Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning 2004-05



Relevanta dokument
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken

7 Utformning av belysningsanläggning

10 Gaturummets innehåll

4 Separering av gång- och cykeltrafik

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

Regler för vägmarkeringar i Sverige. Peter Aalto

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J

VV publikation 2002:

RAPPORT. Belysningsplan Sjöbo SJÖBO KOMMUN SWECO TRANSPORTSYSTEM AB MALMÖ TRAFIK UPPDRAGSNUMMER

3 Vägräckesändar, övergångar mellan vägräcken samt krockdämpare

3 Val av trafikplatstyper

Gestaltningsprogram för Rikstens Företagspark, del 1, (36-10)

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:

Ansvarsprojektet, övertagande av belysning från våra kommuner. Ska Vägverket ta över all belysning vid gator och vägar?

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

Belysningsplan för offentlig belysning

Vägutformning 94 Del 1

Publikation 2003:73. Rekommendationer för anläggande av golfbanor intill allmän väg

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Väg och Broräcken ur ett arkitektoniskt perspektiv

18 Vägmärken och skyltar i tunnel

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling

Råstablick - ett komplext utbyggnadsområde i Solna Fokus på barriärer, trygghet och buller

Naturstensbeklädnad. lutning 10:1 Betongyta formsatt med smala brädor. Rundad mittpelare. Barriärelement

Mindre buller

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

Vägars och gators utformning

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad

Umeåprojektet Västra Länken Väg E12, delen Röbäck Klockarbäcken, östlig dragning

Samhällsutvecklingsförvaltningen i Arjeplogs kommun. Riktlinjer för skyltning inom Arjeplogs kommun

3 Vägprojektet en översikt

Kap 7 BELYSNING 7.1 LEDANDE DOKUMENT 7.2 LEDNINGAR 7.3 KABELSKYDD 7.4 FUNDAMENT 7.5 STOLPAR 7.6 ARMATURER 7.7 LJUSKÄLLOR 7.8 DRIFT 7.

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

Så här gjorde Falun Borlänge

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

Anläggningsstandard för kommunalt övertagande av vägföreningars huvudmannaskap för allmänna platser i Norrköpings kommun

HASTIGHETSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN Beslutshandling. Komplement till / vidareutveckling av Trafikplan Kungälv från

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Riktlinjer för upplåtelse av offentlig plats

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

GPS för gående. Ökad frihet för personer med funktionsnedsättning och äldre. Electronic Assistance for Disabled and Elderly Pedestrians and Travellers

Antagen KF 96, GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägsäkerhet;

Rätt skylt på rätt plats

Ärendenr:TRV 2014/11500

BELYSNINGSPOLICY FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN

3 Längsgående markeringar

Förändringar i VGU 2015

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Förord, Sökindex, Begreppsförklaringar. Grundvärden

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

2 Belysningsklasser. 2.1 Belysningsteknisk kvalitet. 2.2 Belysningsklasser för vägar och gator

Om överklagande (Bengt Wilde maj 2011)


Vägplan för väg 222 Skurubron Yttrande under utställning

3. Checklista för allmänna platser

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning

Det digitala cykelvägnätet. Fråga Vägdata. Vi vet. Just nu. finns det meter. cykelnät i Skåne. Vägdata en förutsättning för rätt beslut

Självklar parkering 3.0 Gatan talar

Handläggare Datum Diarienummer Menna Hagstroem PLA 2011/ telefon ANTAGANDEHANDLING. Gredelbyvägen

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige

Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp. september 2010

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken


Huddinges bilaga till

ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN

Gestaltningsprogram. Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1

VÄGBELYSNING AB VARMFÖRZINKNING OEFTERGIVLIGA STOLPAR. Z 0611 Condesign Infocom AB

KAPITEL 8 GATUUTRUSTNING

TRAFIKPLATSER. De höga bergskärningarna mellan trafikplatserna Akalla och Häggvik gestaltas med stor omsorg och med arkitektonisk

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen

Föreskrifter för säkerhet vid arbete på väg i Falköpings kommun

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

VÄG 34 / 1050 / 1123 STORA SJÖGESTAD MKB TILL ARBETSPLAN ILLUSTRATIONSPLAN

Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och

VU 94S-2 13 Trafiksignaler 11 (109) 13.4 Utrustning

Bilaga 1. Nya färjeleder i Stockholm, Bergs oljehamn Frihamnen Utredning

Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars

Rävåsskolan GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Cykelplan. Gävle 2010

Analys av förutsättningar för utveckling med mål och förslag till åtgärder

Detaljplan för kontorsbyggnad inom KI, del av Haga 4:35.

