INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Relevanta dokument
INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning 3-4. Medarbetare och Ledare Ålder Pensionsavgångar Arbetstid Närvaro- och frånvarotid 27-34

Sammanfattning december 2015

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Medarbetarstatistik 2016 är framtagen av Johanna Helldén. Vid frågor som rör dokumentet kontakta Niklas Larsson.

Stockholm Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012

Nr 3/2017 Stockholm Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar

Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett

RELATERAT DOKUMENT TILL ÅRSREDOVISNING 2017

Arbetsidentifikation (AID)

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Bemanningsstruktur Tidsredovisning Sjukfrånvaro Personalrörlighet...

Specialitetsnamn enligt SOSFS 2008:17

Enkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

MEDARBETARSTATISTIK 2018 LANDSTINGET I VÄRMLAND 1

Personalpolitiskt program

2012 års kommunala lönestatistik

Landstingens personal

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Läkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm

INNEH ÅLLSFÖ RTECK NIN G

Fler anställda och fler som arbetar heltid

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

GR-kommunernas personal 2009

Handlingsplan för heltid som norm

Inledning 1. Medarbetarenkät 2

GR-kommunernas personal 2009

Fler ska arbeta heltid i framtiden

PERSONAL- BOKSLUT 2013

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Bemanningsstruktur Tidsredovisning Sjukfrånvaro Personalrörlighet...

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för. Valdemarsviks kommun

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

Personalöversikt 2008

Om ansökan och antagning till SK-kurser

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan

Personalredovisning. Öppenhet - Omtanke - Handlingskraft

Uppgifter för Nyckeltal om hälsa och ohälsa 2013

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/

SKRIVELSE LS Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2015

Linköpings personalpolitiska program

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinjer för personalpolitik

JÄMSTÄLLDHETPLAN

Tabell 1: Fördelning per yrke Vårdföretagarna 2015 och 2016 grunddata från arbetsgivare (löneform månadslön)

Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen

Personalbokslut Leanlink

VARMT VÄLKOMNA TILL WORKSHOP OM HELTID

Ortopedidagen

Personalekonomisk redovisning

Jämställdhetsplan serviceförvaltningen - redovisning

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136.

Utredningsuppdrag 17/13 Uppföljning av erbjudande om heltid, delrapport

Personalförsörjning: Enkätsvar från chefer BILAGA 1.

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

Omställningsarbete HSF

Personal inom vård och omsorg

Sollefteå kommuns arbete med jämställdhet och mångfald

Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv. Försvarsutbildarna Ystad

Koncernkontoret Koncernstab HR

Månadsbokslut Psykiatri och habilitering Maj

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Jämställdhets- och mångfaldsplan för kommunledningskontoret

Strategier för Västra Götalandsregionens kompetensförsörjning år Koncernkontoret HR. Koncernkontoret HR

Personalredovisning 2008

Vallentuna kommuns värdegrund:

Personalöversikt 2009

Handlingsplan. Heltid som norm i Mullsjö kommun 1(5) Gäller: Namn på dokumentet: Heltid som norm. Senast ändrad: Version: 1.

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Bemanningsstruktur Tidsredovisning Sjukfrånvaro Personalrörlighet...

Personalpolitiskt program - uppdatering

14. Personalredovisning 2014 Dnr 2015/

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse

Uppdrag. Omställningsarbete Översyn av ledningsstruktur. Uppdragstagare: FLG

Personalstatistik 2015

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Bemanningsstruktur Tidsredovisning Sjukfrånvaro Personalrörlighet...

Anställning och anställningsförhållanden

Personalstatistik 2014

Övergripande mål och fokusområden

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan

Sjukfrånvaro - förstudie

Personalbokslut 2015, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalredovisning Ängelholms kommun

GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov

AID-KL. Varför är det viktigt?

Jämställdhetsplan 2010 för

Anställningsförmåner i landstinget

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Jämställdhetsplan

Landstingets kompetensförsörjning - förstudie

Jämställdhetsplan

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Transkript:

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Inledning 5 Sammanfattning 11 Utvecklingen under två decennier 14 Medarbetare och Ledare 17 Ålder 30 Pensionsavgångar 34 Arbetstid 38 Arbetsmiljö och hälsa 51 - Sjukfrånvaro 56 Löner 61 Personalkostnader 62 Förklaringar och definitioner 67 Bilagor 73 1

2

Förord 2011 har varit ett händelserikt år som inneburit nya möjligheter. Mycket utvecklings- och förbättringsarbete har genomförts, tack vare stort engagemang från landstingets alla medarbetare. Beslut om ersättningslokaler för operation öst på Centralsjukhuset i Karlstad och nya lokaler för rättspsykiatrin i Kristinehamn. Inköp av operationsrobot och flytt till nytt kanslihus. Invigning av vårdcentral i Forshaga. LEAN som arbetssätt börjar inte minst ta sin form hos allt fler. Kompetensförsörjning Nuvarande vakanser och kommande pensionsavgångar kräver aktiv rekrytering av alla personalgrupper och fortsatt kompetensutveckling av befintliga medarbetare. Riktlinjer för fortbildning av specialistläkare har skapats som en del av verksamheternas kvalitet- och patientsäkerhetsarbete. Vi har också ett omfattande samarbete med utbildningsinstitutionerna. Därtill kommer omfattande insatser genom arbetsplats förlagd utbildning Divisionerna anger fortsatt brist på framförallt tandläkare och vissa specialistläkare samt en del andra specialistfunktioner, som psykologer och vissa specialistsjuksköterskor. Omfattande vidareutbildning av läkarsekreterare har genomförts i samverkan med Karlstads universitet. Under 2011 har landstinget utökat antalet AT-läkartjänster och fördubblat ST-läkarprogrammet, inklusive handledningsinsatserna. Antalet AT-läkartjänster har utökats till 40. Vi har ett intressant samarbete med Universitetssjukhuset Örebro kring läkarutbildningen för framtida behov. Arbetsmiljö Landstinget ser medarbetarnas engagemang och ansvarstagande som en resurs i arbetet för god och hälsofrämjande vård. Med focus på medarbetarnas hälsa ökar förutsättningarna för hållbara arbetsplatser. Några verksamheter deltar i de tolv projekt med hälsofrämjande inriktning som bedrivs inför ett deltagande i Hälsofrämjande sjukhus. 3

Medarbetarenkät har genomförts med avslut i november 2011. Denna är en gemensam mätare för hela landstinget och 78 % av landstingets medarbetare valde att dela med sig av sina synpunkter för fortsatt utveckling av arbetsmiljö och inflytande. Landstingets värde som helhet överstiger nationella referenspunkter i samtliga nyckelfaktorer. (ledarskap, organisationsklimat, engagemang och allmänt hälsotillstånd). Sjukfrånvaron blev 4,4 % för 2011. Vi måste ha fortsatt god kontroll på framförallt korttidsfrånvaron. 300 anmälningar gällande arbetsskador och tre anmälningsärenden till Arbetsmiljöverket visar på behovet av fortsatt och kontinuerligt arbete med arbetsmiljön. Medarbetare Ett reviderat samverkansavtal återinförs 2012 som tar fasta på ökat inflytande nära den egna arbetsgruppen. Delaktighet och inflytande är också viktiga byggstenar i landstingets satsning på LEAN. LOM, (ledar- och medarbetardeklaration är ett verktyg som stödjer detta arbete. Aktivt medarbetarskap bidrar till måluppfyllelse och kräver förutsättningar och arenor för delaktighet. Jag vill tacka alla medarbetare för väldigt goda arbetsinsatser under 2011 och min förhoppning är att vi också under de kommande åren ytterligare ska kunna stärka landstinget som en attraktiv arbetsgivare. Jane Larsson Ordförande i personalutskottet 4

Inledning Medarbetare 2011 är landstingets officiella personalstatistik och ett komplement till årsredovisningen. Medarbetare 2011 ska också kunna användas som uppslagsbok om bland annat antalet anställda, könsfördelning, sjukfrånvaro och personalkostnader. Att kunna följa utvecklingen inom medarbetarområdet är en viktig förutsättning i vår strävan att vara en attraktiv arbetsgivare. Landstinget är länets största kunskapsorganisation. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för landstinget är att klara kompetensförsörjningen i framtiden. Stora pensionsavgångar väntar de kommande åren. För att klara denna utmaning måste medarbetarområdets alla delar utvecklas såsom ledarskap, medarbetarskap, jämställdhet, arbetsmiljö, rehabilitering och lönebildning. Statistikunderlaget i Medarbetare 2011 ska vara ett stöd för utvecklingsarbetet och ge möjlighet till kontinuerlig uppföljning mellan åren. Utöver denna sammanställning produceras också personalstatistik i samband med delårsbokslut och tertialrapporter, både sammantaget för hela landstinget och divisionsvis. Dessutom utvecklas kontinuerligt rapporter och modeller för verksamhetsuppföljning. Förhoppningen är att Medarbetare 2011 ska ge en bra bild över sammansättningen av landstingets anställda och utgöra en viktig del av de fortsatta planeringsförutsättningarna. Attraktiv arbetsgivare och framtida medarbetare Marknadsföring Landstinget deltar årligen i mässaktiviteter för att nå framtida medarbetare bland annat vid universiteten i Karlstad och i Örebro. Ett länsövergripande arbete har påbörjats tillsammans med Region Värmland kring branschvisa kompetensplattformar med syfte att marknadsföra Värmland och dess arbetsgivare. Attraktiva Värmland marknadsför landstinget i både Nederländerna och Tyskland. Ett nätverk mellan näringsliv, landsting, kommun och arbetsförmedling syftar till gemensam rekrytering och marknadsföring av Värmlands arbetsmarknad. En annonskampanj genomfördes i form av en tidningsbilaga i Dagens Medicin med fokus på de två nya sjukhusbyggnaderna vid Centralsjukhuset i Karlstad och gav god publicitet. 5

