SKRIFTLIG TENTAMEN 4 juni 2012 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Pelle, 6 mån 18 p 3+1+2+3+3+2+4 Nyfött barn 23 p 2+1+3+1+3+1+3+1+1+2+2+3 Inga, 82 år 25 p 3+6+2+2+1+2+2+3+2+2 Stina, 45 år 14 p 6+2+3+3 Emma, 29 år 20 p 2+1+2+3+3+1+1+3+4 Totalt 100 p Det här är en instruktion som Du får ha framme under hela provet. Din kod skriver Du på alla provsidor. Provet ska ligga till vänster om Dig, upp och ned (med texten nedåt) under hela provtiden. När Du får tillstånd att börja skriva river Du av det översta bladet och vänder det rätt. Besvara frågorna på sidan och lägg den i kuvertet till höger om Dig. Först nu får Du riva av nästa ark i provet till vänster om Dig och vända det rätt, skriva Ditt AID-nr, svara på frågorna och lägga i kuvertet på höger sida. Var noga med att bara riva av ett blad åt gången! Om Du har svårt att få plats med det Du skriver använd papprets baksida. Du kan också få ett nytt tomt blad ihophäftat med det andra pappret vid behov av tentamensvakten. Räck upp handen för att få ett nytt blad. Inga hjälpmedel är tillåtna! Inte heller EKG-linjal. Mobiltelefon får ej ligga kvar i fickan lägg den i väskan! Avvikelser från dessa anvisningar, inklusive att ha mer än ett skrivningsblad på skrivytan samtidigt, betraktas som fuskförsök. LYCKA TILL! Ulf Samuelsson Terminsansvarig Maria Rundberg Terminssekreterare 1(45)
Pelle, 6 månader (Max 18 poäng) Du arbetar som AT-läkare på en vårdcentral som ligger 30 min resväg från närmaste sjukhus som har en barnklinik. Där träffar du Pelle 6, månader, och hans mamma. Hon söker med sitt barn för att han andas snabbt och ansträngt. Hon tycker att han är blekare än vanligt och detta har varat ett knappt dygn. Han har dessutom varit förkyld i 2 dagar och har temp 38.2. När du ser Pelle på vårdcentralen är han blek, andas snabbt och är lite mörk runt ögon och mun, samt har ronki vid auskultation. Fråga 1. (3 poäng): Vilka undersökningar och/eller behandlingar ordinerar du? 2(45)
Du arbetar som AT-läkare på en vårdcentral som ligger 30 min resväg från närmaste sjukhus som har en barnklinik. Där träffar du Pelle 6, månader, och hans mamma. Hon söker med sitt barn för att han andas snabbt och ansträngt. Hon tycker att han är blekare än vanligt och detta har varat ett knappt dygn. Han har dessutom varit förkyld i 2 dagar och har temp 38.2. När du ser Pelle på vårdcentralen är han blek, andas snabbt och är lite mörk runt ögon och mun, samt har ronki vid auskultation. Du finner att Pelle har 86 % i saturation. 30 minuter efter behandling med adrenalin inhalation och syrgas förbättras saturationen till 92 % och syrgasen kan tas bort. Pelle har kvarstående ronki och förhöjd andningsfrekvens. Fråga 2. (1 poäng): Vad är lämpligast åtgärd nu? 3(45)
Du arbetar som AT-läkare på en vårdcentral som ligger 30 min resväg från närmaste sjukhus som har en barnklinik. Där träffar du Pelle 6, månader, och hans mamma. Hon söker med sitt barn för att han andas snabbt och ansträngt. Hon tycker att han är blekare än vanligt och detta har varat ett knappt dygn. Han har dessutom varit förkyld i 2 dagar och har temp 38.2. När du ser Pelle på vårdcentralen är han blek, andas snabbt och är lite mörk runt ögon och mun, samt har ronki vid auskultation. Du finner att Pelle har 86 % i saturation. 30 minuter efter behandling med adrenalin inhalation och syrgas förbättras saturationen till 92 % och syrgasen kan tas bort. Pelle har kvarstående ronki och förhöjd andningsfrekvens. Efter att ha tagit kontakt med barnjouren, skickar du in barnet till barnakuten. Du har nu bytt plats med din kollega och ser barnet 1 timma senare. Barnet ammas då utan problem och har god saturation utan syrgas, men ronki kvarstår liksom förhöjd andningsfrekvens. Du finner en måttlig rodnad i svalget och lätt rodnade trumhinnor. Fråga 3. (2 poäng): Vilka ordinationer eller åtgärder görs nu? 4(45)
Du arbetar som AT-läkare på en vårdcentral som ligger 30 min resväg från närmaste sjukhus som har en barnklinik. Där träffar du Pelle 6, månader, och hans mamma. Hon söker med sitt barn för att han andas snabbt och ansträngt. Hon tycker att han är blekare än vanligt och detta har varat ett knappt dygn. Han har dessutom varit förkyld i 2 dagar och har temp 38.2. När du ser Pelle på vårdcentralen är han blek, andas snabbt och är lite mörk runt ögon och mun, samt har ronki vid auskultation. Du finner att Pelle har 86 % i saturation. 30 minuter efter behandling med adrenalin inhalation och syrgas förbättras saturationen till 92 % och syrgasen kan tas bort. Pelle har kvarstående ronki och förhöjd andningsfrekvens. Efter att ha tagit kontakt med barnjouren, skickar du in barnet till barnakuten. Du har nu bytt plats med din kollega och ser barnet 1 timma senare. Barnet ammas då utan problem och har god saturation utan syrgas, men ronki kvarstår liksom förhöjd andningsfrekvens. Du finner en måttlig rodnad i svalget och lätt rodnade trumhinnor. Ytterligare inhalationsbehandling hjälper inte utan Pelles tillstånd är i stort oförändrat. Fråga 4. (3 poäng): Hur går du lämpligast vidare? 5(45)
Du arbetar som AT-läkare på en vårdcentral som ligger 30 min resväg från närmaste sjukhus som har en barnklinik. Där träffar du Pelle 6, månader, och hans mamma. Hon söker med sitt barn för att han andas snabbt och ansträngt. Hon tycker att han är blekare än vanligt och detta har varat ett knappt dygn. Han har dessutom varit förkyld i 2 dagar och har temp 38.2. När du ser Pelle på vårdcentralen är han blek, andas snabbt och är lite mörk runt ögon och mun, samt har ronki vid auskultation. Du finner att Pelle har 86 % i saturation. 30 minuter efter behandling med adrenalin inhalation och syrgas förbättras saturationen till 92 % och syrgasen kan tas bort. Pelle har kvarstående ronki och förhöjd andningsfrekvens. Efter att ha tagit kontakt med barnjouren, skickar du in barnet till barnakuten. Du har nu bytt plats med din kollega och ser barnet 1 timma senare. Barnet ammas då utan problem och har god saturation utan syrgas, men ronki kvarstår liksom förhöjd andningsfrekvens. Du finner en måttlig rodnad i svalget och lätt rodnade trumhinnor. Ytterligare inhalationsbehandling hjälper inte utan Pelles tillstånd är i stort oförändrat. RS prov är negativt. Barnet läggs in. Efter tre dagars behandling med bronkdilaterare och inhalationssteroider kvarstår måttlig obstruktivitet utan syrgasbehov och temperatur mellan 38-38.5. Barnet är lite trött men ammar ganska bra. RS prov är negativt. Pelle bedöms ha virusutlösta bronkiella besvär. I status kvarstående måttlig rodnad av trumhinnor och svalg. Anamnestiskt framkommer två tidigare episoder av obstruktivitet, och att Pelle ofta verkar lite rossligt, men inga eksem eller hereditet för allergi. Graviditet och partus har varit ua och barnet har gått upp adekvat i vikt. Fråga 5. (3 poäng): Vilka differentialdiagnoser kan vara aktuella? 6(45)