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

RAPPORT: Lösningsförslag på fokuserade problem från rapporten Problembeskrivning av trafiksystemet i centrala Piteå

Väg 76 förbi Norrtälje Arbetsplan

Riktlinjer om bygglov för konstnärlig utsmyckning

Riktlinjer för utformning av vägar och gator

Ärendenr: TRV 2012/52688

Transkript:

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatuutrustning 2004-05

Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan Moberg, Vägverket, Bengt Skagersjö, Svenska Kommunförbundet Publikation: 2004:80 Utgivningsdatum: 2004-05 ISSN: 1401-9612 Nyckelord: Grundvärde, dimensioneringsgrund, sektion, vägrum, gaturum, linjeföring, korsning, trafikplats, sidoanläggning, busshållplats, vändplats, rastplats, vägutrustning, gatuutrustning, räcke, krockskydd, viltpassage, viltskydd, vägmarkering, vägkantstolpe, vägmärke, vägvisning, trafiksignal, vägbelysning, gatubelysning, vägtyp, motorväg, mötesfri väg, gångväg, cykelväg, gata, farthinder Distributör: Vägverket, Butiken, 781 87 Borlänge. Telefon 0243-755 00, fax 0243-755 50, e-post: vagverket.butiken@vv.se AB Svensk Byggtjänst, 113 87 Stockholm. Telefon 08-487 11 00, fax 08-457 11 98 e-post: kundtjanst@byggtjanst.se

VÄG- OCH GATUUTRUSTNING Innehåll VÄG- OCH GATUUTRUSTNING...5 1 Allmänt...7 1.1 Gestaltning - generella förutsättningar...7 1.2 Medgällande dokument...9 2 Räcken...11 2.1 Allmänt...11 2.2 Kriterier för behov av räcken...11 2.2.1 Oeftergivligt eller farligt föremål...11 2.2.2 Bankslänt...12 2.2.3 Vertikalt fall...13 2.2.4 Vatten...14 2.2.5 Oskyddade trafikanter...14 2.2.6 Risk- eller skyddsobjekt...14 2.2.7 Räcken i mittremsa...15 2.3 Krav på funktionella egenskaper...16 2.3.1 Trafiksäkerhetskrav...16 2.3.2 Förhöjda räcken...18 2.3.3 Räcken och motorcyklister...19 2.4 Räckes placering i sidled...19 2.4.1 Allmänt...19 2.4.2 Slänträcke...20 2.4.3 Räcken i mittremsa...21 2.4.4 Stödremsa vid sidoräcke...25 2.4.5 Räcke i kombination med kantstöd...26 2.5 Montering av tillsatser på räcken...27 2.6 Räckeslängd...27 2.6.1 Allmänt...27 2.6.2 Utvinklat räcke...28 2.6.3 Långt räcke...29 2.6.4 Räcke nära hinder...32 2.7 Avslutning av räcke...32 2.7.1 Allmänt...32 2.7.2 Förankring...33 2.7.3 Avslutning med vägräckesände eller krockdämpare...33 2.7.4 Räckesavslutning genom nedvinkling och förankring i mark...37 2.7.5 Avslutning med snäv radie...38 2.8 Övergångar mellan olika räckestyper...39 2.8.1 Allmänt...39 2.8.2 Övergång mellan räcke med olika styvhet...39 2.8.3 Övergång med överlappning...43 2.8.4 Öppningsbar övergång...44 2.8.5 Övergång från mitträcke till sidoräcke...44 2.9 Val av räckestyp etc...45 2.9.1 Kriterier för val av räcke...45 2.9.2 Kriterier för val av vägräckesände och krockdämpare...46 VGU VV publikation 2004:80 2004-05 1

