HIPPOLOGER EFTER EXAMEN - Var tar de vägen?

Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 338 2007 HIPPOLOGER EFTER EXAMEN - Var tar de vägen? Anna Lauritsen & Anna Oscander Strömsholm HANDLEDARE: Susanne Lundesjö-Öhrström, hippologenheten SLU Fördjupningsarbete omfattande 5 poäng ingår som en obligatorisk del i hippologutbildningen och syftar till att under handledning ge de studerande träning i att självständigt och på ett vetenskapligt sätt lösa en uppgift. Föreliggande uppsats är således ett elevarbete och dess innehåll, resultat och slutsatser bör bedömas mot denna bakgrund. ISSN 1402-2052

FÖRORD Vi vill tacka Susanne Lundesjö-Öhrström (Hippologenheten) för ett engagerat och kunnigt handledarskap. Carolina Rytterkull (Hippolog, skolchef Flyinge AB) för personlig information om hippologer och Hippologförbundet. Karin Morgan (Agr. Dr., ansvarig Hippologprogrammet Ridskolan Strömsholm) för hjälpen med diagram och frågeställningar. Agrifack och Hästnäringens yrkesnämnd (HYN) för informationsrika hemsidor. Lars-Gösta Nauclér (examinator) för tips och handledning. Alla hippologer som tagit sig tid att besvara våra enkäter och gjort undersökningen genomförbar. 1

INNEHÅLL FÖRORD... 1 REFERAT... 3 INLEDNING... 3 Problem och relevans... 3 Syfte... 4 Hypoteser... 4 Frågeställningar... 4 Avgränsningar... 4 BAKGRUND... 4 Hippologprogrammet... 4 Ridsportens behov... 5 Tidigare studier... 5 Hästnäringens yrkesnämnd (HYN)... 7 Agrifack... 8 Begreppsförklaring... 8 MATERIAL OCH METOD... 9 RESULTAT AV ENKÄTUNDERSÖKNING... 9 DISKUSSION... 13 Material och metod... 13 Fortbildning och ridsportens behov... 14 Status och lön... 15 Arbetsmöjligheter... 15 Förslag på framtida studier... 17 Hypotesprövning... 17 Slutsats... 18 REFERENSER... 18 Litteratur... 18 Internet... 19 Personliga meddelanden från... 19 Lästa men ej refererade källor... 19 BILAGOR... 20 Bilaga 1. Enkät till hippologer som avslutat utbildningen t o m våren 2006... 20 Bilaga 2. Intervju med Carolina Rytterkull... 24 Bilaga 3. Målbeskrivningar och kurser för hippologprogrammet inriktning ridlärare och stallchef... 25 Bilaga 4. Tänkvärda åsikter ur enkätstudien... 30 2

REFERAT En viss oklarhet har uppmärksammats bland hippologstudenter angående arbete efter utbildning. Intresset för olika arbetsmöjligheter verkade vara många med tanke på den breda utbildningen hippologen ger och alla de kurser man som studerande på programmet får smak på. Därmed beslutades att en studie skulle göras med syfte att ta reda på var utexaminerade hippologer hamnar på arbetsmarknaden. Hypotesen var att det finns många olika arbetskategorier för en hippolog, förutom yrken som ridlärare eller stallchef. Erfarenhet rankas ofta högre än utbildning på marknaden. En enkät skickades ut till alla de hippologstudenter som genomgått utbildningen. SLU, Hippologenheten hade adressuppgifter till dessa. Det var 444 stycken (inklusive trav och galoppstudenter). I detta arbete sammanställdes sedan resultaten från de som gått ridlärareller stallchefsinriktningen. Svaren som tagits med i denna studie var 105 stycken. De kom från ridlärar- och stallchefsutbildade hippologer. Resultaten visade att det finns många olika arbetsuppgifter för en hippolog. Därmed kan slutsatsen dras att det är vanligare att en ridlärare arbetar som ridlärare än att en stallchef arbetar som stallchef. Samtliga av de som svarat på enkäterna anger att de har någon form av sysselsättning. Med andra ord var ingen arbetslös. Hippologerna anser inte att erfarenhet i sig själv väger tyngre än utbildning. Det är dock att föredra om man har både mycket erfarenhet och en bred utbildning, vilket man får på hippologprogrammet, att luta sig mot. Detta gör att hypotesen kan delvis antagas, delvis förkastas. Utbildning behövs, men erfarenhet är viktigt. Med andra ord behöver inte en hippolog inte oroa sig över att bli arbetslös, så länge man har ett gediget intresse inom hästbranschen och är öppen för olika lösningar för sin arbetssituation, såsom flytt eller obekväma arbetstider. INLEDNING Problem och relevans Detta arbete riktar sig till framtida hippologstudenter med oklar bild av hur deras yrkesval kan se ut efter examen. En kartläggning av hur arbetsmarknaden ser ut och vad hippologer har för möjligheter kan inspirera många och underlätta valet av yrke och arbetsplats efter utbildningen. Viss oklarhet och ovisshet om framtiden hos hippologstudenter har uppmärksammats av författarna. Utbildningen ger relativt bred kunskap om hästbranschen. Det gör att det finns många valmöjligheter för vilken väg man kan gå och vad man vill nischa sig på efter examen. Valet är inte alltid lika självklart, som om man skulle gå en enspårig utbildning, exempelvis hästskötare eller ridinstruktör. Som hippologstudent läser man så många olika ämnen utöver just ridlärar/stallchefskurserna. Kurserna på Hippologprogrammet kan ge en insyn i flera olika yrkeskarriärer, inom till exempel avel, foder eller körning, förutom ridlärare eller stallchef. Både från studerande och utexaminerade hippologer har det visat sig att det inte alltid är så lätt att välja vad man ska göra när de är klara med utbildningen. I vissa fall tycks ett intresse för att göra något helt annat efter utbildningen finnas. 3

