INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP Riktlinjer för Forskningsöversikt vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap (IKI) Kandidat-/Magisteruppsats/ Självständigt arbete (examensarbete) 15 hp Kost-/Idrottsvetenskap Alla program Grundnivå/Avancerad nivå Rev 2018-03-21 1
Innehållsförteckning Riktlinjer kring innehåll och formalia... 3 Examensarbetets innehåll... 3 Titel... 3 Sammanfattning... 4 Förord... 4 Introduktion... 4 Bakgrund... 5 Metod... 6 Resultat... 7 Diskussion... 7 Referenser... 8 Examensarbetets formalia... 9 Språkhantering... 9 Tabeller och figurer... 10 Typsnitt, sidnumrering och bilagor... 11 Titelsida och Försättsblad... 12 Rubriker... 12 Innehållsförteckning... 13 Förord... 13 Referenslista... 14 Granskningsseminarium... 14 2
Riktlinjer kring innehåll och formalia En forskningsöversikt är en systematisk, metodisk och kritisk granskning av litteratur utifrån ett vetenskapligt syfte. Litteraturen som granskas utgörs av vetenskaplig litteratur, dvs artiklar i vetenskapliga tidskrifter samt doktorsavhandlingar. Examensarbeten behandlar två grundläggande aspekter, dels innehåll och dels formalia. För godkännande fordras viss kvalitet på både innehåll och form. Examensarbetets innehåll visar sig framförallt i problemformulering, syfte, frågeställningar, metodbeskrivning samt diskussion. Examensarbetets form visar sig i yttre struktur och disposition, logiskt sammanhang och läsvänlighet. Först presenteras IKI:s rekommendationer om vad examensarbetet bör innehålla och därefter rekommendationer för formalia samt vissa formella krav som måste följas vid examensarbeten 15 hp. Om det är ett formellt krav så anges detta med ordet ska i fetstil. Examensarbetets innehåll Att exakt ange ett examensarbete innehåll dvs. vad de olika delarna ska innehålla är svårt. Beroende på val av ämne, typ av forskningsöversikt, val av metoder så kan ett examensarbete utformas på olika sätt. Nedan följer de rubriker som bör vara med i examensarbetet samt ordningen mellan dem. Vilka underrubriker som är lämpliga samt ordningen mellan dem varierar naturligtvis beroende på innehåll. Därefter följer en beskrivning av hur respektive avsnitt under dessa rubriker kan utformas. Titel, undertitel Abstract Förord Innehållsförteckning Inledning Syfte ev frågeställningar Bakgrund Metod Resultat Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsatser och Implikationer Referenslista Bilagor Titel Även om titeln kommer först i examensarbetet är det oftast det sista som formuleras. Ett tips är att tänka på att titeln ska vara informativ och spegla innehållet men inte vara för lång (10-12 ord). Den kan gärna formuleras lite kortfattat i en överrubrik med en förklarande underrubrik. Titeln ska helst vara innovativ och samtidigt innehålla såväl problemområde, metod som studieobjekt.
Sammanfattning Här sammanfattas examensarbetet i sin helhet på ett intresseväckande sätt. Den ska vara kortfattad så att läsaren snabbt kan bilda sig en uppfattning om innehållet och skrivs i preteritum. I sammanfattningen ska problemformulering, syfte, metod, de viktigaste resultaten och slutsatserna redovisas, samt rekommendationer för ämnet (t ex Hem- och konsumentkunskap eller Idrott och hälsa) gällande fortsatt forskning. Observera att det som presenteras i sammanfattningen måste återfinnas i arbetet. Lägg tyngdvikt på de egna resultaten och eventuella slutsatser (se vidare under avsnitt om examensarbetets formalia). Sammanfattningen bör omfatta max 250 ord, skrivs i ett sammanhängande stycke och ska inte innehålla referenser. Förord Här kan olika saker som varit viktiga för examensarbetets genomförande skrivas. Exempelvis tack till personer. Om man vill skriva några personliga tankar om arbetet görs det här. Observera att det som ska framgå här är olika författares bidrag till arbetet (se avsnitt om examensarbetets formalia). Introduktion En introduktion fokuserar forskningsproblemet och anledningen till ämnesval och problem. Problemet ska vara kopplat till aktuell forskning samt till aktuell profession, som styrks med referenser. Börja med att introducera läsaren genom att beskriva och motivera det valda problemområdet. Följande frågor är bra att ha som utgångspunkt i sitt tänkande vid avgränsning av forskningsproblem: Vilken ny kunskap kan forskningsöversikten tillföra? Vilken relevans finns dvs. vad är det i litteraturen som pekar på olösta frågor inom detta område och varför är det angeläget ur allmän och eventuell professionell synvinkel? Använd tratt-teknik, dvs. att ni går från det övergripande in på det specifika område som ni vill undersöka. Styrk det ni skriver om med några centrala referenser av betydelse för problemet. Skillnaden mot bakgrundstexten är att här i introduktionen ska läsaren få en övergripande bild av forskningsproblemet. Det handlar inte om att skriva fram varför det är av intresse för just er som studenter att göra denna forskningsöversikt. Det är något som kan skrivas i förordet. Däremot kan det vara kopplat till er blivande yrkesprofession.
