Bra vård och bättre hälsa Tillgänglighet Kvalitet Delaktighet

Bra vård och bättre hälsa Tillgänglighet Kvalitet Delaktighet Strategisk plan med treårsbudget 2013 2015 Vision, mål och ekonomiska ramar Förslag från (M), (VL), (FP), (C) och (KD) till landstingsstyrelsen 2012-06-05 www.lio.se

Landstinget i Östergötland Landstinget i Östergötland 581 91 Linköping Telefon: 010-103 00 00 www.lio.se Grafisk form och layout: ZON Reklambyrå

INNEHÅLLSFÖRTECKNING MED ANSVAR FÖR ÖSTERGÖTLANDS FRAMTIDA UTVECKLING 4 UPPDRAG OCH VISION 5 DEN POLITISKA STYRNINGEN 6 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 9 HÅLLBAR UTVECKLING 12 PERSPEKTIVET MEDBORGARE 14 PERSPEKTIVET PROCESS 21 PERSPEKTIVET MEDARBETARE 26 PERSPEKTIVET EKONOMI 28 EKONOMI UNDER BUDGETPERIODEN 30 DET REGIONALA UPPDRAGET 33 BESLUT 35 Bilagor Bilaga 1 Landstingets samlade verksamhet Bilaga 2 Resultaträkning, kassafl ödesanalys och balansräkning 2013-2015 Bilaga 3 Landstingsbidrag för landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafi k- nämnden 2013-2015 Bilaga 4 Detaljerad sammanställning av landstingsbidrag 2013-2015 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Landstingsstyrelsen Specifi cering av landstingsbidrag och landstingsgemensam intäkt, budget 2013 Resultaträkning, kassafl ödesanalys och balansräkning 2013-2015, blandmodellen Treårsplan för Regionförbundet Östsam (bifogas ej kan rekvireras från ledningsstaben)

Strategisk plan 2013-2015 Med ansvar för Östergötlands framtida utveckling... MED ANSVAR FÖR ÖSTERGÖTLANDS FRAMTIDA UTVECKLING ska vi under budgetperioden 2013-2015 fortsätta arbetet med att förverkliga vår vision Bra vård och bättre hälsa. Landstinget i Östergötland är bland de allra främsta i landet när det gäller kvalitet och kostnadseffektivitet i vården. Tillgängligheten till hälso- och sjukvården har förbättrats avsevärt under det senaste året. Vårdens viktigaste resurs, medarbetarna, blir allt mer nöjda med sin arbetsgivare, landstinget. Vi har under flera år drivit på och stöttat det ihärdiga arbetet med att jobba smartare och hitta effektivare vårdprocesser. Samtidigt har den tekniska och medicinska utvecklingen gått framåt, och vi kan se att mycket vård som tidigare tog lång tid, kostade mycket pengar och ofta kunde vara påfrestande för patienten, nu kan utföras mer effektivt, till lägre kostnad och framförallt ge patienten en mer behaglig kontakt med vården. För landstingets politiska ledning är en av de allra viktigaste frågorna medborgarnas möjlighet att snabbt och effektivt få tillgång till den vård de behöver när de behöver den. Genom flertalet egna åtgärder och med starkt stöd av regeringens tillgänglighetssatsningar har den östgötska sjukvården under 2011 lyckats förbättra tillgängligheten inom flera områden, och ligger mycket bra till i nationell jämförelse. Tillgängligheten till besök på vårdcentralerna är mycket bra i en nationell jämförelse. Telefontillgängligheten till vårdcentralerna är bra. Tillgängligheten till specialiserad vård har förbättrats mot slutet av 2011 och vid årsskiftet kunde Östergötland räknas till de allra bästa landstingen i landet. Den positiva utvecklingen när det gäller tillgängligheten har fortsatt även under våren 2012, och i tillgänglighetsmätningen för mars månad 2012 var Östergötland allra bäst i hela landet. För att kunna fortsätta att erbjuda en bra vård och en bättre hälsa till alla, med hög kvalitet, tillgänglighet och delaktighet krävs det nu extra investeringar. Det handlar om att skapa framtidens vårdmiljöer som är trygga och säkra för patienten, att underlätta smart och effektivt arbete och att forma hållbara lösningar för en minskad miljöpåverkan. Vi har därför påbörjat flera stora om- och nybyggnationer av våra vårdlokaler. I Vadstena planerar vi för en ny rättsmedicinsk klinik för att på ett säkert sätt kunna ta hand om våra svårast sjuka patienter inom psykiatrin. I Finspång pågår planering med en ny vårdbyggnad för att ersätta den uttjänta nuvarande byggnaden. I Norrköping har vi antagit den första delen i den plan som beskriver hur utvecklingen av Vrinnevisjukhuset ska se ut. I Linköping pågår en omfattande ny- och ombyggnation av Universitetssjukhuset. Allt detta för att underlätta smarta vårdprocesser. Skattenivån i Landstinget i Östergötland har i princip varit oförändrad sedan 1999 och är idag bland de allra lägsta i landet. För att möta dagens och morgondagens utmaningar och ta ansvar för framtidens utveckling av både hälso- och sjukvården och regionens utveckling föreslår vi en förändrad skattenivå på 10,92 från och med 2013. Att förändra skattenivån är inget som kan göras ofta, utan ska ske med stor restriktivitet och eftertänksamhet. När ett sådant beslut fattas ska det vara för att vi ska kunna ta ansvar för de långsiktiga förutsättningarna för en fortsatt bra vård och bättre hälsa. Vår gemensamma ambition sedan 2006 har varit att mer tydligt sätta patienten i centrum. Ett av de viktigaste verktygen för att åstadkomma det har varit att ge klara mandat till våra professionella medarbetare att utifrån sin kompetens och erfarenhet arbeta för att säkra att patientens behov är i fokus. Våra återkommande besök i verksamheten för dialog med medarbetarna, liksom de medarbetarenkäter som nyligen publicerats, visar att den inslagna vägen har varit framgångsrik! Landstinget i Östergötland erbjuder hälso- och sjukvård med kvalitet, tillgänglighet och delaktighet i absolut toppklass. Vi i landstingets politiska ledning vill fortsätta att föra en ansvarsfull ekonomisk politik för att säkra patienternas behov av trygg och säker vård även för kommande år. Det är så vi tillsammans tar ansvar för Östergötlands framtida utveckling! Linköping i maj 2012 Landstingets politiska ledning Moderaterna, Vrinnevilistan, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna 4

Strategisk plan 2013-2015 Uppdrag och vision UPPDRAG OCH VISION Huvuduppdraget för Landstinget i Östergötland är att erbjuda befolkningen en bra hälso- och sjukvård 1, inkluderande tandvård för barn och äldre. Landstinget deltar också aktivt i det regionala utvecklingsarbetet för en långsiktig och hållbar tillväxt i regionen genom sitt ansvar för regionala uppgifter. Landstinget ansvarar sedan 1 januari 2012 för all kollektivtrafik i länet och har rollen att som regional kollektivtrafikmyndighet ansvara för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Uppdraget att genomföra åtgärder inom områden som samhällsbyggnad, företagande, turism, kultur och folkbildning har huvudsakligen överlämnats till Regionförbundet Östsam, men landstinget har det politiska ansvaret gentemot medborgarna. Landstingets uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen och Hälso- och sjukvårdslagen. Uppdraget för kollektivtrafiken anges i Lagen om kollektivtrafik. Denna lagstiftning är utgångspunkt för landstingets vision, mål och strategier. Kommunallagen Lagen innehåller de grundläggande reglerna för vad ett landsting (eller kommun) får göra och för hur landstingen kan organisera sin verksamhet. Lagen innehåller bestämmelser om förtroendevalda (politiker), landstingets allmänna befogen heter, landstingsfullmäktiges uppgifter i förhållande till nämnder. I lagen regleras också arbetsformerna i fullmäktige och i nämnderna, hur ärenden ska förberedas inför beslut. Lagen anger också hur landstinget ska sköta sin ekonomi; att landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Hälso- och sjukvårdslagen Lagen innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård. Lagen är i allt väsentligt utformad som en ramlag. Den anger mål för hälso- och sjukvården och krav på god vård. I övrigt finns bestämmelser som klargör landstingens och kommunernas ansvar för olika delar av hälso- och sjukvården. Lagen innehåller flera bestämmelser som rör vårdens kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Lagen innehåller också bestämmelser om att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet för att tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling. Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt fi nns tillgänglig när den behövs. Östgötarna ska garanteras en hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet, hög kvalitet och stor delaktighet. I livets olika skeden ska alla känna trygghet i att vården fi nns där om och när man behöver den. Det är en strävan att så många som möjligt får leva ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Landstinget ska arbeta för detta genom att ställa sin kunskap till förfogande och aktivt delta i det förebyggande folkhälsoarbetet tillsammans med andra aktörer. En bra hälso- och sjukvård ska ge allt fl er möjlighet till ett liv med bra hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom. Landstinget ska också verka för att människor, trots sjukdom och ohälsa, ska kunna leva ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning ska det fi nnas förutsättningar för ett liv med autonomi, värdighet och trygghet. Östergötland ska uppfattas som en attraktiv värdeskapande region en region som skapar goda levnadsbetingelser och hållbar tillväxt genom kreativitet, nytänkande, sunt resursutnyttjande samt en öppen och inbjudande attityd. Lagen om kollektivtrafik Lagen innehåller bestämmelser om ansvaret för regional kollektivtrafik. Den anger också uppgifter och befogenheter för kollektivtrafikmyndigheter och anger allmänna krav på kollektivtrafikföretag. Den nya kollektivtrafiklagen öppnar för ett ökat inslag av privata aktörer. 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. 5