Du arbetar som AT-läkare på en vårdcentral som ligger 30 min resväg från närmaste sjukhus som har en barnklinik. Där träffar du Pelle 6, månader, och hans mamma. Hon söker med sitt barn för att han andas snabbt och ansträngt. Hon tycker att han är blekare än vanligt och detta har varat ett knappt dygn. Han har dessutom varit förkyld i 2 dagar och har temp 38.2. När du ser Pelle på vårdcentralen är han blek, andas snabbt och är lite mörk runt ögon och mun, samt har ronki vid auskultation. Du finner att Pelle har 86 % i saturation. 30 minuter efter behandling med adrenalin inhalation och syrgas förbättras saturationen till 92 % och syrgasen kan tas bort. Pelle har kvarstående ronki och förhöjd andningsfrekvens. Efter att ha tagit kontakt med barnjouren, skickar du in barnet till barnakuten. Du har nu bytt plats med din kollega och ser barnet 1 timma senare. Barnet ammas då utan problem och har god saturation utan syrgas, men ronki kvarstår liksom förhöjd andningsfrekvens. Du finner en måttlig rodnad i svalget och lätt rodnade trumhinnor. Ytterligare inhalationsbehandling hjälper inte utan Pelles tillstånd är i stort oförändrat. RS prov är negativt. Barnet läggs in. Efter tre dagars behandling med bronkdilaterare och inhalationssteroider kvarstår måttlig obstruktivitet utan syrgasbehov och temperatur mellan 38-38.5. Barnet är lite trött men ammar ganska bra. RS prov är negativt. Pelle bedöms ha virusutlösta bronkiella besvär. I status kvarstående måttlig rodnad av trumhinnor och svalg. Anamnestiskt framkommer två tidigare episoder av obstruktivitet, och att Pelle ofta verkar lite rossligt, men inga eksem eller hereditet för allergi. Graviditet och partus har varit ua och barnet har gått upp adekvat i vikt. Infektionsprover och lungröntgen är normala. Nästa dag är barnet feberfritt, piggt och har endast lätt förhöjd andningsfrekvens. Fråga 6. (2 poäng): Vad är rimliga åtgärder i denna situation? 7(45)
Du arbetar som AT-läkare på en vårdcentral som ligger 30 min resväg från närmaste sjukhus som har en barnklinik. Där träffar du Pelle 6, månader, och hans mamma. Hon söker med sitt barn för att han andas snabbt och ansträngt. Hon tycker att han är blekare än vanligt och detta har varat ett knappt dygn. Han har dessutom varit förkyld i 2 dagar och har temp 38.2. När du ser Pelle på vårdcentralen är han blek, andas snabbt och är lite mörk runt ögon och mun, samt har ronki vid auskultation. Du finner att Pelle har 86 % i saturation. 30 minuter efter behandling med adrenalin inhalation och syrgas förbättras saturationen till 92 % och syrgasen kan tas bort. Pelle har kvarstående ronki och förhöjd andningsfrekvens. Efter att ha tagit kontakt med barnjouren, skickar du in barnet till barnakuten. Du har nu bytt plats med din kollega och ser barnet 1 timma senare. Barnet ammas då utan problem och har god saturation utan syrgas, men ronki kvarstår liksom förhöjd andningsfrekvens. Du finner en måttlig rodnad i svalget och lätt rodnade trumhinnor. Ytterligare inhalationsbehandling hjälper inte utan Pelles tillstånd är i stort oförändrat. RS prov är negativt. Barnet läggs in. Efter tre dagars behandling med bronkdilaterare och inhalationssteroider kvarstår måttlig obstruktivitet utan syrgasbehov och temperatur mellan 38-38.5. Barnet är lite trött men ammar ganska bra. RS prov är negativt. Pelle bedöms ha virusutlösta bronkiella besvär. I status kvarstående måttlig rodnad av trumhinnor och svalg. Anamnestiskt framkommer två tidigare episoder av obstruktivitet, och att Pelle ofta verkar lite rossligt, men inga eksem eller hereditet för allergi. Graviditet och partus har varit ua och barnet har gått upp adekvat i vikt. Infektionsprover och lungröntgen är normala. Nästa dag är barnet feberfritt, piggt och har endast lätt förhöjd andningsfrekvens. Hastigt och lustigt är du nu tillbaks på vårdcentralen där du pga. högt patienttryck och stressig arbetsmiljö av misstag skriver recept på Kåvepenin (PcV) till en 3-årig pojke för behandling av halsfluss trots att patientjournalen är tydligt märkt VARNIING Penicillin. När pojken i hemmet tar sin första dos får han en anafylaktisk chock som föranleder ambulanstransport och sjukhusvård men pojken återhämtar sig snabbt på insatt behandling och det hela slutar väl. Föräldrarna är dock upprörda och undrar hur detta misstag kunde ske. Händelsen är att betrakta som en vårdskada. Fråga 7. (4 poäng): Vilken lag reglerar vårdgivaren skyldigheter vid en inträffad vårdskada och vilka skyldigheter har vårdgivaren att informera patienten om skadan? 8(45)
Nyfött barn (Max 23 poäng) 28-årig kvinna I-gravida, 0-para, blodgrupp A Rh positiv. Kvinnan har varit på kontroll hos mödravården i graviditetsvecka 31+4. Blodtryck som togs var förhöjt. Urinprov visade proteinuri. Hon remitterades till förlossningen. Undersökningen på förlossningen bekräftar fynden. Dessutom visar ultraljudundersökningen att fostret är tillväxthämmat med 29%. Fråga 1. (2 poäng): Vad kan tillväxthämningen bero på? 9(45)
28-årig kvinna I-gravida, 0-para, blodgrupp A Rh positiv. Kvinnan har varit på kontroll hos mödravården i graviditetsvecka 31+4. Blodtryck som togs var förhöjt. Urinprov visade proteinuri. Hon remitterades till förlossningen. Undersökningen på förlossningen bekräftar fynden. Dessutom visar ultraljudundersökningen att fostret är tillväxthämmat med 29%. För vidare kontroll blir kvinnan inlagd på special-bb. Du planerar att ge kortison (Betapred) intramuskulärt. Fråga 2. (1 poäng): Vad är anledningen till det? 10(45)
