Minnesanteckningar från då BARNKONSULENTERNA FOR TILL HÄLSINGLAND, till Ers Jonsgården utanför Hudiksvall, 17-18 mars 2009 Våra nationella bollplank, bästisar och allierade stödstrumpor dvs Niclas Lindberg (Sv Biblioteksförening), Cay Corneliuson (Kulturrådet), Jan Hansson (Svenska Barnboksinstitutet) och Maria Törnfeldt (Sveriges länsbibliotekarier) var med och ställde frågorna: Hur samverkar vi för att driva barnbiblioteksfrågorna framåt? (Foto:Karin Z) Frilansjournalisten Gunilla Kindstrand skulle göra en betraktelse över Läsningen och livet men gled istället över till att diskutera Kulturutredningen och bli ett bollplank, bästis och stödstrumpa hon också. (Foto: Karin Z) FÖRSTA DAGEN Maria Törnfeldt, ordf för SLB, var först ut att berätta om den ideella föreningen Sveriges Länsbibliotekarier. Tre frågor ställde hon: Kan SLB prata med en röst, vinna legitimitet för ett gemensamt synsätt, diskutera Kulturutredningen och skriva ett gemensamt remissvar? Det händer mycket på biblioteksarenan. Länsbibliotekarierna känner frustration över Kulturrådets allt mindre engagemang, att de håller på att förändra sin myndighetsroll. Strategidiskussioner förs inom SLB över de nya statliga, regionala och lokala biblioteksnivåerna. En organisation är sin kommunikation, är som ett jazzband, som måste hitta sitt beat, där var och en spelar sitt instrument men tillsammans utgör bandet. Går det att hitta länsbibliotekens beat? 1
SLB måste ta reda på sina styrkor och svagheter, veta vilka samverkanspartners som är möjliga och driva de viktigaste biblioteksfrågorna på den regionala arenan. Hur vill vi att ett samgående med KB ska se ut? Det är stor skillnad på ett nationellt och ett statligt åtagande.ett remissvar om detta måste lämnas av SLB innan den 19/5. En vision är att Sverige ska vara en ledande biblioteksnation. Lästids: Ingebrigt Steen Jensens Ona fyr. Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk Biblioteksförening, har hela tiden lobbat för att en nationell bibliotekspolitik ska genomföras. Biblioteksfrågorna finns med i Kulturutredningen och nu är det möjligt att fylla på med faktainnehåll, peka på viktiga frågeställningar och se till att det finns ett nationellt råd till KB, som får inflytande över kommande ansvarsfördelning. KB måste få medel för biblioteksutveckling. Kulturutredningen har inte skrivit något specifikt om biblioteksforskning. Delfistudien är en bra utgångspunkt där bibliotekstjänster för barn och unga värderas högt. Cay Corneliuson, handläggare på Kulturrådet, frågar sig om det finns en Bibliotekspolitik och vad man i så fall gör på det nationella planet? På s. 274 i Kulturutredningens svarta bok handlar det om läsning men saknas undersökningar om läsförståelse ( jmf PIRLS). I vita boken (kap. 9) relateras utredningen till samhället. Det står inget om kvalitet. I kapitlet om folkbildning står inget om folkbiblioteken. I kap 15 står det att folkbiblioteken grubblar på sin roll. Folkbiblioteksbilden är mycket vag. I kap 10 står det om problem med sektorisering men inget om samverkan, kultur i skolan. Däremot är kapitlet om skolbibliotek (s. 106) bra. I den lila boken (kap 15) saknas socialt och kulturellt centrum i folkbibliotekens uppdrag. Biblioteksbladet har en intressant artikel om att barnperspektivet saknas i utredningen. Det är stor skillnad på arkivens och folkbibliotekens uppdrag, om bevarande och att ligga i framkant med webbsidor, kataloger osv. där ligger folkbiblioteken bra till t ex med Barnens bibliotek. Men KB måste skaffa sig kunskap och kompetens i folkbiblioteksfrågor för att kunna agera nationellt. Lästips: Kerstin Rydsjös Studier av barn- och ungdomsbibliotek: en kunskapsöversikt (gröna bibeln) och Malin Öglands Från medieplanering till verksamhetsutveckling: bibliotekets roll i barns och ungdomars kunskapssökning (röda bibeln). Jan Hansson, chef för Svenska Barnboksinstitutet, berättade bl a om årets Bokprovningar och om Lena Lundgrens idé om statistik. Han tackade för länsbibliotekens fina arbete med Bokjuryn. Det är ett viktigt exempel på hur SBI vill ha samarbetet med folkbibliotek och skola. BTJ som värnar om 105-listan gör ett eget material runt den och erbjuder biblioteken till en viss kostnad.. SBI har nyligen fått medel för att ge ut en svensk barnlitteraturhistoria. Den kommer att skrivas av disputerade forskare med Boel Westin som redaktör. Skolan är den största kulturella mötesplatsen men var hittar folkbiblioteket sin roll där? Ska folkbiblioteket ta över skolbiblioteken? Eller kanske ska lärarutbildningen i stället utbilda skolbibliotekarier. Jan Hansson ser positivt på Kulturutredningens förslag om KBs nationella roll. Han föreslår dessutom att man inrättar en riksbarnbibliotekarietjänst och tycker då (som alla vi andra) att Lena Lundgren skulle vara en självklar person till en sådan post! Jenny Nilsson, konsulent på TPB, tycker Kulturutredningen nämner TPB på ett mycket smickrande sätt. Det krävs att 8 (om anpassade medier) efterlevs men Jenny 2
tvekar om det är TPB ska tillsynsuppdraget. Pliktleverans för filer från förlagen bör ge en snabbare tillgång till dessa. 12/11 är det nätverksträff om Äppelhyllebibliotek. Pedagogiska bordssamtal SLB: Ska driva och kommunicera strategiska biblioteksfrågor. Men är det bra att en ideell förening har ett nationellt uppdrag och mandat. Kan SLB tala med gemensam röst? Styr de regionala frågorna över de nationella? Vilken herre ska man tjäna? Hur ser samsynen ut? Det måste faktiskt inte vara samsyn hela tiden Men kring läsfrämjande är det viktigt att den finns! SvB: A 1. Ska vi lägga ner energi på att ö h taget prata Dewey? 2. Vad finns det för erfarenheter från länder med en bra barnverksamhet som använder Dewey? 3. Varför finns det inga pengar för barnbiblioteksforskning? 4. Varför barnperspektiv? 5. Vad ska vi tänka på inför remisskrivandet med anledning av kulturutredningen? 6. Vad ska vi ta med oss från Barnkulturutredningen? Motion till årsmöte: Konsekvensanalys av Dewey (från oss barnkonsulenter ) Representation i SvBs styrelse av person från barnbiblioteksområdet stadgeändring? Vi måste precisera och efterfråga grundforskning inom barnbiblioteksområdet. Från vem ska läsfrämjandeuppdraget komma? B 1. Vill man ha en nationell barnkulturdelegation dvs ett barnkulturråd med repr från olika områden? Bra med en garanti men kanske försvinner barnbiblioteksfrågorna i så fall! Förslag: Expertgrupp för barnbiblioteksfrågor på KB som kan samarbeta med barnkulturdelegationen. Ett övergripande perspektiv behövs. Det är ensamt i de mindre regionerna nu därför skulle det få mer genomslag i medierna. BOfunktionen kunde utvecklas åt det hållet. Vilket mandat skulle det vara - rådgivande eller beslutande, placering, förankring i olika sektorer? 2. Ska länsbiblioteken få ett utökat uppdrag att utveckla läsfrämjande metoder: JA, Med ett tydligt regionalt uppdrag utifrån statligt uppdrag med barnperspektiv! Viktigt att skjuta till pengar och att tänka på funktion i set f institution! Läskonster har påbörjat arbetet med litteraturhus i Dalarna i samarbete med teatern där. Länsbiblioteket tar på sig ansvaret för utvecklingen av läsfrämjande. C Finns kopplingar i Kulturutredningen till andra styrdokument?... Utredningen ska ge status åt barnbiblioteksområdet. När blir det självklart med skolbibliotek och barnbibliotekarier i alla kommuner? Det finns inga kopplingar till andra styrdokument. Ny förvaltningsorganisation påverkar bidragsgivningen 3