Strategisk plan 2013-2015 Den politiska styrningen DEN POLITISKA STYRNINGEN Struktur och ansvar Beställar utförarmodellen utgör grund för ledningen av verksamheten. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av landstingets reglemente. Rollfördelningen mellan politiker, tjänstemän, vårdverksamhet och egna bolag ska vara tydlig. Landstinget styrs utifrån fyra olika perspektiv: Medborgare är inriktat på hur befolkningens behov av hälso- och sjukvård och kollektivtrafik ska tillgodoses Process är inriktat på utvecklingen av och effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsprocesser Medarbetare är inriktat på hur landstinget tillvaratar och utvecklar medarbetarskap och ledarskap Ekonomi är inriktat på kontroll och skötsel av landstingets ekonomi Perspektivet Medborgare är överordnat och de strategiska målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i detta perspektiv. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har ett särskilt ansvar för perspektivet Medborgare 2. Perspektivet Medarbetare är endast landstingsstyrelsens ansvarsområde. Övriga perspektiv är i olika utsträckning såväl landstingsstyrelsens (LS) som hälso- och sjukvårdsnämndens respektive trafiknämndens (TN) angelägenhet. LS, HSN och TN har fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. LS är styrelse för landstingets samlade verksamheter och ska genom att ha fokus på verksamheten se till att produktionsenheterna och egna bolag uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. HSN har en beställarroll och ska med fokus på östgötens behov verka för en bra hälsa hos befolkningen och en bra hälso- och sjukvård. I praktiken innebär denna ansvarsfördelning att LS och HSN, trots olika fokus i sin styrning, arbetar mot samma mål men med olika utgångspunkter. Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget Strategisk plan med 3-årsbudget, Finansplan med mera Årsredovisning Delårsrapport 08 Hälso- och sjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsen Trafiknämnden Delårsrapport HSN Uppföljning av överenskommelser och avtal Behovsanalyser Behovsfokus - Verksamhetsplan - Uppdrag - Överenskommelser - Avtal Verksamhetsfokus Verksamhetsfokus - Verksamhetsplan - Verksamhetsplan - Riktlinjer - med Riktlinjer mera med mera Delårsrapport LS Behovsfokus - RTP - Verksamhetsplan - Trafikbeställning med mera Delårsrapport TN Landstingsdirektören Uppföljning av överenskommelser och avtal Resultatdialoger Behovsfokus - Verksamhetsplan - Avtal -- Regelbok Uppdrag - Överenskommelser med mera - Avtal Verksamhetsfokus Behovs- och verksamhetsfokus - Verksamhetsplan - Överenskommelser - Riktlinjer med mera - Verksamhetsplan - Riktlinjer med mera Årsredovisning Delårsrapport PE Resultatdialoger Ledningsrapporter Behovs- och verksamhetsfokus - RTP - Verksamhetsplan - Trafikbeställning med mera Årsredovisning Delårsrapport Ötraf Externa vårdgivare Egna produktionsenheter Ötraf Figur 1: Den landstingsövergripande styrningen. 2 Undantaget den regionala utvecklingen och kollektivtrafiken som styrelsen och trafiknämnden har ansvar för i första hand. 6

Strategisk plan 2013-2015 Den politiska styrningen TN har en myndighets- och beställarroll med fokus på östgötens behov och har det övergripande ansvaret att leda, utveckla och följa upp kollektivtrafiken. TN är samtidigt regional kollektivtrafikmyndighet. Landstingsdirektören (LD) ansvarar för den samlade produktionsorganisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. LD har det övergripande ansvaret för att, genom nödvändiga verkställighetsbeslut, se till att de politiskt fastställda målen uppnås inom den fastställda ekonomiska ramen. LD ansvarar för tjänstemannastödet till landstingets samtliga politiska organ. LD ska under LS även utfärda de policies och riktlinjer som krävs för att genomföra fullmäktiges strategiska plan med treårsbudget, finansplan samt LS, HSN:s och TN:s verksamhetsplaner. En samordnad styrprocess Det är politikens uppgift att ange mål, fördela resurser och följa resultaten i förhållande till de uppsatta målen. Landstingsdirektör och produktionsenhetsledningar ska utgöra en professionell ledning och se till att åstadkomma resultat i linje med de politiska uppdragen. Hälso- och sjukvårdsuppdraget kräver att landstingsstyrelsens verksamhetsstyrning och hälso- och sjukvårdsnämndens behovsstyrning koordineras utifrån en systematisk och samordnad styrprocess som ska kännetecknas av dialog och öppenhet (Se Figur 2). Redovisning till HSN/LS Beslut LS/HSN PE:s verksamhetsplaner Behovsanalys HSN:s och LS verksamhetsplaner Beslutas av HSN Uppföljning Uppdrag Årsredovisning Delårsrapporter till LS/HSN Kunskapssammanträden LS/HSN Löpande tematiska uppföljningar Organisering, anvisningar och riktlinjer LD:s verksamhetsplan Resursfördelning Strategisk plan med treårsbudget Finansplan Huvudmannastyrning Verksamhetsstyrning Behovsstyrning Förslag till resursfördelning från LD Beslut överenskommelser HSN Beslut avtal fortlöpande i HSN Överenskommelser och avtal Beslut LS Beslut LS/HSN Strategisk plan med treårsbudget Landstingsfullmäktige beslutar i juni månad varje år om en strategisk plan innefattande visionen, de strategiska målen och den lagstadgade treårsbudgeten med beslut om skattesats och ekonomiska ramar. Visionen och de strategiska målen ska i huvudsak ligga fast under mandatperioden. Finansplan I november antar fullmäktige en finansplan som innebär en uppdatering av de ekonomiska förutsättningarna, främst med avseende på skatteunderlag, pris- och löneutveckling samt påverkande beslut från riksdagen. Finansplanen kan också innehålla direktiv till landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden inför kommande planeringsarbete. Landstingsstyrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens och trafiknämndens verksamhetsplaner Styrelse och nämnder anger i sina verksamhetsplaner hur man under det kommande året ska verkställa det uppdrag som fullmäktige beslutat om i den strategiska planen med treårsbudget (se ovan). Dessa verksamhetsplaner är en utgångspunkt för styrelsens och nämndernas politiska processer och i förlängningen landstingsdirektörens verksamhetsplan. Landstingsstyrelsen ska i sin verksamhetsplan: Fastställa framgångsfaktorer som visar på utvecklingsområden för att uppnå de strategiska mål som är styrelsens ansvar. Ange nödvändiga direktiv till produktionsenheterna och landstingets bolag. Redovisa plan för styrelsens uppföljningar. Styrelsen beslutar om förslag till verksamhetsplan i september vilket sedan blir föremål för fullmäktiges beslut i oktober. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska i sin verksamhetsplan: Fastställa framgångsfaktorer som visar på utvecklingsområden för att uppnå de strategiska mål som är nämndens ansvar. Redovisa bakgrund och inriktning för behovsanalyser, uppdrag, överenskommelser och avtal. Redovisa plan för hälso- och sjukvårdsnämndens uppföljningar. Nämnden beslutar om förslag till verksamhetsplan i september vilket, efter styrelsens prövning, sedan blir föremål för fullmäktiges beslut i oktober. Trafi knämnden ska i sin verksamhetsplan: Fastställa framgångsfaktorer som visar på utvecklingsområden för att uppnå de strategiska mål som är nämndens ansvar. Ange nödvändiga uppdrag till Östgötatrafiken. Redovisa plan för trafiknämndens uppföljningar. Figur 2: Samordningen av landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens styrprocesser 3. Nämnden beslutar om förslag till verksamhetsplan i september vilket, efter styrelsens prövning, sedan blir föremål för fullmäktiges beslut i oktober. 3 LS = landstingsstyrelsen, HSN = hälso- och sjukvårdsnämnden, LD = landstingsdirektören, PE = produktionsenheterna. 7