28-årig kvinna I-gravida, 0-para, blodgrupp A Rh positiv. Kvinnan har varit på kontroll hos mödravården i graviditetsvecka 31+4. Blodtryck som togs var förhöjt. Urinprov visade proteinuri. Hon remitterades till förlossningen. Undersökningen på förlossningen bekräftar fynden. Dessutom visar ultraljudundersökningen att fostret är tillväxthämmat med 29%. För vidare kontroll blir kvinnan inlagd på special-bb. Du planerar att ge kortison (Betapred) intramuskulärt. Du ger Betapred i ett försök att öka lungmognaden hos barnet. Efter två veckor försämras kvinnans tillstånd, hon får huvudvärk och illamående. På grund av kvinnans tillstånd bestämmer sig gynekolog för att sätta igång förlossningen. Kvinnan är nu i vecka 33+5. Fostervatten avgår nästa dag på morgonen. Förlossningen dröjer ytterligare ett dygn till. Flickan föds i vecka 34+0 via partus normalis på kvällen klockan 17.18. Du är jourhavande barnläkare och har nyss tagit över jouren när din sökare piper och du blir kallad till förlossningen. Där står barnmorskan med den nyfödda flickan och håller CPAP via neopuff. Fråga 3. (3 poäng): Vad gör du? 11(45)
28-årig kvinna I-gravida, 0-para, blodgrupp A Rh positiv. Kvinnan har varit på kontroll hos mödravården i graviditetsvecka 31+4. Blodtryck som togs var förhöjt. Urinprov visade proteinuri. Hon remitterades till förlossningen. Undersökningen på förlossningen bekräftar fynden. Dessutom visar ultraljudundersökningen att fostret är tillväxthämmat med 29%. För vidare kontroll blir kvinnan inlagd på special-bb. Du planerar att ge kortison (Betapred) intramuskulärt. Du ger Betapred i ett försök att öka lungmognaden hos barnet. Efter två veckor försämras kvinnans tillstånd, hon får huvudvärk och illamående. På grund av kvinnans tillstånd bestämmer sig gynekolog för att sätta igång förlossningen. Kvinnan är nu i vecka 33+5. Fostervatten avgår nästa dag på morgonen. Förlossningen dröjer ytterligare ett dygn till. Flickan föds i vecka 34+0 via partus normalis på kvällen klockan 17.18. Du är jourhavande barnläkare och har nyss tagit över jouren när din sökare piper och du blir kallad till förlossningen. Där står barnmorskan med den nyfödda flickan och håller CPAP via neopuff. Flickan är nu 5 minuter gammal och barnmorskan ber dig att sätta 5 min Apgar. Fråga 4. (1 poäng): Vilka kriterier ingår i Apgar? 12(45)
28-årig kvinna I-gravida, 0-para, blodgrupp A Rh positiv. Kvinnan har varit på kontroll hos mödravården i graviditetsvecka 31+4. Blodtryck som togs var förhöjt. Urinprov visade proteinuri. Hon remitterades till förlossningen. Undersökningen på förlossningen bekräftar fynden. Dessutom visar ultraljudundersökningen att fostret är tillväxthämmat med 29%. För vidare kontroll blir kvinnan inlagd på special-bb. Du planerar att ge kortison (Betapred) intramuskulärt. Du ger Betapred i ett försök att öka lungmognaden hos barnet. Efter två veckor försämras kvinnans tillstånd, hon får huvudvärk och illamående. På grund av kvinnans tillstånd bestämmer sig gynekolog för att sätta igång förlossningen. Kvinnan är nu i vecka 33+5. Fostervatten avgår nästa dag på morgonen. Förlossningen dröjer ytterligare ett dygn till. Flickan föds i vecka 34+0 via partus normalis på kvällen klockan 17.18. Du är jourhavande barnläkare och har nyss tagit över jouren när din sökare piper och du blir kallad till förlossningen. Där står barnmorskan med den nyfödda flickan och håller CPAP via neopuff. Flickan är nu 5 minuter gammal och barnmorskan ber dig att sätta 5 min Apgar. Under tiden har barnsjuksköterska från NeoIVA anlänt och hjälper till. Du har tagit över neopuff från barnmorskan. Flickan har en bra andningsdrive med hjälp av CPAP. Ser rosig ut. Ingen extra syrgas. Övervakningsapparaten visar hjärtfrekvens på 135/minut och saturation på 92. Andningsfrekvensen är 75/minut. Fråga 5. (3 poäng): Vad gör du gällande flickans andningssituation? Motivera dina åtgärder. 13(45)
28-årig kvinna I-gravida, 0-para, blodgrupp A Rh positiv. Kvinnan har varit på kontroll hos mödravården i graviditetsvecka 31+4. Blodtryck som togs var förhöjt. Urinprov visade proteinuri. Hon remitterades till förlossningen. Undersökningen på förlossningen bekräftar fynden. Dessutom visar ultraljudundersökningen att fostret är tillväxthämmat med 29%. För vidare kontroll blir kvinnan inlagd på special-bb. Du planerar att ge kortison (Betapred) intramuskulärt. Du ger Betapred i ett försök att öka lungmognaden hos barnet. Efter två veckor försämras kvinnans tillstånd, hon får huvudvärk och illamående. På grund av kvinnans tillstånd bestämmer sig gynekolog för att sätta igång förlossningen. Kvinnan är nu i vecka 33+5. Fostervatten avgår nästa dag på morgonen. Förlossningen dröjer ytterligare ett dygn till. Flickan föds i vecka 34+0 via partus normalis på kvällen klockan 17.18. Du är jourhavande barnläkare och har nyss tagit över jouren när din sökare piper och du blir kallad till förlossningen. Där står barnmorskan med den nyfödda flickan och håller CPAP via neopuff. Flickan är nu 5 minuter gammal och barnmorskan ber dig att sätta 5 min Apgar. Under tiden har barnsjuksköterska från NeoIVA anlänt och hjälper till. Du har tagit över neopuff från barnmorskan. Flickan har en bra andningsdrive med hjälp av CPAP. Ser rosig ut. Ingen extra syrgas. Övervakningsapparaten visar hjärtfrekvens på 135/minut och saturation på 92. Andningsfrekvensen är 75/minut. Du tar flickan till NeoIVA på grund av prematuritet. Sköterskan tar vikt- längd och huvudomfång hos det nyfödda barnet. Flickan väger 1030g. Fråga 6. (1 poäng): Hur bedömer du det? 14(45)
28-årig kvinna I-gravida, 0-para, blodgrupp A Rh positiv. Kvinnan har varit på kontroll hos mödravården i graviditetsvecka 31+4. Blodtryck som togs var förhöjt. Urinprov visade proteinuri. Hon remitterades till förlossningen. Undersökningen på förlossningen bekräftar fynden. Dessutom visar ultraljudundersökningen att fostret är tillväxthämmat med 29%. För vidare kontroll blir kvinnan inlagd på special-bb. Du planerar att ge kortison (Betapred) intramuskulärt. Du ger Betapred i ett försök att öka lungmognaden hos barnet. Efter två veckor försämras kvinnans tillstånd, hon får huvudvärk och illamående. På grund av kvinnans tillstånd bestämmer sig gynekolog för att sätta igång förlossningen. Kvinnan är nu i vecka 33+5. Fostervatten avgår nästa dag på morgonen. Förlossningen dröjer ytterligare ett dygn till. Flickan föds i vecka 34+0 via partus normalis på kvällen klockan 17.18. Du är jourhavande barnläkare och har nyss tagit över jouren när din sökare piper och du blir kallad till förlossningen. Där står barnmorskan med den nyfödda flickan och håller CPAP via neopuff. Flickan är nu 5 minuter gammal och barnmorskan ber dig att sätta 5 min Apgar. Under tiden har barnsjuksköterska från NeoIVA anlänt och hjälper till. Du har tagit över neopuff från barnmorskan. Flickan har en bra andningsdrive med hjälp av CPAP. Ser rosig ut. Ingen extra syrgas. Övervakningsapparaten visar hjärtfrekvens på 135/minut och saturation på 92. Andningsfrekvensen är 75/minut. Du tar flickan till NeoIVA på grund av prematuritet. Sköterskan tar vikt- längd och huvudomfång hos det nyfödda barnet. Flickan väger 1030g. Flickan är ett SGA barn d v s för låg vikt i förhållande till v 34. Barnet läggs i en värmesäng och kopplas upp till övervakning. Flickans pappa följde med till avdelningen. Du tar dig tid att berätta till fadern hur flickan mår aktuellt samt vad som kommer att ske med flickan de närmaste 4-6 timmar. Fråga 7. (3 poäng): Vad berättar du? 15(45)
