Länsstyrelsen Västernorrland 2009:20 Kartläggning av förekomst av hot och våld i verksamheter enligt LSS och SoL Västernorrlands län 2006-2007
2 (12)
701-8091-08 Förord Länsstyrelsen skall inom länet följa tillämpningen av lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och se till att socialnämnder/motsvarande fullgör sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Länsstyrelsen har under år 2008 genomfört tillsyn beträffande förekomst av hot och våld respektive om enskilda personer har utsatt sig för allvarliga självskadebeteenden eller andra allvarliga risker som fordrat ingripanden från personal. Resultatet av enkätundersökningen redovisas i denna rapport som har sammanställts av socialkonsulenterna Elisabeth Högberg och Christina Nordahl Sahlin. September 2009 Chanett Edlund Avdelningschef Välfärdsavdelningen
4 (12)
5 (12) LÄNSSTYRELSEN VÄSTERNORRLAND ISSN 1403-624X Innehållsförteckning Kartläggning av förekomst av hot och våld i verksamheter enligt LSS och SoL i Västernorrlands län under åren 2006-2007 Inledning.. 7 Bakgrund. 7 Syfte... 9 Kartläggningen... 9 Resultat.. 10 Länsstyrelsens kommentarer... 12
6 (12)
7 (12) Inledning Länsstyrelsen har enligt 26 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade tillsyn över LSS - verksamheten i länet. Länsstyrelsen skall härvid följa socialnämndernas tillämpning av LSS och även i övrigt se till att socialnämnderna fullgör sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Bakgrund Socialstyrelsen fick i januari 2008 uppgifter från länsstyrelsen i Uppsala län om användningen av tvång och frihetsbegränsning i s.k. beteendeterapeutiska metoder i sociala verksamheter. Vad som nämnts är holding, timeout, nedläggning/kontrolltagning m.m. Dessa uppgifter ledde till att Socialstyrelsen initierade en nationell kartläggning för att ta reda på förekomsten av tvångs - och frihetsinskränkande åtgärder. Kartläggningen omfattar en enkät till länsstyrelserna och en studie av de tillsynsbeslut som länsstyrelserna bifogade. För att länsstyrelsen ska få kännedom om hur vanligt förekommande självskadebeteenden och hot och våldsituationer är inom LSS-verksamheter och vissa SoL-verksamheter i Västernorrlands län har en tillsyn genomförts i form av en kartläggning. Denna kartläggning har gjorts i enkätform och avser förekomst av hot och våld respektive om enskilda personer har utsatt sig för allvarliga självskadebeteenden eller andra allvarliga risker som fordrat ingripanden från personal. Tillsynen omfattar verksamheter enligt LSS respektive SoL både i kommunal och enskild regi, som vänder sig till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. De verksamheter som avses är bostad med särskild service enligt SoL, bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt LSS, korttidsvistelse i form av korttidshem enligt LSS samt hem för vård eller boende enligt SoL (HVB). Tillsynen har genomförts i form av en kartläggning, som gjorts med hjälp av en enkät som har besvarats på enhetsnivå av enhetschefer/ områdeschefer. 146 verksamheter i länet har besvarat enkäten. Vad säger lag och föreskrift? Frivillighet är grunden för insatser både enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Detta innebär att inga åtgärder får vidtas mot den enskildes vilja såvida det inte är fråga om någon form av tvångsvård, vilket regleras i särskilda lagar, LPT, LRV, LVU, LSU och LVM. Insatser enligt LSS och SoL för personer med funktionsnedsättning ska präglas av respekt för individen, alla människors lika värde, självbestämmande och integritet. Varje medborgare är enligt regeringsformen grundlagsskyddad mot frihetsberövningar och andra frihetsinskränkningar. Detta skydd kan inskränkas med stöd av lag, men det finns ingen sådan inskränkande reglering när det gäller verksamhet enligt LSS eller SoL. Frihetsinskränkningar eller tvång får alltså inte företas och sådana handlingar är straffbelagda enligt Brottsbalken. Det finns en generell ansvarsfrihetsregel i Brottsbalken (BrB), nödrättsregeln enligt 24 kap 4. Denna regel gäller generellt för handlingar som annars hade varit brottsliga och innebär att den är fri från straffrättsligt ansvar som handlar i nöd för att avvärja fara för liv eller hälsa.