Syfte Syftet är att ta reda på hur och med vad dagens utexaminerade hippologer arbetar, vilka befattningar inom olika områden en hippolog kan få, samt att ta reda på vilken status hippologerna anser sig ha, gentemot lång erfarenhet eller andra utbildningar. Syftet är också att ta reda på om de behövs på arbetsmarknaden, hur bred marknaden är och om det finns arbetstillfällen. Hypoteser Det finns många olika arbetskategorier för en hippolog, förutom yrken som ridlärare eller stallchef, vilket gör att det finns många jobb. Många, även de som gått stallchefsinriktningen, arbetar på ridskolor, på naturbruksgymnasium eller har egna utbildningsstall. Erfarenhet rankas ofta med högre status än utbildning på arbetsmarknaden. Men hippologer behövs för att de har bred kunskap. Frågeställningar Vad gör de utexaminerade hippologerna idag och vad finns det för arbetsmöjligheter på marknaden, enligt dem? Vilken status anser sig hippologerna ha gentemot andra utbildningar i branschen? Behövs hippologerna? Är det svårt att få arbete? Avgränsningar Undersökningen vänder sig ej till studenter från trav-/galopp inriktningen. Då enkäten används i fler syften än till detta fördjupningsarbete, har den dock skickats ut till samtliga studenter som genomgått programmet. På grund av vissa felaktigheter av adressinformation har enkäten inte kunnat nå ut till alla hippologer (444 stycken) som genomgått utbildningen. BAKGRUND Hippologprogrammet Hippologprogrammet startades år 1994 på grund av att det uppmärksammats på riksdagsnivå att Sverige saknade tillräckligt med utbildad personal inom hästbranschen. Ett behov av utbildad personal med bred kunskap inom hästsektorns olika områden fanns. Man ville jämställa kunskapsnivån med hur personalens utbildningsnivå ser ut inom andra yrken och idrotter. De hästutbildningar som tidigare fanns uppfyllde inte alla krav inför det expanderande intresset för hästar i Sverige. Till exempel öppnas fler gymnasium med hästinriktning och antalet fritidsryttare ökar (Jordbruksdepartementet, 2000). Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) är huvudman för programmet. Utbildningen är förlagd på Sveriges tre riksanläggningar; Sveriges Avels- och hästsportcentrum Flyinge, Ridskolan Strömsholm samt Travskolan Wången. Hippologenheten på SLU, Ultuna i Uppsala ansvarar för antagning och vidareutveckling samt drift av programmet (www.hipp.slu.se). För att bli antagen till programmet krävs allmän behörighet från gymnasium, särskild behörighet i matematik, svenska och biologi samt viss yrkeslivserfarenhet. För att få starta utbildningen krävs att man har genomfört ett godkänt antagningsprov, vilket inkluderar ridning (hoppning och dressyr), ett teoriprov, visning av häst vid hand, ett konditionstest samt ett samtal med psykolog om intresse, ambitioner och mål. Under utbildningen fördjupar sig studenterna inom ridkonst, hästhållning, företagande med häst, pedagogik med mera. Efter en tvåårig utbildning med teori och praktik inom häst erlägger studenten Hippologexamen, om personen uppfyllt alla mål som krävs. Det finns fyra olika inriktningar på programmet, 4

ridlärare, stallchef, trav- och galoppinriktning. Alla studenter läser samma kurser under första året (basår) för att andra året göra sin inriktning. Tack vare utbildningen finns nu en ny yrkeskategori på arbetsmarknaden, hippologer, som allt sedan utbildningens start haft lätt att skaffa jobb inom sin sektor (Jordbruksdepartementet, 2000). Målen för programmets olika inriktningar återfinns i Bilaga 3 (SLU, 2005/2006). Carolina Rytterkull är skolchef på Flyinge AB och vice ordförande i Hippologförbundet, som ligger under Agrifack. Hon gick första årskullen på programmet samt har en stor inblick i utbildningen så som den ser ut idag. Hon anser att utbildningen är under ständig utveckling och förbättring och förändras utifrån efterfrågan, dels från arbetsmarknaden dels ifrån tidigare studenters utvärderingar av programmet. Idag är utbildningen mer teoretisk med mer tid för reflektion, till skillnad från tidigare, dock har då den praktiska biten försakats något. Idag är det även möjligt för studenter som kommer direkt ifrån gymnasieskolan, att söka till utbildningen. Det kan bidra till att mindre erfarna studenter börjar (Rytterkull, pers. medd., 2007). Ridsportens behov I Sverige finns idag cirka 270 000 hästar samt 500 000 ryttare på olika nivåer (ATG, 2006). Det finns 444 stycken hippologer som genomgått utbildningen och är den yrkeskategori som har den bredaste utbildningen inom häst att tillgå i Sverige (Lundesjö-Öhrström, pers. medd. 2006). Enligt Svenska Ridsportsförbundet (SvRF) är deras vision att Sverige ska vara den ledande ridnationen i världen. Det finns idag ett behov av utbildade ledare, dels för kompetent utbildning av ryttare dels av säkerhetsmässiga skäl (SvRF, 2006). Tidigare studier I tidigare gjorda studier kan man se att arbetsmarknaden är bred för hippologer. I en studie från 2005, utförd av Hippologenheten, skickades en enkät ut angående vad de studenter som genomgått utbildningen arbetar med. Utskicket resulterade i 260 svar (79 %) (Lundesjö- Öhrström, 2005). 5

Yrkeskategorier 100 90 80 70 60 antal 50 40 30 20 10 0 Ridlärare Ridskolechef Beridare Stallchef NB-hästlärare T/G tränare Hästskötare Div inom häst Figur 1. Diagrammet visar resultat på fördelning av hippologernas arbetsuppgifter från studien 2005. Ej hästyrke Ur undersökningen "Ridlärares tankar om och förutsättningar för kommunikation med sina elever", SLU, Hippologenheten, 2006, citeras: Det finns ca femhundra ridskolor i Sverige och i snitt är det två och en halv heltidsanställda som arbetar med utbildning och administrativa uppgifter på varje ridskola. Till detta kommer personal som sköter hästarna. Många har dock deltidstjänster, vilket kan omfatta allt från några tim/vecka upp till näst intill heltid. Det finns olika kategorier av ridlärare med varierande grad av utbildning. Ca 40-50% av alla ridlärare saknar idag formell utbildning. (Lundesjö-Öhrström, 2006) En liknande studie gjordes år 2003, men den riktade sig emot arbetsgivare istället för arbetstagare. Meningen med enkäten var att få reda på vad som eftersöktes kunskapsmässigt hos hippologer. Av de 183 enkäter som skickades ut blev 116 besvarade (63 %). Enkäten skickades till olika typer av arbetsplatser och därmed varierade svaren för vad som förväntades av hippologer. Det var bland annat att de skulle fungera som ridlärare, beridare, stallchef, naturbrukslärare inom häst, i tränar- eller hästskötarrollen (framförallt trav- och galopphippologer) eller i olika organisationer inom häst, som administratörer eller rådgivare (Lundesjö-Öhrström, 2003). Här nedan listas möjliga yrken för hippologer, baserat på resultat från ovanstående studie (Lundesjö-Öhrström, 2003): Ridlärare Naturbrukslärare Ridskolechef Tävlingsansvarig Stallchef Konsulent Beridare Handläggare försäkringsärenden Administratör Foder rådgivare Hästskötare Redaktionell 6