Strategisk plan 2013-2015 Den politiska styrningen Behovsanalyser Behovsanalyserna är ett viktigt underlag i den samordnade styrprocessen för hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingsstyrelsen. Dessa analyser, inkluderande brukardialogsberedningarnas uppdrag, presenteras för politiken under hösten. Dialog sker mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och vårdverksamheten, men också mellan nämnden och landstingsstyrelsen, framförallt i samband med kunskapssammanträden. I anknytning till presentation av behovsanalyserna bereds förslag till uppdrag inom berört område. Uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar i februari om det övergripande uppdraget baserat på främst resultaten av genomförda behovsanalyser och uppföljningen av tidigare givna uppdrag. Beredningen av uppdragen förutsätter dialog mellan nämnden och vårdverksamheten, inte minst för att beakta resursfördelningen. Uppdraget är också en utgångspunkt för kravspecifikationer som ligger till grund för överenskommelser och avtal. Resursfördelning och överenskommelser Utifrån de uppdrag som hälso- och sjukvårdsnämnden fattat beslut om, ansvarar landstingsdirektören för att i samråd med sjukvårdande produktionsenheter i augusti presentera ett samordnat förslag om resursfördelning. Fördelningen baserar sig på det uppdrag som givits av hälso- och sjukvårdsnämnden och de ekonomiska förutsättningar som landstingsfullmäktige angivit i treårsbudgeten. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar i september om överenskommelserna med vårdverksamheten vilket innebär att resursfördelning och uppdrag fastställs. Organisering, anvisningar och riktlinjer Landstingsstyrelsen ska skapa förutsättningar för och säkerställa effektivitet, kompetens och kvalitet inom landstingets egna verksamheter. Detta ska harmoniera med den behovsstyrning som bland annat får sitt uttryck i hälso- sjukvårdsnämndens överenskommelser. Styrelsen har ett övergripande ansvar för infrastruktur och organisering. Genom anvisningar och riktlinjer till landstingets egna produktionsenheter anger styrelsen förutsättningar för planering, drift och uppföljning. Landstingsdirektörens verksamhetsplan Landstingsdirektören ansvarar för att politiskt fastställd vision, strategiska mål och framgångsfaktorer samt hälso- och sjukvårdsnämndens överenskommelser och avtal, får fullt genomslag i landstingets verksamhet men även, i tillämpliga delar, i extern landstingsfinansierad verksamhet. Landstingsdirektören konkretiserar styrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens samt trafiknämndens framgångsfaktorer för att driva på och följa upp utvecklingen. Detta sker bland annat med hjälp av nyckelindikatorer 4 i landstingsdirektörens verksamhetsplan. Denna plan ska godkännas av landstingsstyrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd och trafiknämnd i oktober. Produktionsenheternas verksamhetsplaner Produktionsenheterna lämnar i september in förslag till verksamhetsplaner (inklusive övergripande ekonomisk bedömning) med tydlig koppling till landstingsdirektörens verksamhetsplan och, när så är aktuellt, till ingångna överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnden. Under perioden september-november sker en dialog om verksamhetsplanerna mellan framförallt landstingsdirektören och produktionsenheterna. Landstingsstyrelsen beslutar om produktionsenheternas verksamhetsplaner i december. Uppföljning Den kontinuerliga uppföljningen sker genom månatliga delårsrapporter till landstingsstyrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd och trafiknämnd. En fördjupad uppföljning som inkluderar en ekonomisk helårsbedömning, sker i delårsrapporterna efter mars och augusti. Uppföljningen till fullmäktige från landstingsstyrelsen, hälsooch sjukvårdsnämnden och trafiknämnden sker i form av den gemensamma årsredovisningen som behandlas av fullmäktige i april. En ytterligare uppföljning sker via den gemensamma delårsrapporten efter augusti som behandlas av fullmäktige i november. Olika tematiska uppföljningar integreras i möjligaste mån i delårsrapporterna till styrelse och nämnder, till exempel uppföljning av landstingsdirektörens verksamhetsplan samt uppföljning av uppdrag och överenskommelser. Därutöver sker vid behov fördjupade uppföljningar av styrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd samt trafiknämnd inom respektive ansvarsområde vid ordinarie sammanträden. Inslag av uppföljning finns också under året vid styrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens gemensamma kunskapssammanträden. Landstingsdirektören följer upp varje produktionsenhets resultat genom delårsrapporter och resultatuppföljning. Överenskommelserna följs bland annat upp som en del av produktionsenheternas uppföljning av verksamhetsplanen. Varje produktionsenhet gör månatliga delårsbokslut och årsredovisning. De förtroendevalda har ett övergripande ansvar att följa upp att det finns en god intern styrning och kontroll i landstinget. Internkontrollen ska säkerställa att politiska mål, policies och övriga ambitioner avseende ekonomi och verksamhet uppfylls samt att rutiner, processer och system är tillförlitliga och effektiva. 4 Målsatt utvecklingsområde som ska driva på och följa upp utveckling i linje med en framgångsfaktor. 8

Strategisk plan 2013-2015 Planeringsförutsättningar PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Hälsoutvecklingen Den svenska folkhälsan fortsätter att förbättras. Det finns ingen anledning att förvänta sig någon större förändring av denna utveckling under överskådlig tid (Se Figur 3). Medellivslängden ökar och av de flickor som föds idag förväntas hälften överleva sin 90-årsdag och av pojkarna som föds kommer hälften att uppleva sin 88-årsdag. Vissa grupper löper emellertid fortfarande större risk än andra att dö i förtid. Det gäller bland annat personer med exempelvis låg inkomst eller kort utbildning. Återstående medellivslängd Figur 3: 100 95 90 85 80 75 70 65 1940 1960 1980 2000 Prognos Den medicinska utvecklingen innebär för patienten säkrare diagnostik och bättre behandlingsresultat vilket i sin tur bidrar till mindre lidande, bättre överlevnad, och en bättre livskvalitet. Insjuknandet i flera folksjukdomar förskjuts till högre åldrar. Den ökande medellivslängden de senaste decennierna beror främst på att allt färre insjuknar eller avlider i hjärt- och kärlsjukdomar. Överlevnaden i cancer har också ökat, om än inte i samma utsträckning. För båda dessa sjukdomsgrupper finns ytterligare förbättringspotential i diagnostisering och behandling. Rökningen fortsätter att minska, främst bland kvinnor. Ingen trend syns för andelen vuxna med övervikt, men det finns tecken på att fetma har blivit något vanligare. Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen har sjunkit gradvis under en följd av år och beräknas nu vara den lägsta på omkring tio år 5. Många personer uppger att de vill förändra sina ohälsosamma levnadsvanor och de flesta tycker att det är positivt att dessa diskuteras i samband med vårdbesök. Om samhället lyckas utnyttja potentialen i det sjukdomsförebyggande arbetet kan detta generellt sannolikt påverka sjukdomsbördan mer än vad behandlingsinsatser kan bidra med. 5 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2012, (Socialstyrelsen/Statens Folkhälsoinstitut). År 2020 2040 2060 Kvinnor Män Medellivslängd i Sverige 1960-2010 och prognos för år 2011-2060 (Källa: Statistiska centralbyrån). 2080 Befolkningsutvecklingen och försörjningskvoten Antalet barn och ungdomar, 0-19 år, kommer att öka något de närmaste 40 åren medan antalet personer i yrkesaktiv ålder, 20-64 år, kommer att vara ganska konstant. Åldersgruppen över 65 år kommer emellertid att öka betydligt. Detta är en utveckling som innebär att den sysselsatta befolkningen ska försörja allt fler. Idag har vi en försörjningskvot 6 på 72 personer per 100 i yrkesaktiv ålder. Denna nivå antas öka till en nivå på omkring 88 personer per 100 i yrkesaktiv ålder år 2060. Detta kan förenklat uttryckas som att 100 personer behöver försörja 88 unga och gamla. (Se Figur 4) Försörjningsbörda (%) Figur 4: 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1940 1960 1980 2000 Prognos Försörjningskvot i Sverige 1940-2011och prognos för år 2012-2060 (Källa: Statistiska centralbyrån). E nligt den senaste arbetskraftsprognosen 7 kommer antalet sysselsatta att öka med cirka 170 000 till år 2030. Det skulle dock kräva cirka 400 000 fler sysselsatta för att behålla försörjningskvoten på dagens nivå. Den medicinska utvecklingen Den medicinska utvecklingen går snabbt och påskyndas av en global kunskapsspridning. Under det kommande decenniet kommer en rad nya behandlingsmöjligheter få ett genombrott, även om det finns en osäkerhet om omfattningen 8. Även det telemedicinska området, medicinsk vård på distans, förväntas att utvecklas kraftigt. 6 Den totala försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år + antal personer 65 år och äldre delat med antal personer 20-64 år multiplicerat med 100. 7 Arbetskraftsprognos 2009 Utvecklingen till år 2030 enligt två scenarier (SCB). 8 Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 (Socialstyrelsen). År 2020 2040 Totalt Från äldre Från barn och unga 2060 2080 9