28-årig kvinna I-gravida, 0-para, blodgrupp A Rh positiv. Kvinnan har varit på kontroll hos mödravården i graviditetsvecka 31+4. Blodtryck som togs var förhöjt. Urinprov visade proteinuri. Hon remitterades till förlossningen. Undersökningen på förlossningen bekräftar fynden. Dessutom visar ultraljudundersökningen att fostret är tillväxthämmat med 29%. För vidare kontroll blir kvinnan inlagd på special-bb. Du planerar att ge kortison (Betapred) intramuskulärt. Du ger Betapred i ett försök att öka lungmognaden hos barnet. Efter två veckor försämras kvinnans tillstånd, hon får huvudvärk och illamående. På grund av kvinnans tillstånd bestämmer sig gynekolog för att sätta igång förlossningen. Kvinnan är nu i vecka 33+5. Fostervatten avgår nästa dag på morgonen. Förlossningen dröjer ytterligare ett dygn till. Flickan föds i vecka 34+0 via partus normalis på kvällen klockan 17.18. Du är jourhavande barnläkare och har nyss tagit över jouren när din sökare piper och du blir kallad till förlossningen. Där står barnmorskan med den nyfödda flickan och håller CPAP via neopuff. Flickan är nu 5 minuter gammal och barnmorskan ber dig att sätta 5 min Apgar. Under tiden har barnsjuksköterska från NeoIVA anlänt och hjälper till. Du har tagit över neopuff från barnmorskan. Flickan har en bra andningsdrive med hjälp av CPAP. Ser rosig ut. Ingen extra syrgas. Övervakningsapparaten visar hjärtfrekvens på 135/minut och saturation på 92. Andningsfrekvensen är 75/minut. Du tar flickan till NeoIVA på grund av prematuritet. Sköterskan tar vikt- längd och huvudomfång hos det nyfödda barnet. Flickan väger 1030g. Flickan är ett SGA barn d v s för låg vikt i förhållande till v 34. Barnet läggs i en värmesäng och kopplas upp till övervakning. Flickans pappa följde med till avdelningen. Du tar dig tid att berätta till fadern hur flickan mår aktuellt samt vad som kommer att ske med flickan de närmaste 4-6 timmar. Du berättar att allmäntillståndet är stabilt, liksom cirkulationen. Behövde hjälp med andningen i början och är fortfarande snabbandad. Övervakas därför. Inget extra syrgasbehov. Har en för låg vikt för åldern och att hon behöver tidig tillmatning. Blodsockerkontroller framöver. Utredning varför flickan är så kraftigt tillväxthämmat kommer göras. Ligger i värmesäng för att hålla kroppstemperatur stabil. Alternativt i känguruvård. Blodsockerkontroller vid 4 timmar ålder visar ett blodsocker på 1,3. Fråga 8. (1 poäng): Vad gör du? 16(45)
28-årig kvinna I-gravida, 0-para, blodgrupp A Rh positiv. Kvinnan har varit på kontroll hos mödravården i graviditetsvecka 31+4. Blodtryck som togs var förhöjt. Urinprov visade proteinuri. Hon remitterades till förlossningen. Undersökningen på förlossningen bekräftar fynden. Dessutom visar ultraljudundersökningen att fostret är tillväxthämmat med 29%. För vidare kontroll blir kvinnan inlagd på special-bb. Du planerar att ge kortison (Betapred) intramuskulärt. Du ger Betapred i ett försök att öka lungmognaden hos barnet. Efter två veckor försämras kvinnans tillstånd, hon får huvudvärk och illamående. På grund av kvinnans tillstånd bestämmer sig gynekolog för att sätta igång förlossningen. Kvinnan är nu i vecka 33+5. Fostervatten avgår nästa dag på morgonen. Förlossningen dröjer ytterligare ett dygn till. Flickan föds i vecka 34+0 via partus normalis på kvällen klockan 17.18. Du är jourhavande barnläkare och har nyss tagit över jouren när din sökare piper och du blir kallad till förlossningen. Där står barnmorskan med den nyfödda flickan och håller CPAP via neopuff. Flickan är nu 5 minuter gammal och barnmorskan ber dig att sätta 5 min Apgar. Under tiden har barnsjuksköterska från NeoIVA anlänt och hjälper till. Du har tagit över neopuff från barnmorskan. Flickan har en bra andningsdrive med hjälp av CPAP. Ser rosig ut. Ingen extra syrgas. Övervakningsapparaten visar hjärtfrekvens på 135/minut och saturation på 92. Andningsfrekvensen är 75/minut. Du tar flickan till NeoIVA på grund av prematuritet. Sköterskan tar vikt- längd och huvudomfång hos det nyfödda barnet. Flickan väger 1030g. Flickan är ett SGA barn d v s för låg vikt i förhållande till v 34. Barnet läggs i en värmesäng och kopplas upp till övervakning. Flickans pappa följde med till avdelningen. Du tar dig tid att berätta till fadern hur flickan mår aktuellt samt vad som kommer att ske med flickan de närmaste 4-6 timmar. Du berättar att allmäntillståndet är stabilt, liksom cirkulationen. Behövde hjälp med andningen i början och är fortfarande snabbandad. Övervakas därför. Inget extra syrgasbehov. Har en för låg vikt för åldern och att hon behöver tidig tillmatning. Blodsockerkontroller framöver. Utredning varför flickan är så kraftigt tillväxthämmat kommer göras. Ligger i värmesäng för att hålla kroppstemperatur stabil. Alternativt i känguruvård. Blodsockerkontroller vid 4 timmar ålder visar ett blodsocker på 1,3. Efter dina åtgärder är blodsockerkontrollerna under resten av natten stabila. De efterföljande timmarna är flickan stillsam men stabilt. Hon har en normal andningsfrekvens mellan 40-60/minut och puls mellan 100-160/minut. Du rapporterar över flickan till dina kollegor nästa morgon. Strax innan lunch söker barnsjuksköterskan läkaren för att flickans andningsfrekvens har ökat till 80/minut. Hon har lätta indragningar och gnyr. Samtidigt verkar hon tröttare. Läkare undersöker henne. Hon är blekrosig, lite mörk runt munnen. Kapillär återfyllnad på 3 sekunder. Saturation 90 på luft. Andningsfrekvens är ökat men normalt andningsljud bilateralt. Vid auskultation av hjärtat hörs ett svagt systoliskt blåsljud med PM på vänster sida parasternalt. Fina femoralispulsar. Undersökning av buken ua. Flickan har en fyrfingerfåra på vänster hand. Fråga 9. (1 poäng): Nämn två olika möjliga orsaker till det försämrade allmäntillståndet hos flickan. 17(45)