Enligt studien av Lundesjö-Öhrström (2003) tycker arbetsgivarna generellt ifrån de olika yrkeskategorierna (ridskolor, naturbruksgymnasium, utbildningsstall/stuteri och organisationer/foderförsäljare/bolag m.m.), att de viktigaste ämneskunskaperna en hippolog bör ha är: Biologi (anatomi, utfodring, hälso- och sjukvård samt avel) Pedagogik Ledarskap Från ovanstående studie om arbetsgivarnas behov av hippologernas utbildning, citeras: Hästnäringen kommer att växa och konkurrensen hårdna varför kvalitén måste höjas. Där behövs hippologerna! (Lundesjö-Öhrström, 2003). Dock fanns även åsikter i denna studie från arbetsgivare med dåliga erfarenheter av hippologer. De menade att de behövde mer kunskap och intresse för sitt yrkesval, men även mer social kompetens och förtroende för andras erfarenheter. I denna studie undersöktes även hur arbetsgivarna värdesatte olika egenskaper vid lönesättningen. När diagrammet utformades angavs nummer fem som viktigaste egenskapen och högsta prioritet. Se figur 2 (Lundesjö-Öhrström, 2003). 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Grundutbildning Univutbildning Erfarenhet Samarbetsförmåga Figur 2. Diagrammet visar vad arbetsgivarna värdesätter vid lönesättning, om de skulle se ifrån den avtalsenliga lönen. Arbetsgivare med hög utbildning tenderade även att oftare anlita hippologer, än vad lågutbildade arbetsgivare gjorde. Det kan ha berott på att de med längre skolbakgrund kände till vad en hippolog har för utbildning mer ofta än vad den lägre utbildade arbetsgivaren gjorde (Lundesjö-Öhrström, 2003). Hästnäringens yrkesnämnd (HYN) HYN är, enligt information från deras hemsida, en: samarbetsorganisation inom hästsektorn. Nämnden ska hjälpa hästbranschen i frågor rörande: arbetet med fastställande av yrkeskompetens, yrkesprov och yrkesstatus kvalitetsutveckling i gymnasial och annan utbildning med hästinriktning samt godkännande och förmedling av praktikplatser kontakter med arbetsmarknads- och utbildningsmyndigheter frågor om yrke, yrkesval eller kompetensutveckling (www.hyn.se, 2007) 7

Organisationen har på hemsidan listat olika yrken som är relaterade till häst på ett eller annat vis. Följande yrken anses som direktrelaterade inom kategorin hästyrken(www.hyn.se, 2007): Ridlärare eller ridinstruktörer Stallchefer Hästskötare Beridare/remontryttare (Hästutbildare) Tränare (trav/galopp, ridsport, western och islandshäst) Jockeys Körentreprenör inom skogs och grönyteskötsel Körlärare Foder rådgivare Djurskyddsinspektör Hästtandläkare Veterinär Hovslagare Alternativbehandlare (kiropraktor, massör) Uppfödare/Hingsthållare Agrifack Agrifack bildades 1942. Det är partipolitiskt obundet fackförbund och är anslutet till Sveriges Akademikers Centralorganisation, SACO. Hit kan akademiker inom jord, skog, trädgård, miljö och nutrition vända sig om fackliga frågor. Agrifack har cirka 8000 medlemmar, varav drygt hälften är kvinnor (www.agrifack.se, 2007). Länkar (www.valjayrke.se, 2007) från Agrifacks hemsida (www.agrifack.se, 2007)skriver följande om hippologernas framtid på arbetsmarknaden: Idag är det brist av hippologer på arbetsmarknaden. Prognosen är att det är brist även om fem år. Hästhållningen i Sverige är betydelsefull både ur social och ur ekonomisk synpunkt. Hästsportens snabba utveckling de senaste decennierna, det stora hästintresset bland ungdomar, hästverksamhetens ekonomiska betydelse samt kraven på god hästhållning och ett gott djurskydd har lett till ett betydligt ökat behov av kvalificerad arbetskraft. Inom Agrifack finns en organisation som kallas Hippologförbundet. De arbetar framförallt med att förbättra följande punkter för de yrkesverksamma samt studerande hippologerna (www.agrifack.se, 2007): Högre löner Kollektivavtal och goda anställningsvillkor Fler medlemmar Mer samverkan med studenterna Mentorskap Nätverk inom branschen Synliggöra hippologerna och deras kompetens Hippologförbundet, som Carolina Rytterkull är vice ordförande för, är tänkt som ett framtida nätverk och forum för hippologer. Där kan man diskutera vissa frågor samt komma i kontakt med fler hippologer från arbetsmarknaden. Yrkeskategorin är relativt liten i jämförelse med andra grupper. Idag är förbundet ej aktivt, men det är under utveckling. Hela intervjun med Carolina Rytterkull presenteras i bilaga 2 (Rytterkull, pers. medd., 2007). Begreppsförklaring I arbetet används ordet status, i syfte att förklara hur konkurrenskraftig en hippolog är gentemot andra liknande utbildningar. Enligt Svenska akademiens ordlista över svenska 8

språket (Svenska Akademien, 1986) definieras ordet status som följer: tillstånd, läge; ekonomisk ställning; socialt anseende m.m.. MATERIAL OCH METOD För att få svar på frågeställningarna skickades enkäter ut, via mail och post, till de 444 hippologstudenterna som genomgått hippologprogrammet sedan dess start år 1994 och framåt. Av det totala antalet har 260 stycken gått ridlärarinriktningen, 141 stycken har gått stallchef och 43 stycken har gått trav eller galopp. Enkäten skickades ut i samarbete med Hippologenheten, som har adressinformation om de studenter som gått utbildningen. Enkäten innehöll 20 frågor om bland annat vad de gjort sedan examen och var de befinner sig idag (bilaga 1). Utskicket innehöll även ett personligt brev, ett frankerat svarskuvert samt en adresslapp för uppdatering av personlig information. Det kan poängteras att det i det personliga brevet stod att svaren skulle behandlas anonymt, vilket gjordes. Enkäten skickades ut den 13 december 2006 och skulle vara besvarad senast den 13 januari 2007. Vid det senare tillfället hade enbart 104 svar inkommit, varpå en påminnelse skickades ut. Femton returer från posten på icke igenkända adresser hade även återsänts. Hippologenhetens erfarenhet är att svarsfrekvensen är hög från hippologstudenter som genomgått utbildningen. Därför valdes enkätstudie till detta arbete, då telefonintervjuer eller personliga möten hade tagit för lång tid. Det hade även givit studien bredare svar vilket medför svårighet med statistisk bearbetning. Undersökningen gick även ut på att nå ut till så många som möjligt under relativt kort tidsperiod för att få ett säkrare resultat. En enkätstudie var det mest effektiva sättet eftersom studien är tidsbegränsad. På grund av att svar inte kommit in i tid, valde författarna att sammanställa resultatet från de enkäter som inkommit till och med den 25 januari 2007. I studien ingår 105 stycken besvarade enkäter. RESULTAT AV ENKÄTUNDERSÖKNING Utav de enkäterna som blivit besvarade var 105 stycken ifrån hippologer med inriktningen stallchef eller ridlärare. Enkäten skickades ut till hippologer med adresser ifrån alla delar av Sverige, men även Finland och Tyskland. Enkäten var dock anonym, så vilka som svarat vet vi inte. Av de 105 besvarande var det 38 stallchefer och övriga var ridlärare. Sex stycken av de 105 var män. Enkäter har besvarats från studenter som genomgått utbildningen från varje årskull. Minst svar (fyra stycken) kom ifrån examensår 1997 och flest ifrån examensår 1999 (fjorton stycken). Däremellan var det jämt fördelat med ett tiotal svar från varje examensår. Enkäten innehöll bland annat frågor gällande utbildningen, hur hippologerna ansåg att den uppfyllde deras krav på den. De fick också besvara om de gått/går/vill gå någon form av fortbildning efter utbildningen. På frågan om hur utbildningen motsvarade deras förväntningar svarade majoriteten av de 105, ja. Åtta stycken svarade nej och fyra stycken svarade både jag och nej. De, som svarat nej, ansåg att det fanns för lite färdighetsträning i ridning, och /eller för lite tid till teoretiska ämnen samt att som elev hinna fördjupa sig i teorin. Det fanns även de som ansåg att lärarmaterialet till utbildningen hade för dålig pedagogik i sin undervisning. De, som svarat både ja och nej, var nöjda till viss del, men även de saknade framförallt mer färdighetsträning och praktisk utbildning. Många ansåg att ett tredje år behövs till utbildningen, så att utbildningen inte komprimeras så mycket att man ej hinner gå in på djupet i viktiga ämnen. 9