Strategisk plan 2013-2015 Planeringsförutsättningar Inom den nya biologin, som utnyttjar molekylära metoder, stamceller och genteknik, finns stora möjligheter till utveckling vilken lär påskyndas genom att så kallad DNA-sekvensering gör det möjligt att allt snabbare och billigare kartlägga arvsmassan. Genetiskt inriktad terapi kommer att öka möjligheter att diagnostisera och förutsäga sjukdom och att ta fram personanpassade läkemedel. Nanomedicinen kommer att innebära måls ökande läkemedel, möjlighet att reparera vävnader/organ och förbättrade möjligheter att diagnostisera. Datorer med artificiell intelligens kommer att vara ett framtida stöd vid diagnostisering. Vårdens resursbehov Det går redan nu att skönja inledningen på den demografiska utveckling som om ett drygt decennium ställer den offentliga sektorn inför betydande utmaningar - då effekterna av antalet äldre tar fart på grund av att fyrtiotalisterna börjar nå vårdkrävande ålder och sextiotalisterna börjar gå i pension. Samtidigt ökar den arbetsföra delen av befolkningen endast marginellt. Därutöver kan förutses en allmän standardutveckling i samhället, en fortsatt medicinteknisk utveckling och ett ökande kvalitetskrav från brukarna. Dessa faktorer kommer att påverka förutsättningarna för de verksamheter som kommunerna och landstingen finansierar. Det demografiska trycket kommer att bli som störst under decenniet 2020-2030 och innebär att åldersgrupperna över 65 år förväntas växa mer än de yngre åldersgrupperna. Till en början märks ökningen bland de äldre mest inom åldrarna 65-74 år, men om ungefär 5 år börjar även de grupper av invånare som är över 75 år att öka. Omkring år 2025 inleds en kraftig ökning av invånare som är 85 år och äldre, som är den åldersgruppgrupp som har störst behov av äldreomsorg. För landstinget kommer den största utmaningen att inträffa omkring år 2020, medan kommunernas utmaning kommer att vara störst under den andra halvan av decenniet då huvud delen av deras insatser sker sent i de äldres liv. Detta ökade behov inträffar samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder minskar, vilket bland annat medför att färre personer ska försörja fler och att det blir svårare att rekrytera personal. Det förändrade scenariot kommer att påverka såväl kostnader som intäkter men kommer sammantaget sannolikt att vara kostnadsdrivande i en omfattning som inte kan finansieras med ett oförändrat skatte- eller avgiftsuttag. Kostnadsökningar på grund av befolkningsförändringar bedöms kunna pareras tack vare en samtidig ökning av bruttonationalprodukten (BNP) och bedöms inte ställa krav på nämnvärt ändrad finansiering de närmaste 25 åren. Den historiska kostnadsutvecklingen har emellertid varit runt en procent utöver den som befolkningsförändringar har orsakat. Om så blir fallet även framöver så visar uppskattningar 9 att detta till år 2035 skulle ge en kostnadsökning på närmare 30 procent utöver den demografiskt betingade. En ökad ambitionsnivå bedöms leda till att hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökar med drygt två procentenheter till år 2050 10. Kompetensförsörjningen Prognosen för det framtida behovet av kompetensförsörjning de kommande fem åren är en fortsatt rekrytering av antalet läkare, tandläkare, sjuksköterskor och tandhygienister. Även socialterapeutisk personal, biomedicinska analytiker och medicinteknisk personal är yrkesgrupper där antalet medarbetare bedöms öka något fram till 2015. Beträffande öv riga yrkesgrupper så visar prognoserna ett oförändrat antal eller en svag minskning. Den prognostiserade ökningen av läkare grundar sig på behov av nya läkartjänster (ST) under en övergångperiod för att klara generationsväxlingen. Det finns även behov av att anställa fler läkare inom specialiteter där det idag finns vakanser och där bemanning i vissa fall sker genom hyrläkare. Anledningar till ett ökat antal sjuksköterskor är utvidgad verksamhet, mer specialiserad vård som kräver fler specialistsjuksköters kor och minskning av nuvarande nyttjande av bemanningsföretag. Berörda produktionsenheter prognostiserar dock en minskning av antalet sjuksköterskor orsakat av införandet av hemsjukvårdsreformen 2014 när ansvaret för hemsjukvården överförs till kommunerna. Gemensamt för flertalet produktionsenheter är att de beskriver en utveckling mot en ökad andel specialistutbildade sjuksköterskor i förhållande till grundutbildade. Antal unika anställda som värden 500 400 300 200 100 0 2012 Pensionsavgångar 2012-2020 292 343 402 346 374 403 398 374 441 2013 Figur 5: Förväntade pensionsavgångar 2012-2020. 2014 2015 Samhällsekonomin 11 En betydande återhämtning har skett sedan finanskrisens bottenläge 2009, men i slutet av 2011 försvagades konjunkturläget på nytt. Mycket talar emellertid nu för att konjunkturen är på väg att vända upp igen. Men även om många tecken pekar åt rätt håll kvarstår att skuldkrisen i Sydeuropa fortsätter lägga hinder i vägen för en mer kraftfull återhämtning. Tillväxten i svensk ekonomi bedöms därför inte bli mycket mer än måttlig. BNP beräknas öka 0,6 procent år 2012 och 2,6 procent år 2013. Trots ett dystert arbetsmarknadsläge bedömer ändå Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att skatteunderlaget ökar något år 2013 jämfört med tidigare prognoser. 2016 2017 2018 2019 2020 9 Framtidens utmaning. Välfärdens långsiktiga finansiering, (SKL 2010). 10 Den ljusnande framtid är vård (Regeringskansliet 2010). 11 Ekonomirapporten april 2012 (Sveriges Kommuner och Landsting) 10

Strategisk plan 2013-2015 Planeringsförutsättningar Förändring (%) Prognos för utveckling av skatteunderlag och BNP 2011-2016 4,0 3,5 BNP 3,0 2,5 2,0 1,5 Skatteunderlag realt 1,0 0,5 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År Det är dock viktigt att notera att intäkterna av skatter och generella statsbidrag för åren 2013 och 2014 är betydligt sämre än den bedömning som låg till grund för den strategiska planen för åren 2012-2014. Försämringen uppgår 2013 till cirka minus 180 miljoner kronor och 2014 till cirka minus 240 miljoner kronor. Landstinget står inför stora utmaningar de kommande åren. Omfattande investeringar i fastigheter är planerade för såväl Universitetssjukhuset i Linköping, Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Rättspsykiatriska kliniken i Vadstena och Lasarettet i Finspång. Behoven inom hälso- och sjukvården ökar med en åldrande befolkning och en medicinskteknisk utveckling som innebär att allt fler kan behandlas och botas. Dessutom krävs en avsevärd resursförstärkning under budgetperioden för att säkra nuvarande omfattning av kollektivtrafiken. Figur 6: Prognos för utveckling av skatteunderlag och BNP 2011-2016 (SCB/Sveriges Kommuner och Landsting). En förbättring beräknas ske i svensk ekonomi åren 2014 2016. Trots en relativt måttlig ökningstakt bedöms svensk BNP växa snabbare än BNP i flera andra länder. SKL prognostiserar dock en lägre skatteunderlagstillväxt än tidigare för dessa år. Skälet till denna bedömning är att sysselsättningen bedöms ha en svagare utveckling. SKL:s prognos bygger på att skuldkrisen i Europa löser sig under ordnade former och inte medför ett sammanbrott inom det finansiella systemet. Den rådande situationen i till exempel Grekland visar dock att utvecklingen fortfarande är oviss, vilket även kan få konsekvenser för den svenska ekonomins tillväxt. Landstingsekonomin För landstingets del innebär den senaste skatteprognosen från SKL en viss förbättring jämfört med den prognos som gjordes i finansplan 2012-2014. Förbättringen av skatteintäkterna motverkas dock av en ökad kostnad i skatteutjämningssystemet för delmodellen vårdtunga grupper (se avsnittet Ekonomi under budgetperioden). En ekonomisk analys av landstingets ekonomiska utveckling fram till år 2015 12 har tidigare presenterats. Denna analys har uppdaterats med nya förutsättningar och även omfattat år 2016. Analysen visar att det finns ett behov av åtgärder/finansiering runt cirka 750 miljoner kronor år 2016, för att klara såväl nya behov som beslutade investeringar samt att infria det finansiella målet på 2 procent av nettokostnaden. Den föreslagna skattehöjningen ger förutsättningar för att möta planerade investeringar i verksamheten vilket säkrar en god infrastruktur på sikt och ger förutsättningar för förbättringar av vårdprocesserna. Den ökade finansieringen är dock långt ifrån tillräcklig för att möta de utmaningar och möjligheter som landstinget står inför i form av nya behandlingsformer, läke medel och behov i befolkningen. Det är därför nödvändigt att även fortsättningsvis arbeta med ständiga förbättringar och effektiviseringar i verksamheten. 12 Ekonomisk analys 2012-2015, Rapport Landstinget i Östergötland 2011. 11

