BESLUTSUNDERLAG Ulricehamns Energi AB Källeberg Vattenskyddsmråde Uppdragsnummer 1311620000 Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter GÖTEBORG 2012-04-05 Swec Envirnment AB Västra reginen Emelie Arnldssn Magnus Liedhlm Tve Karnstedt Swec Gullbergs Strandgata 3 Bx 2203, 403 14 Götebrg Telefn 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 www.swec.se Swec Envirnment AB Org.nr 556346-0327 säte Stckhlm Ingår i Swec-kncernen Helen Eklund Telefn direkt 031-62 75 96 Mbil 0734-12 25 96 helen.eklund@swec.se
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND OCH MOTIV FÖR INRÄTTANDE AV VATTENSKYDDSOMRÅDE 1 1.2 UPPDRAGETS OMFATTNING OCH GENOMFÖRANDE 1 1.3 UNDERLAGSMATERIAL 2 1.4 SYFTE OCH ANVÄNDNING AV DENNA TEKNISKA BESKRIVNING 2 2 KÄLLEBERGS VATTENTÄKT 3 2.1 ANLÄGGNINGENS LÄGE UTFORMNING 3 2.2 VATTENBEHANDLING 3 2.3 FÖRSÖRJNINGSOMRÅDE 3 2.4 VATTENFÖRBRUKNING 3 2.5 VATTENTÄKTENS VÄRDE 3 2.6 ÄGANDEFÖRHÅLLANDEN 3 2.7 VATTENDOM OCH TILLSTÅND 3 2.8 DIMENSIONERANDE UTTAG 4 3 OMRÅDESBESKRIVNING 5 3.1 VERKSAMHETER OCH MARKANVÄNDNING 5 3.2 GEOLOGI 6 3.3 HYDROLOGI 7 3.3.1 NEDERBÖRD 7 3.3.2 ÄTRAN 8 3.4 HYDROGEOLOGI 9 3.4.1 GRUND FÖR HYDROGEOLOGISKA EGENSKAPER 9 3.4.2 GRUNDVATTENBILDNING 9 3.4.3 EGENSKAPER 9 3.4.4 GRUNDVATTENMAGASINETS MÄKTIGHET 10 3.4.5 GRUNDVATTENMAGASINETS BREDD 10 3.4.6 HYDRAULISK KONDUKTIVITET 10 3.4.7 NATURLIGA GRADIENTER VID KÄLLEBERG 11 3.4.8 UTSTRÖMNINGSFÖRHÅLLANDE UTAN UTTAG 13 3.4.9 UPPSKATTAT REGIONALT FLÖDE I ISÄLVSAVLAGRINGEN UTAN UTTAG 13 3.4.10 GRADIENTER NEDSTRÖMS VID UTTAG 13 3.4.11 SPECIFIK VATTENBALANS VID KÄLLEBERG 13 3.5 INDUCERAD INFILTRATION 14 3.5.1 TRYCKMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 14 3.5.2 KONTAKTMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 14 3.5.3 INDUCERAD INFILTRATION 14 3.6 NATURLIGA BARRIÄRER OCH SÅRBARHETSBEDÖMNING 15 3.6.1 HYDRAULISK BARRIÄR 15 3.6.2 SÅRBARHET 15 3.7 SÄRSKILT KÄNSLIGA INSTRÖMNINGSOMRÅDEN INOM 365 DYGNS TRANSPORTTID FRÅN BRUNNEN 15 3.7.1 INFILTRATIONSOMRÅDEN ELLER UTSTRÖMNINGSOMRÅDEN 15 BESLUTSUNDERLAG 2 01 2-04- 05
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3.7.2 BÄCK SOM KAN INFILTRERA 16 3.8 VATTENKVALITET 16 3.8.1 GRUNDVATTENKVALITET I KÄLLEBERGS VATTENTÄKT 16 3.8.2 ALLMÄN GRUNDVATTENKVALITET ENLIGT VISS 16 3.8.3 VATTENKVALITET I ÄTRAN 16 3.8.4 VATTENKVALITET I ÄTRAN UPPSTRÖMS ULRICEHAMN ENLIGT VISS 16 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING 17 4.1 ÖVERSIKTSPLAN ULRICEHAMNS KOMMUN 17 4.2 LOKALA MÅL 17 4.3 LOKALA FÖRESKRIFTER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER ULRICEHAMNS KOMMUN 17 4.4 RIKSINTRESSEN OCH NATURRESERVAT 18 4.5 STRANDSKYDD 18 4.6 MARKANVÄNDNING 18 5 INVENTERING AV POTENTIELLA RISKKÄLLOR I ANSLUTNING TILL KÄLLEBERGS VATTENTÄKT 20 5.1 GENOMFÖRANDE 20 5.2 RISKKÄLLOR 20 5.2.1 KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH ÖVERSVÄMNINGAR 21 5.2.2 SABOTAGE, KRIS OCH KRIG 21 5.2.3 VÄGAR OCH TRANSPORTER 21 5.2.4 JORD- OCH SKOGSBRUK 22 5.2.5 BEBYGGELSE 23 5.2.6 ÖVRIGA STÖRRE RISKKÄLLOR/RISKOBJEKT 23 6 RISKBEDÖMNING 27 6.1 MODELL FÖR RISKBEDÖMNING 27 6.2 RISKANALYSENS ANVÄNDNING 28 6.3 RISKANALYSEN VID INFILTRATIONSOMRÅDENA PZA-PZE 28 6.4 RISKANALYSENS RESULTAT 29 7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE 31 7.1 KRAV OCH ALLMÄN METODIK 31 7.2 SKYDDSZONERNA UTFORMNING 31 7.2.1 ARBETSMODELL FÖR LUTANDE GRUNDVATTENNIVÅ 31 7.2.2 BERÄKNINGSMODELL OCH VALDA EGENSKAPER 32 7.2.3 VATTENSKYDDSOMRÅDETS GRUNDFORM 33 7.2.4 VATTENTÄKTSZON 34 7.2.5 BERÄKNING FÖR PRIMÄR SKYDDSZON 34 7.2.6 BERÄKNING FÖR SEKUNDÄR SKYDDSZON 35 7.2.7 TERTIÄR SKYDDSZON 35 7.2.8 TYPISKA GRUNDVATTENHASTIGHETER 35 7.3 GENOMFÖRANDE SAMT MOTIV TILL GRÄNSDRAGNINGAR 36 7.3.1 STRATEGI OCH GENERELLA MOTIV 36 BESLUTSUNDERLAG 2 01 2-04 - 05
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 7.3.2 PLATSSPECIFIKA MOTIV 37 8 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER 40 8.1 SKYDDSBEHOV 40 8.2 LAGSTIFTNING 40 8.3 SKYDDSFÖRESKRIFTERNAS SYFTE OCH FUNKTION 40 8.4 RISKANALYSENS ÖVERFÖRING TILL VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER 41 8.5 ANDRA TYPER AV RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER 41 8.6 SKYDDSFÖRESKRIFTERNAS RESTRIKTIONSNIVÅ 41 8.6.1 GENERELLA KRAV 41 8.6.2 GENERELLA RESTRIKTIONER 42 BILAGOR Bilaga 1 Förslag till vattenskyddsföreskrifter Bilaga 2 Förslag till vattenskyddsmråde Bilaga 3 Riskanalys BESLUTSUNDERLAG 2 01 2-04- 05
ra02s 2000-03-30 1 INLEDNING På uppdrag av Ulricehamns kmmun/ueab har Swec upprättat tekniskt underlag samt förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter för Källebergs grundvattentäkt. 1.1 BAKGRUND OCH MOTIV FÖR INRÄTTANDE AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Vattentäkten Källeberg är en ny vattentäkt sm saknar vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter. Den är framprspekterad under 2010. Källebergs vattentäkt är en kmpletterande rdinarie vattentäkt för Ulricehamns kmmun. Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling sm innebär att nuvarande ch kmmande generatiner tillförsäkras en hälssam ch gd miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde ch att människans rätt att förändra ch bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Krav finns på inrättande av vattenskyddsmråden i den svenska lagstiftningen i 2 samt 7 kap. miljöbalken ch i 6 kap. 5 1 p. vattenförvaltningsförrdningen. Krav finns även på skydd genm införandet av dricksvattendirektivet (80/778/EEG) ändrat genm 98/83/EG via: Livsmedelslag (2006:804); Livsmedelsförrdning (2006:813); Statens livsmedelsverks föreskrifter (SLVFS 2001:30) m dricksvatten. Vattenmyndigheten ställer i åtgärdsprgrammet krav på kmmunerna att upprätta nya vattenskyddsmråden sm behövs för framtida dricksvattenförsörjning. 1 I Naturvårdsverkets handbk för vattenskyddsmråden från 2010 2 anges att syftet med vattenskyddsmråden är att ge vattenförekmster, sm är viktiga för dricksvattenförsörjningen, ett tillräckligt gtt skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergeneratinsperspektiv. Vattenförekmster ch vattentäkter måste därför skyddas mt såväl nutida sm framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med lyckshändelser samt kntinuerliga diffusa ch kncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög priritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. 