Inom ett flertal yrkesområden ökar antalet sökande med attraktiv kompetens för landstinget, och vi konkurrerar framgångsrikt om denna arbetskraft. Inom framförallt grupperna tandläkare och specialistläkare kvarstår dock rekryteringssvårigheter. Vår viktigaste marknadsföringsinsats är nog trots allt alla de kontakter och relationer som byggs under de praktikperioder där våra egna medarbetare handleder och utbildar studenter under deras studietid. Under den tiden förmedlas grundläggande värderingar omkring vårdkvalitet, patientbemötande och samarbete. Landstinget ska vara en arbetsplats där våra anhöriga ska vilja vårdas och våra barn ska vilja arbeta. Läkarförsörjning på lång och kort sikt Läkarförsörjningen inom bristområden sker i huvudsak, genom att landstinget deltar i utbildningsprocessen eller genom utlandsrekrytering. Ett exempel på insatser då landstinget bidrar redan under utbildning är samarbetet med läkarutbildningen i Örebro där ett konkret planeringsarbete med företrädare för Örebro universitet pågår för att ta emot läkarkandidater från läkarutbildningen i Örebro. Ett samlat studierektorskansli har etablerats på Centralsjukhuset i Karlstad. Kansliet ska tillgodose ökade krav när det gäller organisation, mottagande och kvalitet i utbildning för AT-läkare, ST-läkare och medicine kandidater från Örebro och andra utbildningsinstitutioner. Landstinget har numera ca 80 AT läkare och ca 200 ST läkare. Antalet sökande till AT-blocken har fortsatt öka under 2011 och vi har cirka 15 sökanden per AT-block i länet! Inom allmänmedicin har ett utvecklingsprojekt pågått med att utbilda utländska läkare så att de kan kvalificera sig för anställning i Sverige. Projektet är knutet till vårdcentralen i Munkfors. Under 2011 har totalt sex läkare genomgått programmet. Fem av dem har valt att fortsätta sin anställning i landstinget och har sökt ST-tjänster inom olika specialiteter. Landstinget har genomfört en rekryteringsinsats med lyckat resultat för specialistläkare i Italien genom initiativ av EURES. (Den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet). En psykolog och en specialistläkare i medicin rekryterades till Torsby sjukhus. Under samma rekryteringskampanj lyckades även allmänmedicin rekrytera en allmänläkare från Malta som numera finns vid Gripens Vårdcentral som ST. Ytterligare projekt planeras i Italien och Utrecht i Nederländerna under 2012. 6

Utvecklat samarbete med Karlstad universitet och sjuksköterskeutbildningarna Ett flertal nya aktiviteter har skett i samverkan mellan universitet och landstinget bl. a ett gemensamt pilotprojekt mellan Karlstad universitet och landstinget med klinisk lektor med syfte att stärka forskningsanknytningen och högskolemässigheten på VFU. Nya RAM- och programavtal har skrivits för perioden 2012-2014 och nytt sjuksköterskeprogram startade våren 2011. En ny handledningsmodell, patientfokuserad handledning är implementerad i de flesta av de verksamheter som tar emot studenter. Landstinget underlättar och stimulerar fortsatt kompetensutveckling för sjuksköterskor som vill gå specialistutbildning genom att avsätta 5 miljoner kronor för att täcka del av lönebortfall. Kompetenslyftet för läkarsekreterare EU-projektet avslutades i juni 2011. Av landstingets ca 450 läkarsekreterare har 274 genomgått en uppdragsutbildning på Karlstads universitet. Dessutom har ca 300 genomgått jämställdhetsutbildning och en utbildning kring arbetslivsprocesser och bemötande. Läkarsekreterarna visade större intresse än vad som beräknats framför allt för uppdragsutbildningen på Karlstads universitet. Projektet har synliggjort yrkeskåren och stärkt den enskilda individen. Lönefrågan samt yrkestiteln har aktualiserats och from januari 2012 har läkarsekreterarna bytt titel till vårdadministratörer. Utlandsutbytet med Holland fortsatte Sjuksköterskor från kirurgavdelning 6 och från IVA deltog i kompetensutvecklingsinsats Staff exchange med sjukhuset Jeroem Bosch i Hertogenbosch i Holland. Deltagarna beskriver att utbytet bidragit med förbättringsidéer som de tagit med sig hem och utvecklat vardagsarbetet runt patienterna. Jämställdhet och andra diskrimineringsområden Landstingsstyrelsen i Värmland har undertecknat CEMRdeklarationen (Council of European Municipalities and Regions). Deklarationen är ett verktyg för kommuner, landsting och regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattande och i den praktiska verksamheten. En arbetsgrupp med representation från landstingets olika områden och roller fortsätter att ta fram en handlingsplan. Avsikten är att se till att diskrimineringslagstiftningen följs och att principer reglerade i internationella avtal omsätts i praktik på lokal och regional nivå. 7

Jämställdhetsutbildningen för chefer inkluderar nu i enlighet med Diskrimineringslagen de övriga diskrimineringsgrunderna, kön, etnicitet, religion, homosexualitet, HBT (homo-, bi- eller transexuella). Under 2011 har ca 300 läkarsekreterare genomgått jämställdhetsutbildning som en del i kompetenslyftet. Arbetet med jämställdhet är en förutsättning för att uppnå en jämlik hälso- och sjukvård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och en god vård med hög kvalitet. Inom landstinget pågår ett utvecklande samarbete mellan hälso-och sjukvårdsstaben och personalstaben för att minimera risker för diskriminering både i medarbetarperspektivet och patient - och medborgarperspektivet Arbetsmiljö och hälsa Tolv hälsofrämjande projekt har startats under året och har bildat underlag för ansökan kring Hälsofrämjande sjukhus. Utvecklingsarbetet sker i samverkan med Landstingshälsan. Inom projekten har både chefer och hälsoinspiratörer utbildats för att initiera hälsofrämjande vardagsinsatser i den egna verksamheten. Flera större föreläsningar och tillfällen till erfarenhetsutbyte har genomförts med teman som stress, sömn och avspänning. Flera divisioner rapporterar positiva effekter av det påbörjade arbetet. Utvärdering kommer att ske under senare delen av 2012. Projektet inom HHR med fysisk aktivitet på arbetstid kommer att vara särskilt intressant att se resultatet av. Genomförandet av medarbetarenkäten väcker som alltid både förhoppningar och farhågor. Redan nu kan utläsas att landstinget uppnår resultat i medarbetarenkäten som överstiger referensvärdena för de fyra nyckelfaktorerna. Livsstilsrisker och spänt arbete är de områden som behöver förbättras. Särskilt glädjande är resultatet när det gäller kompetensutveckling och kunskapsspridning som är en viktig framgångsfaktor i den kunskapsorganisation som landstinget utgör. Nolltolerans för mobbning och trakasserier är inte uppnådd men ligger i nivå med referensvärdena. Genomgående finns könsskillnader i upplevelserna av arbetsmiljö och hälsa. Ledarskap och medarbetarskap Äntligen har en utbildning i medarbetarskap genomförts inom det hälsofrämjande arbetet. Ledarskap och medarbetarskap är två sidor av samma mynt där medarbetarrollen utvecklats minst lika mycket som ledarskapet över tid. Innehållet i utbildningen utvecklar kompetens inom aktivt medarbetarskap, förändringsarbete, motivation och kommunikation. 8

Ledare och medarbetardeklaration, LOM, är ett verktyg för att definiera ledare- och medarbetaruppdrag och beskriva krav och förväntningar som finns med chef och medarbetare och medarbetare emellan. Det har skett en större efterfrågan från verksamheten och framför allt har man sett nyttan och värdet med resultatet. Tydlighet och öppenhet i samspelet mellan chef och ledare skapar ett gott arbetsliv. Livs- och karriärutvecklingsprogram har tagits fram vilket ger en möjlighet för chefer, som avslutar sitt chefsuppdrag, att ta fram en egen utvecklingsplan framåt. Under 2011 har 162 chefer deltagit i våra chefsutvecklingsprogram. Ytterligare 110 anmälda fick återbud under höstens kurser pga. ekonomiska åtstramningar. Gunnar Blomquist Personalchef 9