Strategisk plan 2013-2015 Hållbar utveckling HÅLLBAR UTVECKLING En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov 13. Arbetet för hållbar utveckling är en process som omfattar sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Socialt hållbar utveckling exempelvis hälsa, jämställdhet, demokrati, social rättvisa Ekologiskt hållbar utveckling exempelvis miljö, naturresurser, klimat Ekonomiskt hållbar utveckling exempelvis tillväxt, arbete, globalisering Landstingets verksamhet berör i varierande omfattning alla dessa aspekter. Inom allt ifrån kollektivtrafik till hälso- och sjukvård måste hänsyn tas till hållbarhetsaspekterna. Det finns inom varje perspektiv strategiska mål där kravet på hållbar utveckling är mer uttalat målområden av särskilt långsiktig karaktär som påverkas kraftigt från omvärlden framtidsfrågor som bör ges en särskild hållbarhetsdimension. Hälso- och sjukvården ger unika möjligheter att bidra till att förbättra människors livskvalitet. En bra vård och en bättre hälsa är en viktig grund för människor ska kunna utvecklas och leva ett bra liv. Det krävs ett långsiktigt och strukturerat arbete för att möta de utmaningar vi står inför. Landstinget i Östergötland har en bra grund att stå på men kan inte nöja sig med det arbetet måste fortsätta. Den ekonomiska analys 2012-2015 14 som genomförts på fullmäktiges uppdrag, pekar på effektiviseringar som bedöms nödvändiga för att klara framtidens utmaningar. De skillnader som kunnat konstateras mellan landstingen vad gäller kostnadseffektivitet inom områden som läkemedel, behandlingsval, slutenvårdsanvändning och kvalitetsbristkostnader visar på en effektiviseringspotential 15. En viktig slutsats är att det finns betydande möjligheter i att utveckla förmågan att använda befintlig kunskap. För att skapa en hållbar utveckling där framtidens utmaningar kan mötas och allt det goda inom hälso- och sjukvården kan nyttjas måste hälso- och sjukvården aktivt arbeta med följande utvecklingsområden: Tillgänglighet Kvalitet Delaktighet Hälsofrämjande arbete Ledning och styrning Landstinget i Östergötland kan idag erbjuda en vård av mycket hög kvalitet med bra resultat, men samtidigt finns det stora ut-maningar. Hälso- och sjukvården förbättras ständigt vilket leder till att allt fler patienter får ta del av den nya vården, men detta innebär också nya kostnader. 13 Ur Brundtlandkommissionens FN-rapport Vår gemensamma framtid 1987. 14 Ekonomisk analys 2012-2015, Rapport Landstinget i Östergötland 2011. 15 Kostnader, behandlingsval och kvalitet, Sveriges Kommuner och Landsting 2010. 12

Strategisk plan 2013-2015 Hållbar utveckling I perspektivet Medborgare: Regional utveckling ska bidra till hållbar välfärd En fortsatt utveckling av välfärden kan långsiktigt klaras enbart genom en tillväxt i den samlade ekonomin. Det ökade resursbehov som följer av den demografi ska och medicinska utvecklingen med ökade förväntningar, kan delvis mötas genom en gynnsam regional utveckling. Östergötland har en utvecklingspotential som inte tas till vara fullt ut. Den regionalekonomiska tillväxten är låg i jämförelse med andra regioner. Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor Hållbart resande handlar om att förändra människors beteende och få dem att välja hållbara transportmedel som gång, cykel och kollektivtrafi k framför bilen. Ett utvecklat system för kollektiva färdmedel samt cykel- och gångvägar ökar människors möjlighet att resa på ett hållbart sätt och tär inte på naturens resurser eller människors hälsa i samma utsträckning som biltrafi ken gör. Bra och jämlik hälsa Välfärdens utveckling i framtiden är inte bara en utmaning ifråga om fi nansiering utan handlar också om att fi nna vägar att ta vara på den potential som fi nns i folkhälsoarbetet och hantera lokala och regionala skillnader i hälsa i samverkan med andra samhällsaktörer. I perspektivet Process: Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft En stark forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) är nödvändig för att kunna möta framtida sjukvårdsutmaningar och förnya verksamheten. FoU ska långsiktigt stödja landstinget i rollerna som sjukvårdshuvudman, arbetsgivare och regional/nationell/internationell aktör. Som regional aktör har landstinget intresse i att forskning bidrar till den regionala utvecklingen. Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer, ska kunna leva i en hälsosam och god miljö. I perspektivet Medarbetare Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Det är en utmaning för landstinget att långsiktigt säkerställa nödvändig kompetensförsörjning där scenariot är ett ökande resursbehov inom vården samtidigt som det fi nns en konkurrens inom utbildning och arbetsmarknad. I perspektivet Ekonomi: Ekonomin ska inte belasta kommande generationer Det är viktigt att landstinget uppnår och behåller en så god ekonomi så att den inte belastar kommande generationer. Utgångspunkten är att varje generation ska bära kostnaderna för den hälso- och sjukvård generationen beslutar om och själv konsumerar. Den särskilda hållbarhetsdimensionen innebär att ovanstående identifierade strategiska mål bör hanteras likvärdigt på så sätt att de kräver en längre planeringshorisont med hållbarhet som ledstjärna. Detta ska tydligt framgå i både landstingsstyrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens och trafiknämndens verksamhetsplaner. Planering för hållbar utveckling är ett långsiktigt, medvetet och systematiskt arbete som kräver aktiv omvärldsbevakning och framtidsanalys av både politik och verksamhet. Överväganden behöver utifrån detta göras om hur organisationen via innovation och verksamhetsutveckling ska agera mot en framtidshorisont inom områden som: Nya uttryck för ohälsa Livsstilsförändringar Förändrade förväntningar i samhället Medicinsk utveckling Demografisk utveckling Ekonomiska förutsättningar Globala förutsättningar och internationell utveckling Klimatförutsättningar Samhällsstruktur Formella förutsättningar lagstiftning etc. Kunskapen om morgondagens samhälle, om folkhälsan och om behoven hos dagens och framtidens medborgare måste hållas aktuell och leda till kontinuerlig omprövning av hälso- och sjukvårdens sätt att arbeta. Landstinget påverkas av omvärlden men kan också genom sitt agerande påverka utvecklingen. Från år 2010 ställer samtliga Sveriges landsting och regioner krav på och följer upp en uppförandekod för leverantörer. Uppförandekoden innebär att ta ett socialt ansvar vid produktionen av de varor och tjänster som köps in. I all upphandling av bland annat sjukvårdsartiklar ska leverantörerna garantera att krav på mänskliga rättigheter, miljöhänsyn 16, föreningsfrihet och arbetsvillkor uppfylls. 16 Se även sid 24, Minsta möjliga klimat- och miljöpåverkan. 13

Strategisk plan 2013-2015 Perspektivet Medborgare PERSPEKTIVET MEDBORGARE Perspektivet MEDBORGARE beskriver hur landstinget på ett hållbart och förtroendeskapande sätt ska tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård och bidra till en bra livskvalitet. Landstinget i Östergötland har följande strategiska mål inom perspektivet Medborgare Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor Bra och jämlik hälsa Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården Trygg och likvärdig vård Delaktiga och nöjda patienter Stort förtroende för hälso- och sjukvården Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen Att leva och bo i en region som är attraktiv, med hållbar miljö, bra utbildningsmöjligheter och ett aktivt näringsliv är en viktig faktor för bra livskvalitet. Hållbar välfärd där hälso- och sjukvården är en viktig del kräver också regional utveckling. God ekonomisk utveckling påverkar människors hälsa positivt. På samma sätt är hälsa en betydande faktor för regional ekonomisk utveckling 17. Därför ska landstinget bidra till att Östergötland blir en mer attraktiv region som skapar möjligheter för alla både människor och företag, att utvecklas och växa. En fortsatt utveckling av välfärden kan långsiktigt klaras enbart genom en tillväxt i den samlade ekonomin. En förutsättning för att öka tillväxten är en hög sysselsättningsnivå och ett bra skatteunderlag. En ökad tillväxt, som är hållbar, kräver en samhällsorganisation som tar vara på de krafter som driver tillväxten. Det behövs en förmåga på nationell, regional och lokal nivå att med helhetsperspektiv hantera utvecklingsfrågor över sektorsgränser. Landstinget ska med sitt ansvar för hälso- och sjukvården och för andra regionala uppgifter inte minst kollektivtrafik aktivt medverka i arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling och tillväxt i regionen. (Se även sid 33 Det regionala uppdraget) Hälso- och sjukvården, och de många verksamheter som anknyter till den, har i sig mycket stora utvecklingsmöjligheter. Den pågående utvecklingen mot flera aktörer och olika driftsformer ger också förutsättningar för en ökad dynamik. Landstinget är Östergötlands största arbetsgivare. Allt detta gör att landstinget har en viktig roll i arbetet för tillväxt och sysselsättning i regionen. Det är viktigt att detta perspektiv får bättre genomslag i befolkningen, och att landstinget som viktig regional aktör sätts på kartan. En avancerad hälso- och sjukvårdssektor är viktig också för utvecklingen av underleverantörer och andra branscher. Genom att se vård och omsorg i ett större samma nhang kan man engagera andra branscher, sektorer och forskningsområden. Företagsutveckling och konkurrenskraft är i hög grad beroende av den miljö där de verkar. Där samspelar både privata och offentliga aktörer. Ett exempel på framgångsrik samverkan mellan offentliga organisationer och näringsliv är Hälsans nya verktyg i Östergötland 18 (Se även sid 21 Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft) Landstinget i Östergötland ingår också i Vinnovas program Innovationsslussar för hälso- och sjukvård. Innovationssluss Östergötland ska ta tillvara utvecklingsidéer hos personalen och öka samverkan med näringslivet. Syftet är att underlätta introduktionen av nya lösningar inom vården och därigenom öka kvaliteten och/eller spara resurser i verksamheten. Ett annat område som uppmärksammats såväl inom EU som på nationell nivå är så kallade innovationsupphandlingar eller förkommersiella upphandlingar. Det innebär upphandling av lösningar som inte finns på marknaden idag. Sådana upphandlingar driver fram nya innovativa lösningar och kan på så sätt också bidra till ekonomisk tillväxt i näringslivet. Landstinget har en viktig roll att som stor offentlig aktör stimulera och verka för innovationsupphandlingar inom områden där behov finns exempelvis för att stödja utvecklingen att erbjuda mer vård i hemmet istället för på sjukhus. En väl fungerande hälso- och sjukvård i Östergötland och i Sydöstra sjukvårdsregionen är en viktig del av den infrastruktur som gör en region eller kommun attraktiv för företagande och boende och skapar tillväxt och arbetstillfällen. 17 Hälsans betydelse för individens och samhällets ekonomiska utveckling (Folkhälsoinstitutet 2007). 18 En ideell förening som har Östergötland som bas. Medlemmarna utgörs av forskningsinstitut, Regionförbundet Östsam, kommuner, Landstinget i Östergötland, ett antal universitetsaktörer samt ett 60-tal privata företag. Ambitionen är att satsa på tillväxt och underlätta samverkan mellan näringsliv, forskning och samhälle/politik för att utveckla nya produkter och tjänster för hälso- och vårdmarknaden. 14

