år ungefär lika många som i medlemsundersökningarna år 1 (61 procent) och 4 (65 procent) som anser att man absolut bör märka kött när grisar och kor har utfordrats med genmodifierad soja eller majs.
Bör man i affärerna ha en särskild märkning på köttet när djuren utfordrats med genmodifierad soja eller majs? 9 8 7 6 5 År 1 År 4 År 7 Ja, absolut Ja, kanske 11
Genmodifierade livsmedel i butikerna 61 procent skulle absolut eller troligen inte köpa genmodifierade livsmedel Medlemmarna i fick frågan, Skulle Du köpa genmodifierade livsmedel om de fanns i butik i dag? En av fyra (26 procent) säger att de absolut inte skulle göra det; Tabell 15. Ytterligare en av tre (35 procent) skulle troligen inte göra det. Totalt säger tre av fem medlemmar (61 procent) att de absolut eller troligen inte skulle köpa genmodifierade livsmedel om det fanns i butikerna. Två av fem (38 procent) skulle absolut eller kanske köpa genmodifierade livsmedel om de fanns i butikerna. Motståndet mot genmodifierade livsmedel har försvagats en del sedan år 1. Då var det fler (38 procent) som absolut inte skulle köpa genomodifierade livsmedel, tolv procentenheter mer än i år. Det är i år åtta procentenheter fler än år 1 ( procent) som absolut eller kanske skulle göra det. De kvinnliga medlemmarna skulle köpa genmodifierade livsmedel i mindre utsträckning än vad männen skulle göra. 8 7 6 5 Skulle Du köpa genmodifierade livsmedel om de fanns i butik i dag? År 1 År 4 År 7 Nej,absolut inte Nej, troligen inte 12
76 procent anser det vara mycket viktigt att det finns icke genmodifierade livsmedel i handeln Medlemmarna tillfrågades även, Anser Du att det är viktigt eller oviktigt att se till att det finns livsmedel som inte har framställts med hjälp av genteknik i handeln? En stor majoritet (76 procent) anser fortfarande att det är mycket viktigt; Tabell 16. Det är en litet mindre andel än i undersökningarna år 1998 (82 procent), 1 (87 procent) och 1992 (82 procent) Bara några få (5 procent) anser att det är oviktigt att det i handeln finns livsmedel som inte har framställts med hjälp av genteknik. En av sex (17 procent) tycker att det är ganska viktigt. Anser Du att det är viktigt eller oviktigt att se till att det finns livsmedel som inte har framställts med hjälp av genteknik i handeln? 9 8 7 6 5 År 1998 År 1 År 4 År 7 Mycket viktigt Ganska viktigt 13
48 procent anser att det är negativt med genmodifierade livsmedel och grödor SKOP frågade, Vad anser Du rent allmänt om att med hjälp av genteknik förändra grödor eller livsmedel? Det är nu knappt hälften av medlemmarna (48 procent) som anser det vara mycket eller ganska negativt med grödor och livsmedel som förändrats med genteknik ; Tabell 17. Var femte (21 procent) tycker att det är mycket negativt. Den allmänna uppfattningen hos medlemmarna har successivt blivit betydligt mindre negativ sedan år 1998 då nästan hälften (45 procent) var mycket negativa samtidigt som en av fyra (29 procent) var ganska negativa. Var fjärde medlem (23 procent) är nu positiv till genomodifierade grödor och livsmedel, men fortfarande är det få (5 procent) som är mycket positiva. Det är större andel av männen än av kvinnorna som är positiva. 8 7 6 5 Vad anser Du rent allmänt om att med hjälp av genteknik förändra grödor eller livsmedel. År 1998 År 1 År 4 År 7 Mycket negativt Ganska negativt 14