10

Sammanfattning Medarbetare 2011 har som syfte att ge en bred information om utvecklingen inom personalområdet. Dokumentet ska kunna användas både som extern information om landstinget och internt i verksamhetsplanering och uppföljning. Den 31 december år 2011 är mätdatum. Information om begreppen som används i dokumentet finns i kapitlet Definitioner och förklaringar. Dokumentet Medarbetare finns på www.liv.se för innevarande år samt de senaste 5 åren. Medarbetare 2011 följer de principer som fastställdes av landstingsstyrelsen 2001 och som varje år redovisar personalstatistiken inom följande områden: Medarbetare Antalet tillsvidareanställda medarbetare har minskat under 2011 med cirka 75. Minskningen beror till del av det omställningsarbete/avtalspensioneringar som genomförtes under 2010. Andelen visstidsanställda medarbetare har ökat vilket delvis kan förklaras av kompetenssatsningen på läkarsekreterare samt landstingets satsning på projekt kökortning. Andelen kvinnor inom landstinget är 81 procent och andelen män är 19 procent. Ledarskap Landstinget har cirka 330 medarbetare med ett chefsuppdrag, varav 70 procent är kvinnor och 30 procent är män. Medelåldern för medarbetare med ett chefsuppdrag inom landstinget är 52 år. Genomsnittligt antal chefer per division är i genomsnitt 4 procent i förhållande till andelen medarbetare. Ålder Medelåldern för landstingets medarbetare är 48 år och är ungefär lika för kvinnor och män. Åldersintervallet 50 59 år motsvarar 33 procent av landstingets tillsvidareanställda medarbetare. Under de senaste tio åren har andelen medarbetare i åldersintervallet 60 år och äldre ökat med 10 procent. Pension Under 2011 avslutade 213 medarbetare sin anställning med helålderspenison eller hel särskild avtalspension. Åldersintervallet för pensionsavgångar varierar från 61 år till 67 år. Inom de kommande 5 åren kommer cirka 1 000 medarbetare att uppnå åldern 65 år. 11

Arbetstid Andelen tillsvidareanställda medarbetare med en heltidsanställning är 86 procent medan andelen deltidsanställningar är 14 procent. Vid jämförelse med föregående år har andelen heltidsanställningar ökat med två procent. Andelen kvinnor med en heltidsanställning är 84 % och andelen heltidsanställningar för män är 95 %. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden år 2011 är 96,2 procent vilket är en svag ökning jämfört med 2010. Under de senaste tio åren har sysselsättningsgraden ökat med knappt fem procent. Antalet årsarbetare inom landstinget ökade under 2011 med cirka 60 årsarbetare vid jämförelse med år 2009. Arbetad tid för övertid och timmar för timavlönade är en anledning till ökningen. Sjukfrånvaro Enligt landstingsplanen är det långsiktiga målet att reducera den totala sjukfrånvaron till 5 procent inom landstinget. Målet om 5 procent sjukfrånvaro uppnåddes redan 2009 och sjukfrånvaron i landstinget 2011 är 4,4 procent. Under åren 2008-2010 har sjukfrånvaron minskat men sjukfrånvaron för 2011 visar på en mindre ökning. Det gäller framförallt den längre sjukfrånvaroperioden. Personalkostnader Av landstingets totala personalkostnader var 3 miljarder kronor lönekostnader inklusive arbetsgivaravgift. Kostnaden för köp av läkartjänster har fortsatt att öka till 86,6 miljoner kronor 2011, vilket är en ökning med nästan 17 miljoner kronor jämfört med föregående år. Sjuklönekostnaderna för år 2011 är 47,1 miljoner kronor. Kostnaden för övertid och fyllnadstid år 2011 är 49,9 miljoner kronor. 12

13

Utvecklingen under två decennier Nedan följer en kort beskrivning av antalet medarbetare tillsvidare-, visstids- och timanställda inom landstinget under de senaste 18 åren. 1990 1991 fanns det cirka 18 000 medarbetare inom landstinget, vilket är det högsta antalet medarbetare som landstinget någonsin har haft. 1991 1992 genomfördes kommunalisering av äldrevården, den så kallade ädelreformen, vilket innebar att drygt 4 000 medarbetare fick kommunerna som arbetsgivare. 1994 1995 överfördes ansvaret för länets utvecklingsstörda och psykiskt sjuka i öppenvård över till kommunerna. Detta medförde att cirka 1 700 medarbetare gick över till kommunerna. På grund av omstruktureringar inom landstinget minskade antalet medarbetare till cirka 10 750 personer. 1998 1999 överfördes vårdgymnasierna till kommunerna och vårdhögskolan till universitetet, cirka 180 medarbetare bytte därmed huvudman. 2001 bildades Region Värmland och cirka 60 medarbetare inom olika grenar av den regionala verksamheten följde med till den nya arbetsgivaren. Dessutom gjordes ett antal omorganisationer, bland annat infördes länsverksamhetsorganisationen. Förändringar och rationaliseringar av landstingets verksamheter innebar att landstinget i slutet av år 2001 hade cirka 8 750 medarbetare. 2002 fortsatta rationaliseringar och omstruktureringar innebar att antalet medarbetare minskade till 8 350. 2003 överfördes två gymnasieskolor, Lillerud och Södra Viken, till annan regi, vilket tillsammans med förändringen av landstingets organisation minskade antalet medarbetare till cirka 8 200. 2004 i november övergick verksamheter i Kristinehamn och Säffle till Carema och cirka 350 medarbetare lämnade landstinget. 2005 genomfördes inga förändringar av landstingets organisation som påverkade antalet anställda medarbetare. 14

2006 ökade antalet anställda med cirka 60 medarbetare detta trots att inga förändringar av landstingets organisation genomfördes. 2007 lämnade enheten för utbildning landstinget och gick över till Region Värmland. Det innebar att cirka 200 medarbetare lämnade landstinget. Landstingets verksamheter organiserades i divisioner. Under hösten infördes anställningsstopp på grund av ekonomiska restriktioner. Totalt har antalet medarbetare inom landstinget minskat med drygt 250 medarbetare. 2008 återtog landstinget huvudmannaskapet för den verksamhet i Säffle, Årjäng, Kristinehamn och Storfors som bedrevs av Carema Närvård. Återtagandet från den 1 november medförde att antalet medarbetare inom landstinget ökade med cirka 200 personer, varav 150 personer inom division allmänmedicin. 2009 genomfördes en omfattande omställningsprocess delvis med anledning av lågkonjunkturen och därigenom minskade skatteintäkter för landstinget. Landstinget minskade antalet medarbetare med cirka 180 personer. En del av den minskningen är resultatet av den omställningsprocess som genomfördes. 2010 antalet tillsvidareanställda medarbetare i landstinget minskade med 48 personer. Detta med anledning av införandet av Hälsovalet och omställningsarbetet som påbörjades under 2009. Antalet medarbetare för visst arbete ökade något vilket till viss del orsakades av landstingets satsning på kökortning. 2011 antalet medarbetare fortsatte att minska under året. Det kan till stor del förklaras av det omställningsarbete som påbörjades under 2010 och slutfördes under året. Under hösten genomfördes en kampanj för att minska kostnaderna inom landstinget. Arbetet med kökortning fortsatte under året. Dessutom genomfördes en stor kompetenssatsning på läkarsekreterarna. Kökortningen och kompetenssatsningen är några orsaker till att antalet visstidsanställningar ökat. I övrigt präglades året av lokalförändringar framförallt vid centralsjukhuset, nya hus invigdes och andra verksamheter bytte lokaler. Antal medarbetare per anställningsform åren 2009 2011 År Tillsvidareanställda Visstidsanställda Timavlönade * 2009 6 644 420 649 2010 6 596 494 694 2011 6 519 559 731 * Antal timavlönade varierar mycket under året. Här redovisas ett genomsnittligt antal för respektive år. 15

Antal medarbetare med tillsvidare- och visstidsanställning åren 2000 2011 9000 8500 8000 7500 7000 6500 6000 5500 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 8308 8132 7709 7573 7277 7300 7365 7089 7238 7062 7087 7076 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Antal medarbetar med tillsvidare- och visstidsanställning per månad 2010 2011 16

Medarbetare och ledare Landstinget är organiserat med en linjeansvarig chef för hälso- och sjukvården och tandvård samt en linjeansvarig chef för verksamhetsoch ledningsstöd, de är direkt underställda landstingsdirektören. Landstinget har sedan 2007 organiserat verksamheten i divisioner. Personalstatistiken i Medarbetare 2011 redovisas på olika organisatoriska nivåer samt kvinnor och män per personalgrupper. Antalet anställda per verksamhetsstöd/ledningsstöd och hälso- och sjukvård och tandvård Bilaga Redovisning av divisionernas olika verksamhetsområden finns längst bak i dokumentet 17

Anställda I december 2011 var 7 076 personer anställda (tillsvidare- eller visstidsanställda) i landstinget. Det är en minskning med cirka 10 medarbetare jämfört med 2010. Kvinnor och män Andelen kvinnor och män med tillsvidare- och visstidsanställning inom landstinget år 2011. Av antalet medarbetare är 81 procent kvinnor och 19 procent män. Andelen män och kvinnor varierar marginellt under de senaste tio åren. JÄMIX Under 2011 redovisades genomförd jämställdhetsrapport s.k. JÄMIX som är en modell för att beskriva nyckeltasfaktorer. Rapporten som har tagits fram i samarbete med Nyckeltalsinstitutet bygger på värden från 2010. Rapportern ger möjlighet att jämföra landstinget med andra arbetsgivare vad gäller jämställdhetsfaktorer. Värdena kan sedan användas för att formulera tydligare och mätbara mål. Landstinget i Värmland fick i rapporten ett medianvärde motsvarande 107 poäng vilket kan jämföras med övriga landsting där medianvärdet var 116 poäng. 18