Syfte Syftet med studien anges under egen rubrik efter introduktionen. Syftet utgör en vägvisare för såväl litteratursökning och analys som redovisning av resultatet och det ska framgå vilka som berörs av problemet och i vilket sammanhang det är ett problem. Syftet ska vara klart, distinkt och avgränsat. Ju tydligare syftet beskrivs desto lättare är det att genomföra undersökningen. Ett luddigt syfte ger en luddig undersökning. Syftet formuleras i regel om ett flertal gånger eftersom det är en process att få fram det specifika syftet med studien. Det som uttrycks i syftet ska vara den röda tråden i examensarbetet. Syftet ska vara detsamma genom hela examensarbetet dvs. även i sammanfattningen. Syftet bör avgränsas till en eller högst två meningar. Exempel på hur syftet kan formuleras: att genomföra en omfattande översikt, att identifiera kunskapsluckor, kritiskt granska eller sammanställa och identifiera nyckelfrågor. Syftet ska skrivas i presens eller preteritum och formuleras: Syftet med forskningsöversikten är/var att... Frågeställningar Frågeställningar kan med fördel formuleras för att underlätta det fortsatta arbetet. Genom frågeställningar kan eventuellt syftet preciseras och väsentliga aspekter av problemet lyftas fram. Det innebär att frågeställningarna specifikt talar om vad som ska undersökas. Frågeställningarna beskrivs under en egen rubrik, direkt under syftet. Det är viktigt att frågeställningarna utgör aspekter av syftet och att dessa innehållsmässigt inte upprepar ordagrant det som avses i syftet. Bakgrund Bakgrunden inleds med att beskriva det valda ämnet: Vad är skrivet om ämnet? Vilken kunskap finns? Hur har kunskapen utvecklats över tid? Vilka kunskapsluckor finns på området? Bakgrunden ska vara saklig och styrkas med litteratur och vetenskapliga referenser som har övergripande betydelse för problemområdet. Som grund för denna genomgång ligger en litteratursökning där relevanta referenser valts ut. Det är viktigt att ett ganska stort urval av artiklar/abstracts ögnas igenom, däremot ska endast de artiklar som betraktas som värdefulla i sammanhanget vara de som presenteras och diskuteras i texten. Här kan t ex tidigare Review artiklar presenteras, då dessa inte ska ingå i forskningsöversikten. Sträva efter att finna så aktuell och relevant litteratur som möjligt. Det är viktigt att använda originalkällor även om de är äldre. Tänk på att försöka ha en röd tråd genom hela bakgrunden. I bakgrunden kan även viktiga begrepp definieras så att man som läsare förstår vad som menas. Om det är viktigt med en historisk beskrivning av fenomenet kan den ligga som en egen del i bakgrunden. Referenserna ska utgöras av annan litteratur än den som redovisas i forskningsöversiktens resultatdel. Begrepp, modeller och teorier, som är tillämpliga (t ex inom ämnena Hem- och konsumentkunskap eller Idrott och hälsa) samt relevanta för examensarbetet beskrivs under denna rubrik. Vilket teoretiskt perspektiv som väljs beror på arbetets syfte. Teoretisk medvetenhet visar sig genom att författaren kan föra en diskussion om sitt arbete på en teoretisk nivå. Referenslistans innehåll speglar till viss del den teoretiska substansen.