Risker och oro för genteknik vid produktion av livsmedel 61 procent tror att det finns risker med genteknik En fråga löd, Är det enligt Din uppfattning möjligt att utan risk för människor och miljö använda genteknik vid tillverkning av livsmedel? Liksom tidigare år anser en majoritet av medlemmarna i (61 procent) att det finns risker för människor och miljö med att använda genteknik vid tillverkning av livsmedel; Tabell 18. Andelen ökade successivt från år 1998 (56 procent) till år 4 (66 procent). Därefter har andelen som befarar risker minskat med fem procentenheter. Samtidigt har det blivit en större andel av medlemmarna som tror att man kan använda genteknik i livsmedelsproduktionen utan risk för människor en ökning från nio procent år 1998, via 21 procent år 1 och 29 procent år 4 till 34 procent i år. Förklaringen till de båda ökande trenderna är en stor minskning av den grupp som säger att den inte vet eller saknar uppfattning. Den har minskat från var tredje medlem (35 procent) år 1998 till var tjugonde (5 procent) i år. Män anser i större utsträckning än kvinnor att man utan risk kan använda genteknik för tillverkning av livsmedel. 7 Är det enligt Din uppfattning möjligt att utan risk för människor och miljö använda genteknik vid tillverkning av livsmedel? 6 5 Ja Nej Vet ej/ingen uppfattning År 1998 År 1 År 4 År 7 SKOP frågade medlemmarna viken oro de hyste för att använda genteknik i livsmedelsproduktionen, Känner Du oro eller inte över vilken effekt genteknik kan ha på följande områden då den används vid produktionen av livsmedel? 15
Medlemmarna svarade på en skala mellan 1 och 5, där 1 betyder ingen oro alls och 5 mycket stor oro. Skalan balanserar på den neutrala mittpunkten 3, varför skalstegen 4 och 5 betyder stor oro. Skalstegen 1 och 2 betyder ingen eller liten oro. Svaren sammanfattas i Tabell 19. 69 procent känner stor oro för risker som är okända idag Oron är mest utbredd för framtida risker som är okända idag. Det är betydligt fler som känner stor oro för okända risker än som känner stor oro för genteknikens effekter på hälsa, på miljön, för etiken eller för att bioteknikföretagen skall ta makten över vad som odlas. Nästan hälften av medlemmarna (44 procent) ger svaret 5, vilket innebär att de känner mycket stor oro; Tabell 24. Ytterligare en av fyra (25 procent) ger svaret 4, dvs. de känner ganska stor oro. Totalt är det två av tre (69 procent) som känner mycket eller ganska stor oro. Medeloron är höga 4,2 ned, enheter sedan år 4. 8 7 6 5 Oro över genteknikens effekter vid produktion av livsmedel hälsa miljö etik bioteknikföretagen tar makten över vad som odlas framtida risker som är okända i dag Mycket stor oror år 7 Ganska stor oro år 7 63 procent känner stor oro för genteknikens effekter på miljön Två av tre medlemmar (63 procent) känner stor oro för genteknikens effekter på miljön; Tabell 21. En av tre (37 procent) känner mycket stor oro. Medeloron är 3,83 ned,2 enheter sedan år 4. 54 procent känner stor oro för genteknikens effekter på hälsan En majoritet (54 procent) känner också stor oro för genteknikens effekter på hälsan; Tabell. En av fyra (28 procent) känner mycket stor oro. Medeloron är 3,57 ned,11 enheter sedan år 4. 16
53 procent känner stor oro för att bioteknikföretagen skall ta makten över vad som odlas En majoritet (53 procent) känner stor oro för att bioteknikföretagen skall ta makten över vad som odlas; Tabell 23. En av tre (32 procent) känner mycket stor oro. Medeloron är 3,73 upp,13 enheter sedan år 4. 51 procent känner stor oro för etiken Det är slutligen också en majoritet (51 procent) som känner stor oro för genteknikens effekt på etiken; Tabell 22. En av fyra (28 procent) känner mycket stor oro. Medeloron är 3,61 ned,3 enheter sedan år 4. Förändringar sedan 1998 För alla fem frågorna gäller att det sedan år 1998 blivit färre medlemmar som känner mycket eller ganska stor oro. Den största förändringen inträffade dock redan mellan åren 1998 och 1. 9 8 7 6 5 Oro över genteknikens effekter vid produktion av livsmedel hälsa miljö etik bioteknikföretagen tar makten över vad som odlas framtida risker som är okända i dag Mycket/ganska stor 1998 Mycket/ganska stor 1 Mycket/ganska stor 4 Mycket/ganska stor 7 17
