Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Relevanta dokument
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen

ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

Stress och psykisk ohälsa på jobbet

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång; planering, uppföljning och stöd

Tillgänglig arbetsmiljö

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Kommunikation med arbetsgivare/af

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Företagshälsovården behövs för jobbet

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Kognitiv ergonomi i arbetet

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Förutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning. Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

Tillgänglig arbetsmiljö

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Åter i arbete efter stress

En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning

Att (in)se innan det går för långt

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

ARBETSPLATS- DIALOG AD-A

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

REHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM

REHABILITERING TILL ARBETE

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Sven Lindblom 1

Belasta rätt vid personförfl yttning

Ansökan till Samspelet om finansiering i insats. Skapa trygg återgång

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Beställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar

HÄLSA-REHAB Jämställdhet, Arbetsgivaransvar, Breddad arbetsmarknad, Återhämtning/rehab, och Myndighetssamverkan.

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Arbetslivsinriktad rehabilitering

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Välkommen! introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete, förebyggande hälsoarbete och rehabilitering

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Företagshälsa Hållbara organisationer ur ett Genus & Jämställdhetsperspektiv. Lenita Norberg & Robert Björngard

I projektet som genomfördes under förra året inom psykisk ohälsa intervjuades den grupp som har störst risk att drabbas:

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Riskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

REHABILITERINGS- POLICY

Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap praktiska erfarenheter

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Parternas avsikter bidrar till ett samlat grepp i Umeå kommun

SAM vid uthyrning av

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

Organisatorisk och social arbetsmiljö Från teori till praktik!

Strukturerad metod för hälso- och sjukvård som främjar dialog mellan arbetsgivare och patient för att förbättra återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom

Transkript:

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering, Region Västerbotten AGENDA Arbetsplatsens betydelse och evidensbaserade åtgärder Genomförd forskning i hälso- och sjukvård (ADA + ) 1

ARBETSORSAKADE BESVÄR Arbetsmiljöverket. Arbetsorsakade besvär 2016:3 BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN LEDA TILL SJUKDOM Psykisk ohälsa Smärta/värk i rygg, nacke, axlar Hjärt-kärlsjukdom och diabetes 2

RISKFAKTORER I ARBETET FÖR PSYKISK OHÄLSA OCH SJUKSKRIVNING Psykiskt ansträngande arbete Höga krav Låg kontroll Obalans ansträngning-belöning Rollkonflikter Samma påfrestningar i arbetslivet för kvinnor och män ger samma påverkan på den psykiska hälsan! INVOLVERING AV ARBETSPLATSEN Arbetsplatsen måste vara involverad för att medarbetaren ska komma tillbaka i arbete på ett bra sätt (FORTE 2015) Arbetsplatsnära insatser är avgörande för att förebygga och åtgärda arbetsoförmåga, och att tidigt påbörja samtal om förmåga i relation till nuvarande arbete (gärna problemläsningsbaserad samtalsmetodik ex ADA) (Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen 2015) Tidigt i processen involvera arbetsgivaren, behålla kontakten med arbetet och arbetsplatsanpassning (Riktlinjer vid ländryggsbesvär 2013) 3

EVIDENSBASERADE ÅTGÄRDER VID OHÄLSA OCH SJUKSKRIVNING Organisationsnivå Rutiner för tidigt stöd och dialog med medarbetare Se och bekräfta medarbetare Stöd till att prioritera bland arbetsuppgifter Ge möjlighet till återhämtning Arbetsgivare/chef involverad i processen Variera och anpassa arbetsuppgifter Uppmuntra goda levnadsvanor Rutiner för att identifiera riskgrupper och riskfaktorer Samarbeta med FHV och hälso-och sjukvård Rutiner för hantering av sjukfrånvaro (ex dialogsamtal, koordinering, uppföljning) Hur gör man då? Arena: hälso- och sjukvård 4

ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (ADA) Patienter med arbetsrelaterad utmattning (n=74) (2003-2006) Matchad kontrollgrupp via FK (n=74) Personintervju Arbetsgivarintervju Konvergenssamtal Karlsson B et al. 2010; 2014 ADA + (Planering, uppföljning, stöd) Vad är vidareutvecklat från ADA? - skriftlig information till person och arbetsgivare - dialogmodellen - frågeguide - guide anpassning av arbete (belastnings- och kognitiv ergonomi) - ex skriftlig plan för anpassning av arbete www.fhvmetodik.se www.vardhandboken.se 5

PROCESS ADA + Rehabiliteringskoordinator samordnar Personintervju Arbetsgivarintervju Dialogsamtal Uppföljning Intern samverkan (teamet) Extern samverkan (FK, AF, FHV) 51 personer med utmattningssyndrom som deltagit i multimodal rehabilitering vid Stressrehabilitering, NUS. REHABILITERINGSKOORDINATOR Stödja personen och (arbetsgivaren) i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Arbetsmiljöarbete Diagnosspecifika behov/förutsättningar Utgå från förutsättningar på arbetsplatsen 6