Strategisk plan 2013-2015 Perspektivet Medborgare Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor Ansvarsområde: Trafi knämnden Landstinget utgör sedan 1 januari 2012 regional kollektivtrafikmyndighet och har därmed tagit över ansvaret för all allmän kollektivtrafik i länet, såväl ekonomiskt som verksamhets mässigt. Ambitionen är att kollektivtrafiken ska vara ett naturligt val för resor i regionen och att kollektivtrafiken ska öka sin marknadsandel gentemot resor med egen bil. Det främjas också av möjligheten att kombinera kollektivtrafikresande med att cykla. En väl utbyggd kollektivtrafik är kanske den enskilt viktigaste faktorn för att knyta samman regionens delar till en helhet som kan fungera som en flerkärnig stadsregion. Detta skapar i sin tur möjligheter för medborgare att bo där de vill och samtidigt resa till arbete och studier på ett sätt som är långsiktigt hållbart för miljön. Kollektivtrafiken ska också knyta ihop regionen med omkringliggande län. För att utveckla en flerkärnig stadsregion och knyta ihop regionens ortssystem med kollektivtrafik behövs en kraftsamling av resurserna där det finns stora resandeunderlag. Det innebär att satsningar på tät trafik i de stora pendlingsstråken och mellan de större städerna bör prioriteras. Vidare är det viktigt att upprätthålla möjligheter till daglig arbetspendling mellan regionens geografiskt perifera delar och de centrala delarna. Landstinget bör också verka för att turutbudet mellan Östergötland och för medborgarna intressanta orter utanför regionen medger dagligt utbyte för arbete och studier. Under den kommande treårsperioden står kollektivtrafiken inför stora utmaningar. Samhällsfinansieringen av kollektivtrafiken har gradvis ökat under de senaste tio åren och ligger idag på cirka 60 procent. Målet är att denna trend ska brytas under budgetperioden. Den långsiktiga målsättningen bör vara att nivån för egenfinansieringen av kollektivtrafiken återgår till 50 procent. Samtidig finns det behov av ytterligare satsningar för att kollektivtrafiken ska kunna bli ett naturligt förstaval för medborgarna. Det handlar om att fortsätta göra kollektivtrafiken lättillgänglig, attraktiv och prisvärd. Vidare finns ett antal strategiska frågor som kommer att få stor betydelse för kollektivtrafikområdet bland annat: Avtalet rörande Kustpilen mellan Linköping Västervik/Kalmar går ut under 2012. Omläggning av trafiken i västra Östergötland till följd av ny järnväg till Motala våren 2013. Flera kommuner diskuterar med Östgötatrafiken om övertagande och ökad samordning mellan skolresor, färdtjänst och allmän kollektivtrafik. Sedan tidigare fattade inriktningsbeslut rörande förnyelsebara bränslen från 2015. Behov av utvecklade informations- och kommunikationssystem. Behov av nya tågfordon under perioden. Den nya kollektivtrafiklagen öppnar för ett ökat inslag av privata aktörer. Därför behöver ett arbete ske i syfte att möjliggöra fler utförare av kollektivtrafik utanför det skattefinansierade systemet. Det kan bli aktuellt att diskutera om vissa lågtrafikerade linjer kan bli mer kostnadseffektiva och kundvänliga om de ersätts av alternativ som anropsstyrd trafik, eller på initiativ av civilsamhället, mobil samåkning och byabussar. Landstinget bör medverka till förbättrade kommunikationer med Stockholm Mälardalsregionen för bättre möjligheter till dagligt utbyte för arbete och studier. Detta sker genom samverkan och samarbete utifrån ett hela resan perspektiv inom ramen för samarbetet med berörda län i Stockholm Mälardalsregionen En bättre sits 19. Kollektivtrafiken måste uppfattas som ett riktigt alternativ till bilen, ett stabilt och långsiktigt åtagande mot befolkningen och en restid som inte överstiger 1,5 gånger bilresans tid. Det ska vara enkelt och överskådligt att planera och köpa sin resa. Tjänster för planering, köp och information bör utvecklas så att de ger möjlighet till personlig utformning. Likaså är det viktigt att medborgarna/resenärerna inte upplever krångel med biljettsystemen när de korsar länsgränserna i sitt kollektivtrafikresande. 19 Ett gemensamt och informellt samarbete mellan sju län som arbetar för internationell tillgänglighet, rimlig pendling mellan regionala noder, klimatsmarta, effektiva godstransporter och framkomliga och trafiksäkra vägar. 15

Strategisk plan 2013-2015 Perspektivet Medborgare Bra och jämlik hälsa Ansvarsområde: Hälso- och sjukvårdsnämnden En bra och jämlik hälsa är en av de viktigaste faktorerna för hållbar tillväxt, utveckling och välfärd. Omvänt finns ett samband genom att människors hälsa påverkas positivt av en god ekonomisk utveckling. Landstinget i Östergötland har tillsammans med Regionförbundet Östsam och länets kommuner tagit fram en folkhälsopolitisk policy 2011-2014. Landstinget i Östergötland ska tillsammans med kommunerna och Regionförbundet Östsam utveckla styrning, kunskaper och metoder i linje med den gemensamma folkhälsopolitiska policyn. Regionförbundet Östsam har, i sin samordnande funktion, tillsatt en politiskt områdesansvarig för de folkhälsopolitiska frågorna från 2011. Det folkhälsopolitiska arbetet i länet utgår från det nationella målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en bra hälsa på lika villkor för hela befolkningen 20. Hälsa är resultatet av ett komplext samspel mellan många faktorer och aktörer. Ekonomiska, sociala och miljörelaterade förhållanden i samhället påverkar individens möjligheter att ta ansvar för sin hälsa. Det hälsofrämjande perspektivet ska därför finnas med i all samhällsplanering. Satsningar på sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser är viktiga för att uppnå en bra och jämlik hälsa. Landstinget ska med sin verksamhet bidra till en utveckling som förbättrar hälsan för alla östgötar oavsett ålder, kön, könsidentitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion, etnisk tillhörighet, geografisk bostadsort och socioekonomiska förutsättningar. 20 Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik. Landstinget i Östergötland arbetar med tre målgrupper inom det hälsofrämjande området: befolkning, patienter och medarbetare. I ett befolkningsperspektiv ska landstinget bidra med kunskap om bestämningsfaktorer för sjukdom och hälsa. Landstinget ska också bedriva hälsofrämjande arbete i samverkan med övriga samhällsaktörer på såväl strukturell som individuell nivå. Syftet är att understödja en god och jämlik hälsoutveckling hos invånarna i Östergötland. När människor drabbas av lättare psykisk ohälsa, som ofta kan vara av psykosomatisk karaktär, har primärvården en viktig roll. Alla vårdcentraler ska ha psykosocial kompetens i form av kuratorer eller psykologer. Vid sidan av det offentliga kan civilsamhället spela en betydelsefull roll i att stärka människor i deras livssituation. Hälsan grundläggs tidigt. Föräldrarnas möjlighet att ge barnen en god start ska stärkas genom att stöd erbjuds, exempelvis föräldrautbildning. Det påbörjade arbetet med Barnhälsa på vårdcentraler ska fortsätta att utvecklas. Landstinget ska tillsammans med kommunerna, föreningsliv och andra aktörer medverka till att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos barn och ungdom bland annat genom effektiv information om alkohol, narkotika, tobak, sexuellt överförbara infektioner, övervikt och fetma. Samverkan med skolhälsovård/ elevhälsa ska intensifieras under budgetperioden för att förbättra barns hälsa. Det är också angeläget att fortsätta utveckla samverkan i form av familjecentraler, ungdomshälsa och Barnahus. Även det påbörjade arbetet med Barnhälsa ska fortsätta att utvecklas och standardiseras över länet. Även samverkan för att utveckla insatserna för barn och unga med språkstörningar och stamning respektive neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver utvecklas under budgetperioden. 16