1.2 UPPDRAGETS OMFATTNING OCH GENOMFÖRANDE Uppdraget har mfattat upprättande av tekniskt underlag ch förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter för Källeberg vattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbk för vattenskyddsmråden. För genmförande av uppdraget har följande mment utförts: Teknisk beskrivning av vattentäkten. Sammanställning av befintligt material ch infrmatin. Områdesbeskrivning Beskrivning av gelgi, hydrgelgi, sårbarhet ch skyddsbehv. Identifiering ch kartläggning av ptentiella förreningskällr Riskinventering i fält samt sammanställning av befintligt material. 1 Åtgärdsprgram Västerhavets vattendistrikt, 2010:4 sid 90 2 Naturvårdsverket, Handbk 2010:5 Vattenskyddsmråde med allmänna råd 2003:16. 1(43)
Översiktlig riskbedömning av väsentliga riskkällr för vattentäkten Utvärdering ch förslag till skyddsmråde Vattentäktszn, primär- ch sekundär skyddszn samt tertiär zn inrättas, vilka tillsammans bildar vattenskyddsmrådet. Framtagande av skyddsföreskrifter 1.3 UNDERLAGSMATERIAL Utredningsarbetet har baserats på genmgång ch analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Ulricehamns kmmun. Underlagsmaterialet har främst utgjrts av: A) Gelgisk karta B) Naturvårdsverkets allmänna råd m vattenskyddsmråden NFS 2003:16. C) Naturvårdsverkets handbk med allmänna råd m vattenskyddsmråde, Handbk 2010:5. D) Ulricehamns kmmuns fördjupning av översiktsplanen, Växtplats Ulricehamns stad. E) Prvpumpningsrapprt för Källeberg vattentäkt. Swec, 2010. F) Teknisk beskrivning ch miljöknsekvensbeskrivning. Swec, 2010. 1.4 SYFTE OCH ANVÄNDNING AV DENNA TEKNISKA BESKRIVNING Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsmråde ch föreskrifter. Syftet är inte ch kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar m tillstånd enligt skyddsföreskrifterna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet ch plats utgör en unik kmbinatin av detaljerade förutsättningar sm i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt de allmänna råden är avpassad för att avgränsa vattenskyddsmrådet till, ch inte inm, fastighetsskala. 2(43)
ra02s 2000-03-30 2 KÄLLEBERGS VATTENTÄKT 2.1 ANLÄGGNINGENS LÄGE UTFORMNING Vattentäkten utgörs av en rörbrunn, Ø 270 mm, förlagd i en isälvsavlagring ca 10 meter från Ätran i nrra delen av Ulricehamns samhälle, ca 4,8 km nrr m Åsunden. Brunnen är ca 31 meter djup med brunnsfiltret med slitsvidden 2 mm är placerat mellan 23 ch 29 meter under markytan. Brunnen har prvpumpats för kapaciteten 30 l/s. Bedömningen görs att ingen risk för nedträngande ytvatten vid brunnen finns, men att inducerad infiltratin från kan ske under krtare tidsintervall. 2.2 VATTENBEHANDLING Råvattnet i Källeberg har bra kvalitet ch kännetecknas ur vattenbehandlings-synvinkel av relativt höga järn- ch manganhalter (~0,25 mg/l). Råvattnet kmmer att behandlas i Brnäs vattenverk. Distributinsledning till vattenverket saknas för närvarande. Vattenverket i Brnäs, där vattenverket är beläget sm samlar upp råvattnen från vattentäkterna Vistavallen, Brnäs ch Sturebadet samt kmmande Källeberg. 2.3 FÖRSÖRJNINGSOMRÅDE Vattentäkten skall nyttjas för att kmplettera försörjningen inm Ulricehamns distributinsmråde, dvs. kmplettera Brnästäkten ch Sturebadet genm att ersätta Vistavallstäkten. 