Divisioner Antal tillsvidare- eller visstidsanställda medarbetare per division 2009-2011 19

Antalet tillsvidare- och visstidsanställda medarbetare per division 2011. Tillsvidareanställda Visstidsanställda Division Alla Kvinnor Män Alla Kvinnor Män Medicin 934 743 191 121 94 27 Psykiatri 595 445 150 72 56 16 Opererande specialiteter 785 646 139 66 51 15 Diagnostik 549 468 81 24 19 5 Hälsa, Habilitering, Rehab 279 238 41 49 41 8 Länsspecialiteter 662 592 70 28 24 4 Allmänmedicin 698 601 97 69 51 18 Sjukhuset i Torsby 345 315 30 22 11 11 Sjukhuset i Arvika 321 288 33 45 30 15 Folktandvården 510 438 72 20 14 6 Hälso- o sjukvårdsgemensamt 81 63 18 1 1 IT 81 29 52 9 2 7 Landstingsservice 368 278 90 24 19 5 Landstingsfastigheter 83 14 69 0 0 0 Landstingshälsan 22 12 10 1 1 Landstingsgemensamt 5 1 4 3 2 1 Landstingets kansli 225 173 52 6 3 3 Hela LiV 6 519 5 324 1 195 559 418 141 Personalomsättning Personalomsättning är ett nyckeltal som ofta används för att beskriva rörligheten i en organisation. Personalomsättningen inom landstinget är låg när det gäller tillsvidareanställningar, den utgör cirka 2 procent. Detta är baserat på förhållande mellan antalet medarbetare som börjat sin anställning under 2011 och genomsnittligt antal anställda under 2011. Annonsering År Antal annonser Antal rekryteringar 2009 341 635 2010 430 715 2011 503 795 Antalet annonser och rekryteringar har ökat under de tre senaste åren. Det kan till stor del förklaras relativt stora pensionsavgångar. Differensen mellan antal annonser och antal rekryteringar beror på annonsering gällande semestervikariat då många anställningar sker baserat på en annons. 20

Arbetsområde och personalgrupp Arbetsidentifikation (AID) är ett kollektivavtal för en partsgemensam statistiköverenskommelse och används som indelningsgrund för anställda hos medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting och Pacta. AID är ett system för gruppering av arbetsuppgifter och är avsedd för att kunna analysera lönebildningen på central och lokal nivå samt att ge underlag för viss planering. Redovisningen i dokumentet Medarbetare sker enligt AID, vilket innebär redovisning per arbetsområde, personalgrupp och etikett (se definitioner). Antal tillsvidare- eller visstidsanställda medarbetare per arbetsområde och personalgrupper Tillsvidare- och visstidsanställda Arbetsområde Personalgrupp Alla Kvinnor Män Administration Administratör 203 191 12 Handläggare 227 155 72 Ledningsarbete 260 196 64 Läkarsekreterare 469 469 Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl. 13 13 Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete 63 49 14 Städ, tvätt m.fl. 190 177 13 Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut 86 85 1 Dietist 15 14 1 Logoped 25 25 Rehab o förebygg, övriga 59 49 10 Sjukgymnast 158 134 24 Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl. 16 16 Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete 116 107 9 Socialt arbete 6 4 2 Tandvård Tandhygienist 134 131 3 Tandläkare 122 63 59 Tandsköterska 219 219 Tandvård, övriga 25 16 9 Teknikarbete Hantverkare m.fl. 92 14 78 Ingenjörer m.fl. 95 33 62 Tekniker 92 7 85 Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl. 307 285 22 Läkare 784 356 428 Psykolog m.fl. 96 77 19 Sjuksköt/barnmorska 2 153 1 938 215 Undersköterska m.fl. 1 064 929 135 Hela LiV 7 076 5 741 1 335 21

Vid jämförelse med tidigare år visar resultatet för 2011 på en förändring för gruppen läkare där andelen ökat med 1 procent, motsvarande minskning har skett i personalgruppen undersköterskor m.fl. I övriga personalgrupper är andelen oförändrad i jämförelse med tidigare år Arbetsområden och personalgrupp 2011 Fördelning i procent 22

Antal tillsvidare- och visstidsanställda per personalgrupper åren 2009-2011 Personalgrupp 2009 2010 2011 Förändring 2009 2011 Administratör 223 223 203-20 Arbetsterapeut 79 84 86 7 Bibliotekarie m.fl. 15 15 13-2 Dietist 10 13 15 5 Fritidspedagog m.fl. 15 15 16 1 Handläggare 212 224 227 15 Hantverkare m.fl. 87 80 92 5 Ingenjörer m.fl. 91 90 95 4 Kurativt arbete 126 125 116-10 Köks- och måltidsarbete 76 64 63-13 Laboratoriepersonal m.fl. 305 309 307 2 Ledningsarbete 250 253 260 10 Logoped 22 21 25 3 Läkare 750 764 784 34 Läkarsekreterare 451 469 469 18 Psykolog m.fl. 89 93 96 7 Rehab o förebygg, övriga 62 60 59-3 Sjukgymnast 160 155 158-2 Sjuksköt/barnmorska 2 115 2 144 2 153 38 Socialt arbete 4 4 6 2 Städ, tvätt m.fl. 193 195 190-3 Tandhygienist 130 130 134 4 Tandläkare 131 128 122-9 Tandsköterska 231 225 219-12 Tandvård, övriga 23 24 25 2 Tekniker 85 91 92 7 Undersköterska m.fl. 1 134 1 098 1 064-70 Bilaga: Antal tillsvidare- eller visstidsanställda medarbetare per arbetsområde, personalgrupp och etikett finns sist i detta dokument 23

Tillsvidareanställda läkare åren 2009 2011 Åldersfördelning för tillsvidareanställda läkare Åldersfördelning december 2011 Distriktsläkare Överläkare Specialistläkare ST- läkare 25-29 år 0 0 0 24 30-34 år 4 0 6 79 35-39 år 10 9 39 55 40-44 år 22 37 21 12 45-49 år 13 57 9 11 50-54 år 24 38 2 6 55-59 år 25 57 1 2 60-64 år 27 60 3 1 65-69 år 9 7 0 0 AT-läkare Samtliga AT-block är och har varit besatta under 2011 och antalet ansökningar har varit betydande. Antalet AT-block har successivt utökats under 2010 från 32 block och att för år 2011 ökas till 40 block på årsbasis. Blocken är fördelade på de tre sjukhusen enligt följande Arvika sjukhus 10, Torsby sjukhus 10 och Centralsjukhuset i Karlstad 20. Sju av tio AT-läkare väljer att fortsätta sin yrkeskarriär inom Landstinget i Värmland. Inom Landstinget i Värmland arbetar för närvarande 80 AT-läkare. 24

Antal läkare per specialitet Specialitet 2011 Överläkare Specialistläkare ST läkare Distriktsläkare Akutsjukvård 1 0 0 0 Allmänmedicin 1 1 47 134 Anestesi- o intensivvård 22 7 11 0 Barn o ungdoms medicin 17 4 11 0 Barn o ungdoms neurologi m habilitering 2 0 0 0 Barn o ungdoms psykiatri 7 0 4 0 Bild o funktions medicin 24 0 10 0 Endokrinologi o diabetologi 4 2 0 0 Geriatrik 4 0 0 0 Hematologi 3 0 0 0 Hud o könssjukdomar 4 4 3 0 Hörsel o balansrubbningar 2 0 0 0 Infektionssjukdomar 8 4 4 0 Internmedicin 11 13 20 0 Kardiologi 6 2 1 0 Kirurgi 19 7 23 0 Klinisk bakteriologi o virologi 2 0 0 0 Klinisk fysiologi 6 0 1 0 Klinisk immunologi o transfusionsmedicin 1 0 0 0 Klinisk patologi 5 0 1 0 Klinisk kemi 2 0 1 0 Kärlkirurgi 3 0 0 0 Lungsjukdomar 4 0 0 0 Medicinsk gastroenterologi o hepatologi 3 0 0 0 Medicinska njursjukdomar 6 0 1 0 Neonatologi 1 0 0 0 Neurologi 3 3 6 0 Obstetrik o gynekologi 14 9 7 0 Onkologi 10 2 7 0 Ortopedi 16 8 13 0 Plastikkirurgi 1 0 0 Psykiatri 18 7 6 0 Rehabiliteringsmedicin 4 0 0 0 Reumatologi 2 0 0 0 Rättspsykiatri 1 0 0 0 Smärtlindring 2 0 0 0 Urologi 6 1 2 0 Ögonsjukdomar 11 6 7 0 Öron- näs o hal 10 1 4 0 25