Metod Metoden som ska användas för examensarbetet, är en systematisk forskningsöversikt. Metodbeskrivningen ska omfatta både tillvägagångssätt vid insamlande av data, det vill säga sökningen av vetenskaplig litteratur i olika databaser, och bearbetningen och analysen av data. Metoden ska vara så pass innehållsrik att läsaren kan förstå vad som har gjorts och varför samt innehålla referenser till relevant metodlitteratur där det behövs för att styrka olika val. Datainsamling Utifrån syftet bestäms sökorden, som används för sökning av relevant litteratur i olika databaser. Sökorden utgörs av begrepp som ringar in ämnesområdet för att kunna hitta relevanta artiklar. Under rubriken Datainsamling beskrivs detaljerat hur sökningen av de artiklar och/ avhandlingar som ingår i resultatet gått till. Ange vilka sökord som använts i text och även i tabellen som finns i bilaga 1. Tänk på att testa olika kombinationer av sökord. Redovisa endast de kombinationer som genererar ett relevant urval av artiklar. Det är grundläggande att ange hur sökningen genomförts i de olika databaserna för att visa vilken sökstrategi som använts. Artiklarna som ingår i er forskningsöversikt ska vara refereegranskade och får inte vara review-artiklar. I samband med litteratursökningen görs avgränsningar med hjälp av exklusions- och inklusionskriterier. Viktigt är att tala om vilka som inkluderats och eventuellt vilka som exkluderats. Exklusionskriterier måste vara sakligt underbyggda och motiveras. Läs alltid de sammanfattningar av artiklar som erhållits, titlarna stämmer inte alltid överens med innehållet. Sökstrategin och urvalsprocessen ska även kunna följas i en tabell kallad Sökhistorik (bilaga 1) och flödesschema för söknings- och gallringsprocess (se bilaga 2). Tabellen för sökhistorik (bilaga 1) ska ställas upp i kronologisk ordning med det aktuella datumet först och ska innehålla datum, databasens namn, sökorden, avgränsningarna/limits, de Booleska sökoperatorer 1, som använts. Urvalsprocessen som presenteras i tabellen ska även beskrivas i text. Flödesschemat för söknings- och gallringsprocessen presenteras som figur, i enlighet med bilaga 2, och beskrivs kortfattat i text. Till datainsamlingen hör också att göra en kvalitetsgranskning av de valda artiklarna. En del i kvalitetsgranskning berör etiska överväganden, vilket innebär att ni ska diskutera om de inkluderade artiklarna har tagit hänsyn till etiska spörsmål. Kvalitetsgranskning kan göras med hjälp av bedömningsmallen som presenteras i bilaga 3. Om annan bedömningsmall används skall tydlig referens finnas. Kvalitetsgranskning av de valda artiklarna behöver inte redovisas i tabellform utan skrivs fram och diskuteras i text. 1 Booleska sökoperatorer används i databaser. Genom att kombinera dina sökord på olika sätt kan du avgränsa eller vidga din sökning. Detta gör du genom att använda OCH/ELLER. OCH avgränsar dina träffar. Alla sökorden måste finnas med i träffarna. De flesta söktjänster gör automatiskt en OCH-sökning. Därför är det viktigt att inte skriva för många sökord på en gång. Börja istället med ett eller två sökord och lägg därefter till ett sökord i taget. ELLER breddar din sökning och ger dig fler träffar. Det räcker om ett av sökorden finns med i träffarna. Detta är användbart när du vill söka på synonymer till ditt sökbegrepp (http://www.ub.gu.se/skriva/sokteknik/).