Olika typer av fortbildningar som hippologerna gått efter examen, inom hästbranschen, kunde vara: Pedagogik (naturbrukslärare) Service, media och kommunikation Ledarskap/coaching Kurser genom ridsportförbundet C-tränarutbildning hoppning/dressyr Hovslagare Ekonomi Domarkurs Kurser genom distriktet Unghästutbildning Projektledning Hippologen 3:e året Handikappundervisning Veterinär Fortbildning för ridlärare Samt övriga kurser om foder, Idrottspsykologi djurskydd, säker hästverksamhet, mm Beridare Majoriteten hade fortbildat sig på grund av egen vilja och för att uppnå personligt yrkesmässigt mål. De tyckte även att det var viktigt att ständigt hålla sig uppdaterad inom allt ifrån ridning till forskning för att bibehålla sin motivation och uppfylla kundernas krav. Inom detta yrke krävs ständig fortbildning, för att uppfylla arbetsmarknadens krav. Det fanns också de som angivit att deras arbetsplats krävde att de hade mer kunskap utöver vad de fått via hippologprogrammet. Av de 105 ansåg 24 % att de inte var i behov av någon fortbildning, därför att de fyllde sin funktion på sin arbetsplats idag, med den kunskap de besitter. Två stycken visste inte om de behövde fortbildning, men övriga ansåg att de ständigt behövde någon typ av fortbildning för att utvecklas. Någon har även kommenterat frågan med att hon/han söker bättre arbetstider och därmed utbildat sig vidare till naturbrukslärare. De flesta frågor ur enkäten var besvarade av alla hippologer, dock var det några frågor som vissa hade lämnat obesvarade. Detta var frågan om lön (som 10 stycken valde att ej besvara) samt att rangordna statusen för de olika yrkena, enligt hippologernas eget tycke. Rangordningsfrågan var en fråga som många kommenterade som svår att besvara. De ansåg att personligheten hos den enskilde individen avgjorde statusen. Alltså inte i första hand titeln på yrket. Vissa hade rangordnat flera yrkesgrupper med samma siffra, eller valt att bara rangordna vissa av yrkena. På frågan i enkäten som löd Om du arbetar, vad har du för ungefärlig lön före skatt? (motsvarande heltid) blev resultatet ganska spritt. Dock var det en övertygande andel som låg på ungefär samma lönestatus. Av de 105 svarade 95 stycken (90,5%) på hur mycket de tjänar. Av dem har 36 stycken (34% av de 105) någon typ av löneförmån, som kan vara reducerad/fri boxplats, träningar, fria resor, bil, telefon eller liknande. De flesta har angivit att de anser att hipplogerna tjänar för dåligt. Någon har markerat att de borde ligga på över 25 000 kronor i månaden. Detta på grund av hippologernas onormala arbetssituation (ex. kvällar och helger) och arbetsbelastning, jämfört med andra yrken. För lönestatistik, se figur 3. 10

40% 35% 30% 25% Antal i % 20% 15% 10% 5% 0% <12,5 12,6-15 15,1-17,5 17,6-20 20,1-22,5 22,6-25 25,1-28 >28 Ej svarat Lön i antal tusen Figur 3. Statistiken visar spridningen på lön/månad före skatt för hippologerna. På frågan om de har arbetat inom den yrkeskategori de är utbildade till, svarade 97 % av ridlärarna ja och 3 % svarade att de hade arbetat både inom sitt yrke och med annat inom häst. Av stallcheferna hade 63 % svarat ja, medan 26 % svarat nej, samt 11 % svarat att de arbetat både inom yrket och med annat. De, som svarat nej av stallcheferna, har ibland angivit att det är svårt att hitta stallchefsjobb, samt att de arbetat på ridskola som till exempel ridlärare eller ridskolechef. En fråga handlade om ifall hippologerna som nyutexaminerade hade fått arbete inom det område de var intresserade av. På det svarade 98 % av ridlärarna och 89 % av stallcheferna ja. De, som svarade nej, angav att det berodde på att de antingen pluggade vidare, startade eget eller inte fann något jobb. De, som svarade ja, angav att det ofta berodde på att de hade kontakter och erfarenhet sedan innan. Många började även arbeta på ställen de jobbat på innan. De flesta, särskilt ridlärarna, tyckte även att det fanns gott om jobb som var lätta att få, men samtidigt fick man ofta flytta. Om man ser på figur 4, är fördelningen spridd på vad hippologerna arbetar med idag, spridd. Trenden syns särskilt bland de som genomgått stallchefsutbildningen. I en öppen fråga om vad de arbetar med idag blev svaren så som beskrivits i figur 4. I diagrammet syns att en majoritet av de som gått ridlärarinriktningen även arbetar som ridlärare, medan stallcheferna har en större spridning på sina arbetsuppgifter. Antalet arbetande är ganska jämnt fördelade över samtliga arbetskategorier. Antalet ridlärare och stallchefer inom varje arbetskategori är också relativt jämnt fördelade. 11