Ledarskap Ledarförsörjning och ledarutveckling är ett prioriterat område i landstingets verksamhetsplan. Landstingets ledarstrategi beskriver det samlade konceptet för ett ledarskap i landstinget. Det består av riktlinjer, introduktion, ledarskapsutbildning, chefsstöd och uppföljning under chefsperioden. Ledarskapsutbildningar erbjuds inom LiVledarakademin som innehåller aktiviteter för blivande chefer såsom Skola för ledning, Grundutbildning för nya chefer samt fördjupningsutbildningar för erfarna chefer inom områdena Jämställdhet, Utvecklande ledarskap, Presentationsteknik och Avlastande samtal. Ledare I följande redovisning ingår endast chefer som har fullt ledningsansvar det vill säga har såväl verksamhets-, ekonomi- som personalansvar. Enligt det nya klassificeringssystemet (AID) indelas chefer i följande nivåer Kod Beskrivning Exempel A B C Chef direkt underställd alternativt ansvarar inför politisk nämnd/styrelse Har ett övergripande verksamhets-, ekonomi- och personalansvar Chef på mellanchefsnivå som har verksamhets-, ekonomi- och personalansvar över verksamhetsområde 1:a linjens chef som har verksamhets-, ekonomi- och personalansvar och ett övergripande ansvar inom ansvarsområdet Landstingsdirektör, Divisionschef Verksamhetschef eller motsvarande Avdelningschef Antal chefer Inom landstinget finns cirka 330 medarbetare som har ett chefsuppdrag, varav 70 procent är kvinnor och 30 procent män. Landstinget har totalt 7 076 medarbetare och av dessa har 4,5 procent chefsuppdrag. De flesta chefer arbetar heltid. Chefsnivå Benämning/nivå Alla Kvinnor Män A Landstingsdirektör/divisionschef 14 6 8 B Mellanchef/Verksamhetschef 67 40 27 C 1:a linje chef/avdelningschef 253 187 66 26

Andel chefer i procent per nivå och kön inom de olika ansvarsnivåerna Ålder Medelåldern för chefer inom landstinget är 52 år. 50 procent av cheferna återfinns i åldersgruppen 50 59 år. Medelålder i de olika ansvarsnivåerna Medelålder Alla Kvinnor Män A/Landstingsdirektör./Divisionschef 52,7 54,3 51,5 B/Mellanchef/Verksamhetschef 54,8 54,2 55,7 C/1:a linjen chef/avdelningschef 51,6 51,2 52,8 27

Åldersfördelning i de olika ansvarsnivåerna Åldersgrupp A/Landstingsdirektör/ Divisionschef B/Mellanchef/ Verksamhetschef C/1:a linjen chef/ Avdelningschef 25-29 år 2 30-34 år 6 35-39 år 12 40-44 år 1 3 26 45-49 år 4 9 45 50-54 år 2 21 67 55-59 år 6 18 50 60-65 år 1 16 45 Åldersfördelning för kvinnor och män med ett chefsuppdrag 2011 28

Chefer per division Andelen chefer i förhållandet till antalet medarbetare per division. Hälso- o sjukvårdsgemensamt Landstingsfastigheter Landstingets kansli Landstingsservice Folktandvården IT Hälsa, Habilitering, Rehab Allmänmedicin Psykiatri Totaler Diagnostik Länsspecialiteter Landstingshälsan Sjukhuset i Arvika Sjukhuset i Torsby Medicin Opererande specialiteter 13,4% 8,4% 8,2% 7,7% 6,0% 5,6% 5,5% 5,1% 5,0% 4,7% 4,7% 4,5% 4,3% 3,8% 3,3% 2,9% 2,7% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 29

Ålder Åldersstruktur hos medarbetarna Medelåldern för landstingets medarbetare är 48 år. För tio år sedan var medelåldern 47 år. När det gäller medelåldern för kvinnor respektive män så skiljer den sig ytterst lite. Medelåldern för kvinnor är 48 år och för män är den 47 år. Däremot finns en skillnad i medelålder när det gäller anställningsform. Tillsvidareanställdas medelålder är 49 år medan de visstidsanställdas medelålder är 36 år. Under 2011 var fler än 1 300 medarbetare 60 år eller äldre, vilket är 19 procent av landstingets medarbetare. Vid jämförelse med föregående år så har andelen medarbetare som är 60 år eller äldre ökat med tre procent. Åldersfördelningen för tillsvidare- och visstidsanställda åren 2001 och 2011 Diagrammet visar på en gradvis förskjutning av åldersstrukturen de senaste tio åren. Detta kan antas bero på en relativt låg personalomsättning inom landstinget och att medarbetare väljer att arbeta längre. Flest medarbetare finns inom åldersgruppen 50-59 år de utgör cirka 33 procent av medarbetarna inom landstinget. 30

Åldersfördelning för kvinnor och män med tillsvidareanställning eller visstidsanställning Tillsvidareanställda Alla Kvinnor Män 20-29 år 238 197 41 30-39 år 1 072 849 223 40-49 år 1 610 1 293 317 50-59 år 2 258 1 890 368 60 år och äldre 1 341 1 095 246 Visstidsanställda 20-29 år 207 156 51 30-39 år 175 130 45 40-49 år 93 71 22 50-59 år 48 39 9 60 år och äldre 36 22 14 Antal medarbetare per åldersgrupp åren 2009-2011 31

Medelålder per arbetsområde och personalgrupp I nedanstående tabell visas medelålder per arbetsområde, personalgrupp och kön för tillsvidare- och visstidsanställda medarbetare. Medelålder Alla Kvinnor Män Arbetsområde: Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl. 49 49 46 Läkare 44 43 46 Psykolog m.fl. 46 47 46 Sjuksköt/barnmorska 45 45 43 Undersköterska m.fl. 52 52 49 Arbetsområde: Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut 42 42 38 Dietist 39 40 30 Logoped 40 40 0 Rehab o förebygg, övriga 51 51 52 Sjukgymnast 42 42 40 Arbetsområde: Tandvård Tandhygienist 47 47 33 Tandläkare 50 48 52 Tandsköterska 53 53 0 Tandvård, övriga 43 41 47 Arbetsområde: Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete 43 45 37 Städ, tvätt m.fl. 49 50 38 Arbetsområde: Teknikarbete Hantverkare m.fl. 49 46 50 Ingenjörer m.fl. 50 47 51 Tekniker 46 42 46 Arbetsområde: Administration Administratör 52 52 48 Handläggare 50 50 52 Ledningsarbete 51 51 51 Läkarsekreterare 50 50 0 Arbetsområde: Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl. 49 49 0 Arbetsområde: Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl. 52 52 0 Arbetsområde: Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete 49 49 52 Socialt arbete 49 53 43 32

I nedanstående tabell visas åldersfördelningen i tioårsintervaller samt medelålder inom respektive division. Åldersfördelning och medelålder för tillsvidare och visstidsanställda per division 2011 Division 29 år och yngre 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år och äldre Medelålder Medicin 117 271 270 287 110 44 Psykiatri 37 115 168 194 152 48 Opererande specialiteter 58 171 240 260 122 46 Diagnostik 31 71 145 203 123 49 Hälsa, Habilitering, Rehab 36 65 93 88 46 45 Länsspecialiteter 24 123 145 233 165 49 Allmänmedicin 19 105 179 262 201 50 Sjukhuset i Torsby 31 77 86 113 60 46 Sjukhuset i Arvika 30 62 82 131 61 47 Hälso- o sjukvårdsgemensamt 2 7 19 33 21 51 IT 8 23 22 23 14 45 Landstingsservice 30 57 86 139 80 48 Landstingsfastigheter 1 6 20 34 22 52 Folktandvården 18 75 93 218 126 50 Landstingshälsan 12 5 52 Landstingsgemensamt 1 2 3 2 52 Landstingets kansli 4 21 53 79 69 52 33

Pensionsavgångar I kapitlet pensionsavgångar beräknas 65 års ålder som utgångspunkt för att uppskatta kommande pensionsavgångar. Enbart tillsvidareanställda medarbetare ingår i kapitlet pensionsavgångar. Av de 6 519 medarbetare som vid årsskiftet 2011/2012 var tillsvidareanställda i landstinget kommer cirka 34 procent att bli 65 år under de kommande tio åren. De riktigt stora pensionsavgångarna kommer att ske från och med år 2013 och framåt. Vid en beräkning av antalet medarbetare som blir 65 år är genomsnittet cirka 220 personer per år de kommande tio åren. Under 2010 beviljades 105 medarbetare särskild avtalspension. Flertalet av dessa avtalspensioner trädde i kraft under 2011 men kostnaden belastade år 2010. Medarbetare som uppnår pensionsålder 65 år per år 2012-2021 34

Pensionsavgångar 2011 Ålderspension Personer Pension hel 131 Pension del 16 Från delpension till helpension 15 Särskild avtalspension Pension hel 82 Pension del 12 Andelen medarbetare som inom fem år uppnår åldern 65 år Av landstingets medarbetare uppnår 15 procent åldern 65 år under åren 2012-2016. Detta motsvarar ca 1 000 medarbetare. Andelen medarbetare som uppnår åldern 65 år under perioden 2012 2016 Division Andel i procent åren 2012-2016 Medicin 7% Psykiatri 18% Opererande specialiteter 12% Diagnostik 16% Hälsa, Habilitering, Rehab 11% Länsspecialiteter 19% Allmänmedicin 20% Sjukhuset i Torsby 13% Sjukhuset i Arvika 15% Folktandvården 16% Hälso- o sjukvårdsgemensamt 19% IT 14% Landstingsservice 17% Landstingsfastigheter 13% Landstingshälsan 23% Landstingets kansli 23% Landstingsgemensamt 0% 35