Databearbetning I databearbetningen beskrivs hur materialet har bearbetats. Det är centralt att arbeta systematiskt. Utifrån syftet med forskningsöversikten, försök först att få en överblick över materialet för att sedan finna en struktur för en systematisk och kritisk granskning. En sorts första överblick skapas genom att fylla i tabellen i bilaga 4, kallad Artikelöversikt. Varje del ska presenteras i alfabetisk ordning efter författarnamn. Observera att tabellhuvud ska skrivas på varje ny sida för att underlätta för läsaren. Artikelöversikten ger en första struktur över metod och innehåll, som leder vidare i organisationen av datamaterialet. Strukturen i resultatet kan byggas upp utifrån teman eller kategorier, vilka kan behöva omprövas flera gånger under bearbetningsfasen. En forskningsöversikt ska ge svar på syfte och eventuella frågeställningar. Varje artikel analyseras först var för sig och sedan i relation till helheten, det vill säga det sammanlagda resultatet från de ingående studierna. Databearbetning innebär att det viktigaste innehållet kondenseras, reduceras och fokuseras. Det är grundläggande att framhålla likheter och skillnader mellan de olika studierna. Resultat Det är väsentligt att resultatet presenteras på ett logiskt strukturerat sätt, till exempel genom att det organiseras i teman eller kategorier. Sammanställ resultaten utifrån syftet och eventuella frågeställningar utan inslag av subjektiva värderingar. Använd relevanta underrubriker. Hänvisa/referera till artiklarna som ingår i forskningsöversikten när resultat presenteras. Endast data som har direkt anknytning till syfte och frågeställningar ska redovisas. I en forskningsöversikt redovisas endast de studerade artiklarnas resultat. Ni kan inte referera till artiklarnas bakgrund. Återge resultat från studierna med egna ord. Det är inte korrekt att presentera en artikel i taget, utan artiklarna ska vävas samman (syntetiseras) så att arbetet leder fram till ny kunskap. Resultatet ska ge en översikt över aktuell vetenskaplig kunskap inom området och innehålla en granskning och jämförelse av resultat från olika studier. Försök att eftersträva ett kritiskt granskande förhållningssätt. Diskussion Här ska författarna reflektera över och diskutera resultaten och studien som helhet i ljuset av teori/vetenskapsteori och tidigare forskning och därmed anknyta till relevanta referenser. I diskussionen värderas metod och resultat. Metoddiskussion Diskutera och värdera kritiskt den egna studiens styrkor och svagheter, såsom sökord, sökstrategi, val av inkluderade artiklar utifrån forskningsmetod, ursprungsland och överförbarhet till svenska förhållanden. Det kan vara lämpligt att reflektera över vilka fördelar respektive nackdelar arbetet har i relation till syftet grundat på hur många kvantitativa respektive kvalitativa artiklar som ingår. Diskutera även bearbetning och analys av de inkluderade artiklarna för att stärka studiens trovärdighet. Er värdering och granskning av den vetenskapliga kvaliteten i de inkluderade artiklarna ska också diskuteras.
Resultatdiskussion Efter metoddiskussionen följer en diskussion om studiens resultat mot syfte och ev frågeställningar. Det är nu dags att sätta in resultaten i ett större sammanhang. Tänk noga igenom vad som ska diskuteras då alla delar i resultatet inte behöver diskuteras. Diskussionen ska baseras på studiens resultat och anknyta till teoretisk referensram, litteraturen i bakgrunden och/eller nya referenser samt utmynna i egna väl underbyggda reflektioner. Gör jämförelser med tidigare forskning inom området. Rena spekulationer ska inte finnas med. Tänk på att inte diskutera något som inte presenterats i resultatet. När studiernas resultat motsäger varandra, försök finna anledningar till detta. Det kan t ex. bero på olika fokus för syfte och frågeställningar samt på olikheter i begrepp och