Strategisk plan 2013-2015 Perspektivet Medborgare Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor är de levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan. Landstinget ska integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt och rutiner i styr- och vårdprocesser i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ska tillämpas. De åtgärder som riktlinjerna redovisar är i grunden alltid någon form av rådgivning eller samtal som kräver att hälso- och sjukvårdspersonalen har ett hälsofrämjande förhållningssätt. Samtalet om levnadsvanor ska vara en stödjande dialog, med lyhördhet för patientens förväntningar och värderingar, med syftet att ge patienterna kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling. Både primär- och specialistvård är viktiga aktörer i detta men även tandvården har en viktig roll, som kan stärkas ytterligare. Tidig upptäckt av benskörhet (osteoporos) hos framförallt kvinnor, kan innebära ett väsentligt minskat mänskligt lidande, men också innebära omfattande ekonomiska besparingar för hälsooch sjukvården. Därför bör landstinget utreda förutsättningarna för att införa ett screeningprogram för osteoporos. Kulturaktiviteter kan på många sätt vara en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande kraft och ett värdefullt komplement till rehabilitering och behandling. Kulturupplevelser av olika slag innebär möten mellan människor, och ofta är möten med andra människor viktiga för vårt välbefinnande generellt. Framförallt för äldre och ensamma, men även studenter, kan kulturen spela en särskilt viktig roll för välbefinnandet. Landstinget i Östergötland har inlett arbetet Kultur och hälsa i Östergötland. Projektet vill bygga en plattform för kultur och hälsa i landstinget och uppmuntra människor att utöva kulturaktiviteter som ett led i en ökad hälsoorientering av hälso- och sjukvården. Satsningar på kulturens betydelse såväl i den förebyggande som rehabiliterande processen inom vården bör fortsätta. Landstinget ska även främja en positiv hälsoutveckling hos de egna medarbetarna och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser. Landstinget ska uppnå detta genom att arbeta hälsofrämjande i organisation, ledar- och medarbetarskap. Det innefattar även stöd till medarbetare avseende rehabilitering, arbetsmiljö, säkerhet, friskvård och livsstil. (Se även sid 35 Perspektivet MEDARBETARE) Vid de stora om- och nybyggnationer som pågår och inleds under budgetperioden ska hälsofrämjande miljöer eftersträvas. Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården Ansvarsområde: Hälso- och sjukvårdsnämnden Tillgängligheten till vården har de senaste åren avsevärt förbättrats, men både kan och måste bli ännu bättre. Medborgarna i Östergötland ska kunna känna trygghet i att få den vård de behöver, när de behöver den. Den långsiktiga ambitionen är att det inte ska finnas några vårdköer, men som ett minimum ska ingen patient behöva vänta längre på besök eller behandling än vad vårdgarantin föreskriver. Om vård inte kan ges inom vårdgarantins tidsgränser ska klinikerna erbjuda och ordna vårdkontakt hos annan vårdgivare eller i annat landsting. I det arbetet har den fristående vårdlotsen en viktig roll. Även de tillgänglighetskrav som är förknippade med den så kalllade kömiljarden ska uppfyllas. Vård i rätt tid är en viktig faktor för att nå ett bra medicinskt resultat men också för hur patienten upplever vården. Hälso- och sjukvården ska erbjuda en god tillgänglighet i hela vårdkedjan. Landstinget ska därför utöver den nationella vårdgarantin ta fram en egen vårdgaranti som omfattar patientens hela vårdprocess. Regionalt cancercentrum sydöst har exempelvis satt upp ett antal löften till patienterna, bland annat att behandling ska ges inom fyra veckor. Tillgänglighet handlar inte bara om tid. Närheten till vården har också stor betydelse för hur trygga människor känner sig. Det är därför viktigt att vårdbehoven i möjligaste mån kan tillgodoses i närmiljön vilket också ger mervärde i form av lokal- och personkännedom. Samtidigt är det nödvändigt, både av kostnads- och kompetensskäl, att delar av den specialiserade sjukvården har större upptagningsområden och sker i samverkan över hela landstinget, inom sjukvårdsregionen och ibland även nationellt och internationellt. God tillgänglighet handlar också om att medborgarna ska ges stöd att söka rätt nivå i hälso- och sjukvården. Patientens väg in i vården och i vården ska underlättas. Medborgarnas möjligheter att söka råd för egenvård via telefon och Internet genom sjukvårdsrådgivningen (1177 respektive 1177.se) måste bli bättre. Hälso- och sjukvårdens tjänster via nätet ska utvecklas genom att fler tjänster görs tillgängliga inom ramen för Mina vårdkontakter (till exempel tidbokning). Tillgängligheten till Mina vårdkontakter och 1177.se ska vara bra för alla, med information på flera språk, talande webb med mera. Sjukvårdsrådgivningen 1177 ska uppfylla det gemensamma tillgänglighetsmål som överenskommits nationellt 90 procent besvarade samtal inom 3 minuter. Det finns anledning att inom lämpliga områden ytterligare utveckla vård och stöd på distans, så kallad e-hälsa 21 som kan öka tillgänglighet och minska behovet av resor. Primärvården är grundpelaren i all hälso- och sjukvård och utgör ofta patientens långsiktiga relation med vården. Den har också en viktig uppgift när det gäller att förebygga ohälsa genom att påverka patientens livsstil till det bättre. Primärvård, liksom tandvård, ska finnas etablerad i varje kommun och i varje större tätort. Det är viktigt att den nära vården utvecklar en flexiblare tillgänglighet vilket är en av ambitionerna med Vårdval Östergötland. Inom primärvården ska patienterna komma fram per telefon samma dag och erbjudas besök inom högst sju dagar. Väntetiden inom primärvården ska minimeras, särskilt då snabba insatser är medicinskt motiverade. Patienter ska erbjudas kontinuitet till sjukvård och vårdgivare. Detta gäller särskilt människor med frekvent och/eller omfattande vårdbehov. 21 Informations- och kommunikationsverktyg som används till förebyggande åtgärder, diagnos, behandling samt övervakning och styrning av hälsa och livsstil. 17

Strategisk plan 2013-2015 Perspektivet Medborgare Ökad kontinuitet kan också uppnås genom exempelvis profilering av vårdcentraler inom ramen för Vårdval Östergötland. Inom den specialiserade vården ska patienten inom högst en vecka få svar på när besök och behandling ska ske (datum och klockslag) även om vårdkontakten ligger längre fram i tiden. Möjlighet till egenremiss ska stärkas genom att en standardiserad blankett tas fram och görs tillgänglig via landstingets hemsida. Akutsjukvård, om än på olika nivåer, ska ges dygnet runt med god tillgänglighet vid alla tre sjukhusen. Tiden från ankomst till första möte med läkare ska inte överstiga en timma. Målet är också att den totala vistelsetiden från ankomst till hemgång eller överföring till vårdavdelning inte ska överstiga 4 timmar. Den enskilde patienten ska informeras om förväntad väntetid till första möte med läkare liksom vid förseningar. Akutmottagningarna ska vid längre väntetid och vistelsetid särskilt uppmärksamma patientens behov av mat och dryck, omvårdnad, med mera. Vidare bör länets akutmottagningar särskilt uppmärksamma behovet av tillgänglighet för synnerligen angelägna grupper, till exempel äldre multisjuka genom så kallade ALMA-team. Samtidigt bör åtgärder vidtas för att minska antalet mångbesökare på akuten genom att mer träffsäkert möta behoven. För den som har en funktionsnedsättning ska det vara lätt att komma i kontakt med hälso- och sjukvården. Den fysiska sjukvårdsmiljön ska inte heller upplevas som något onödigt hinder. Trygg och likvärdig vård Ansvarsområde: Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvård ska ges på lika villkor. Genom att se till varje individs unika behov, säkerställs att vården blir jämställd och jämlik. Hälso- och sjukvården ska upplevas som trygg och jämlik för alla som kommer i kontakt med vården. Det handlar både om trygghet vid besök på vårdcentraler och sjukhus, och om att skapa förutsättningar att ge trygg vård i hemmiljö. För att åstadkomma detta krävs att vården är av hög kvalitet, genererar hälsovinst och uppfattas som jämlik och likvärdig för alla. Därför måste i så stor utsträckning som möjligt kvalitetsresultat, öppna jämförelser med mera, göras tillgängliga för alla via exempelvis landstingets hemsida. Jämlik och likvärdig vård är ett viktigt mål i vårdens kvalitetsutveckling och är en aspekt som ska integreras i alla beslut, upphandlingar och avtal. Vid uppföljning och utveckling av hälso- och sjukvården bör relevant statistik analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Landstinget ska bemöta varje patient och medborgare utifrån hans eller hennes individuella behov och förutsättningar. Barnets behov och ställning som patient är särskilt viktigt att uppmärksamma. FN:s konvention om barnets rättigheter ska vara vägledande i bemötandet av barnet som patient och ska genomsyra alla beslut inom all landstingsfinansierad verksamhet. För att kunna tillämpa ett barnperspektiv vid alla beslut och i all verksamhet som rör barn och ungdomar, är det särskilt viktigt att utveckla goda former för samtal så att deras synpunkter och erfarenheter kan tas tillvara. Det är också nödvändigt att tydliggöra de särskilda behov som finns när barn till föräldrar med omfattande vårdbehov, kommer i kontakt med hälso- och sjukvården som anhöriga. Landstinget har tagit fram tydliga processer för bland annat cancervården, i syfte att skapa en mer sammanhållen, flexibel och effektiv vårdprocess för bedömning och behandling av patienter. Liknande processer bör tas fram även inom andra områden. De östgötar som lever med kroniska sjukdomar måste också uppleva trygghet i att hälso- och sjukvården möter deras individuella behov. En årlig kontakt bör tas med alla patienter, även om besök eller behandling inte behöver bli aktuellt. Allt fler vårdinsatser kan idag ske i hemmet, och ambitionen bör vara att, bland annat med stöd av den medicintekniska utvecklingen, öka förekomsten av vård i hemmiljö. Personer som särskilt behöver uppmärksammas av hälsooch sjukvården är äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov. Den geriatriska kompetensen behöver stärkas och utvecklas. Likaså behöver kunskapen om vård i livets slutskede förbättras. Landstinget ska aktivt delta i den av regeringen initierade satsningen på de mest sjuka äldre, till exempel genom motverkande av felaktig läkemedelsanvändning och fördjupat användande av olika kvalitetsregister som Senior Alert och Svenska palliativregistret. En trygghetsskapande åtgärd är också att patienter i god tid ges tydlig information om bland annat tid och plats inför operation. Befolkningen ska få den vård man är i behov av med tillgång till vård på lika villkor. Det behöver inte betyda att vården måste vara likadan över hela länet. Verksamheten behöver ständigt utvecklas för att möta de lokala behoven och förutsättningarna. Inom hälso- och sjukvården finns tre bärande etiska principer som ska ligga till grund för prioriteringar 22 : - Människovärdesprincipen (alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället). - Behovs- och solidaritetsprincipen (resurserna bör satsas på den människa eller verksamhet som har de största behoven). - Kostnadseffektivitetsprincipen (vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet, eftersträvas). Framgångsfaktorer vid prioriteringar är tydlighet, öppenhet och relevans. 22 Prioriteringsutredningen (Vårdens svåra val SOU 1995:5). 18