VÄG- OCH GATUUTRUSTNING 3 Eftergivlig väg- och gatuutrustning...47 3.1 Allmänt... 47 3.2 Val av bärare av vägutrustning... 49 3.2.1 Allmänt... 49 3.2.2 Hastighetsklass... 49 3.2.3 Energiabsorption... 50 3.2.4 Skaderiskklass... 50 3.2.5 Ofarliga produkter... 50 4 Utrustning för gång- och cykeltrafik...51 4.1 Allmänt... 51 4.1.1 Möblering av gaturummet... 52 4.1.2 Beläggning... 53 4.1.3 Gång- och cykelbanor... 54 5 Sidostängsel...61 6 Viltolycksförebyggande åtgärder...63 6.1 Viltpassager... 65 6.1.1 Arbetsmetodik... 65 6.1.2 Utformning av viltpassager... 67 6.2 Varningsmärken... 76 6.2.1 Användningsområde... 77 6.3 Viltstängsel... 77 6.3.1 Arbetsmetodik... 77 6.3.2 Stängselutformning... 78 6.3.3 Placering längs sträcka... 78 6.3.4 Placering vid vägkorsning... 79 6.3.5 Anslutning till broar... 80 6.3.6 Viltstängsels början och slut... 80 6.3.7 Grindar... 80 6.4 Siktröjning... 81 6.4.1 Siktröjningens utförande... 81 7 Bullerskydd...83 7.1 Vad är buller?... 83 7.1.1 Faktaruta buller... 83 7.2 Faktorer som påverkar bullernivån... 84 7.3 Beräkning och mätning av bullernivåer... 86 7.4 Normer och riktvärden... 87 7.5 Exempel på åtgärder för att minska bullerstörningar... 88 7.5.1 Emissionsbegränsande åtgärder... 88 7.5.2 Immissionsbegränsande åtgärder... 89 7.5.3 Störningsbegränsande åtgärder... 91 7.5.4 Utformning av bulleravskärmningar... 91 7.5.5 Estetisk utformning... 93 7.5.6 Teknisk utformning... 94 7.5.7 Trafiksäkerhet... 95 7.5.8 Reflexion... 95 7.5.9 Avbrott i avskärmning... 96 7.5.10 Gång- och cykelvägar längs bulleravskärmningar... 97 2 VGU VV publikation 2004:80 2004-05

VÄG- OCH GATUUTRUSTNING 7.5.11 Kostnader och underhåll...97 7.5.12 Formella regler...98 8 Bländskydd...99 8.1 Allmänt...99 8.2 Utformning av bländskydd...99 8.2.1 Bländskyddets höjd...99 8.2.2 Bländskyddets avskärmningsvinkel...99 8.3 Placering...100 Bilaga 1 Förklaring av standarder för funktionsprovning av vägutrustning...101 1 Allmänt...101 1.1 Begrepp...101 2 Vägräcken...101 2.1 Begrepp...101 3 Vägräckesändar, övergångar mellan vägräcken samt krockdämpare...102 3.1 Begrepp...102 3.2 Hastighetsklass...102 3.3 Utböjningsklass, vägräckesändar...103 3.4 Utböjningsklass, krockdämpare...104 3.5 Fordonsrörelseklass...105 4 Provning och utvärdering av eftergivlighet...106 4.1 Allmänt...106 4.2 Energiabsorption...106 4.3 Skaderiskklass...106 4.4 Produktfamiljer...107 Bilaga 2 Medgällande dokument...109 VGU VV publikation 2004:80 2004-05 3

VÄG- OCH GATUUTRUSTNING VÄG- OCH GATUUTRUSTNING VGU VV publikation 2004:80 2004-05 5

VÄG- OCH GATUUTRUSTNING 1 Allmänt 1 Allmänt Vägutrustning är sådana väganordningar som är avsedda för skydd, belysning, trafikstyrning eller information. Till vägutrustning räknas inte utsmyckning, reklam, väderskydd eller övervakningskameror. Till Vägutrustning räknas till exempel vägräcken, vägräckesändar och krockdämpare, vägmärken, belysningsanordningar, trafiksignaler, bullerskärmar, hjälptelefoner, vägmarkeringar, kantstolpar, stängsel, fotgängarräcken och bländskydd. Denna del av VGU innehåller projekteringsråd och krav på funktionella egenskaper, bl.a. trafiksäkerhetskrav, för vägutrustning. Projekteringsråd för vägmärken inklusive variabla meddelandeskyltar beskrivs i del Vägmärken och i Handbok vägmärken (Vägverket), för belysningsanordningar i del Väg- och gatubelysning, för väg- och vägkantsmarkeringar i del Vägmarkering och vägkantsutmärkning och för trafiksignaler i del Trafiksignaler. Projekteringsråd för vägutrustning i anslutning till korsning med spår behandlas översiktligt i del Korsningar. Provning av vägutrustnings trafiksäkerhetssegenskaper vid påkörning skall utföras enligt fastställd provningsstandard samt, i förekommande fall, enligt Regler för sidoplacerade räcken (Vägverket). Förklaringar till standarder som inte anses vara väl kända finns i Bilaga 1. Krav på vägutrustnings livslängd framgår av del Dimensioneringsgrunder. Krav på dimensionering, material, beständighet och utförande av vägutrustning framgår av Vägutrustning 94 (Vägverket) uppdaterad i Vägutformning 94 Supplement 1 (Vägverket), i Vägutrustning 94 Supplement 2 Omställbara vägmärken samt i Handbok vägmärken (Vägverket). Krav avseende vägutrustning på bro eller i tunnel beskrivs i Bro 2002 (Vägverket) respektive i Tunnel 99 (Vägverket, ersätts av Tunnel 2004 ). Hjälptelefoner samt utrustning för tillfällig användning, exempelvis för utmärkning eller skydd av vägarbetsplatser, beskrivs inte. 1.1 Gestaltning - generella förutsättningar Vägrummet skiljer sig från andra rum framför allt genom att det inte har några fasta gränser. Formen och storleken på det beror av hur snabbt vi färdas och utseendet växlar i samma takt. Ändå kan vi uppleva det som ett rum ombonat, smakfullt, rörigt eller intetsägande dess möblering och utrustning har stor betydelse för hur vi uppfattar en väg, både som trafikanter och från omgivningen (ur Vägverkets publikation "Hela Vägen"). Vägutrustningen, oavsett om vi rör oss i en gatumiljö i en stad eller längs en landsväg, utgör väsentliga delar av vägrummet och påverkar hur vi upplever och tolkar omgivningen. Räcken, skyltar, belysningsstolpar signalerar var och i vilken omgivning vi befinner oss och påverkar trafikantens beteende. Ökad omfattning, detaljeringsgrad, behandlingsgrad m.m. ger oss tecken på att vi VGU VV publikation 2004:80 2004-05 7