Hur angeläget det är att använda genteknik Medlemmarna ombads att ta ställning till hur angeläget det är att använda gentekniken för att uppnå nio olika syften, Anser Du att det är angeläget eller inte att använda genteknik på följande vis om det sker utan risk för människor och miljö? Resultaten sammanfattas i Tabell 24. 77 procent anser det vara angeläget att ta fram livsmedel för allergiker Mest angeläget är det enligt medlemmarna i att använda gentekniken för att ta fram livsmedel för allergiker, mot t.ex. gluten och laktos. Tre av fyra (77 procent) tycker att det är angeläget; Tabell 27. 73 procent anser det vara angeläget att använda färre/mindre farliga kemikalier i jordbruket På delad andra plats på angelägenhetsskalan kommer syftet att använda färre eller mindre farliga kemikalier i jordbruket. Nästan tre av fyra medlemmar (73 procent) anser att det syftet är angeläget; Tabell 29. 73 procent anser det vara angeläget att ta fram grödor med bättre näringsinnehåll På delad andra plats kommer också syftet att ta fram grödor med bättre näringsinnehåll för att reducera bristsjukdomar. Tre av fyra (73 procent) anser det vara angeläget; Tabell 26. 7 procent anser det vara angeläget att ta fram grödor som tål torka och salta jordar På fjärde plats kommer syftet att ta fram grödor som tål torka och salta jordar i utvecklingsländerna. Drygt två av tre (7 procent) anser det vara angeläget; Tabell 33. 5 procent anser det vara angeläget att förändra näringssammansättningen Hälften av medlemmarna (5 procent) anser också att det är angeläget att använda genteknik för att förändra näringssammansättningen, t.ex. höja proteinhalten eller minska andelen farligt fett; Tabell 28. 45 procent anser det vara angeläget att minska priset på livsmedel Nästan hälften av medlemmarna (45 procent) anser att det är angeläget för att minska priset på livsmedel genom effektivare och billigare produktion; Tabell 31. 44 procent anser det vara angeläget om lantbrukaren kan minska sina kostnader Ungefär lika många (44 procent) anser att det är angeläget för om lantbrukaren kan minska sina kostnader; Tabell. 28 procent anser det vara angeläget att ta fram en potatis som producerar högre stärkelsehalt Relativt få medlemmar (28 procent) anser det vara angeläget att använda genteknik för att ta fram en potatis som producerar högre halter av stärkelse för pappersindustrin; Tabell 34. 24 procent anser det vara angeläget att förlänga hållbarheten på t.ex. frukt och grönsaker Minst angeläget är det enligt medlemmarna att använda genteknik för att förlänga hållbarheten på t.ex. frukt och grönsaker. Bara en av fyra (24 procent) anser att det är angeläget; Tabell 32. 18
Angelägenhet för att använda genteknik om det sker utan risk för människor och miljö För att ta fram grödor med bättre näringsinnehåll för att reducera bristsjukdomar För att ta fram livsmedel för allergiker mot t ex gluten och laktos För att förändra näringssammansättningen, t ex höja proteinhalten, minska andelen farligt fett För att använda färre/mindre farliga kemikalier i jordbruket Om lantbrukaren kan minska sina kostnader För att minska priset på livsmedel genom effektivare/billigare produktion För att förlänga hållbarheten på t ex frukt och grönsaker För att ta fram grödor som tål torka och salta jordar För att ta fram en potatis som producerar högre halter av stärkelse för pappersindustrin 5 6 7 8 9 År 1998 År 1 År 4 År 7 19
Förändringar sedan 1998 respektive 1 Den andel av s medlemmar som anser det vara angeläget att använda genteknik för olika syften har ökat för flera av syftena sedan år 1998. Observera dock att några av syftena inte ingick i 1998 års undersökning. Förändringarna av angelägenhetsgraden är mycket liten mellan åren 4 och 7.