8 (12) Nödrättsregeln är avsedd att tillämpas endast i undantagsfall. Gärningen måste dock vara försvarlig med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt. Ett exempel på en nödrättssituation är då någon hindrar en person som är starkt förvirrad att ensam ge sig ut då personen kan befaras hamna vilse och utsätta sig för risk att förfrysa eller skada sig i trafiken. Nödrätten får emellertid inte ligga till grund för rutinmässiga ingripanden. I 3 kap. 3 SoL framgår att insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. I 6 LSS framgår att verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. Bestämmelser avseende kvalitetsarbete finns reglerat i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS, SOSFS 2006:11 (S). I 14 kap 1 SoL framgår att var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. I 14 kap 2 SoL framgår att var och en som är verksam inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder ska vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild ska genast anmäla detta till socialnämnden. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, ska nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten. I 24 a LSS framgår att var och en som fullgör uppgifter enligt denna lag ska vaka över att de personer som får insatser enligt lagen får gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande som rör en enskild som får insats enligt denna lag ska genast anmäla detta till den eller de nämnder som avses i 22. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål ska nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten. Anmälan enligt Lex Sarah finns reglerat i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av 14 kap 2 SoL och 24 a LSS, SOSFS 2008:10 (S) respektive 2008:11 (S).
9 (12) Syfte Syftet med den aktuella kartläggningen är att länsstyrelsen ska få kännedom om hur vanligt förekommande självskadebeteenden och hot och våldsituationer är inom LSSverksamheter och vissa SoL-verksamheter i Västernorrlands län. Utifrån resultatet av denna kartläggning kan det bli aktuellt att, i förekommande fall, genomföra en fördjupad tillsyn i verksamheter där hot och våld respektive allvarliga självskadebeteenden eller andra allvarliga risker förekommer och som fordrat ingripande från personal. Kartläggningen Länsstyrelsen har i slutet av maj 2008 tillställt länets kommuner samt berörda enskilda verksamheter en enkät. Enkäten avsågs ge svar på förekomst av hot och våld respektive om enskilda personer har utsatt sig för allvarliga självskadebeteenden eller andra allvarliga risker som fordrat ingripanden från personal. Enkätsvaren, som avser åren 2006 och 2007, inkom till länsstyrelsen under augusti/september 2008. De frågor som ställdes i enkäten var - Har brukare i er verksamhet utsatt sig för allvarliga självskadebeteenden eller andra allvarliga risker som fordrat ingripanden från personalen? - Har det förekommit hot och våld mellan brukare i verksamheten? - Har det förekommit hot och våld mellan brukare och personal i verksamheten? - Finns skriftliga rutiner för hur personalen ska bemöta en situation när en brukare utsätter sig för allvarligt självskadebeteende eller annan allvarlig risk? - Finns skriftliga rutiner angående hot och våld i verksamheten? - Har personalen fått något stöd med anledning av att hot- och våldssituationer har uppstått i verksamheten? - Vilken typ av stöd har personalen fått?
10 (12) Resultat Med hjälp av enkäten har länsstyrelsen fått svar från totalt 146 olika verksamheter i länet. Verksamheter i form av bostad med särskild service för vuxna enligt LSS står för övervägande delen av svaren. En del av frågorna/delfrågorna i enkäten har inte besvarats av samtliga verksamheter, varför de siffror som redovisas inte alltid stämmer överens med det totala antalet verksamheter som besvarat enkäten. Typ av offentliga och privata verksamheter som besvarat enkäten. 2 11 1 7 14 Bostad med särskild service enligt SoL Bostad med särskild service för barn och ung. enligt LSS Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS HVB enligt SoL 111 Korttidsvistelse utanför den egna hemmet enligt LSS Kollektivboende vuxna Diagram 1. Typ av verksamhet Förekomst av allvarliga självskadebeteenden eller andra allvarliga risker som fordrat ingripande från personal och om det förekommit ofta eller vid enstaka tillfällen Ja Nej Vid enstaka tillfällen Ofta 118 6 Diagram 2. Förekomst 26 19 Diagram 3. Ofta eller vid enstaka tillfällen Av diagrammen 2 och 3 kan utläsas att det i 26 av de 144 verksamheter som besvarat frågan, förekommer allvarliga självskadebeteenden eller andra allvarliga risker som fordrat personals ingripanden. Av dessa verksamheter har sex svarat att det är ofta förekommande och de övriga har svarat att det sker vid enstaka tillfällen.