VÄG- OCH GATUUTRUSTNING Allmänt befinner oss i en tätort där uppmärksamhet och hastighet ska anpassas till flera trafikslag. Vägutrustning är i de flesta trafikmiljöer i tätorten omfattande. I och med att samhällets krav på trafiksäkerhet och information har omfattningen även ökat på övriga delar av vägnätet. Mitträcken, med dess skyltsystem, automatisk hastighetsövervakning, bullerskydd samt andra typer av miljöåtgärder och miljöskydd, kollektivtrafikens utveckling, variabla skyltar, informationsplatser m.m. innebär ett ökat användande av vägutrustning även på landsbygden. Vägutrustningen och all direkt och indirekt information den kan ge oss är en viktig del av vägrummet både i tätort och på landsbygd. Vid gestaltning ska vägutrustningens tekniska och funktionella utförande präglas av god formgivning. I större och speciella väg- och gatuprojekt är det vanligt med specialdesignade lösningar. Förutom krav på ekonomi, trafiksäkerhet, tekniskt utförande och funktion bör vägutrustningens utformning präglas av: Återhållsamhet i omfattning. Enkelhet och systematik - samband och konsekvens. Tidlöshet och beständighet. Medveten placering i förhållande till kvaliteter i omgivningen (utblickar, bebyggelse etc.). Samordning mellan olika typer av utrusning för att minska omfattning av stolpar (exempelvis belysning och skyltning). Samordning beträffande färg, materialval och formspråk. Hänsyn till driftsaspekter (snöröjning, placering, omfattning, val av kvaliteter etc.). Hänsyn till framkomlighet för oskyddade trafikanter och funktionshindrade. Att överblicka och samordna omfattning och typer av vägutrustning i ett vägprojekt är en sammansatt och komplex uppgift. Trots det bör en samordning och kritisk granskning av omfattning, placering, materialval etc. ingå som rutin i varje typ av gatu- och vägprojekt. Vägutrustningen ska utformas och placeras med hänsyn till den upplevelse av omgivning stad som landsbygd som vi kan få. I de flesta fall kan sådan granskning också öka förutsättningarna för trafikanternas möjlighet att uppfatta budskap, minska kostnader för både investering i materiel och för framtida underhåll. I tätorten kan färgsättning, val av material, bearbetningsgrad, hänsyn till bebyggelsens historia, samordning för att minska antalet stolpar, möjligheten att använda skyltar av understorlek etc. ge en mer samordnad och omhändertagen gatumiljö. På landsbygden kan en medveten placering av utrustning för trafikövervakning, portaler, skyltar och skärmar i anslutning till utblickar och broar, utformning av bullerskydd, placering av viltstängsel, val av typ av sidoräcken m.m. ge en tydligare och mer upplevelserik trafikantmiljö. 8 VGU VV publikation 2004:80 2004-05

VÄG- OCH GATUUTRUSTNING 1 Allmänt Både i stad och på landsbygden bör placering av skyltar och portaler kunna ske på prov. Se del Vägmärken. Ett samordnat belysnings, skyltnings- och utrustningsprogram, en vägutrustningsplan, bör ingå i alla typer av projekt. I de fall gestaltningsprogram upprättas kommer det normalt att ingå i detta. Programmet ska även behandla framtida förändringar i drift och underhållskedet. 1.2 Medgällande dokument Medgällande dokument förtecknas i avsnitt Bilaga 2. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 9