50 45 40 35 Antal 30 25 20 15 Stallchefsinr. Ridlärarinr. 10 5 0 Stallchef Ridskolechef Ridlärare Hovslagare Hästskötare Naturbrukslärare Administration Arbetsuppgifter Beridare Övrigt med häst Övrigt utan häst Figur 4. Kartläggning av hippologernas arbetsuppgifter idag, uppdelat efter vilken inriktning de gått. I Tabell 1 beskrivs andelen timmar hippologerna arbetar per vecka, i %. Observera dock att flertalet angivit att de arbetar/studerar eller dylikt med flera saker samtidigt. Därav att summan av de personer som besvarat enkäterna inte stämmer överens med den sammanlagda summan på hur många som arbetar på de olika sätten. Några arbetar mer än 100 % och några arbetar till exempel 30 % som ridlärare och 70 % som naturbrukslärare, eller enbart deltid. Några har även angivit att de både studerar och arbetar. Värt att nämna är dock att ingen angivit arbetslöshet som svarsalternativ. Tabell 1. Sysselsättning (för hippologerna på sina arbetsplatser) i antalet timmar/vecka, till exempel arbetar 62 stycken 100 %. Arbets- 100% 75-50- 0- Egen Student Barnledig Annat Arb.lös tim. 99% 74% 50% företagare Antal 62 18 9 6 22 13 9 10 0 På frågan om möjliga yrken som finns för hippologer, enligt hippologer, blev svaren många: Konsulter Ridskolechef Rådgivare (Foder, hästhållning) Ridlärare Ryttare Försäkringsbolag (försäkringsombud) Gymnasielärare Stallchef Unghästutbildare Tränare Uppfödare Hästskötare Egenföretagare Inom förbundet Djursjukvårdare Hästsjukhus Projektledare Utveckla ridskolor Sprida kunskap Foderförsäljare Domare Forskare Administration 12

Många anser dock att man måste vara beredd att flytta för att få ett arbete man vill ha, samt att det kan vara svårt att få bra betalt. Man måste veta vad man vill och vara rätt person för rätt jobb. Många har även märkt att arbetsmarknaden, såväl arbetsgivare som kunder, ställer mer och mer krav på utbildning. Det kan även vara viktigt att ha kontakter för att ha fler arbetsmöjligheter. Det kan noteras i Tabell 2 att 63 stycken hippologer ansåg att hippologutbildade hade högst status. Bara en person valde att ge hippologer lägst status. Det var dock en hel del som tyckte att tränare hade hög status, särskilt A eller B tränare. I jämförelse hade inte lång erfarenhet så hög status hos så många. Flera som placerat stallchef med högsta status, ansåg att om ridlärarinriktningen istället hade hetat ridskolechefsinriktningen, hade utbildningarnas status gentemot varandra verkat jämlika. Ordet chef, anges i Svenska akademiens ordlista över svenska språket (Svenska akademien, 1986), som utbytbart mot Högste, huvud- och så vidare (till exempel huvudman). En chefsbenämning på ett yrke rankas högre än en lärarbenämning, av allmänheten. Tabell 2. Rangordning status mot yrke (1 är högsta status av 1-6, tabellen visar hippologernas egen uppfattning). Till exempel har 17 stycken placerat hippolog med ridlärarutbildning med högst status (1) och lika många (17 stycken) har givit hippolog med stallchefsutbildning status 2 (näst högst) Yrke Hippolog Hippolog Tränare Lång erfarenhet Status ridlärare Stallchef 1 - högst 17 14 16 6 2 15 17 7 7 3 8 5 10 8 4 2 5 5 4 5 0 1 3 5 6 - lägst 0 0 4 5 På frågan Behövs hippologer? svarade 103 av de 105 ja. De, som svarat nej på frågan, menar att marknaden börjar bli mättad samt att vissa av de som genomgått utbildningen ej lever upp till de kunskaps- och erfarenhetskrav som marknaden ställer på yrkesgruppen. De, som svarat ja, menar att kunnigt hästfolk alltid behövs för att värna om hästens leverne, den svenska ridutbildningen och för att den svenska hästnäringen ska kunna hävda sig internationellt. DISKUSSION Material och metod Antalet enkäter, som kom in, var ungefär en fjärdedel av de som skickats ut. Det var färre än väntat, då svarsfrekvensen brukar vara nästan 100 % för hippologer, enligt tidigare utvärderade enkätstudier. Anledningen till få svar kan bero på en del inaktuella adressuppgifter, samt att enkäten skickades ut strax före jul, då många har mycket att stå i. Det hade varit gynnsamt för svarsfrekvensen om de hade de haft längre än en månads tid på sig att besvara enkäten. Det var heller inte så länge sedan en liknande enkät skickats ut (ett år), vilket kan ha gjort att de hippologer som fick ut denna enkät och som även besvarade den förra, ansåg att det var upprepning att svara igen. Man hade kunnat skicka ut fler påminnelser för att trycka på att det var angeläget att få enkäten besvarad. För detta fördjupningsarbete var det dock ej aktuellt att dra ut mer på tiden, på grund av studiens omfattning. För att uppfylla 13

hippologenhetens syfte och intresse med studien har påminnelse gått ut senare men de svaren finns alltså inte med här. Det fanns frågor i enkäten som hippologerna angivit att de fann svåra att besvara. Ett exempel på det är frågan där de ska rangordna statusen på de olika yrkena. Det ansågs att svaret de gav berodde på hur de själva såg på frågan och hur de trodde att omgivningen såg på frågan. Svaret kunde däremellan skilja sig åt. Den frågan hade kunnat omformuleras för att få mer specifika svar. Det hade kunnat vara en mer öppen fråga där de själva fick ange hästbranschens olika inriktningar och status. Där hade de kunnat få rum att motivera och ge kommentarer kring deras åsikter. I studien sedan hade vi kunnat använda deras svar och ställa emot varandra, för att se om många tänkte lika eller ej. Så som de besvarade enkäterna ser ut idag så har vissa kommenterat frågan mycket, medan andra inte alls. Det gör att det är svårt att urskilja om de har uppfattat frågan lika. Två frågor som var ganska lika i enkäten var ifall de hade arbetat inom sitt yrke/inriktning eller om de fått jobb inom sitt intresseområde. Inriktning på utbildningen och intresseområde/nisch man vill gå in på efter utbildningen, kan både vara densamma eller helt olika. I enkäten hade det kunnat vara en fråga istället, om ifall de arbetat inom den inriktning de var utbildade till, samt den frågan som fanns med i enkäten, om vad de arbetar med idag. Intresseområdesfrågan var lite luddig i sammanhanget, märktes under sammanställningen. Olika människor definierar saker på olika sätt. Frågorna hade kunnat utformas mer konkret för att få mer specifika svar och ej ge utrymme till för mycket tolkning kring frågan. För mycket tolkningar gör det svårt att sammanställa resultatet. I undersökningen var det meningen att frågorna skulle vara mer öppna så att de fick chans att motivera sina svar med egna ord. Det hade varit enklare att sammanställa resultaten på ett statistiskt sätt om det ej fanns utrymme för utsvävningar. I detta arbete eftersöktes mer egna åsikter och kommentarer för att få ut så många olika åsikter som möjligt, ifrån hippologerna. Studien gjordes ej heller i ett rent statistiskt syfte, utan för att få ett brett perspektiv på vad hippologer kan fylla för funktion. Därför utformades frågorna på det sätt som gjordes. Från början var intervjuer ett alternativ till studien istället för att skicka ut en enkät. Intervjuerna valdes bort och ersattes av enkäten för att öka antalet medverkande i studien och för att få ett mer verklighetstroget resultat. Många av frågorna hade dock kunnat utformas mer enkelspårigt så att det ej fanns utrymme för tolkningsskillnader, men ändå hade det kunnat lämnas utrymme för egna kommentarer. Kommentarerna var viktiga för studien, för att få många infallsvinklar på hur verkligheten ser ut. Fortbildning och ridsportens behov Många anser att programmet bör utvecklas, framförallt tidsmässigt för att studenterna ska kunna gå in mer på djupet i de olika ämnena. Många har vidareutvecklat sina svar på frågan. De flesta anser att utbildningen är för kort och att schemat är för pressat. För att ge mer plats åt fördjupning, analys och tillämpning av de ämnen som utbildningen idag erbjuder, behövs mer tid. Ett tredje år borde vara obligatoriskt. Uppmärksammats har även att de som gick ut hippologen de tidigaste åren har oftare angivit att de saknar mer teoriutbildning än de som gått ut senare år. Samtliga vill dock ha mer praktisk utbildning och färdighetsträning. I det tredje året skulle det finnas utrymme för fördjupning. En stor andel har angivit att de har/behöver fortbilda sig, för att hålla sig uppdaterad och attraktiv på marknaden. Även för sin egen motivation och personliga utvecklings skull. Därmed kan man dra slutsatsen att de flesta inte känner sig helt fullärda efter avslutad utbildning, men däremot fått en ökad hunger efter mer kunskap. Utbildningen indikerar nog även nya infallsvinklar och idéer hos studenterna, 14