11 (12) Förekomst av hot och våld mellan brukare i verksamheten och om det förekommit ofta eller vid enstaka tillfällen Ja 112 Nej Vid enstaka tillfällen 3 Ofta Diagram 4. Förekomst 33 30 Diagram 5. Ofta eller vid enstaka tillfällen Av ovanstående diagram framgår att av de 145 verksamheter som besvarat frågan, har det förekommit hot och våld mellan brukare i 33 verksamheter och tre av dessa har svarat att det förekommer ofta och de övriga att det förekommer vid enstaka tillfällen. Förekomst av hot och våld mellan brukare och personal i verksamheten och om det förekommit ofta eller vid enstaka tillfällen Ja Nej Vid enstaka tillfällen Ofta 85 17 60 42 Diagram 6. Förekomst Diagram 7. Ofta eller vid enstaka tillfällen Av diagrammen 6 och 7 kan utläsas att av de 145 verksamheter som besvarat frågan har det förekommit hot och våld mellan brukare och personal i 60 verksamheter. Av dessa verksamheter har 17 svarat att det förekommer ofta och de övriga att det förekommer vid enstaka tillfällen. Skriftliga rutiner för hur personal ska bemöta situationer där brukare utsätter sig för allvarligt självskadebeteende m.m. I aktuell enkät har länsstyrelsen ställt frågan om det finns skriftliga rutiner för hur personal skall bemöta en situation när en brukare utsätter sig för allvarligt självskadebeteende eller annan allvarlig risk. Av de 144 verksamheter som besvarat frågan har 110 verksamheter uppgivit att det saknas skriftliga rutiner för sådana situationer och 34 har svarat att det finns sådana rutiner. Skriftliga rutiner angående hot och våld i verksamheten Då det gäller frågan om det finns skriftliga rutiner angående hot och våld i verksamheten har 116 av de 145 verksamheter som besvarat denna fråga uppgivit att det finns sådana rutiner och 29 har svarat att det saknas.
12 (12) Stöd till personal med anledning av att hot och våldsituationer har uppstått i verksamheten I de fall verksamheterna har uppgivit att personal fått stöd med anledning av att hot och våldsituationer uppstått i verksamheten, har det i de flesta fall avsett handledning kring en viss problematik eller handledning kring en enskild person. Personalen har också fått stöd i form av processhandledning/ grupphandledning eller utbildning. Några få verksamheter har uppgivit att personal fått stöd i form av krisbearbetning. Länsstyrelsens kommentarer Länsstyrelsen har, utifrån resultatet av genomförd enkät, noterat att det i 18 % (26 verksamheter) av de svar som lämnats från tillfrågade verksamheter har uppgivits förekomst av allvarliga självskadebeteenden eller andra allvarliga risker som fordrat personals ingripanden. Av dessa verksamheter har ca.24 % (sex verksamheter) svarat att det förekommit ofta. Länsstyrelsen har vidare noterat att det förefaller vanligare med situationer där det uppstått hot och våld mellan brukare och personal än mellan enskilda brukare. 41 % av verksamheterna (60 verksamheter) har uppgivit att det förekommer hot och våld mellan brukare och personal och av dessa har ca. 28 % (17 verksamheter) uppgivit att det förekommit ofta. Att arbeta med människor med olika funktionsnedsättningar kan ibland innebära att man som personal ställs inför svåra situationer. Detta ställer stora krav på personalens professionalism. Personalen behöver ha kunskap om olika funktionsnedsättningar och dess konsekvenser, förhållningssätt och bemötande. Det krävs också att personal har förmågan att tillgodose den enskildes behov av omvårdnad med respekt för dennes integritet. När det gäller att möta personer med utagerande beteende ställs det speciellt stora krav på personalens bemötande och medvetenhet. De individuella behoven hos den enskilde ska alltid vara vägledande för personalens agerande. Länsstyrelsen får i detta sammanhang betona vikten av att personalen erbjuds nödvändig fortbildning, handledning samt stöd av arbetsledning för att kunna ge den enskilde ett stöd som är anpassat utifrån individuella behov. Med tillgång till anpassad fortbildning och handledning bör, enligt länsstyrelsens bedömning, förutsättningarna bli goda för att många situationer med självskadebeteenden, våld mellan brukare och mellan brukare och personal ska kunna undvikas. Länsstyrelsen konstaterar att det i 80 % av de verksamheter som besvarat frågan finns skriftliga rutiner angående hot- och våldsituationer. I endast ungefär 24 % av verksamheterna (av de som besvarat frågan) uppges att det finns skriftliga rutiner avseende situationer där självskadebeteende förekommer. Länsstyrelsen får understryka vikten av skriftliga rutiner, vilket får anses utgöra ett bra stöd för personal då det gäller både att förebygga och hantera situationer med självskadebeteenden samt hot och våld.