Pension vid 65 år per personalgrupp De kommande åren beräknas stora pensionsavgångar ske inom många personalgrupper, bland annat för psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor, tandsköterskor, städpersonal samt handläggare och administratörer. Antal medarbetare per arbetsområde och personalgrupp som uppnår 65 år åren 2012 2016 Arbetsområde - Personalgrupp Alla Kvinnor Män Administration Administratör 45 41 4 Handläggare 40 26 14 Ledningsarbete 39 28 11 Läkarsekreterare 76 76 0 Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl. 2 2 0 Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete 3 3 0 Städ, tvätt m.fl. 35 34 1 Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut 9 9 0 Dietist 1 1 0 Logoped 2 2 0 Rehab o förebyggande övrigt 16 12 4 Sjukgymnast 6 6 0 Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl. 4 4 0 Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete 16 14 2 Socialt arbete 1 0 1 Tandvård Tandhygienist 13 13 0 Tandläkare 14 4 10 Tandsköterska 46 46 0 Tandvård, övriga 3 1 2 Teknikarbete Hantverkare m.fl. 14 2 12 Ingenjörer m.fl. 15 3 12 Tekniker 10 2 8 Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl. 44 41 3 Läkare 85 25 60 Psykolog m.fl. 11 10 1 Sjuksköt/barnmorska 244 227 17 Undersköterska m.fl. 203 185 18 36

Andelen medarbetare per personalgrupp som uppnår 65 år inom 5 år och 10 år. Tillsvidare anställda Inom 5 år Perioden 2011-2016 Inom 10 år Period 2011-2021 Administratör 24% 42% Handläggare 19% 40% Ledningsarbete 15% 34% Läkarsekreterare 17% 39% Bibliotekarie m.fl. 15% 23% Köks- och måltidsbiträde 5% 14% Städ, tvätt m.fl. 20% 44% Arbetsterapeut 12% 23% Dietist 9% 18% Logoped 10% 24% Sjukgymnast 5% 18% Rehab o förebygg, övriga 28% 47% Fritidspedagog m.fl. 31% 46% Kurativt arbete 15% 34% Socialt arbete 20% 40% Tandhygienist 10% 28% Tandläkare 12% 42% Tandsköterska 22% 52% Tandvård, övriga 14% 18% Hantverkare m.fl. 16% 38% Ingenjörer m.fl. 16% 36% Tekniker 12% 30% Lab personal m.fl. 15% 37% Läkare 13% 26% Psykolog m.fl. 17% 32% Sjuksköterskor/barnmorskor 12% 28% Undersköterska m.fl. 20% 45% 37

Arbetstid Hel- och deltidsanställningar Landstinget har under många år medvetet arbetat för att medarbetare med tillsvidareanställning ska ha heltid som grundanställning, vilket är fastställt i landstingets personalpolitiska plattform. Andelen tillsvidareanställda medarbetare med heltid är 86 procent år 2011, vilket är en ökning med två procent i jämförelse med föregående år. Under en femårsperiod har andelen heltidsanställda medarbetare ökat med 4 procent. Andel tillsvidareanställda med hel- och deltidsanställningar år 2007 2011 År Heltid Deltid 2007 82 % 18 % 2008 83 % 17 % 2009 83 % 17 % 2010 84 % 16 % 2011 86 % 14 % Andel tillsvidareanställda kvinnor och män med hel- och deltidsanställning 38

Nedan visas fördelningen av hel- och deltidsanställningar fördelat på kvinnor respektive män. Antal tillsvidareanställda med hel- eller deltidsanställning per division Division Alla Kvinnor Män Heltid Medicin 838 654 184 Psykiatri 550 408 142 Opererande specialiteter 723 590 133 Diagnostik 505 427 78 Hälsa, Habilitering, Rehab 249 208 41 Länsspecialiteter 558 493 65 Allmänmedicin 519 434 85 Sjukhuset i Torsby 236 208 28 Sjukhuset i Arvika 272 241 31 Hälso- o sjukvårdsgemensamt 74 58 16 IT 79 28 51 Landstingsservice 297 210 87 Landstingsfastigheter 80 12 68 Folktandvården 419 352 67 Landstingshälsan 15 10 5 Landstingsgemensamt 5 1 4 Landstingets kansli 201 152 49 Deltid Medicin 96 89 7 Psykiatri 43 36 7 Opererande specialiteter 62 56 6 Diagnostik 45 41 4 Hälsa, Habilitering, Rehab 32 32 0 Länsspecialiteter 104 99 5 Allmänmedicin 180 167 13 Sjukhuset i Torsby 109 107 2 Sjukhuset i Arvika 51 49 2 Hälso- o sjukvårdsgemensamt 7 5 2 IT 2 1 1 Landstingsservice 71 68 3 Landstingsfastigheter 3 2 1 Folktandvården 95 89 6 Landstingshälsan 7 2 5 Landstingsgemensamt Landstingets kansli 19 17 2 39

Andelen hel- och deltidsanställda inom Hälso- och sjukvårdens divisioner 2011 Hälso- o sjukvårdsgemensamt Sjukhuset i Torsby Hälsa, Habilitering, Rehab Sjukhuset i Arvika Heltid Folktandvården Diagnostik Psykiatri Deltid Allmänmedicin Länsspecialiteter Opererande specialiteter Medicin 200 400 600 800 1 000 Andelen hel- och deltidsanställda inom Verksamhets- och ledningsstöd 2011 Landstingsgemensamt Landstingshälsan Deltid Landstingsfastigheter IT Andelen hel- och deltidsanställda inom Verksamhets- och ledningsstöd 2010 Nytt diagram finns Heltid Landstingets kansli Landstingsservice 50 100 150 200 250 300 350 40

Antal tillsvidareanställda med heltidsanställning per arbetsområde och personalgrupp 2011 Heltid Alla Kvinnor Män Administration Administratör 158 150 8 Handläggare 196 131 65 Ledningsarbete 251 190 61 Läkarsekreterare 372 372 0 Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl. 11 11 0 Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete 52 39 13 Städ, tvätt m.fl. 124 114 10 Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut 68 67 1 Dietist 8 8 0 Logoped 20 20 0 Rehab o förebygg, övriga 42 34 8 Sjukgymnast 123 104 19 Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl. 9 9 0 Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete 92 85 7 Socialt arbete 3 3 0 Tandvård Tandhygienist 104 102 2 Tandläkare 105 53 52 Tandsköterska 163 163 0 Tandvård, övriga 22 15 7 Teknikarbete Hantverkare m.fl. 85 13 72 Ingenjörer m.fl. 90 31 59 Tekniker 83 6 77 Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl. 269 250 19 Läkare 602 264 338 Psykolog m.fl. 61 49 12 Sjuksköterska/barnmorska 1 715 1 529 187 Undersköterska m.fl. 793 675 118 41

Antal tillsvidareanställda med deltidsanställning per arbetsområde och personalgrupp 2011 Deltid Alla Kvinnor Män Administration Administratör 38 34 4 Handläggare 19 16 3 Ledningsarbete 9 6 3 Läkarsekreterare 64 64 0 Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl. 2 2 0 Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete 6 6 0 Städ, tvätt m.fl. 49 49 0 Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut 5 5 0 Dietist 2 2 0 Logoped 1 1 0 Rehab o förebygg, övriga 14 12 2 Sjukgymnast 11 11 0 Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl. 4 4 0 Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete 14 13 1 Socialt arbete 1 0 1 Tandvård Tandhygienist 23 23 0 Tandläkare 14 8 6 Tandsköterska 52 52 0 Tandvård, övriga 0 0 0 Teknikarbete Hantverkare m.fl. 4 0 4 Ingenjörer m.fl. 5 2 3 Tekniker 0 0 0 Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl. 27 26 1 Läkare 54 30 24 Psykolog m.fl. 4 4 0 Sjuksköterska/barnmorska 266 259 7 Undersköterska m.fl. 235 228 7 42

Sysselsättningsgrad Beräkningen av genomsnittlig sysselsättningsgrad erhålls genom att alla tillsvidareanställdas sysselsättningsgrad divideras med antalet anställda vid mättillfället. I beräkningsunderlaget ingår inte de som ansökt om nedsättning av sin grundtjänst, detta innebär att den faktiska sysselsättningsgraden är något lägre än den som redovisas här. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda medarbetare är 96,2, procent för år 2011. För kvinnor är den 95,1 procent och för män 97,7 procent. Under de senaste tio åren har den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökat med nästan fem procent. Genomsnittlig sysselsättningsgrad i procent för tillsvidareanställda medarbetare År Sysselsättningsgrad 1974 76,5 % 1980 73,0 % 1990 79,8 % 2001 91,7 % 2007 94,7 % 2008 95,2 % 2009 94,6 % 2010 95,7 % 2011 96,2 % I nedanstående tabell visas antal tillsvidareanställda med hel- och deltidsanställning samt sysselsättningsgraden för deltidsanställda. Medarbetare med en deltidsanställning inom landstinget har en genomsnittligsysselsättningsgrad på 70 procent. Antal tillsvidareanställda hel- och deltid per sysselsättningsgrad Alla Kvinnor Män Heltid 100 % 5 626 4 490 1 136 Deltid 75 % - 99 % 583 559 24 50 % - 74 % 313 274 39 Mindre än 50 % 42 36 6 43