2.4 VATTENFÖRBRUKNING Idag sker inget uttag från Källeberg, då den inte är försedd med pump, inkpplad ch försedd med distributinsledning. Det dimensinerande uttaget för utfrmning av vattenskyddsmrådet är 30 l/s. 2.5 VATTENTÄKTENS VÄRDE Värdet på en vattentäkt berr bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande ch framtida vattenutnyttjande, kstnader för en alternativ vattentäkt med samma kvantitet ch kvalitet samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av störst intresse. Vattentäktens värde bestäms fta av kstnaden för att ersätta vattentäkten med ett likvärdigt alternativ i händelse av att den blir brukbar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Källeberg vattentäkt ett mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med mycket högt skyddsvärde räknas allmänna huvudvattentäkter. 2.6 ÄGANDEFÖRHÅLLANDEN Brunnsmrådet ligger på fastigheten Källeberg 1:1 vilken ägs av privatpersn. Kmmunen använder marken med servitut. 2.7 VATTENDOM OCH TILLSTÅND Det saknas för närvarande tillstånd för uttag ur Källebergs vattentäkt, men detta arbete pågår parallellt. Avsaknad av tillstånd är inget hinder för att inrätta vattenskyddsmråde. 3(43)
Övriga vattentäkter har tillstånd för vattenbrtledning, såsm Vistavallstäkten (~20 l/s), Brnästäkten (~25 l/s) samt Sturebadstäkten (~30 l/s). Vid Sturebadstäkten finns även en reservbrunn. 2.8 DIMENSIONERANDE UTTAG Genm att Källeberg avser att ersätta främst Vistavallstäkten (tillstånd ~20 l/s), skall Källebergstäkten mtsvara ett dimensinerande uttag för skyddet. Förbrukningsprgnsen visar ca 55 l/s år 2025 ch ca 60 l/s för år 2040-2050. Nuvarande uttag från Vistavallstäkten ch Brnästäkten är tillsammans ca 40 l/s. Dimensinerande uttag för att utfrma vattenskyddsmrådets utsträckning väljs till 30 l/s. 3 Detta mtsvarar ckså prvpumpningsflödet, genmfört under 3 månader 2010, dvs. prvpumpningsresultatet ger ett direkt underlag för att bestämma tillrinningsmrådets strlek ch påverkan. 3 Identiskt med sökt tillståndsnivå 30 l/s i årsmedeltal. 4(43)
ra02s 2000-03-30 3 OMRÅDESBESKRIVNING Vattentäkten ligger ca 4,8 km nrr m Åsundens nrra spets ch Ulricehamn i Ätrans dalgång, se Figur 1. 3.1 VERKSAMHETER OCH MARKANVÄNDNING Ätrans dalgång mges av skgsbevuxna höjdmråden. Jrdbruksmark ch öppen mark förekmmer i begränsad mfattning. Väster m vattentäkten, i dalgången, ligger Källeberg, sm består av några hus. Ptentiella större riskbjekt visas ckså. Figur 1. Markanvändning i anslutning till Källeberg vattentäkt. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 5(43)
3.2 GEOLOGI Sedimenten i utgörs delvis av kalkhaltiga material från de kambrsiluriska avlagringarna från västgötabergen, vilka bidrager till en gd buffertkapacitet. Ätrans dalgång rymmer ett övre ch ett undre grundvattenmagasin åtskiljda av ett lågpermeabelt lager. Det övre grundvattenmagasinet utgörs av sand/siltlager ch svämsediment ch det undre av grusch sandavlagringar. Det övre magasinet är av underrdnad betydelse för vattenförsörjning medan det undre är en värdefull akvifer för Ulricehamns kmmun i hela dalgången. Längs dalsidrna ch på mgivande höjdpartier dminerar mrän. Dalsedimenten är fta mycket mäktiga. Organisk jrdart Isälvssediment Sväm eller älvsediment Mrän Sand Berg Brunn Figur 2. Reginal jrdartskarta i anslutning till Källeberg vattentäkt enligt SGU:s jrdartskarta 1:50 000 SGU. 6(43)