28-årig kvinna I-gravida, 0-para, blodgrupp A Rh positiv. Kvinnan har varit på kontroll hos mödravården i graviditetsvecka 31+4. Blodtryck som togs var förhöjt. Urinprov visade proteinuri. Hon remitterades till förlossningen. Undersökningen på förlossningen bekräftar fynden. Dessutom visar ultraljudundersökningen att fostret är tillväxthämmat med 29%. För vidare kontroll blir kvinnan inlagd på special-bb. Du planerar att ge kortison (Betapred) intramuskulärt. Du ger Betapred i ett försök att öka lungmognaden hos barnet. Efter två veckor försämras kvinnans tillstånd, hon får huvudvärk och illamående. På grund av kvinnans tillstånd bestämmer sig gynekolog för att sätta igång förlossningen. Kvinnan är nu i vecka 33+5. Fostervatten avgår nästa dag på morgonen. Förlossningen dröjer ytterligare ett dygn till. Flickan föds i vecka 34+0 via partus normalis på kvällen klockan 17.18. Du är jourhavande barnläkare och har nyss tagit över jouren när din sökare piper och du blir kallad till förlossningen. Där står barnmorskan med den nyfödda flickan och håller CPAP via neopuff. Flickan är nu 5 minuter gammal och barnmorskan ber dig att sätta 5 min Apgar. Under tiden har barnsjuksköterska från NeoIVA anlänt och hjälper till. Du har tagit över neopuff från barnmorskan. Flickan har en bra andningsdrive med hjälp av CPAP. Ser rosig ut. Ingen extra syrgas. Övervakningsapparaten visar hjärtfrekvens på 135/minut och saturation på 92. Andningsfrekvensen är 75/minut. Du tar flickan till NeoIVA på grund av prematuritet. Sköterskan tar vikt- längd och huvudomfång hos det nyfödda barnet. Flickan väger 1030g. Flickan är ett SGA barn d v s för låg vikt i förhållande till v 34. Barnet läggs i en värmesäng och kopplas upp till övervakning. Flickans pappa följde med till avdelningen. Du tar dig tid att berätta till fadern hur flickan mår aktuellt samt vad som kommer att ske med flickan de närmaste 4-6 timmar. Du berättar att allmäntillståndet är stabilt, liksom cirkulationen. Behövde hjälp med andningen i början och är fortfarande snabbandad. Övervakas därför. Inget extra syrgasbehov. Har en för låg vikt för åldern och att hon behöver tidig tillmatning. Blodsockerkontroller framöver. Utredning varför flickan är så kraftigt tillväxthämmat kommer göras. Ligger i värmesäng för att hålla kroppstemperatur stabil. Alternativt i känguruvård. Blodsockerkontroller vid 4 timmar ålder visar ett blodsocker på 1,3. Efter dina åtgärder är blodsockerkontrollerna under resten av natten stabila. De efterföljande timmarna är flickan stillsam men stabilt. Hon har en normal andningsfrekvens mellan 40-60/minut och puls mellan 100-160/minut. Du rapporterar över flickan till dina kollegor nästa morgon. Strax innan lunch söker barnsjuksköterskan läkaren för att flickans andningsfrekvens har ökat till 80/minut. Hon har lätta indragningar och gnyr. Samtidigt verkar hon tröttare. Läkare undersöker henne. Hon är blekrosig, lite mörk runt munnen. Kapillär återfyllnad på 3 sekunder. Saturation 90 på luft. Andningsfrekvens är ökat men normalt andningsljud bilateralt. Vid auskultation av hjärtat hörs ett svagt systoliskt blåsljud med PM på vänster sida parasternalt. Fina femoralispulsar. Undersökning av buken ua. Flickan har en fyrfingerfåra på vänster hand. Din kollega vill ha en säker infart på flickan. Han/hon försöker sätta katetrarna i navelkärlen. Fråga 10. (2 poäng): Hur många kärl finns det vanligtvis och hur ser fördelningen ut? 18(45)
28-årig kvinna I-gravida, 0-para, blodgrupp A Rh positiv. Kvinnan har varit på kontroll hos mödravården i graviditetsvecka 31+4. Blodtryck som togs var förhöjt. Urinprov visade proteinuri. Hon remitterades till förlossningen. Undersökningen på förlossningen bekräftar fynden. Dessutom visar ultraljudundersökningen att fostret är tillväxthämmat med 29%. För vidare kontroll blir kvinnan inlagd på special-bb. Du planerar att ge kortison (Betapred) intramuskulärt. Du ger Betapred i ett försök att öka lungmognaden hos barnet. Efter två veckor försämras kvinnans tillstånd, hon får huvudvärk och illamående. På grund av kvinnans tillstånd bestämmer sig gynekolog för att sätta igång förlossningen. Kvinnan är nu i vecka 33+5. Fostervatten avgår nästa dag på morgonen. Förlossningen dröjer ytterligare ett dygn till. Flickan föds i vecka 34+0 via partus normalis på kvällen klockan 17.18. Du är jourhavande barnläkare och har nyss tagit över jouren när din sökare piper och du blir kallad till förlossningen. Där står barnmorskan med den nyfödda flickan och håller CPAP via neopuff. Flickan är nu 5 minuter gammal och barnmorskan ber dig att sätta 5 min Apgar. Under tiden har barnsjuksköterska från NeoIVA anlänt och hjälper till. Du har tagit över neopuff från barnmorskan. Flickan har en bra andningsdrive med hjälp av CPAP. Ser rosig ut. Ingen extra syrgas. Övervakningsapparaten visar hjärtfrekvens på 135/minut och saturation på 92. Andningsfrekvensen är 75/minut. Du tar flickan till NeoIVA på grund av prematuritet. Sköterskan tar vikt- längd och huvudomfång hos det nyfödda barnet. Flickan väger 1030g. Flickan är ett SGA barn d v s för låg vikt i förhållande till v 34. Barnet läggs i en värmesäng och kopplas upp till övervakning. Flickans pappa följde med till avdelningen. Du tar dig tid att berätta till fadern hur flickan mår aktuellt samt vad som kommer att ske med flickan de närmaste 4-6 timmar. Du berättar att allmäntillståndet är stabilt, liksom cirkulationen. Behövde hjälp med andningen i början och är fortfarande snabbandad. Övervakas därför. Inget extra syrgasbehov. Har en för låg vikt för åldern och att hon behöver tidig tillmatning. Blodsockerkontroller framöver. Utredning varför flickan är så kraftigt tillväxthämmat kommer göras. Ligger i värmesäng för att hålla kroppstemperatur stabil. Alternativt i känguruvård. Blodsockerkontroller vid 4 timmar ålder visar ett blodsocker på 1,3. Efter dina åtgärder är blodsockerkontrollerna under resten av natten stabila. De efterföljande timmarna är flickan stillsam men stabilt. Hon har en normal andningsfrekvens mellan 40-60/minut och puls mellan 100-160/minut. Du rapporterar över