Närvarotid och frånvarotid och årsarbetare Närvarotid och frånvarotid I personalsystemen utvärderas registrerad närvarotid och frånvarotid, det vill säga all den tid som regleras av aktuellt schema eller den tid som rapporterats via landstigets flextidsystem (PAW). Detta gäller samtliga närvaro- och frånvaroorsaker. Fördelning mellan närvarotid och frånvarotid 2011 Frånvarotid 26% Närvarotid 74 % Vid jämförelse med de tre senaste åren är förhållandet mellan andelen närvarotid och frånvarotid oförändrad. 44

Fördelning av andelen timmar per närvaro- och frånvaroorsak 2011 Antalet timavlönade har ökat med en procent jämfört med föregående år. 45

Timmar för närvarotid och frånvarotid I nedanstående tabell redovisas registrerad närvarotid i timmar för tillsvidareanställda, visstidsanställda och timavlönade samt registrerad tid för övertid och fyllnadstid samt arbetad tid för jour och beredskap. Närvaro i timmar 2009 2010 2011 Tillsvidare- och visstidsanställda 9 720 029 9 699 830 9 709 225 Timavlönade 445 441 485 455 534 969 Arbete under jour/ber läkare 138 737 137 308 136 003 Arbete under jour/ber övriga 15 184 15 220 16 786 Fyllnadstid 44 738 49 478 49 105 Kökortning 9 358 16 142 10 206 Övertid 67 624 75 244 96 279 Hela LiV 10 441 112 10 478 232 10 552 573 I nedanstående tabell redovisas registrerad frånvarotid i timmar fördelat per frånvaroorsak Frånvaro i Timmar 2009 2010 2011 Semester 1 374 238 1 387 840 1 381 030 Föräldraledigheter 569 471 601 581 638 724 Sjukfrånvaro/Tidsb.sjukersättning 574 080 541 641 580 603 Övriga ledigheter med lön 406 412 467 548 440 153 -därav kompetensutveckling och studier med lön 171 157 229 356 238 936 Övriga ledigheter utan lön 694 046 705 977 656 356 Hela LiV 3 618 247 3 704 587 3 696 866 46

Årsarbetare Ett nyckeltal som ofta används för att beskriva ett företags eller organisations produktion eller personalresurs är antal årsarbetare. Nyckeltalet årsarbetare erhålls genom att beräkna summan av timmar för närvarotid På motsvarade sätt kan timmar för frånvarotid användas för att beskriva årsarbete för icke arbetad tid. Antalet årsarbetare kan beräknas med två olika mått. Val av mått beror på vad antalet årsarbetare avser att mäta. Nedan följer en beskrivning av två olika mått som kan användas vid beräkning av antal årsarbeten. Summan av all registrerad närvarotid (arbetad tid, fyllnadsoch övertid samt arbetad tid under jour och beredskap) per år dividerat med måttet 1 760 (146,66 tim/mån). Måttet 1760 används för att mäta den arbetade tiden, t ex i samband med produktionsuppföljningar såsom Nysam- och i landstingets tertialuppföljningar. Summan av all registrerad närvarotid samt avlönad frånvarotid (exempelvis semester) per år dividerat med måttet 1 980 (165 tim/mån). I Medarbetare 2011 används endast måttet 1 760 vid beräkning av antalet årsarbetare. Årsarbetare för närvaro- och frånvaro Andelen årsarbetare ökade under 2011 jämfört med föregående år med cirka 40 årsarbetare. Arbetade timmar för timavlönade och timmar för övertid står för största delen av ökningen 2011 Årsarbeten 5 996 2010 Årsarbeten 5 954 2009 Årsarbeten 5 932 5 800 5 900 6 000 47

I nedanstående tabell redovisas registrerad närvarotid i timmar omvandlat i antal årsarbetare för tillsvidare- och visstidsanställda samt timavlönade. Registrerade timmar för övertid och fyllnadstid samt arbetad tid för jour och beredskap ingår i tabellen Närvaro beräknat i årsarbeten 2009 2010 2011 Tillsvidare- och visstidsanställda 5 523 5 511 5 517 Timavlönade 253 276 304 Arbete under jour/ber läkare 79 78 77 Arbete under jour/ber övriga 9 9 10 Fyllnadstid 25 28 28 Kökortning 64 9 6 Övertid 38 43 55 Hela LiV 5 932 5 954 5 996 Andel årsarbetare per division de tre senaste åren (beräknat på antalet arbetade timmar) Närvarotid beräknat i årsarbeten Division 2009 2010 2011 Medicin 844 865 898 Psykiatri 578 575 583 Opererande specialiteter 672 688 700 Diagnostik 487 487 486 Hälsa, Habilitering, Rehab 243 242 252 Länsspecialitet 568 567 572 Allmänmedicin 655 644 634 Sjukhuset i Torsby 293 292 295 Sjukhuset i Arvika 295 299 297 Folktandvården 415 420 418 Hälso- o sjukvårdsgemensamt 18 17 75 IT 73 74 79 Landstingsservice 392 389 388 Landstingsfastigheter 74 74 77 Landstingshälsan 17 18 18 Landstingsgemensamt 29 25 10 Landstingets kansli 276 280 216 Hela LiV 5 932 5 954 5 996 48

I nedanstående tabell redovisas registrerad frånvarotid i timmar omvandlat till årsarbetare fördelat per frånvaroorsak. Frånvaro beräknat årsarbeten 2009 2010 2011 Semester 781 789 785 Föräldraledigheter 324 342 363 Sjukfrånvaro/Tidsbegränsad sjukersättning 326 308 330 Övriga ledigheter med lön 231 266 250 --därav kompetensutveckling och studier med lön 97 130 136 Övriga ledigheter utan lön 394 401 373 Hela LiV 2 056 2 105 2 100 Andel årsarbetare per division de tre senaste åren (beräknat på antalet frånvarotimmar) Frånvarotid beräknat i årsarbeten Division 2009 2010 2011 Medicin 305 324 329 Psykiatri 167 172 177 Opererande specialiteter 264 270 282 Diagnostik 173 170 174 Hälsa, Habilitering, Rehab 100 106 105 Länsspecialiteter 228 229 227 Allmänmedicin 218 219 224 Sjukhuset i Torsby 106 106 103 Sjukhuset i Arvika 110 120 115 Folktandvården 136 148 138 Hälso- o sjukvårdsgemensamt 15 11 20 IT 18 17 22 Landstingsservice 99 102 103 Landstingsfastigheter 14 13 15 Landstingshälsan 6 5 4 Landstingsgemensamt 8 8 2 Landstingets kansli 86 84 61 Hela LiV 2 056 2 105 2 100 49

Antal årsarbeten per personalgrupp åren 2009 2011 Personalgrupp 2009 2010 2011 Administratör 201 199 182 Arbetsterapeut 61 62 63 Bibliotekarie m.fl. 11 11 11 Dietist 8 9 11 Fritidspedagog m.fl. 12 12 12 Handläggare 187 193 200 Hantverkare m.fl. 92 91 80 Ingenjörer m.fl. 82 82 84 Kurativt arbete 93 99 94 Köks- och måltidsarbete 74 70 52 Laboratoriepersonal m.fl. 260 259 249 Ledningsarbete 237 244 246 Logoped 17 16 19 Läkare 626 650 647 Läkarsekreterare 387 387 390 Psykolog m.fl. 70 69 69 Rehab o förebygg, övriga 49 48 46 Sjukgymnast 116 119 114 Sjuksköt/barnmorskor 1 680 1 696 1 660 Socialt arbete 4 4 4 Städ, tvätt m.fl. 180 178 146 Tandhygienist 92 93 99 Tandläkare 100 101 96 Tandsköterska 178 178 174 Tandvård, övriga 22 21 20 Tekniker 81 84 83 Undersköterska m.fl. 1 014 978 841 50

Arbetsmiljö och hälsa Insatser inom området Arbetsmiljö och hälsa är inriktade mot aktiviteter som bidrar till att uppfylla det övergripande målet i Landstingsplanen om ansvarstagande och arbetsglädje. Arbetsmiljö- och hälsoarbetet kommer att kontinuerligt förflyttas mot att i allt högre grad inriktas mot hälsofrämjande insatser i ett salutogent perspektiv, med ett fortsatt säkrat systematiskt arbetsmiljöarbete, illustrerat i bilden nedan. Aktiviteter enligt den Personalpolitiska plattformen (PPP) åren 2009-2012 är bland annat att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser och att genomföra medarbetarenkät. Viktiga händelser inom Arbetsmiljö och hälsa har varit starten av tolv projekt med hälsofrämjande arbetsplatser som berör sex divisioner och 1400 medarbetare, en ny medarbetarenkät till samtliga medarbetare, pilotgenomförande av en medarbetarutbildning och ett nytt samverkansavtal. Medarbetarenkät Medarbetarenkätens resultat ger en bild av hur medarbetarnas upplevelser av arbetsmiljö, delaktighet och ansvarstagande utvecklas i förhållande till landstingets vision om att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Medarbetarenkät 2011 genomfördes med i stort sett samma upplägg som 2009, även detta år med försäkringsbolaget AFA som enkätleverantör av AHA-enkäten. Upplägget möjliggör jämförelser med 2009 års resultat. Målet att landstinget uppnår resultat i medarbetarenkäten som överstiger referensvärdena för de fyra nyckelfaktorerna är uppnått. De fyra nyckelfaktorerna är ledarskap, organisationsklimat, engagemang och allmänt hälsotillstånd. Resultaten tyder på fortsatt ökad andel medarbetare med livsstilsrisker pga. för lite motion, övervikt, stressrelaterade faktorer och sjuknärvaro. Andel med upplevelser av spänt arbete ökar också från 32,9 till 35,7 %. Riskbruksbeteende vad gäller alkohol ligger på oförändrad nivå även om det understiger referensvärdet. 51