som de senare efter utbildningen följer upp. I branschen finns det många framgångsrika affärsidéer och personer, som man om man vill lyckas och hävda sig mot, måste klara av att konkurrera med. I bilagan med tänkvärda åsikter finns uttalanden som hippologerna skrivit till på enkäterna. Däribland finns en tanke som handlar om att när alla de gamla hästmänniskorna som bär på mycket kunskap och erfarenhet försvinner, måste en ny generation med minst lika mycket kunskap föra den svenska hästnäringen vidare. Status och lön Statusfrågan har, som redan nämnts i diskussionens andra stycke, varit svår att besvara. Många tyckte att det var svårt att jämföra vikten av ny och gammal kunskap och erfarenhet. Däremot verkade samtliga vara överens om att utbildning och erfarenhet tillsammans är ett vinnande koncept. Många utbildar sig vidare för att höja sin egen status på arbetsmarknaden. Det resulterar i att även statusen på de olika yrkena höjs, samt att de utbildade får högre status och blir accepterade av de redan etablerade på marknaden. Några av hippologerna ute i arbetslivet, har menat att det är skillnad på statusen på ridlärare och stallchef på grund av hur just orden ser ut. Utifrån hur de båda orden uppfattas utifrån sett. Om ett ord innehåller delen chef uppfattar omgivningen detta yrke som statuskraftigt. För att ridlärarinriktningen skulle kunna väga upp till en ridskolechefsutbildning, tror författarna, att lite mer ekonomi och ridskoleverksamhetsutbildning hade behövts. Det är mycket bra att ett tredje år har börjat utvecklas för att ge plats åt studenternas efterfrågan på fördjupning inom alla olika ämnen. En anledning till att frågan har varit svår att besvara kan vara att människor i allmänhet kan uppfatta begreppet status på olika sätt. I avsnittet med bakgrund har ordet definierats, det hade det dock ej gjorts i enkäten. Om den definition på hur författarna uppfattar begreppet, funnits med i enkäten, hade kanske frågan varit lättare att tolka. Lönefrågan var väl besvarad, med enbart 10 stycken som inte ville svara. I figur 1 kan man se att hippologer överlag tjänar mellan 17 000-20 000 kronor i månaden före skatt. Dock är det en ganska jämn spridning över månadslönerna mellan 12 000-28 000 kronor. De som fick ut mindre eller upp till 12 000 kronor var de som hade eget företag och tog ut vad de behövde. Det var bara en ridlärare som fick mer än 28 000 kronor. De övriga som låg på denna lönenivå arbetade med övrigt utan häst eller med något annat yrke i kombination till hästarna. Många ansåg att lönenivån för en hippolog är för låg. Någon hade markerat att hon/han tyckte att hippologerna skulle ligga på minst 25 000 kronor i månaden, för att kompensera den arbetsbelastning och de obekväma arbetstiderna som hippologers arbetsuppgifter ofta innebär. Ett naturbruksläraryrke innebär ofta att man är anställd utav kommun eller landsting, samt att man arbetar mer normala arbetstider, som klockan 8:00-17:00. Att många av de som besvarat enkäten har läst till/läser till eller arbetar som naturbrukslärare kan vara en anledning till att man söker bättre arbetstider. Ofta ger detta yrke även en tryggare arbetssituation i fråga om lön och villkor. Arbetsmöjligheter Att både HYN, arbetsgivare och hippologer finner många arbetsmöjligheter för hippologer, är ett bevis på att arbetsmarknaden är hungrig efter utbildad personal. Det var ett av skälen till att utbildningen startades och visar på att hippologer behövs. Enligt de besvarade enkäterna svarade en klar majoritet att hippologer fortfarande behövs och att marknaden ej ännu är mättad på utbildad personal, tio år efter de första utexaminerade. Information om vad en hippolog kan måste marknadsföras. Som många skrev i frågan om status, finns det många som inte vet vad en hippolog kan. De arbetsgivare, som besvarat den tidigare enkäten (Lundesjö-Öhrström, 2003) och har varit negativt inställda till hippologer, har förmodligen för dålig kunskap om vad en hippolog har utbildning till. Hippologerna måste vara mer effektiva 15