metodologi. Forskningsöversikt ska belysa aktuell forskning inom området, och hur tillförlitlig och adekvat den forskningen är samt om det finns kunskapsluckor. Underrubriker kan användas. Slutsatser och implikationer En kortfattad beskrivning av examensarbetets viktigaste resultat som svarar mot studiens syfte presenteras som slutsats. Konklusionen ska täcka huvudresultaten i arbetet. Specifika resultat som är särskilt värda att uppmärksammas kan lyftas fram. Inga referenser skall förekomma. Konklusionen ska utmynna i rekommendationer för fortsatt forskning, praktisk verksamhet och/eller undervisning (t ex för ämnet Hem- och konsumentkunskap eller Idrott och hälsa). Referenser Samtliga källor som hänvisas till i texten ska anges i bokstavsordning i referenslistan. I referenslistan ska de artiklar/avhandlingar som ingår i resultatet markeras med en asterisk * i början av referensen. Skriv enligt APA-LATHUNDEN
Examensarbetets formalia Nedan ges rekommendationer kring formalia för examensarbeten vid IKI. Formella krav för examensarbeten omfattande 15 hp anges med ordet ska. Övrigt är rekommendationer som inte nödvändigtvis måste följas. Språkhantering Examenarbeten ska kunna läsas och förstås av en vid läsekrets. Ni kan välja att skriva examensarbetet på svenska, norska, danska eller engelska. Följande källa, som finns att låna som e-bok på universitetsbiblioteket, rekommenderas när det gäller att skriva korrekt svenska: Språkrådet (2008). Svenska skrivregler (Skrifter utgivna av Språkrådet; 8). Stockholm: Liber. Biblioteket har också elektroniska resurser som kan vara till hjälp. Arbeta med språket så att det blir klart och tydligt utan syftningsfel. Använd gärna stavningsoch grammatikkontrollen i ordbehandlingsprogrammet och låt någon annan läsa arbetet för att ge synpunkter. Korta meningar med subjekt och predikat kan rekommenderas framför långa och krångliga. Undvik att skriva jag/vi och man och meningarna bör inte börja med men eller och. Börja heller inte med en siffra. Kontrollera så att inga särskrivningar finns dvs. att det står rök fritt istället för rökfritt. Se också upp med tempusväxlingar. Notera att metodavsnittet skrivs i preteritum/imperfekt. Förkortningar används sparsamt, men behövs ibland. Förkortningarna anges vid första presentationen inom parentes efter det fullt utskrivna ordet/orden, exempelvis: Riksidrottsförbundet (RF), Statens Offentliga Utredningar (SOU). Därefter kan förkortningen användas i den fortlöpande texten. Oftast skrivs siffror <10 med text. Försök undvika förkortningar i titeln. Var även konsekvent vid användning av förkortningar som t.ex., osv., dvs., pga., mm.. Att skriva akademiskt I skrivandet är det viktigt att använda ett klart, tydligt och korrekt vetenskapligt språk. Examensarbetet bör vara fritt från slang, journalistiska eller amerikaniserade uttryck, som t.ex. den här biten eller starta upp. Tänk också på att vara återhållsam med normativt, personligt och värdeladdat språk. Skriv exempelvis inte vi tycker att metoden fungerade bra, skillnaderna var extremt stora, vi valde intervjuer eftersom vi ville lära oss mer om det. Det är också viktigt att bearbeta informationen och sedan skriva med egna ord, undvik därför att använda för mycket citat. Anledningen är att det är lätt att falla för frestelsen att använda citat som ersättning för egen text när man vill referera. Om det är för uppsatsen viktigt att använda ett specifikt citat från annan litteratur ska det återges ordagrant och sättas inom citattecken. Läsarna behöver inte bara få reda på vad den författare som behandlas säger utan också hur ni tolkar det - ett citat säger ingenting om er förståelse. Av samma anledning (samt förstås risken för plagiat) ska ett referat inte ligga alltför nära originalets ordalydelse och disposition - man bör bearbeta det lästa så att man kan återge det på sitt eget sätt.