ra02s 2000-03-30 Den detaljerade gelgiska kartan, Figur 3, visar att dalsedimenten i ytan dmineras av grvsilt-finsand, med älvsediment av sand mkring Ätran samt att underliggande isälvssedimenten kan vara sammanhängande, liksm att det ställvis sticker upp friktinslager-kner igenm dalsedimenten. Ett sådan kn sm bildar ett friktinslagerfönster med diametern ca 100 meter ligger på minsta avståndet ca 80 meter väster m brunnen. Vid brunnen är djupet till friktinsknen ca 20 meter. Figur 3. Lkal jrdartsfördelning i anslutning till Källebergs vattentäkt enligt SGU:s jrdartskarta 1:7 500 SGU (Uttagsbrunn markeras med kvadrat). Närhet till friktinslagerfönster syns speciellt. 3.3 HYDROLOGI 3.3.1 NEDERBÖRD Medelnederbörden för Ulricehamn under periden 1961-1990 uppgår till 846 mm/år 4. Avrinningen i reginen anges till ca 400 mm/år (ca 12,7 l/s*km 2 ) 5. 4 SMHI Meterlgi. Temperaturen ch nederbörden i Sverige 1961-1990. referensnrmaler utgåva 2. Nr 99, 2001. 7(43)
3.3.2 ÄTRAN Källeberg ligger i Ätrans avrinningsmråde. Ätran har sitt källflöde i Västergötland ca 10 km öster m Ulricehamn med Kmsse ch Galtåsen sm högsta punkter, +350 respektive +362 meter över havet. Ätran rinner ut i sjön Åsundens nrra ände (+164 möh). 6 Källeberg ligger därmed relativt högt upp i Ätrans avrinningssystem. Vattenföringen i Ätran uppströms Vist kyrka härrör från ca 355 km 2 avrinningsmråde 7 ch är med den specifika avrinningen ca 12,7 l/s*km 2 uppskattningsvis ca 5 m 3 /s i medelvattenflöde. Ätran rinner ut i Åsunden vid Ulricehamn. Enligt vattendm från 1946 varierar sjöns nivå mellan +163,0-165,0 meter över havet (+164 möh). Vid Källeberg ligger uttagsbrunnen ca 10 meter från Ätran. Under prvpumpningsperiden maj-september mättes nivån med tryckmätare i Ätran. Nivån i Ätran nära brunnen varierade mellan ca +166,9-167,7 möh ch i medeltal vid ca +167,2 möh under pumpningen. Den ttala nivåvariatinen i Ätran vid Källeberg är känd, men kan uppskattas vara i intervallet +166,6 till +169,6 8 möh vid brunnen. 9 Figur 4. Ätran bakm trädridån dminerar dalgången invid vattentäkten. Rör SGU R09033 mellan brunn ch Ätran. 5 Runff map f Sweden. Average annual runff fr the perid 1931-1960. Olf Tryselius, Stckhlm 1971. 6 Krn&Brdin, Variatiner i vattnets sammansättning längs Ätrans vattendrag, Earth Science Centre, Department f Physical Gegraphy, Götebrg University, B412, 2004. 7 Alcntrl, Recipientkntrllen i ÄTRAN 2005, Ätrans Vattenvårdsförbund. 8 +169,6 att jämföra med marknivån vid brunnen på ca +169,7. Vattenståndet i Ätran var exempelvis på ca +169 vid datum 2011-11-16. 9 +166,6 relaterad till någt högre än uppskattad bttennivå. Högsta nivån relaterat till 2 meter över nrmalnivå i Ätran (+167,6?). 8(43)