med att marknadsföra sig själva i positiv anda, för att bli mer accepterade på arbetsmarknaden. Accepterade av även de med negativ uppfattning om hippologer. Generellt sett har de flesta ridlärarna arbetat som just ridlärare efter sin examen. Alltifrån deltid till heltid och/eller kombinerat med andra arbetsuppgifter eller ett annat yrke. Figur 2 visar en markant skillnad på hur fördelningen ser ut. Bortsett ifrån ridläraryrket så är spridningen relativt jämn mellan antalet ridlärare/stallchefer som har samma yrken. Inom de andra arbetsuppgifter som finns angivna i diagrammet, förutom ridlärare, är antalet arbetande inom de olika kategorierna ganska jämnt fördelade. Inte alls lika frekvent som att ridlärarna jobbar som ridlärare, har stallcheferna arbetat/arbetar som stallchefer. Deras yrken är mer spridda. Förmodligen beror det på att det finns få stallchefsjobb på marknaden. På mindre anläggningar är stallchefsbiten en liten del av verksamheten och ingår ofta i en ridskolechefs uppgifter. Den stora skillnaden på de olika inriktningarna är att ridlärarstudenterna är mer utbildade inom ridskoleverksamhet och instruktörsbiten, stallcheferna inom framförallt unghästutbildning och ekonomi. På den övriga marknaden är utbildningarna likvärdiga. Dock kan man se att en del stallchefer arbetar som ridlärare. Utefter författarnas egna erfarenheter och som studerande på ridlärarinriktningen, uppfattas detta som lite okunskap från arbetsgivarna, då stallcheferna inte har den pedagogiska utbildning som ridlärarstudenterna har. Inriktningarna skiljer sig ganska mycket åt när det gäller vissa kurser, såsom pedagogik och undervisningsmetodik, precis som att ridlärarstudenterna inte läser samma unghästutbildning. I studien riktad mot arbetsgivarna har en del arbetsgivare uttryckt att de anser att vissa hippologer saknar kunskap och intresse för sitt yrkesval. Detta kan ha ett samband med att stallchefsstudenter ibland inte får arbete inom det de är utbildade för. Istället söker de sig till ridskolor och ridlärarjobb. Samt vice versa för ridlärare, med ridskolechefs yrke som även kan innebära en stallchefspost. I allmänhet kan till exempel tyckas att det är felaktigt att anställa en person till en ridlärarpost, på grund av att personen besitter god ridkunskap och trevlig personlighet. Ser man ifrån den pedagogiska utbildningen, brister kompetensen för yrkesvalet. Stallchefsinriktningen saknar utbildning i undervisningsmetodik och har inte den pedagogik, som motsvaras på ridlärarinriktningen. Detta kan dras som parallell till att många kommenterat i sina enkäter att det finns för mycket outbildad personal på ridskolorna. Om man är högt utbildad inom ett område, kan man vara mindre kompetent att arbeta inom ett annat även fast man har en viss inblick i det. Jämfört med det resultat som studien från år 2005 (Lundesjö-Öhrström, 2005) gav, stämmer fördelningen över de olika arbetsuppgifterna överens med denna enkät, trots att den studien kunde göras på cirka 100 enkäter mer. Detta styrker resultatet i detta arbete. I frågan angående om de direkt efter avslutad utbildning fick arbete inom sitt intresseområde, svarade en majoritet ifrån de båda inriktningarna ja. Om man då återgår till figur 2 kan man se att till exempel stallcheferna, där 89 % svarat ja på ovanstående fråga, generellt arbetat inom många olika områden. Av stallcheferna hade dock bara 63 % svarat att de arbetar som stallchef i nuläget. Detta kan tolkas som att många stallchefer valt att gå inriktningen för den breda utbildningens skull, ej för titelns skull. Däremot har ridlärarstudenterna i högre grad varit intresserade av att arbeta som ridlärare, vilket de har verkställt. Utbildningen är bred och framförallt bland de stallchefsstuderande, inom det yrke där färre arbetstillfällen finns, ser man att det finns många olika arbetsområden för en hippolog att verka inom. 16

I tabell 1 som anger sysselsättningen i antalet timmar, syns en ganska stor spridning även här. Många arbetar 100 %, men detta ofta i samband med flera arbeten. Till exempel arbetade vissa 30 % på ett ställe och 70 % på ett annat. Några arbetade samtidigt som de studerade Några var även barnlediga. Notera dock att ingen av de 105 stycken är arbetslös. Ur detta kan tolkas att med hippologutbildningen finns alltid arbetsmöjligheter på något sätt. Det finns också arbeten med arbetstider man kan kombinera med till exempel studier. HYN listar även de direkt hästrelaterade yrken. Även de överensstämmer med vad hippologerna själva och arbetsgivarna anser att det finns för arbetsmöjligheter. Om man ser till vad de olika parterna (HYN, arbetsgivarna och hippologerna) angivit så finns det många olika arbetsplatser för en hippolog att vara verksam på. Detta bekräftas än en gång i figur 4, där en bred spridning syns på vad de examinerade arbetar med idag. Utifrån vad källorna angivit, handlar en hippologs arbetsmöjligheter om att inrikta sig och att hitta sitt spår. Det kan konstateras att hästbranschen är bred. I studien som gjordes 2003 om arbetsgivares syn på hippologers utbildning (Lundesjö- Öhrström, 2003), konstaterades att arbetsgivare med relativt låg utbildning mer sällan valde att anställa en hippolog, än vad de arbetsgivare med hög utbildning gjorde. Många av de lågutbildade arbetsgivarna hade dålig kunskap om vad en hippolog kan. Det kan även ha ett samband med var i Sverige arbetsgivarna driver sin verksamhet. Det kan konstateras att erfarenhet i samband med hög utbildning alltid rankas med högsta status och är mest eftertraktat. Förslag på framtida studier I framtida eventuella studier angående hippologers framtid och arbetsmöjligheter, kan man vända sig mer emot arbetsgivare för att se vad de anser att hippologer fyller för funktion på arbetsmarknaden. Då kan man även undersöka vad de anser att hippologerna saknar för kunskap. En studie hade även kunnat genomföras genom att fler olika grupper på arbetsmarknaden får besvara en och samma enkät, för att se hur de olika ser på till exempel status på olika utbildningar. I en sådan studie skulle inte bara liknande grupper få besvara enkäten (till exempel ridlärare, ridinstruktör eller tränare), utan även andra inom hästbranschen (till exempel uppfödare, hovslagare, veterinärer) och så vidare. Genom att denna studie enbart genomförts på hippologutbildade med i princip samma utbildning, kan resultatet ha blivit partiskt. En jämförelse hade även kunnat göras om man frågade auktoriserade och diplomerade ridlärare som inte gått hippologen, hur de ser på de ridlärarna som fått diplomering tack vare att de gått hippologutbildningen. På samma sätt skulle man kunna jämföra beridarutbildning/unghästutbildning med stallchefsutbildningen. Hypotesprövning Hypoteserna löd: Det finns många olika arbetskategorier för en hippolog, förutom yrken som ridlärare eller stallchef, vilket gör att det finns många jobb. Många, även de som gått stallchefsinriktningen, arbetar på ridskolor, på naturbruksgymnasium eller har egna utbildningsstall. Erfarenhet rankas ofta med högre status än utbildning på arbetsmarknaden. Men hippologer behövs för att de har bred kunskap. Hypoteserna kan antagas, och delvis förkastas. Samtliga källor anger att det finns många olika arbetskategorier för en hippolog, utöver ridlärar- och stallchefsyrket. Arbetsmarknaden är bred oavsett en hippologs inriktning 17