till barnbiblioteksverksamheten. Expertgrupp för barnbibliotek måste finnas på KB, som i så fall behöver öronmärkta pengar och specialkompetens. Ett krav bör ställas på KB om engagemang och samverkan med andra myndigheter t ex Socialstyrelsen och Skolverket. Inom litteraturområdet finns mycket forskning som berör barn- och ungdomslitteratur. Vilka förslag berör särskilt barnbiblioteken? Vad finns för relevant forskning inom angränsande områden? Vilka problem inom barnbiblioteksområdet förväntas Kulturutredningen lösa? KUR A Om KB blir den överordnade biblioteksmyndigheten hur skulle då deras stöd till sektorsövergripande samverkan bäst se ut? Nationell organisation som stöttar kommunal barnverksamhet. Nationell biblioteksplan/ Formulera uppdrag/ Frågor. Vad måste KB ha? Krav på samverkan med relevanta motsvarigheter på nationell nivå! Lokalt där chefen måste stärkas, helhetssyn/ prioriteringar (resursberäkning)/ handlingsplan/ utvärdering/ Regionalt med att stödja cheferna/ omvärldsbevakning/ Barnkonsulenterna jobbar med cheferna B Vilka är de tre viktigaste barnbiblioteksfrågorna som ska föras fram i Kulturutredningen? På nationell nivå Hemvist för nationella projekt/funktioner och finansiering ex Barnens bibliotek Kontrollfunktion likn BO, som bevakar barns rätt till kultur Barnbiblioteksforskning Spetsutbildning för barnbibliotekarier Påtala bristen på kompetens på KB i dessa frågor Tillgängliggöra medier för alla! På regional nivå Utveckla läsfrämjandeuppdraget Metodutveckling på t ex skolbibliotek Företräda litteraturen som konstform På kommunal nivå Prioritera barnbiblioteksverksamhet Tillräckliga anslag Samverkan, samverkan, samverkan! Utbilda personal C Vilket nationellt stöd behövs för kommunerna? Stöd till cheferna så de förstår hur de ska främja barnverksamheten. Ge uppdrag till barnbibliotekarierna. Uppföljning av regelverk så att inte portföljpengarna används hur som helst. Hur ska ansvarsfördelningen se ut stat-region och hur för vi över de bra sakerna till ett nytt system? Vilka är styrkorna i dagens system? Hur mycket ska man betala tillbaka i %? 4
Allt bygger på samsyn. Det ska vara den röda tråden.vi har ett bra nätverk med god infrastruktur och ett starkt varumärke men även om överblicken finns är vi sårbara! Regionala nivån måste informera och diskutera med kommunerna. SBI Samarbetet med SBI.. Synliggöra forskning. Hur för man ut den i landet? Turnén med Bokprovning skulle även kunna innehålla heldagar med forsknings highlights och med deltagande forskare. Info från SBI kan kännas för stockholmsinriktat. Kanske vore det bättre med månatliga nyhetsbrev? Utbildning till barnbibliotekarie? Bättre att kunna välja efter grundutbildningen. Ingen systematisering från arbetsgivarhåll men ett behov av specialistutbildning. Ang Bokjuryn Affisch? Framsidorna betyder mycket och är ofta styrande Katalog? Görs den för barn eller för vuxna? Vilken målgrupp har man valt? Ska den vara i s t f affischen? Vi skulle ju kunna jobba mer kontinuerligt med barns egna val och med bilder på framsidan och be barnen själva skriva om böcker och de val de gör. Frågor att lyfta: Motion till SvBs årsmöte om en konsekvensanalys av Dewey (från oss barnkonsulenter )och krav på representation i SvBs styrelse av person från barnbiblioteksområdet(se bif brev från oss till SvB s valberedning). Barnkonsulenterna fortsätter bevaka barnspåret i kulturutredningen. ANDRA DAGEN Läsrörelsen/ Karin Zetterberg: Läsrörelsens samarbete med McDonalds med författarbesöket av Ulf Stark har Sörmlands länsbibliotek bara positiva erfarenheter av. Marianne von Baumgarten står för kvaliteten i bokurvalet. Elisabet Reslegård är numera ordförande. D nya böckerna kommer i sept-okt. Karin Z ställer med viss tveksamhet upp som representant för de länsbibliotek som vill vara med i ett fortsatt samarbete. Kärnhusgruppen/Jenny Nilsson: Nätverksträff 12/11 2009 2010 är du redo? Artikel i BBL om att Äppelhyllor ska ingå i biblioteksplanerna och i BarnOpacen. Tyvärr har Axiell inga