Möjlighetsstudie Barentsbanan 2012-12-17
Åtgärdsvalsrapport Malmtransporter prioriteringar 1. Upprustning väg E 45, Lv 395, Rv99 Svappavaara Kaunisvaara 2. Genvägen Junosuando Kaunisvaara 3. Säkerhetsåtgärder, Bärighet, Förbifarter 4. Järnväg sid 2
Möjlighetsstudie Barentsbanan Marknad Transportsysteme t Utvecklingsproce ss sid 3
sid 4 När vägupprustningsbeslutet är taget, bygget pågår är det dags att sätta igång planeringen av Barentsbanan
Järnvägstransport Stora transportvolymer Kostnadseffektivt på medellånga och långa avstånd Säkert Miljöeffektivt Samverkar oftast med andra transportslag sid 5
Järnväg med gods- och persontrafik? Malm, mineral tåg Kalk tåg Rundvirke, Sågtimmer, tåg Bioenergi, flis, tåg Sågande trävaru tåg Olja, Kemikalier, LNG tåg Tåg med livsmedel, fisk, bär, kapitalvaror Nattåg med bilvagnar Persontåg sid 6
Basindustriernas Transportbehov Narvik Isfri Hamn sid 7
CARGONOR/NEW ARE CARGO TRANSPORTNET SKAND- FINLAND RUSSIA - EUROPE ROUTES IN THE BUSINESS PLAN Kaunis Kolari Marco Polo NEW TERMINAL IN CARGONET NETWORK PRIORITIZED RAIL COMBINED TRANSPORT ROUTE Kouvola St Petersburg Hamburg Trelleborg Prague Warzawa Moskva Trieste
Tågtransport till och från Finland/Ryssland/Asien Containertåg Narvik - Moskva LNG Narvik - Finland Olja till Malmfälten sid 9
sid 10 Finskt Malmtåg Barentsbanan
Malmtåget och Malmlastbilen - nettolast 65 ton 6500 ton sid 11
En trave till bil omlastas till timmertåget 1400 ton rundvirke 60 ton virke sid 12
Järnvägsterminaler 750 m långt spår Ytor för lagring Bra väganslutning Mätning mm vid ankomst sid 13
sid 14 Timmerterminalen i Kolari
sid 15 Gränsterminal mellan SE - FI
sid 16 Kopplingen till finska järnvägsnätet
Järnvägens transportuppgift? Industrispår för malm Industrispår för malm och rundvirke Allmän järnväg för malm, rundvirke och Koppling till Malmbanan och Narvik Koppling till Malmbanan, Narvik, Luleå och Stambanan Koppling till Äkäsjoki, Hannukainen och Kolaribanan och det finskryska stambanenätet sid 17
sid 18 Barents Railroad som komplement till Barents Road
Barentsbanan 392 km Kiruna/Råtsi Laurila/Kemi varav ~130 km ny bana mellan Svappavaara - Äkäsjoki sid 19
sid 20 Malm-, Virkesterminaler
sid 21 Skogsråvara kring Barentsbanan
Systemalternativ för den nya bandelen Karta: Alternativa Transportsystemlösningar mellan Gällivare Äkäsjoki Svappavaara Kolari sid 22
Etappvis utbyggnad av Barentsbanan 1. Gruvlastningsterminaler i Råtsi (Kiruna Iron), Meritainen (LKAB), Pitkäjärvi (Northland), Kaunisvaara (Northland) och Hannukainen-Ruotuvaara Syd (Northland) 2. Förverkligande av Genvägen mellan Kaunisvaara och Junosuando 3. Ny vägförbindelse för tungtransporter mellan Kaunisvaara och Kolari Routuvaara 4. Kapacitetsutbyggnad på Svappavaarabanan och Kolaribanan med några nya mötesplatser 5. Utbyggnad av industrispår mellan Svappavaara och Masugnsbyn 6. Gruvlastningsterminal i Masugnsbyn 7. Timmerterminal i Svappavaara och Masugnsbyn sid 23
Etappvis utbyggnad av Barentsbanan 8. Utbyggnad av industrispår med finsk spårvidd mellan Äkäsjoki och Kaunisvaara 9. Järnvägsterminal i Kaunisvaara 10. Utbyggnad av Industrispår Masugnsbyn- Junosuando 11. Gruvlastnings- och timmerterminal i Junosuando 12. Elektrifiering Kemi- Kaunisvaara, nytt signalsystem 13. Utbyggnad av den återstående etappen Junosuando- Kaunisvaara 14. Gränsterminal med omlastnings- och spårviddsväxlingstekniker i Kaunisvaara 15. Elektrifiering av resterande del på svensk sträcka mellan Svappavaara- Kaunisvaara 16. Kapacitetsutbyggnader med nya mötesplatser efter framtida behov längs hela Barentsbanan sid 24
Utvecklingsprocess för stora projekt 1. Idédebatt 2. Organiserat Idéskede med analys av transportbehov- och lösning 3. Utvecklingsprojekt för att belysa ett samhällsplanerings- och nyttoperspektiv 4. Åtgärdsvalsanalyser i samverkan med transportköpare och intressenter 5. Förstudieskede med utredning av transportstandard och fysisk lokalisering 6. Finansieringsskede och dialog med statsmakterna 7. Projekteringsskede 8. Byggskede 9. Driftskede sid 25
Intressenter för en utbyggnad Näringsliv med Northland, LKAB, Sveaskog, SCA, STORA ENSO, lokala företag m fl Tågoperatörer, Åkerier Hamnar Narvik, Luleå, Kemi, Uleåborg Turismorganisationer, Utvecklingsbolag m fl Länsmyndigheter Nordland, Norrbotten Län, Lappin läns landskapsförbund Kommuner Narvik, Kiruna, Pajala, Kolari, Pello, Ylitornio, Kemi Trafikverken i NO, SE och FI Statsmakterna, EU sid 26
Nästa steg Vi rekommenderar att: Intressentgrupp bildas med repr från Norge, Sverige och Finland En projektplan utarbetas En lokal talesperson med status knyts till projektet. Uppvaktning av respektive lands trafikmyndighet. Samråd tas om projektplanens innehåll. Startseminarium hålls där en överenskommelse om projektfinansiering föreläggs. Projektansökan utformas. Sekretariat bildas med en deltidsanställd projektledare sid 27
sid 28