ra02s 2000-03-30 3.4 HYDROGEOLOGI 3.4.1 GRUND FÖR HYDROGEOLOGISKA EGENSKAPER Isälvsavlagringen vid Källeberg är en ptentiell framtida grundvattenresurs framförallt berende på avlagringens mäktighet samt dess utsträckning i Ätrans dalgång. Kmmunal vattentäkt har funnits i mrådet tidigare (Timmele). Trligen är avlagringen sammanhängande från åtminstne nrr m Källeberg ch ut under Åsunden. Avlagringen har prvpumpats med ca 30 l/s under ca 3 månader mellan början av maj till början av september 2010. Avsänkningen i brunnen blev ca 1,3 meter, men med reduktin för Ätrans variatin var den ca 1 meter. Avsänkningen i magasinet utanför brunnen var 0,7 meter. 10 Egenskaperna har utvärderats från prvpumpningen. 3.4.2 GRUNDVATTENBILDNING Grundvattenbildningen till vattentäkten bedöms generellt ske genm infiltratin av nederbörd i randznerna uppströms, på dalgångens yta, sm punktinfiltratin vid bäckar, i den ställvis blttade isälvsavlagringen samt via grundvattenbildning från Ätran m förhållandena medger detta. Grundvattenbildningen bedöms vara i strleksrdningen ca 10 l/s per längdkilmeter av dalgången. Grundvattnets reginala strömningsriktning följer Ätrans dalgång i riktning från nrr mt söder. Från dalgångens höjdpartier bedöms grundvattnet lkalt strömma mt Ätran. Läckage ut från magasinet till ytan sker sannlikt, dvs grundvattenbildningen ackumuleras inte enbart. 3.4.3 EGENSKAPER Enbart förhållandet mellan uttag ch avsänkning indikerar att transmissiviteten är i strleksrdningen 4*10-2 m 2 /s i mrådet. Prvpumpningsdata indikerar mer specifikt att transmissiviteten uppströms är ca 2,7-4,5*10-2 m 2 /s (typiskt 3,8*10-2 m 2 /s). 11 Nedströms Källeberg är den ca 3,7-5,8*10-2 m 2 /s (typiskt 4,9*10-2 m 2 /s). Magasinskefficienten uppströms Källeberg uppskattas till 2*10-2 ch indikerar halvslutna förhållanden, dvs ett magasin under en lågpermeabelt skikt. Nedströms är den 10-4, dvs indikerar slutna förhållanden. T u ~ 2,7-4,5*10-2 m 2 /s T n ~ 3,7-5,8*10-2 m 2 /s S u ~2*10-3 S n ~10-4 10 R09033. 11 I det följande benämns uppströms värden med x u ch nedströms med x n, där x betecknar egenskapen. 9(43)
Sm jämförelse är transmissiviteten vid Sturebadsbrunnen ca 6,8*10-2 m 2 /s ch vid Brnäs ca 1,5*10-2 m 2 /s, dvs i samma strleksrdningar, dvs 4-5*10-2 m 2 /s är ett rimligt typvärde för reginal transmissivitet mellan Källeberg ch Åsunden. 3.4.4 GRUNDVATTENMAGASINETS MÄKTIGHET En djup brrning finns vid Källeberg (SGU Rb09022) sm brrades ner till ca 46 mumy innan brunnen anlades. Grundvattenmagasinets mäktighet uppskattas gälla från ca 20 mumy, dvs mäktigheten är >26 meter. Den vattenförande mäktigheten uppskattas vara ca 30 meter vid Källeberg. Mäktigheten uppströms är mer känd. Med hänsyn till brrdjupen i nrr kan uppskattas sm bästa uppskattning att magasinsmäktigheten vid Rb1013 ch Rb1014 längst i nrr är ca 15 meter, dvs hälften av mäktigheten vid Källeberg. H u ~15 meter H n ~30 meter 3.4.5 GRUNDVATTENMAGASINETS BREDD Bredden på isälvsmaterialet tvärs dalgången är känd. Vid Källeberg är åsen uppskattningsvis 300-1200 meter bred att döma av ytfördelningen av isälvsmaterialet. Uppskattningsvis är medelbredden uppströms ca 500 meter sm reginal uppskattning för isälvsmaterialet. 12 Den hydrauliska bredden har beräknats till ca 300 meter. B = 300 (-1200 meter) 3.4.6 HYDRAULISK KONDUKTIVITET Den hydrauliska knduktiviteten i isälvsavlagringen vid Källeberg har genm prvpumpning ch utvärdering av brrningsdjup uppskattats. Uppströms ch nedströms brunnen uppskattas hydrauliska knduktiviteten i medeltal vara ca 1,7-2,6*10-3 m/s (typiskt 2*10-3 m/s) 13, vilket mtsvarar (grusig) sand i grundvattenmagasinet. 