Tempus Vanligtvis skrivs examensarbeten och rapporter i presens och/eller preteritum (tidigare kallat imperfekt). I abstract, inledning och metodavsnitt används ofta preteritum, då dessa avsnitt syftar på sådant som redan har skett; I denna forskningsöversikt har det visat sig att I resultat- och diskussionsavsnitt är det dock vanligt att använda presens; I de flesta artiklarna finns exempel på Detta tempus är ofta mer läsvänligt och förstärker känslan av dialog mellan författare och läsare. Pronomen När det gäller användandet av pronomen finns det olika traditioner inom akademiskt skrivande. En del föredrar formuleringar i tredje person och passiv form; I arbetet utfördes en systematisk sökning där sökorden speglade Ibland är det dock nödvändigt att särskilja författarens egna tolkningar, reflektioner, slutsatser etc. och då används formuleringar i första person (jag/vi); När vi hade genomfört första sökningen gjordes en revidering av nyckelord. Det ska dock undvikas att använda sig av första person genomgående i en uppsats, då detta lätt upplevs som alltför subjektivt. Förkortningar Ibland kan det vara praktiskt att använda sig av etablerade förkortningar. Använd helst etablerade och följ en konsekvent princip. Några exempel: a.a. = tidigare anfört arbete, ibid. = (ibidem) på samma ställe, i samma verk (som föregående referens), m.fl. = med flera (om det är fler än tre författare) et al. = (et alia) med flera u.å. = publikation utan angivet årtal för publicering Tabeller och figurer Till figurer räknas alla typer av diagram och bilder. Tabeller och diagram ska numreras löpande: tabell 1, 2, 3 osv. Dessa bör ha självförklarande rubriker, dvs. man bör direkt förstå innehållet i tabellerna/rubrikerna. Fotnoter kan användas för att förklara. Tabellnummer och rubrik ska placeras över tabellen i motsats till figurnummer och rubrik som ska placeras under figuren. Var noga med att ange källa om tabellen/figuren är hämtad från annan skrift. Tabeller och figurer placeras vanligen på första lämpliga plats efter det att de nämnts i texten. Hänvisa genom att till exempel ange: Som framgår av tabell 1... eller Resultatet av enkäten (se figur 3). Kommentera alltid eller lyft fram de viktigaste resultaten i den löpande texten. En tabell eller figur får inte vara okommenterad. Nedan visas exempel på en tabell och en figur (se tabell 1 och figur 1). Lägg märke till att det i tabellen endast förekommer horisontella linjer.
Tabell 1. En översikt av inkluderade forskningsartiklar. Författare (År) Design Urval Syfte Valera, Ruiz, Valdespino & Visioli (2014) Tvärsnitt 136 ashtanga yogautövare. Undersöka prevalensen av ortorexia nervosa bland yogautövare i en förening i Madrid Vanderycken (2011) Tvärsnitt 111 yrkesverksamma inom forskning, prevention, eller behandling av ätstörningar. Undersöka yrkesverksammas åsikter om "nya" syndrom och uppmärksamheten som dessa syndrom får i professionella sammanhang och populärmedia. Rangel, Dukeshire & MacDonald (2011) Explorativ (en grounded theory approach) 52 kvinnor vid fyra olika livsstadier. Utforska vilka faktorer som påverkar matvanor och beteenden bland kvinnor i olika skeden av livet. Figur 1. En syntes av resultatet fördelat på olika nivåer. Typsnitt, sidnumrering och bilagor Format, sidnumrering och bilagenumrering ska utformas enligt följande: Använd typsnittet Times New Roman 12 punkter. Skriv texten med 1,15 radavstånd och blankrad mellan stycken. Sidnumrering görs alltid. Numrera sidorna nertill, mitt på sidan. Börja med att skriva ut sidnummer vid Introduktion. Sidnumrering skrivs ej ut på titelblad, försättsblad och innehållsförteckning (titelsidan har sidnummer 1 men ej utskrivet). Fortsätt sidnumrering löpande genom hela uppsatsen, dvs. sidnumrering fortsätter även på bilagorna. För fler än en bilaga numrera bilagorna löpande enligt 1, 2, 3 högst uppe i högra hörnet. Dessa får en titel. Kalla dem till exempel: Bilaga 1 Tabellöversikt och Bilaga 2 Flödesdiagram. Bilagorna placeras sist i arbetet. På de sidor med bilagor, som innehåller tabeller, kan marginalerna göras mindre dock lägst 1 cm.