Strategisk plan 2013-2015 Perspektivet Medborgare Delaktiga och nöjda patienter Ansvarsområde: Hälso- och sjukvårdsnämnden När landstingets förmåga att utföra sitt uppdrag ska värderas är patienternas och de närståendes upplevelser av landstingets insatser en given måttstock. I kvalitets- och utvecklingsarbetet är det därmed också nödvändigt att ha god kunskap om hur patienten upplever sin vård. Patientupplevda resultat ska vara en viktig påverkansfaktor för den ersättning som betalas ut till landstingsfinansierade vårdgivare. Vården ska vara patientfokuserad. Fortfarande domineras vården av ett verksamhets- och yrkesperspektiv, trots att patienternas syn på vården lyfts fram allt mer både i sjukvårdspolitiken och i det praktiska vårdarbetet. Patienter saknar ofta möjlighet att överblicka och hantera den egna vårdens planläggning eller förstå den komplexitet som vården inrymmer. Det är många inslag i vårdsituationen som påverkar patientupplevelsen och följande aspekter är särskilt betydelsefulla: Vårdkvalitet Patientupplevd hälsa Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Valfrihet Information Trygghet Integritet Patienten ska ha makt över sin vård där var och ens unika behov uppmärksammas. Människors problem ska bedömas utifrån en helhetssyn på själsliga och kroppsliga behov. Målsättningen är att mötet i vården är ett hälsofrämjande möte där patienten och/eller den närstående känner sig delaktig, respekterad och lyssnad på och som stärker patientens tro på den egna förmågan. Den traditionella synen på patienten som mottagare av hälso- och sjukvård behöver ersättas med en syn där den enskilde individen också har rollen som medskapare i sin egen hälsoutveckling. Att uppleva delaktighet, kunna påverka sin situation och känna att man finns i ett sammanhang är viktigt för att förbättra hälsan. Ett sätt att öka delaktigheten är att förbättra möjligheten till egenremiss. Det kan också bli möjligt att utveckla användandet av applikationer till smarta telefoner för att exempelvis övervaka sin hälsa hemma. Närståendes engagemang ska uppmuntras och ses som en värdefull resurs när patienten så önskar. Det är viktigt att få ett gott bemötande och en relation mellan vårdpersonal och patient/ närstående som är bra och förtroendefull. Patienterna ska själva i möjligaste mån kunna välja vårdgivare och sjukhus samt vara delaktiga i valet av behandling. I alla vårdsituationer ska största möjliga valfrihet eftersträvas för patienten. Detta kräver att det finns öppna redovisningar av kvalitet och säkerhet som kan ge patienter och medborgare de kunskaper som behövs. En av de stora utmaningarna för hälso- och sjukvården de närmaste åren är att fortlöpande ta fram lättillgänglig och jämförbar kvalitetsinformation för både medborgare och professionella grupper. Vårdval Östergötland ska ge alla medborgare möjlighet att fritt välja hos vilken vårdcentral man vill ha sin fasta primärvårdskontakt. Valfrihet ska gälla ifråga om specialistbedömningar respektive operationer och behandlingar bland annat för att patienten på det sättet ska kunna påverka var och när vårdinsatsen ska göras. Patienten ska ges information om sin valfrihet och de olika alternativ som står till buds, samt vid behov få hjälp med nödvändiga kontakter. Fritt vårdval kan också prövas inom andra områden än primärvården. Syftet med fler vårdval är utöver att öka medborgarnas valfrihet och tillgänglighet att öka innovationstakten i vården och förbättra integrationen mellan vårdens olika delar, till exempel helhetslösningar genom gemensamma vårdvalssystem mellan vårdnivåer eller för samlade vårdprocesser. Ersättningssystemen ska därför premiera samverkan över organisationsgränserna och öppna för innovativa sätt att organisera verksamheten. Det är nödvändigt att patienten är väl informerad om vilken vård och behandling som är medicinskt motiverad och möjlig. Det krävs tillräcklig information för att vara delaktig i sin vård och kunna göra egna val vid diagnostiska och behandlingsmässiga alternativ. Här får webb-baserade informationskanaler allt större betydelse. Tillgång till information om patienters rättigheter och skyldigheter är också viktig. Vården ska alltid använda ett tydligt och enkelt språk i mötet med patienter, exempelvis genom tydligare och enklare kallelser och provsvar. 19

Strategisk plan 2013-2015 Perspektivet Medborgare En fast vårdkontakt ska vid behov finnas för varje patient. Det behöver inte vara en läkare, utan kan vara exempelvis en sjuksköterska, en sjukgymnast eller en kurator. Uppgift om vem den fasta vårdkontakten är ska finnas i alla dokument och i journal. Patienten ska ha rätt till en behandlingsplan som ger besked om vad som ska ske härnäst och vid vilken tidpunkt. Normalt ska patienten kunna välja eller påverka tider för kommande återbesök eller remissbesök. Varje patient har rätt att bli bedömd av ytterligare en läkare, utöver den som redan gjort en bedömning, så kallad second opinion. Patienter ska kunna erbjudas evidensbaserad komplementär vård som ett komplement till det övriga hälso- och sjukvårdsutbudet. Kunskap ska finnas om de mest användbara evidensbaserade komplementära behandlingsmetoderna. Landstinget ska genom behovsanalyser särskilt observera människor med behov av särskilda insatser i livets olika skeden alltifrån barn och ungdomar som riskerar att fara illa till att ge döende människor möjlighet till adekvat palliativ vård. Stort förtroende för hälso- och sjuk vården Ansvarsområde: Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvården finns tillgänglig för människor genom livscykeln och har en mer eller mindre stor plats i livets olika skeden. Det är därför viktigt att medborgarna har stort förtroende för hälso- och sjukvården. För att motivera uttag av skatt måste offentligt finansierad verksamhet ha legitimitet bland invånarna känslan av att man får valuta för pengarna och att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt. Förtroende kan också påverka hur individer söker vård och därmed leda till effekter på hälsotillståndet. Insatser behöver göras för att öka befolkningens kunskap om landstingets verksamhet. Det är viktigt att landstinget kan motivera olika beslut och bakgrunden till att de fattas, liksom att kommunicera förändringar som är värdeskapande för patienterna såsom framsteg inom forskning och hur den medicinska utvecklingen konkret resulterar i förbättrade behandlingsmetoder och resultat. Det ligger en utmaning i att hitta fungerande former för dialog mellan medborgare och politiker som skapar engagemang för det framtida offentliga åtagandet. Alla som vill bidra till att utveckla hälso- och sjukvården ska välkomnas i samhällsdebatten. Även om dialogen mellan medborgare och politiker i första hand är en uppgift för de politiska partierna, bör också landstinget genom sin verksamhet medverka till dialog och kunskapsspridning i fråga om vårdens möjligheter och begränsningar. Det är viktigt att medarbetarna involveras i arbetet och underlättar möjligheterna att nå de långsiktiga målen. När alla medarbetare är delaktiga når tankegångarna fram även utanför organisationen och förståelsen för beslutade åtgärder kan därmed även öka bland medborgarna. Landstingets patientnämnd har en viktig uppgift i kontakten med medborgare som upplevt problem i sitt möte med hälsooch sjukvården. Vidare innebär brukardialogsberedningarnas arbete kontakter med patienter, anhöriga och företrädare för exempelvis patientföreningar. Dessa möten är viktiga för att stärka medborgarnas förtroende för hälso- och sjukvården. 20