ENSKILD INTERVJU MED PERSON OCH ARBETSGIVARE Förväntningar/farhågor I vilken utsträckning anses sjukskrivningen orsakad av förhållanden på arbetet? eller utanför arbetet? Vad har arbetsgivaren gjort för att underlätta arbetssituationen före respektive under aktuell sjukskrivning? Har personen före aktuell sjukskrivning själv försökt få några förändringar till stånd? Motivation och tilltro Stöd från kollegor och arbetsgivare Parternas egna förslag för återgång i arbete SAM? Tillgång till företagshälsovård? DIALOGSAMTALET Dialog med stöd av modell Hälsofrämjande förhållningssätt Tydliggör arbetsinnehåll Anpassning av arbete (belastnings- och kognitiv ergonomi) Skriftlig plan med delat ansvar Person Arbetsuppgifter Arbetsmiljö Arbetsgivare 7

ANPASSNING AV ARBETE Belastningsergonomi Kognitiv ergonomi BELASTNINGSERGONOMI Anpassa arbetsstationen undvik böjd, vriden rygg, armar ovan axelhöjd Begränsa repetitivt arbete pauser, variation - växla mellan uppgifter Undvik tung manuell hantering lyfta, bära, skjuta eller dra Förekommer vibrationer (helkropp eller verktyg) gör en riskbedömning (gränsvärden) (AFS 2005:15) Se över organisatoriska förhållanden Tidspress, styrt arbete, brist på återhämtning Hög mental belastning, snabba beslut Undersök behov av ergonomisk riskbedömning (FHV) Skapa VARIATION i arbetsuppgifterna! 8

KOGNITIV ERGONOMI Kognitiva nedsättningar är vanliga - Exekutiv förmåga - Koncentration och uppmärksamhet - Minne Kompensation kan ge ökad trötthet (Malmberg Gavelin H et al 2017) Det som är nödvändigt för vissa är bra för alla! GUIDE TILL KOGNITIV ERGONOMI Hitta balans mellan aktivitet och återhämtning Minimera kraven på delad uppmärksamhet Ta hjälp av yttre hjälpmedel och struktur Använd knep för att minnas bättre Skapa en god digital arbetsmiljö Ta hjälp av omgivningen 9

SKRIFTLIG PLAN DIALOGSAMTALET RESULTERAR I EN SKRIFTLIG PLAN Tidsperiod (för planen) Målsättning (omfattning och upplägg) Arbetsinnehåll Åtgärder medarbetare Åtgärder arbetsgivare Uppföljning - Rimliga åtgärder (antal och omfattning) KONKRET OCH TYDLIGT! Lagkrav 1 juli 2018 Arbetsgivaren är skyldig att genomföra en skriftlig plan för återgång i arbete för den medarbetare som bedöms ha nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom under minst 60 dagar. 10

Dialogsamtal: 2018-12-18 EXEMPEL PLAN Närvarande: Kim Bergqvist (medarbetare), Anna Svensson (arbetsgivare), Charlie Karlgren (rehabiliteringskoordinator). Arbete och omfattning: Undersköterska 100 %. Idag sjukskriven 75 % och arbete 25 %. Tidsperiod för planen: 2019-01-01 2019-02-31 Målsättning Återgång till arbete 50 % 2018-01-01. Arbete dagligen kl. 8-12. Arbetsinnehåll (50 %) - Delta i morgonarbetet på sal 18-20. - Provtagning i röda teamet, mån, ons, fre (gå parallellt under 14 dgr). - Beställa förrådsvaror tisdag och torsdag. EXEMPEL ÅTGÄRDER Åtgärder medarbetare 1. Använda lyfthjälpmedel vid tunga förflyttningar. 2. Ta fikapaus 15 min. 3. Ta paus/avbryt i aktivitet mellan omvårdnad och provtagning för varje patient samt vid förrådsbeställning. Åtgärder arbetsgivare 1. Köpa in ståbord som kan användas vid beställning av varor. 2. Informera berörd personal om Kims plan för anpassning av arbete. 3. Uppföljning av åtgärderna med Kim, 1 gång/vecka (torsdagar). 4. Uppföljning/utvärdering av planen 2018-02-24 11

EXEMPEL PÅ TIDSBEGRÄNSADE ANPASSNINGAR Skola/barnomsorg: - Planera undervisning/aktivitet tillsammans med kollega - Ej mentorskap eller föräldrakontakt initialt - Stödundervisning för enskild elev Vården: - Arbeta utanför ordinarie schema - Arbeta dagtid (ej skiftarbete) - Ej handleda studenter, skola in ny personal Övrigt: - Behov av enskilt rum - Andra arbetsuppgifter RESULTAT ADA + 12

SLUTRAPPORT AFA ÅTERGÅNG I ARBETE 13

UPPLEVD ARBETSSITUATION UPPLEVD HÄLSA 14

PERSONER MED UTMATTNINGSSYNDROM ARBETSGIVARE 15

TACK! 16