sådan ambitioner. Eva Fred kollar om man skulle kunna ha en Äppelblogg. Bokjuryn.se/Sylvia Blomqvist: Bokjuryavslut blir det på Örebro konserthus. Lena Lundgren sitter med i bokjuryn och tar emot synpunkter. SBI bekymrar sig över nätröstningen. Rapporter kommer att skickas ut fr SBI som nyhetsbrev. Barnbokskatalogen och bokjuryn har samma urval. Loggan ska fungera som affisch. Lillemor Torstensson fungerar som kontaktperson. All rösträkning sker numera på nätet. Man registrerar sig som rösträttsrapportör. Enl KUR är Barnbokskatalogen alldeles för dyr, därför tar man bort registret (blir 20 sidor mindre) och får ner tryck- och transportkostnaderna genom att samordna med Bokjuryn och kalla sig Bokjurykatalogen. Registret kommer att ligga ute på nätet. 5
Bokjuryavslutning blir det i år i Örebro den 19 maj. Avslutningarna ska sedan flyttas runt i Sverige. Nästa år kommer det en ny logga för Bokjuryn. Barnbibliotekscentrum/Eva Fred (ny ordf i IBBY) och Katarina Dorbell (Barnens bibliotek) : Katarina uppmanar alla att skicka länkar till www.barnensbibliotek.se om användbara tips och projekt. Eva och Katarina berättar om Kultur i Väst som vill samla alla barnbiblioteksfrågor i ett nationellt centrum i Borås under namnet BBC= Barnbibliotekscentrum i Västra Götaland Förhoppningen är att BBC ska ha en nationell karaktär, vara ett resurscentrum. Forskning och publicering av avhandlingar i barnbiblioteksfrågor ska bl a presenteras i lättsmält form. Samarbetspartner blir Högskolan i Borås som planerar för en utbildning till barnbibliotekarie (7,5 p). Kan man tänka sig att länsbiblioteken är samordnare för de fysiska träffarna i resp län i denna BHS-utbildning? 11 juni inbjuds alla konsulenter till ett arbetsmöte i Borås. Redan nu hittar man ansökan, utvärdering, kursplan osv på länken: http://www.boras.se/kultur/stadsbiblioteket/barnungdom/forvuxna/plusborasprojektf orbarnochskolbibliotekarier/hogskolekurs.4.4cbc960a11bc0b0f0eb8000770.html Europeiska socialfonden/ Eva Nordlinder (vikarie i Västernorrland) föreslår att konsulentgruppen gör en gemensam ansökan till vidareutbildning från EUs utvecklingspengar (före 15/4!).. Framtidsgruppen / Christina S, Karin Z, Sylvia B, Tinne, Cay C, Lo, Eva F: Uppdraget från konsulentträffen i Visby var att studera den danska rapporten Framtidens bibliotek och se hur relevant den är för svenska förhållanden. Biblioteken i Dk har gått ihop i Bibliotek&Media. Lekens betydelse utforskas och söker nya former. Däremot är barn med särskilda behov inte så väl integrerade i Dk liksom inte heller barn med andra modersmål. Nordiska utblickar/ Lena Lundgren: Alla de goda exemplen från Framtidsrapporten vill man ha med i en svensk motsvarighet. Delaktighet och samsyn viktigt i Sverige men inte på samma sätt i våra nordiska grannländer. Behövs det möjligen en nationell barnbiblioteksplan i Sverige, ett levande dokument som kan revideras efterhand? Barnen behöver en egen agenda men vem sätter den? Statistik och taxonomi/lena Lundgren : Genom statistik kan vi utvärdera våra verksamheter bättre, se vad som bör förändras, vad som måste åtgärdas för att vi ska bli effektivare och kunna uppnå de satta målen. DUSTWEICA hade 2000 ett statistikprojekt om att hitta bättre mätpunkter för utvärdering mål och mått. Erfarenheterna från detta är fortfarande användbara och värda att gå vidare med. Vi anknyter dåligt till målen och har inga riktigt bra mått på våra tjänster. Taxonomi för samarbetet mellan bibliotek och förskola finns redan utarbetade av Malin Ögland. Det är en metod som kan användas på fler samverkansområden. Avslutningstips för alla som efter barnbilder på datorskärmen numera vill ha en hund där som håller rent och snyggt: http://www.raincitystory.com/flash/screenclean.swf Karin Lundquist karin.lundquist@ylb.se (tjänstledig t o m 26/2 2010) 6