Titelsida och Försättsblad Lärarstudenter ska använda titelsida som har ett träd på framsidan. Denna hämtas från: Mall för examensarbete. På försättsbladet ska ett Abstract (skrivet på svenska), max 250 ord, finnas där examensarbetets huvuddelar (motiv, syfte, metod, resultat och slutsats) sammanfattas kort i ett sammanhängande stycke. Fokus är på resultat och slutsats. Underrubriker och referenser ska inte finnas i abstract. Sidnummer ska inte skrivas ut på titelsida och försättsblad. På försättsbladet ska även examensarbetets nyckelord skrivas i bokstavsordning. Nyckelorden är till för att ge en indikation om vad examensarbetet handlar om. Författarnas efternamn skrivs i bokstavsordning. Rubriker Obs, lärarstudenter utgår från sin mall med ett träd på framsidan. Övriga studenter Använd helst inte mer än tre olika rubriknivåer och oavsett hur många som används ska ni alltid börja med rubriknivå ett (1). Mer än 3 rubriknivåer kan göra texten svårläst. De rubriker som beskrivs i början av detta dokument under examensarbetets innehåll är vanliga rubriker i ett examensarbete samt ordningen mellan dem. De följer således en viss logik. Vilka rubriker och underrubriker som är lämpliga samt ordningen mellan dem varierar naturligtvis beroende på innehåll och examensarbetets karaktär. Rubriksnivåer inne i examensarbetet ska utformas enligt anvisning ovan i tabell 1. Observera att det ska vara större avstånd mellan Rubriknivå 1 och brödtexten än mellan Rubriknivå 2 och brödtexten.
Inledning (Rubriknivå 1) (Arial 18 punkter fet) xxx Rubriknivå 2 (Arial, 16 punkter) xxx Rubriknivå 3 (Arial 12 punkter fet) xxx Rubriknivå 4 (Arial, 12 punkter kursiv) xxx Innehållsförteckning Innehållsförteckningen ska få plats på en sida. Det räcker med att visa 2-3 rubriknivåer även om ni har fler i texten. Det finns redan färdiga rubriknivåer i Word så förslaget är att ni använder dessa för att ni automatiskt ska kunna skapa er en innehållsförteckning. Förord Här ska författarnas bidrag till arbetet beskrivas så att det går att särskilja vem som gjort vad om det är mer än en författare. Exempelvis kan det beskrivas så här: Arbetsuppgift Procent utfört av Namn/Namn Planering av studien 50/50 Litteratursökning 50/50 Datainsamling 50/50 Analys 50/50 Skrivande 50/50 Layout 50/50
Referenslista Referenslistan ska börja på en ny sida. Samtliga källor som hänvisas till i texten ska anges i bokstavsordning i referenslistan. I referenslistan ska de artiklar/avhandlingar som ingår i resultatet markeras med en asterisk * i början av referensen. Skriv enligt APA-LATHUNDEN Granskningsseminarium Seminariebehandling av examensarbetet Schema för oppositionen läggs ut på GUL enligt schemat. Obligatorisk närvaro för studenter hela dagen. Bedömningskriterier U Opponenters argument bemöts inte. Diskussionen kännetecknas av bristande saklighet. Bristfällig genomgång av andras uppsatser. Uppenbara brister och förtjänster förbises. Olämplig prioritering av centrala kontra perifera problem. G Opponenters argument bemöts med vetenskaplig argumentation och diskussionen kännetecknas av saklighet. Noggrann genomgång av andras uppsatser, där både förtjänster och tillkortakommanden diskuteras. Relevant prioritering av centrala kontra perifera problem i uppsatsen Syftet med opponeringen Att som opponent tränas i att läsa, förstå, reflektera över, ifrågasätta, ge konstruktiva synpunkter på och diskutera någon annans examensarbete. Att som respondent tränas i att, på ett konstruktivt sätt, ta emot synpunkter på ens eget arbete från andra personer. Tänk på att det är ett förtroende att få läsa och granska ett annat arbete där författarna har lagt ner mycket tid och kraft på sitt examensarbete. De förtjänar därför en noggrann och konstruktiv genomgång. Opponenternas uppgift är att lyfta fram både styrkor och svagheter. Sträva efter att ställa öppna frågor som skapar en intressant diskussion. Att vara opponent kan likställas med att vara en kritisk vän som hjälper till i processen att göra arbetet ännu bättre. Ta stöd i en metodbok för att förbereda en strukturerad diskussion (t ex Backman: Rapporter och uppsatser). Varje arbete ventileras totalt 40 minuter (inom ramen för detta skall övriga seminariedeltagare inkl handledare och examinator även få tid för diskussion) och det är opponenterna som håller reda på tiden. Nedan följer anvisningar för proceduren.