flickan till dina kollegor nästa morgon. Strax innan lunch söker barnsjuksköterskan läkaren för att flickans andningsfrekvens har ökat till 80/minut. Hon har lätta indragningar och gnyr. Samtidigt verkar hon tröttare. Läkare undersöker henne. Hon är blekrosig, lite mörk runt munnen. Kapillär återfyllnad på 3 sekunder. Saturation 90 på luft. Andningsfrekvens är ökat men normalt andningsljud bilateralt. Vid auskultation av hjärtat hörs ett svagt systoliskt blåsljud med PM på vänster sida parasternalt. Fina femoralispulsar. Undersökning av buken ua. Flickan har en fyrfingerfåra på vänster hand. Din kollega vill ha en säker infart på flickan. Han/hon försöker sätta katetrarna i navelkärlen. Läkaren får in navelvenkatetern men ingen navelartärkateter. Prover tas i samband med katetersättning, som visade förhöjt CRP på 75. Flickan blir insatt på antibiotika. Fråga 11. (2 poäng): Vilka är de vanligaste bakterierna för infektioner hos nyfödda barn? 19(45)
28-årig kvinna I-gravida, 0-para, blodgrupp A Rh positiv. Kvinnan har varit på kontroll hos mödravården i graviditetsvecka 31+4. Blodtryck som togs var förhöjt. Urinprov visade proteinuri. Hon remitterades till förlossningen. Undersökningen på förlossningen bekräftar fynden. Dessutom visar ultraljudundersökningen att fostret är tillväxthämmat med 29%. För vidare kontroll blir kvinnan inlagd på special-bb. Du planerar att ge kortison (Betapred) intramuskulärt. Du ger Betapred i ett försök att öka lungmognaden hos barnet. Efter två veckor försämras kvinnans tillstånd, hon får huvudvärk och illamående. På grund av kvinnans tillstånd bestämmer sig gynekolog för att sätta igång förlossningen. Kvinnan är nu i vecka 33+5. Fostervatten avgår nästa dag på morgonen. Förlossningen dröjer ytterligare ett dygn till. Flickan föds i vecka 34+0 via partus normalis på kvällen klockan 17.18. Du är jourhavande barnläkare och har nyss tagit över jouren när din sökare piper och du blir kallad till förlossningen. Där står barnmorskan med den nyfödda flickan och håller CPAP via neopuff. Flickan är nu 5 minuter gammal och barnmorskan ber dig att sätta 5 min Apgar. Under tiden har barnsjuksköterska från NeoIVA anlänt och hjälper till. Du har tagit över neopuff från barnmorskan. Flickan har en bra andningsdrive med hjälp av CPAP. Ser rosig ut. Ingen extra syrgas. Övervakningsapparaten visar hjärtfrekvens på 135/minut och saturation på 92. Andningsfrekvensen är 75/minut. Du tar flickan till NeoIVA på grund av prematuritet. Sköterskan tar vikt- längd och huvudomfång hos det nyfödda barnet. Flickan väger 1030g. Flickan är ett SGA barn d v s för låg vikt i förhållande till v 34. Barnet läggs i en värmesäng och kopplas upp till övervakning. Flickans pappa följde med till avdelningen. Du tar dig tid att berätta till fadern hur flickan mår aktuellt samt vad som kommer att ske med flickan de närmaste 4-6 timmar. Du berättar att allmäntillståndet är stabilt, liksom cirkulationen. Behövde hjälp med andningen i början och är fortfarande snabbandad. Övervakas därför. Inget extra syrgasbehov. Har en för låg vikt för åldern och att hon behöver tidig tillmatning. Blodsockerkontroller framöver. Utredning varför flickan är så kraftigt tillväxthämmat kommer göras. Ligger i värmesäng för att hålla kroppstemperatur stabil. Alternativt i känguruvård. Blodsockerkontroller vid 4 timmar ålder visar ett blodsocker på 1,3. Efter dina åtgärder är blodsockerkontrollerna under resten av natten stabila. De efterföljande timmarna är flickan stillsam men stabilt. Hon har en normal andningsfrekvens mellan 40-60/minut och puls mellan 100-160/minut. Du rapporterar över flickan till dina kollegor nästa morgon. Strax innan lunch söker barnsjuksköterskan läkaren för att flickans andningsfrekvens har ökat till 80/minut. Hon har lätta indragningar och gnyr. Samtidigt verkar hon tröttare. Läkare undersöker henne. Hon är blekrosig, lite mörk runt munnen. Kapillär återfyllnad på 3 sekunder. Saturation 90 på luft. Andningsfrekvens är ökat men normalt andningsljud bilateralt. Vid auskultation av hjärtat hörs ett svagt systoliskt blåsljud med PM på vänster sida parasternalt. Fina femoralispulsar. Undersökning av buken ua. Flickan har en fyrfingerfåra på vänster hand. Din kollega vill ha en säker infart på flickan. Han/hon försöker sätta katetrarna i navelkärlen. Läkaren får in navelvenkatetern men ingen navelartärkateter. Prover tas i samband med katetersättning, som visade förhöjt CRP på 75. Flickan blir insatt på antibiotika. Fråga 12. (3 poäng): Vid utskrivningen frågar föräldrarna hur länge man, enligt föräldraförsäkringen, får stanna hemma och med vilken ersättning. Förklara hur föräldraförsäkringen är uppbyggd. 20(45)
Inga, 82 år (Max 25 poäng) Inga Stormhatt, 82 år kommer in akut med en högersidig höftfraktur. Du är primärjour på kirurgen. Hon är på besök här i Linköping, bor annars i Sala. Hon berättar, att när hon var på väg till köket så snurrade till i huvudet och hon vaknade upp golvet, med smärtor i höger ben. Inga tar medicin för högt blodtryck och hjärtsvikt. Dessutom tar hon Waran, oklart för vad. Fråga 1. (3 poäng): Vad kan vara orsaken till att det snurrade till i huvudet på Inga? 21(45)
Inga Stormhatt, 82 år kommer in akut med en högersidig höftfraktur. Du är primärjour på kirurgen. Hon är på besök här i Linköping, bor annars i Sala. Hon berättar, att när hon var på väg till köket så snurrade till i huvudet och hon vaknade upp golvet, med smärtor i höger ben. Inga tar medicin för högt blodtryck och hjärtsvikt. Dessutom tar hon Waran, oklart för vad. Fråga 2. (6 poäng): Du vill utreda Ingas hjärtproblem innan operation. Vad gör du? 22(45)
Inga Stormhatt, 82 år kommer in akut med en högersidig höftfraktur. Du är primärjour på kirurgen. Hon är på besök här i Linköping, bor annars i Sala. Hon berättar, att när hon var på väg till köket så snurrade till i huvudet och hon vaknade upp golvet, med smärtor i höger ben. Inga tar medicin för högt blodtryck och hjärtsvikt. Dessutom tar hon Waran, oklart för vad. Fråga 3. (2 poäng): Någon ytterligare undersökning du vill göra? 23(45)
Inga Stormhatt, 82 år kommer in akut med en högersidig höftfraktur. Du är primärjour på kirurgen. Hon är på besök här i Linköping, bor annars i Sala. Hon berättar, att när hon var på väg till köket så snurrade till i huvudet och hon vaknade upp golvet, med smärtor i höger ben. Inga tar medicin för högt blodtryck och hjärtsvikt. Dessutom tar hon Waran, oklart för vad. Fråga 4. (2 poäng): Vad detekterar troponin T och NT-proBNP? 24(45)