Glädjande resultat är det ökande intresset för kompetensökning och kunskapsspridning som är en sådan viktig framgångsfaktor i den kunskapsorganisation som landstinget utgör. Genomgående finns klara könsskillnader i upplevelserna av arbetsmiljö och hälsa. Hälsofrämjande arbetsplatser Ett delmål i inriktningen mot hälsofrämjande arbetsplatser är medlemskap i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS). En viktig del i samarbetsprojektet mellan personalstaben och Landstingshälsan med hälsofrämjande arbetsplatser är etablerandet av de tolv projekt som startade under året. Inom projektet med planerad, strukturerad fysisk aktivitet på arbetstid som genomförs inom division HHR har Arbets- och miljömedicin i Örebro anlitats som extern samarbetspartner. Projekten är en del i de underlag som krävs för ansökan om medlemskapet. Enligt preliminärt besked förväntas inskickad ansökan om medlemskap antas vid möte i början av 2012. Landstinget skulle därmed erhålla medlemskap from 2012. De utsedda hälsoinspiratörerna, under 2011 totalt 29 personer, genomför i samverkan med respektive chef arbetsplatsanknutna hälsofrämjande aktiviteter av olika slag som t ex hälsofrukost, morgongympa, lunchpromenader, afterwork, biobesök mm. Hälsoinspiratörerna märker också en ökad medvetenhet om det hälsofrämjande perspektivet bland medarbetare i allmänhet. Chefer och hälsoinspiratörer erbjuds som stöd ett antal nätverksträffar under året för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Via Landstingshälsan genomförs större föreläsningar inom angelägna områden som stresshantering, avspänning, kost mm. Baslinjemätningar i ett utvärderingsperspektiv genomfördes med enkäten KASAM 13 under våren, uppföljning planeras ske under senare delen av 2012. Vissa delar av resultaten i medarbetarenkät 2011 kommer också att användas i utvärderingssyfte av det hälsofrämjande perspektivet. En utbildning med syfte att stödja utvecklingen mot morgondagens medarbetarskap, som är en viktig del i det hälsofrämjande perspektivet genomfördes som pilot hösten 2011. Detta blir ett ordinarie inslag i landstingets utbud av utbildningar från och med 2012. 52

Arbetsskador och tillbud På uppdrag av centrala skyddskommittén startades en utredning med syfte att fördjupa kunskapen om inrapporterade arbetsskador och tillbud och även föreslå åtgärder för att förebygga och förhindra dem. Under namnet Engelbrektsutredningen bildadades en partssammansatt arbetsgrupp tillsammans med företagsläkaren. Landstingssamrådet tog del av delrapport under hösten, slutrapport kommer att läggas fram under våren 2012. Engelbrektutredningen fokuserar på stick- och skärskador, halka/fall och snubbelskador samt Våld och hot om våld eftersom de utgör 60 % av samtliga rapporterade arbetsskador. Halkskador är näst efter stickskador den vanligaste rapporterade skadan, den orsakar även flest sjukfrånvarodagar. Antal rapporterade arbetsskador sjönk till 283 efter en ökning mellan åren 2009-2010. I förhållande till antal medarbetare har division psykiatri flest rapporterade arbetsskador, därnäst kommer division medicin. Inga skillnader föreligger ur ett könsperspektiv. Sett över perioden 2006-2011 har halka/fall/snubbelskador och våld och hot nära nog fördubblats. Stick- och skär skador ligger oförändrat mellan 2010-2011, samtidigt föreligger ett mörkertal då många stickskador felaktigt rapporteras som tillbud eller eventuellt inte rapporteras över huvud taget. En tidigare utredning har föreslagit åtgärder för att landstinget ska kunna leva upp till EU-direktivet 2010/32 om förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården. Antalet rapporterade tillbud har sedan tre år tillbaka överstigit antal rapporterade arbetsskador något, dock ligger förhållandet på ungefär 1:1 gentemot 5:1 som är eftersträvansvärt. Stickskador är vanligast bland tillbudsrapporteringarna trots att de alltid bör rapporteras som arbetsskada. 53

Rapporterade orsaker till arbetsskada fördelat på kön Alla Kvinnor Män Stick och skärskador 88 75 13 Halka/Fall 75 59 16 Våld/Hot 48 38 10 Belastningsskada 29 20 9 Färdolyckor 37 27 10 Rapporterade arbetsskador och tillbud åren 2009-2011 54

Friskvård Varje medarbetare i landstinget har 1000 kronor att använda till motion och annan friskvård. Pengarna är personliga och kan således inte delas upp så att man avstår en del till t ex avdelningsgemensamma aktiviteter. Friskvårdaktiviteten ska alltid ske utanför ordinarie arbetstid. Inom landstinget finns lokaler som ger möjlighet till träning för medarbetarna. Under 2011 har drygt 2600 medarbetare fått ersättning för friskvårdsaktiviteter till en summa motsvarande ca 2,4 miljoner kronor. Detta är en minskning jämfört med 2011. Detta kan delvis förklaras av att division HHR under 2011 genomförde projektet fysisk aktivitet på arbetstid, inom ramen för hälsfrämjande projekt. Det innebar att friskvårdsersättningen var utbytt till en timmes fysisk aktivitet under arbetstid per vecka. Projektet utvärderas under våren 2012. Information om vilka regler som gäller för friskvårdsaktivitet finns på landstingets intranät. Utbetald ersättning för friskvårdsaktivitet samt andelen medarbetare per division som nyttjade denna friskvårdsersättning Division Utbetalt Kronor Andelen anställda som erhållit friskvårdsersättningen Medicin 343 553 37 % Psykiatri 197 416 35 % Opererande specialiteter 286 848 39 % Diagnostik 231 248 49 % Hälsa, Habilitering, Rehab* 20 033 10 % Länsspecialiteter 240 508 40 % Allmänmedicin 235 951 36 % Sjukhuset i Torsby* 44 348 30 % Sjukhuset i Arvika 124 439 39 % Hälso- o sjukvårdsgemensamt 29 314 45 % IT 32 449 46 % Landstingsservice 86 445 28 % Landstingsfastigheter 20 592 33 % Folktandvården 201 854 45 % Landstingshälsan 10 354 57 % Landstingsgemensamt 1 500 63 % Landstingets kansli 114 510 62 % *Torsby Sjukhuset har ett särskilt avtal och därmed en annan konstruktion och division HHR har genomfört ett hälsofrämjande projekt därav den låga ersättningen på individnivå. 55

Sjukfrånvaro Enligt lagen om kommunal redovisning är samtliga arbetsgivare skyldiga att redovisa uppgifter om sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron som ska redovisas beräknas utifrån registrerade sjukfrånvarotimmar i förhållande till ordinarie arbetstid. För beräkning av sjukfrånvaro används den modell som Sveriges Kommuner och Landsting anvisat. Modellen utgår från lagstiftning om hur sjukfrånvaro ska redovisas i årsrapporter. I den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro ingår dessutom frånvaro för anställda som har tidsbegränsad sjukersättning, aktivitetsersättning eller rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan. I den obligatoriska redovisningen ingår det 7 nyckeltal. Nyckeltal enligt obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro Sjukfrånvaro enligt modell för obligatorisk redovisning 2011 2010 2009 Total sjukfrånvarotid 4,40 % 4,10 % 4,40 % Kvinnor 4,80 % 4,50 % 4,80 % Män 2,80 % 2,60 % 2,80 % Ålder 29 år eller yngre 3,00 % 2,70 % 2,70 % Ålder 30-49 år 4,00 % 3,90 % 3,90 % Ålder 50 år eller äldre 4,90 % 4,60 % 4,90 % Sjukperiod 60 dagar eller mer 35,30 % 34,70 % 43,90 % Sjukfrånvaro inom landstinget de tre senaste åren Enligt landstingsplanen är det långsiktiga målet att reducera den totala sjukfrånvaron till 5 procent inom landstinget. Målet om 5 procent sjukfrånvaro uppnåddes redan 2009 och sjukfrånvaron i landstinget 2011 är 4,4 procent. Under åren 2008-2010 har sjukfrånvaron minskat men sjukfrånvaron för 2011 visar på en marginell ökning. Det gäller framförallt den längre sjukfrånvaroperioden. 56

Sjukfrånvaro i procent enligt modell för obligatorisk sjukfrånvaro redovisning åren 2009-2011. Sjukfrånvaron redovisad för olika sjukperioder åren 2009-2011 57

Sjukfrånvaro i procent per division inom Hälso- och sjukvården 2010-2011 Sjukfrånvaro i procent för staberna inom verksamhets- och ledningsstöd 2010-2011 58