på utbildningen. Vi kan dock förkasta hypotesen att erfarenhet skulle rankas högre än hippologernas utbildning. Enligt hippologerna själva så rankade de utbildningen högt, dock berodde det för arbetsmarknaden alltid på individen samt erfarenheter. Slutsats För att se om undersökningens frågeställningar besvarats, tas nedan fråga för fråga upp. 1. Vad gör de utexaminerade hippologerna idag? De flesta arbetar fortfarande inom hästbranschen på ett eller annat sätt. Dock varierar arbetsuppgifterna mycket. Inriktningen avgör inte vilket yrke man senare hamnar inom. Många efterfrågar även mer utveckling och fortbildning. 2. Vad finns det för arbetsmöjligheter på marknaden, enligt dem? Hippologerna anser generellt att det finns mycket arbetsmöjligheter. Det handlar bara om att våga satsa och att eventuellt flytta för att få det jobb man vill ha. Ofta ingår även hårt arbete. 3. Behövs hippologerna? Av de 105, svarade 103 stycken, ja. De anser att utbildad personal och hästfolk alltid behövs för att föra kunskapen vidare och branschen framåt i utvecklingen. I bilaga 4 finns en intressant kommentar, då en hippolog i rollen som förälder gärna ser att hennes/hans barn behandlas av utbildad personal i samband med hästar. De två, som svarat nej, ansåg att marknaden börjar bli mättad samt att det finns de hippologer som ej uppfyller de kunskapskrav som kunder och arbetsgivare söker. 4. Är det svårt att få arbete? Ingen av de som svarat på enkäten har angivit arbetslöshet. Därför kan man anta att det finns gott om jobb. Dock har inte alla direkt fått arbete inom det som de varit intresserade av, men de har ändå alltid fått någon typ av arbete eller valt att plugga vidare. Endast en knapp fjärdedel av alla hippologer har besvarat enkäten, vilket ger en viss osäkerhet i resultatet. Därmed kan ingen slutsats om att arbetslöshet bland hippologer finns eller ej, dras. Sammanfattningsvis så är frågeställningarna relevanta i hippologernas framtida situation på arbetsmarknaden. Enligt svaren så anser hippologerna själva att det finns arbeten och många möjligheter om man vet vad man vill och är flexibel med arbetstider och arbetsplats. De flesta som genomgått utbildningen har valt en arbetsplats som passar för deras intresse och ambitioner. Det är viktigt att antalet hippologer fortsätter att öka, för att kompetent personal ska finnas på ridskolor och andra hästverksamheter i Sverige. Det finns en ljusnande framtid för hippologer, då hästintresset och antalet hästar ökar i Sverige. REFERENSER Litteratur ATG, 2006, Hästkraften. ATG. Jordbruksdepartementet. 2000. En svensk hästpolitik. Statens offentliga handlingar, 2000:109. Stockholm, Nordsteds tryckeri AB. Lundesjö-Öhrström, S. 2003. Sammanställning av enkät angående hippologernas utbildning i relation till arbetsmarknadens behov. SLU, Hippologenheten. Uppsala. 18

Lundesjö-Öhrström, S. 2005. Sammanställning från enkät utskickad till alla hippologer som avslutat sin utbildning. SLU, Hippologenheten. Uppsala. Lundesjö-Öhrström, S. 2006. Ridlärarens tankar om och förutsättningar för kommunikation med sina elever. SLU, Hippologenheten. Uppsala. SLU, 2005. Studiehandboken Hippologprogrammet 2005/2006. Uppsala. Svenska akademien, 1986. Svenska akademiens ordlista över svenska språket. Stockholm, Nordstedts Tryckeri. SvRF, 2006. Ridsporten vill. Stockholm, åtta.45. Internet Agrifack, www.agrifack.se, 2007-03-08 SACO, Hippolog, www.valjayrke.se/valjayrkedelen/vysidor/hippolog.htm, 2007-03-08 SLU, Hippologenheten, www.hipp.slu.se, 2007-01-15 Personliga meddelanden från Hippolog, skolchef C. Rytterkull, 2007, Flyinge AB. 046-649 43 Univ. Adj., S. Lundesjö-Öhrström, 2007, SLU, Hippologenheten. 018-672 143 Lästa men ej refererade källor SLU, www.slu.se/?id=362&programkod=yhipp, 2007-01-15 19

BILAGOR Bilaga 1. Enkät till hippologer som avslutat utbildningen t o m våren 2006 Uppgifterna i enkäten kommer att behandlas anonymt och endast spridas i en sammanställd form. 1) Du är: Kvinna Man 2) Vilken inriktning gick du på hippologprogrammet? Stallchef Ridlärare Trav Galopp 3) Om du gick ridlärarinriktningen, har du tagit ut diplomering från Svenska Ridsportförbundet? Ja Nej 4) Vilket år avslutade du hippologprogrammet?.. 5) Motsvarade utbildningen dina förväntningar? Ja Nej Utveckla!.... 6) Om du fick förändra utbildningen, skulle du vilja lägga till/ta bort något? Ja Nej Utveckla!.... 7) Har du arbetat inom den yrkeskategori som din utbildning inriktades mot? (T ex stallchef om du gått stallchefsinriktningen) 20

Ja Nej Kommentar:....... 8) Om du gick ridlärarinriktningen, är det viktigt för dig att vara/bli diplomerad ridlärare? (Det är ridsportförbundet som sköter diplomeringen) Ja Nej Kommentar:....... 9) Fick du som nyutexaminerad arbete inom det du var intresserad av? Ja Nej Varför tror du det var så?.... 10) Vad gör du idag? (Du kan fylla i fler alternativ) Arbetar heltid Arbetslös Arbetar deltid, ange procent.% Studerar Barnledig Egen företagare Annat, nämligen. 11) Om du arbetar, vad arbetar du med? (Endast huvudsaklig arbetsuppgift) 21

... 12) Om du arbetar, vad har du för ungefärlig lön före skatt? (motsvarande heltid) (Tacksam för svar då det hjälper både er och oss att tydliggöra lönenivån för en hippolog) 12 500 20 100 22 500 12 600 15 000 22 600 25 000 15 100-17 500 25 000 28 000 17 600 20 000 28 000 Förmåner förutom lönen, t ex fri boxplats 13) Har du gått fler utbildningar sedan du avslutade hippologutbildningen? Ja Nej 14) Om du har det, vad har du då gått för utbildning/ar?.. 15) Om du fortbildat dig, vilken var huvudanledningen? För att jag ville utvecklas inom yrket För att nå mitt mål inom yrkeslivet Arbetet/arbetsgivare krävde det Eget (ej yrkesmässigt) intresse Annat:. 16) Har du idag behov av fortbildning? Ja Nej 22