Förfarande vid Granskningsseminarium Ordföranden lämnar över ordet till opponenterna som därefter leder diskussionen. 1. Respondenterna ges först möjlighet att påpeka eventuella felaktigheter (av betydelse) i examensarbetet. 2. Oppositionen inleds med att opponenterna gör en kort sammanfattning av innehållet i examensarbetet (max 5 minuter). 3. Respondenterna ges utrymme för eventuella kommentarer. 4. Opponenterna ger därefter ett allmänt omdöme om arbetet och lyfter i huvudsak fram dess positiva drag (max 5 minuter). 5. Därefter följer huvudmomentet i oppositionen vilket handlar om att opponenterna ställer frågor till respondenterna. Formalia diskuteras normalt inte i detalj utan kan förmedlas till respondenterna efteråt Avsluta samtalet i en positiv anda gärna med en sammanfattning om arbetets styrkor. Håll tiden! (ca 15-20 minuter). 6. Ordföranden ger övriga på seminariet möjlighet att ställa frågor och kommentera (cirka10 minuter)
Sökhistorik Bilaga 1 Tabell X. xxxx Datum Databas Sökord/Limits/Booleska operatörer Antal träffar Lästa abstracts Urval
Prisma 2009 Flow Diagram Bilaga 2 Studenter översätter flödesdiagrammet till svenska utifrån sina egna sökningar. Denna mall utgör ett exempel hur det skulle kunna se ut. Included Eligibility Screening Identification Records identified through database searching (n = 330) Records after duplicates removed (n = 94) Additional records identified through manual searching (n = 1) Records screened (n = 94) Records excluded (n = 81) Full-text articles assessed for eligibility (n = 13) Studies included in literature review (n = 13) Full-text articles excluded, did not fit inclusion criteria (n = 1) Full-text articles included, did fit inclusion criteria (n = 1) Figur 1: Prisma flödesschema för sökning och gallringsprocess (Moher, Liberati, Tetzlaff, Altman, The PRISMA Group, 2009).
Bilaga 3 Bedömningsmall för att mäta studiens kvalitet för artikel X 1. Är hypoteser, syfte och/eller eventuella frågeställningar klart beskrivna? 2. Är problemet och rationalen för studien tydligt beskrivet? 3. Är väsentliga begrepp definierade? 4. Kvalitativ artikel: Får vi kunskap om forskarens förförståelse/perspektiv? 5. Var urvalsstrategin lämplig med tanke på syftet?
För att svara ja bör det framgå tydligt varifrån undersökningsgruppen valdes, vilka som valdes och varför samt hur de valdes ut och varför? Tydliggörs eventuella inklusions- och exklusionskriterier? 6. Kvantitativ artikel: Framgår det tydligt utifrån vilka grunder urvalets storlek bestämdes? 7. Är egenskaperna/karaktäristika hos de deltagare som ingår i studien tydligt beskrivet? 8. Interventionsstudie: Är försökspersonerna randomiserade till interventionsgrupp(er)? Oförmögen att avgöra 9. Interventionsstudie: har interventionen (programmet/en ny form av undervisning etc.) som ska jämföras beskrivits tydligt?
10. Har studien använt en adekvat datainsamlingsmetod? 11. Har vilken typ av instrument som använts (ex enkäter, intervjuguider och observationsscheman) samt tillvägagångssättet vid datainsamlingen tydligt beskrivits? 12. Är den redovisade analysmetoden lämplig? De metoder som används måste vara lämpliga för data. 13. Har etiska aspekter beaktats? 14. Är de viktigaste resultaten av studien tydligt beskrivna?
15. Svarar resultatet mot syftet? 16. Har man tagit hänsyn till eventuella bortfall i resultatet? Om antalet deltagare som droppat av (bortfallet) inte har redovisats, bör man svara att man är oförmögen att avgöra Oförmögen att avgöra 17. Är resultaten praktiskt relevanta?
Artikelöversikt Bilaga 4 Tabell X. xxxx Författare Publikationsår Design Syfte Metod Urval Slutsats