Större tilltro till svenska myndigheters än till EU:s granskning SKOP ställde två frågor om medlemmarnas tilltro till de vetenskapliga bedömningar som görs innan ett genförändrat livsmedel får säljas, - Innan ett genförändrat livsmedel får säljas görs en omfattande vetenskaplig bedömning av bland andra EU:s vetenskapliga kommittéer. Har Du stor eller liten tilltro till deras kompetens för att göra bedömningen? - Innan ett genförändrat livsmedel får säljas görs en omfattande vetenskaplig bedömning av bland andra Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Har Du stor eller liten tilltro till deras kompetens för att göra bedömningen? 69 procent hyser stor tilltro till Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets bedömningar En stor majoritet (69 procent) har stor eller ganska stor tilltro till de bedömningar som bland annat görs av Livsmedelsverket och Jordbruksverket; Tabell 36. En av fem ( procent) hyser stor tilltro till de svenska myndigheterna. Medlemmarnas tilltro till de svenska myndigheternas granskningar har ökat med elva procentenheter sedan år 1, då 58 procent hyste mycket/ganska stor tilltro. Innan ett genförändrat livsmedel får säljas görs omfattande vetenskapliga bedömningar Tilltro till olika aktörers bedömningar 8 7 6 5 EU:s vetenskapliga kommittéer Livsmedelsverket och Jordbruksverket Stor tilltro år 7 Ganska stor tilltro år 7 53 procent hyser stor tilltro till EU:s bedömningar Medlemmarna tilltro är mindre till EU:s vetenskapliga bedömningar men den har ökat sedan år 1. Det är nu en majoritet (53 procent) som hyser stor eller ganska stor tilltro till de bedömningar som görs av EU:s vetenskapliga kommittéer; Tabell 35. En av tio (13 procent) hyser stor tilltro. Tilltron till EU:s granskningar av genmodifierade livsmedel har ökat stadigt sedan år 1, då bara 35 procent hyste mycket/ganska stor tilltro, upp 18 procentenheter. 21
8 7 6 5 Innan ett genförändrat livsmedel får säljas görs omfattande vetenskapliga bedömningar Tilltro till olika aktörers bedömningar EU:s vetenskapliga kommittéer Livsmedelsverket och Jordbruksverket Stor/ganska stor tilltro 1 Stor/ganska stor tilltro 4 Stor/ganska stor tilltro 7 22
66 procent tycker att det är dåligt med patent på genomodifierade växter och djur SKOP frågade, Sedan några år tillbaka kan företag och forskare ta patent på genmodifierade växter och djur. Är detta bra eller dåligt? Två av tre medlemmar (66 procent) tycker att det är mycket eller ganska dåligt med patent på genmodifierade växter och djur; Tabell 37. En av fyra (26 procent) säger att det är mycket dåligt. Graden av motstånd har minskat successivt sedan år 1, då procent av medlemmarna ansåg att det var mycket dåligt. 8 7 6 5 Sedan några år tillbaka kan företag och forskare ta patent på genmodifierade växter och djur. Är detta bra eller dåligt? År 1 År 4 År 7 Mycket dåligt Ganska dåligt 23
Egenskaper hos genmodifierade produkter I årets undersökning ingick för första gången några frågor om vilka egenskaper hos genmodifierade produkter som finns på marknaden i Sverige och internationellt. SKOP frågade, I den allmänna debatten talas det ofta om genmodifierade produkter (GMO-produkter). Vad tror Du? Vilka av följande egenskaper har de genmodifierade produkter som idag finns att köpa på den svenska eller internationella marknaden och som inte bara är forskningsprojekt? Genomgående tror medlemmarna i större utsträckning att det finns genmodifierade produkter med speciella egenskaper på den internationella marknaden än vad det finns i Sverige. 33 procent tror att det i Sverige finns GMO grödor som behöver mindre bekämpningsmedel En av tre medlemmar (33 procent) tror att det i Sverige finns genmodifierade grödor som behöver mindre bekämpningsmedel; Tabell 41. Nästan hälften av medlemmarna (45 procent) tror att det internationellt finns sådana. 27 procent tror att det i Sverige finns GMO livsmedel med lång hållbarhet En av fyra (27 procent) tror att det i Sverige finns genmodifierade livsmedel, till exempel frukt, med lång hållbarhet; Tabell 42. Ungefär varannan medlem (47 procent) tror att det finns sådana internationellt. 19 procent tror att det i Sverige finns GMO livsmedel som inte orsakar allergier En av fem (19 procent) tror att det i Sverige finns genmodifierade livsmedel som inte orsakar allergier; Tabell. En av tre medlemmar (32 procent) tror att det finns sådana internationellt. 12 procent tror att det i Sverige finns GMO grödor som tål torka En av tio (12 procent) tror att det i Sverige finns genmodifierade grödor som tål torka; Tabell 39. Varannan medlem (5 procent) tror att det finns sådana internationellt. 24