Inga Stormhatt, 82 år kommer in akut med en högersidig höftfraktur. Du är primärjour på kirurgen. Hon är på besök här i Linköping, bor annars i Sala. Hon berättar, att när hon var på väg till köket så snurrade till i huvudet och hon vaknade upp golvet, med smärtor i höger ben. Inga tar medicin för högt blodtryck och hjärtsvikt. Dessutom tar hon Waran, oklart för vad. Alla blodprover är normala förutom INR. Du ser på EKG att Inga har förmaksflimmer. Ultraljudet visar en aortastenos. Ortopedjouren vill operera nästa morgon och har önskat att Inga ska vara i optimalt skick inför operation. Du skriver en konsultremiss till kardiologen och frågar om Ingas hjärtsjukdom är optimalt behandlad inför operation. Det är hon enl. kardiologen. Fråga 5. (1 poäng): INR visar sig vara 2.2, dvs. förhöjt. Du vet att spinalbedövning är den vanligaste bedövningen vid höftkirurgi och att anestesiologen vill ha ett normalt INR. Varför bör INR vara normaliserat? 25(45)
Inga Stormhatt, 82 år kommer in akut med en högersidig höftfraktur. Du är primärjour på kirurgen. Hon är på besök här i Linköping, bor annars i Sala. Hon berättar, att när hon var på väg till köket så snurrade till i huvudet och hon vaknade upp golvet, med smärtor i höger ben. Inga tar medicin för högt blodtryck och hjärtsvikt. Dessutom tar hon Waran, oklart för vad. Alla blodprover är normala förutom INR. Du ser på EKG att Inga har förmaksflimmer. Ultraljudet visar en aortastenos. Ortopedjouren vill operera nästa morgon och har önskat att Inga ska vara i optimalt skick inför operation. Du skriver en konsultremiss till kardiologen och frågar om Ingas hjärtsjukdom är optimalt behandlad inför operation. Det är hon enl. kardiologen. Fråga 6. (2 poäng): Operationsdagens morgon är INR fortsatt högt. Vad kan du göra för att normalisera det? 26(45)
Inga Stormhatt, 82 år kommer in akut med en högersidig höftfraktur. Du är primärjour på kirurgen. Hon är på besök här i Linköping, bor annars i Sala. Hon berättar, att när hon var på väg till köket så snurrade till i huvudet och hon vaknade upp golvet, med smärtor i höger ben. Inga tar medicin för högt blodtryck och hjärtsvikt. Dessutom tar hon Waran, oklart för vad. Alla blodprover är normala förutom INR. Du ser på EKG att Inga har förmaksflimmer. Ultraljudet visar en aortastenos. Ortopedjouren vill operera nästa morgon och har önskat att Inga ska vara i optimalt skick inför operation. Du skriver en konsultremiss till kardiologen och frågar om Ingas hjärtsjukdom är optimalt behandlad inför operation. Det är hon enl. kardiologen. Du är med på operation nästa morgon och får erbjudandet att lägga spinalbedövningen eftersom du nyss gått 2 månader på anestesikliniken. Fråga 7. (2 poäng): Vilka förberedande åtgärder på patienten ska vara gjorda innan du lägger spinalbedövningen? (förutom anamnes och lab.prover.) 27(45)
Inga Stormhatt, 82 år kommer in akut med en högersidig höftfraktur. Du är primärjour på kirurgen. Hon är på besök här i Linköping, bor annars i Sala. Hon berättar, att när hon var på väg till köket så snurrade till i huvudet och hon vaknade upp golvet, med smärtor i höger ben. Inga tar medicin för högt blodtryck och hjärtsvikt. Dessutom tar hon Waran, oklart för vad. Alla blodprover är normala förutom INR. Du ser på EKG att Inga har förmaksflimmer. Ultraljudet visar en aortastenos. Ortopedjouren vill operera nästa morgon och har önskat att Inga ska vara i optimalt skick inför operation. Du skriver en konsultremiss till kardiologen och frågar om Ingas hjärtsjukdom är optimalt behandlad inför operation. Det är hon enl. kardiologen. Du är med på operation nästa morgon och får erbjudandet att lägga spinalbedövningen eftersom du nyss gått 2 månader på anestesikliniken. Fråga 8. (3 poäng): Vilka är de hemodynamiska effekterna av en spinalbedövning? 28(45)
Inga Stormhatt, 82 år kommer in akut med en högersidig höftfraktur. Du är primärjour på kirurgen. Hon är på besök här i Linköping, bor annars i Sala. Hon berättar, att när hon var på väg till köket så snurrade till i huvudet och hon vaknade upp golvet, med smärtor i höger ben. Inga tar medicin för högt blodtryck och hjärtsvikt. Dessutom tar hon Waran, oklart för vad. Alla blodprover är normala förutom INR. Du ser på EKG att Inga har förmaksflimmer. Ultraljudet visar en aortastenos. Ortopedjouren vill operera nästa morgon och har önskat att Inga ska vara i optimalt skick inför operation. Du skriver en konsultremiss till kardiologen och frågar om Ingas hjärtsjukdom är optimalt behandlad inför operation. Det är hon enl. kardiologen. Du är med på operation nästa morgon och får erbjudandet att lägga spinalbedövningen eftersom du nyss gått 2 månader på anestesikliniken. Fråga 9. (2 poäng): Resultatet blir att blodtrycket sjunker, vilket kan vara ogynnsamt för Inga. Förklara varför. 29(45)
Inga Stormhatt, 82 år kommer in akut med en högersidig höftfraktur. Du är primärjour på kirurgen. Hon är på besök här i Linköping, bor annars i Sala. Hon berättar, att när hon var på väg till köket så snurrade till i huvudet och hon vaknade upp golvet, med smärtor i höger ben. Inga tar medicin för högt blodtryck och hjärtsvikt. Dessutom tar hon Waran, oklart för vad. Alla blodprover är normala förutom INR. Du ser på EKG att Inga har förmaksflimmer. Ultraljudet visar en aortastenos. Ortopedjouren vill operera nästa morgon och har önskat att Inga ska vara i optimalt skick inför operation. Du skriver en konsultremiss till kardiologen och frågar om Ingas hjärtsjukdom är optimalt behandlad inför operation. Det är hon enl. kardiologen. Du är med på operation nästa morgon och får erbjudandet att lägga spinalbedövningen eftersom du nyss gått 2 månader på anestesikliniken. Fråga 10. (2 poäng): Beskriv hur lokalanestetika verkar på cellulär nivå. 30(45)
Stina, 45 år, (Max 14 poäng) Stina Larsson söker dig på kvinnokliniken för att hon haft en blödning sedan mer än två veckor tillbaka. Hon är 45 år, har fött tre barn och har tidigare haft ganska regelbundna mensblödningar genom åren. Hon har nu en kopparspiral sedan 8 år tillbaka, byttes för 3 år sedan. Fråga 1. (6 poäng): Hur kan du med anamnes och undersökning komma vidare för att differentiera mellan olika möjliga diagnoser? Motivera dina förslag med vilken diagnos Du vill få stöd för eller försöka utesluta! 31(45)
Stina Larsson söker dig på kvinnokliniken för att hon haft en blödning sedan mer än två veckor tillbaka. Hon är 45 år, har fött tre barn och har tidigare haft ganska regelbundna mensblödningar genom åren. Hon har nu en kopparspiral sedan 8 år tillbaka, byttes för 3 år sedan. Du funderar på anovulatorisk blödning, endometrit, graviditet med hotande missfall eller extrauteringraviditet eller en malignitet i första hand i cervix eller corpus. Fråga 2. (2 poäng): Corpuscancer är inte särskilt troligt men vad bör Du göra för att utesluta corpuscancer? 32(45)
Stina Larsson söker dig på kvinnokliniken för att hon haft en blödning sedan mer än två veckor tillbaka. Hon är 45 år, har fött tre barn och har tidigare haft ganska regelbundna mensblödningar genom åren. Hon har nu en kopparspiral sedan 8 år tillbaka, byttes för 3 år sedan. Du funderar på anovulatorisk blödning, endometrit, graviditet med hotande missfall eller extrauteringraviditet eller en malignitet i första hand i cervix eller corpus. Corpuscancer är inte särskilt troligt men Du utför ett vaginalt ultraljud och ser en ganska tunn slemhinna som inte inger misstankar på corpuscancer. Du tycker därför inte att Du behöver göra endometriebiopsi eller skrapning. Du finner inga infektionstecken. I anamnesen framgår att Stina haft 7 veckors amenorré innan den nu pågående blödningen startade, som Du nu uppfattar som en anovulatorisk blödning. Fråga 3. (3 poäng): Du ska nu förklara för Stina orsaken till hennes blödningsproblem. Gör det så begripligt men också så korrekt som möjligt. 33(45)
Stina Larsson söker dig på kvinnokliniken för att hon haft en blödning sedan mer än två veckor tillbaka. Hon är 45 år, har fött tre barn och tidigare ganska regelbundna mensblödningar. Hon har nu en kopparspiral sedan 8 år tillbaka, byttes för 3 år sedan. Du funderar på anovulatorisk blödning, endometrit, graviditet med hotande missfall eller extrauteringraviditet eller en malignitet i första hand i cervix eller corpus. Corpuscancer är inte särskilt troligt men Du utför ett vaginalt ultraljud och ser en ganska tunn slemhinna som inte inger misstankar på corpuscancer. Du tycker därför inte att Du behöver göra endometriebiopsi eller skrapning. Du finner inga infektionstecken. I anamnesen framgår att Stina haft 7 veckors amenorré innan den nu pågående blödningen startade, som Du nu uppfattar som en anovulatorisk blödning. Du förklarar att den långa blödningen uppstått för att Stinas äggstockar bildar östrogen men inte har åstadkommit någon ägglossning. Därför har livmoderslemhinnan byggts upp lång tid av östrogen men uppbyggnaden har inte bromsats av progesteron som den borde. Till sist börjar den tjocka slemhinnan blöda p g a cirkulationsinsufficiens. Trots att slemhinnan faller sönder och stöts ut byggs den upp inom andra områden och blödningen kan pågå väldigt länge. Fråga 4. (3 poäng): Hur vill Du nu behandla Stina? Vilka instruktioner ger du henne? Förklara också hur det rimligen kommer att gå med den pågående blödningen. Var så detaljerad och tydlig som du kan. 34(45)
Avslutning Stina får gestagen utskrivet för 10 dagar och Du förklarar att hon ska börja direkt och ska fortsätta i 10 dagar. Detta synkroniserar slemhinnan till en sekrationsslemhinna. När hon sedan slutar med gestegenet ger detta samma signaler till endometriet som normalt i slutet av menscykeln och den stöts ut synkront. Hon kommer alltså att få en relativt normal men efter avslutad gestagen behandling. 35(45)
Emma, 29 år. (Max 20 poäng) Tjugonioåriga Emma Larsson väntar sitt första barn tillsammans med Rudolfo. Rudolfo har en 15-årig dotter i en tidigare relation och under den graviditeten gjorde man ett fostervattenprov. Han känner till att det numera finns andra metoder och har hört talas om något som kallas KUB. Fråga 1. (2 poäng): Vad är detta och när/hur genomförs undersökningen? 36(45)
Tjugonioåriga Emma Larsson väntar sitt första barn tillsammans med Rudolfo. Rudolfo har en 15-årig dotter i en tidigare relation och under den graviditeten gjorde man ett fostervattenprov. Han känner till att det numera finns andra metoder och har hört talas om något som kallas KUB. KUB är en kombination av ultraljud och biokemiska markörer och genomförs under graviditetsvecka 11-14. En riskestimat räknas fram med nackuppklarning, provsvar och mammans ålder som utgångspunkter. Traditionellt har man tidigare använt invasiva metoder för fosterdiagnostik. Fråga 2. (1 poäng): Vilka invasiva metoder står till buds? 37(45)
Tjugonioåriga Emma Larsson väntar sitt första barn tillsammans med Rudolfo. Rudolfo har en 15-årig dotter i en tidigare relation och under den graviditeten gjorde man ett fostervattenprov. Han känner till att det numera finns andra metoder och har hört talas om något som kallas KUB. KUB är en kombination av ultraljud och biokemiska markörer och genomförs under graviditetsvecka 11-14. En riskestimat räknas fram med nackuppklarning, provsvar och mammans ålder som utgångspunkter. Traditionellt har man tidigare använt invasiva metoder för fosterdiagnostik. Fråga 3. (2 poäng): Hur skiljer sig KUB från amniocentes/chorionvillibiopsi när det gäller möjlighet att upptäcka Downs syndrom samt eventuella risker, och hur används metoderna idag? 38(45)
Tjugonioåriga Emma Larsson väntar sitt första barn tillsammans med Rudolfo. Rudolfo har en 15-årig dotter i en tidigare relation och under den graviditeten gjorde man ett fostervattenprov. Han känner till att det numera finns andra metoder och har hört talas om något som kallas KUB. KUB är en kombination av ultraljud och biokemiska markörer och genomförs under graviditetsvecka 11-14. En riskestimat räknas fram med nackuppklarning, provsvar och mammans ålder som utgångspunkter. Traditionellt har man tidigare använt invasiva metoder för fosterdiagnostik. KUB har bra sens och spec men vid avvikande resultat går man vidare med amniocentes/cvs för att verifiera eller utesluta diagnos. Risken för missfall vid invasiv åtgärd är ca 0,5-1% och i Emmas fall var den skattade risken efter KUB betydligt mycket lägre varför ytterligare undersökningar inte ansågs nödvändiga. Emma skrevs in i mödravården och gick på sina planerade kontroller. Fråga 4. (3 poäng): Beskriv det svenska mödravårdsprogrammet och förklara varför det ser ut som det gör. 39(45)