6 5 Vilka av följande egenskaper har de genmodifierade produkter som idag finns att köpa på den svenska eller internationella marknaden och som inte bara är forskningsprojekt? Grödor som tål torka Livsmedel som inte orsakar allergier Grödor som behöver mindre bekämpningsmedel Livsmedel, till exempel frukt, med lång hållbarhet I Sverige år 7 Internationellt år 7 25
Tilltro till information från olika källor Medlemmarna i fick frågan, Har Du eller har Du inte tilltro till information om genteknik och livsmedel från följande källor? De som svarade tog ställning till information från tretton olika källor. Svaren redovisas övergripande i Tabell 43. Störst tilltro till forskning, universitet och högskolor Störst är i år tilltron till information från forskning, universitet och högskolor. Fem av sex medlemmar (83 procent) har tilltro till information om genetik och livsmedel om den kommer från sådana källor. Sedan år 4 har de gått från andra till första plats i förtroendeligan och ökat med sex procentenheter; Tabell 53. På andra plats kommer Naturskyddsföreningen Nästan lika många medlemmar (79 procent) har tilltro till information från Naturskyddsföreningen, ned en procentenhet sedan år 4; Tabell 46. Statliga myndigheter på tredje plats På tredje plats i förtroendeligan kommer informationen från statliga myndigheter som Livsmedelsverket och Konsumentverket (74 procent), oförändrat sedan år 4; Tabell 44. Konsumentorganisationerna på fjärde plats Konsumentorganisationer kommer på fjärde plats. Nästan tre av fyra medlemmar i Konsumentföreningen Stockholm (71 procent) hyser tilltro till konsumentorganisationernas information, upp tre procentenheter sedan år 4; Tabell 45. Greenpeace på femte plats Två av tre (68 procent) har också tilltro till information från Greenpeace, upp fyra procentenheter sedan år 4; Tabell 47. Lantbruksorganisationerna på sjätte plats En majoritet av medlemmarna i (53 procent) hyser tilltro till information från lantbruksorganisationer, t.ex. Lantbrukarnas Riksförbund, upp sju procentenhter sedan år 4; Tabell 49. Ökad tilltro till EU som ligger på sjunde plats Nästan hälften av medlemmarna (46 procent) har tilltro till EU:s information, upp 13 procentenheter sedan år 4; Tabell 56. Förtroendet för EU:S information har ökat succesivt sedan år 1998 då bara procent hyste tilltro till information därifrån. Lägst tilltro till information från politiker För information om genteknik och livsmedel från övriga av de tretton undersökta organisationerna är det relativt små minoriteter av s medlemmar som hyser tilltro. Lägst är tilltron till information från politiker. Trots en ökad tilltro är det bara var femte medlem ( procent) som hyser tilltro till deras information, upp 6 procentenheter sedan år 4; Tabell 52. 26
Tilltro till information om genteknik och livsmedel från olika källor Statliga myndigheter, t ex Livsmedelsverket och Konsumentverket Konsumentorganisationer Naturskyddsföreningen Greenpeace Detaljhandelskedjor, Konsum, ICA, Hemköp med flera Lantbruksorganisationer, t ex Lantbrukarnas Riksförbund Bioteknikföretagen Svenska kyrkan Politiker Forskning, universitet och högskolor Dagspress, radio och TV Livsmedelsindustrin EU 5 6 7 8 9 År 1998 År 1 År 4 År 7 27
Näst sämst är tilltron till information från bioteknikföretagen På näst sista plats i förtroendeligan (22 procent) ligger bioteknikföretagen som är nya i informationsutvärderingen; Tabell 5. Övriga med låg tilltro Medlemmarna har också låg tilltro till information om genteknik och livsmedel om den kommer från Svenska kyrkan (29 procent, upp en enhet), livsmedelsindustrin (35 procent, upp 8 enheter), dagspress, radio och TV (39 procent, oförändrat) samt detaljhandelskedjor som Konsum, ICA och Hemköp (41 procent, upp 2 enheter); Tabellerna 51, 55, 54 samt 48. 28