14 Den hydrauliska knduktiviteten i överlagrande sediment av grvsilt-finsand har inte undersökts, men sedimenten vid Vistavallstäkten, av samma typ ch genes sm vid brunnen i Källeberg, antyder att den vertikala hydrauliska knduktiviteten van friktinsjrden i dessa sediment kan vara <6*10 7 m/s. 15 K silt : <6*10 7 m/s K mag : ~2*10 3 m/s 12 ~1/3 av dalgångens bredd. 13 T u~4*10-2 m 2 /s ch T n ~5*10-2 m 2 /s utifrån avstånds-avsänkningsanalys. H u~15 meter, H n~30 meter => K u ~ 2,5*10-2 m/s, K n ~ 1,7*10-2 m/s. 14 Vilket ckså mtsvarar resultatet från siktanalyserna från SGU rör Rb09033. 15 Mellan 0-20 mumy, från sedimenteringsanalys av sex prver i Rb1002 vid Vistavallstäkten. 10(43)
ra02s 2000-03-30 Nivå 3.4.7 NATURLIGA GRADIENTER VID KÄLLEBERG Reginalt uppskattas grundvattengradienten vara ca +0,0009 mellan Källeberg ch Åsunden. 16 Lkalt är gradienten uppströms vid prvpumpningsplatsen ca +0,004 (till +0,011) riktad söderut. Nedströms är gradienten, såsm den kan uppmätas i nedströms bservatinsrör, näst intill plan, se Figur 6. Semireginalt över platsen för vattentäkten (+/- 500 meter) är gradienten ca +0,0023 riktad söderut. i u : +0,004 (till +0,011) i n : ~0 (<+0,0004) i semireg :+0,002 i reg :+0,0009 Speciellt den lilla gradienten nedströms vattentäkten är anmärkningsvärd till strlek ch riktning. Detta indikerar att brtflödet söderut i dalgångens riktning från Källeberg är litet eller rent av befintligt, vilket i sin tur indikerar att en del av grundvattnet nrrifrån mt Källeberg eller allt måste läcka ut i Källebergsmrådet. Källeberg är ckså ett indikativt namn i denna riktning. Gradientförhållandena åskådliggörs i följande Figur 5 i en längdsektin över vattentäkten från nrr (vänster) till söder (höger). Grundvattenprfil nrr-söder 174 173 172 171 170 169 Jungfrulig nivå Avsänkt nivå Marknivå 168 167 166 0 200 400 600 800 1000 1200 Relativt läge (m) Rb1014-Rb1012 Figur 5. Apprximativ grundvattentrycknivå i undre magasinet från Rb1014 i nrr till Rb1012 i söder. Källebergs vattentäkt (rektangel i figuren) ligger ca 550 meter söder m Rb1014. 16 Psitiv gradient söderut, (168,5-164)/5000 11(43 )
Figuren visar att grundvattentrycknivån söder m brunnsmrådet är relativt plan frtsättningsvis längs dalgången inm åtminstne 550 meter, ch att gradienten mt brunnsmrådet från det mest nrra belägna röret (Rb1014) är relativt brant mt vattentäktsmrådet. De lika grundvattenrör sm finns i mrådet redvisas i Figur 6. Figur 6. Grundvattenrörens placering vid Källeberg, samt brunnar i mrådet. 12(43)
ra02s 2000-03-30 3.4.8 UTSTRÖMNINGSFÖRHÅLLANDE UTAN UTTAG De jungfruliga förhållandena indikerar att de flesta bsrörskmbinatiner i söder uppvisar en svag eller befintlig gradient. Detta kan förklaras med att det strömmar ut grundvatten i Källebergsmrådet. Någt mråde för punktutläckage av grundvatten har inte påträffats. Diffust utläckage av grundvatten sker sannlikt från undre magasinet till mrådet inklusive till Ätran vid nivån ca <+167 möh. Ätrans btten ligger här på nivån ca +166 möh. 3.4.9 UPPSKATTAT REGIONALT FLÖDE I ISÄLVSAVLAGRINGEN UTAN UTTAG Isälvsmaterialets grundvattentransprterande förmåga uppströms beräknas till ca 0,17-0,24 l/s per breddmeter isälvsmaterial till Källeberg. Beräkningen är säker. Q u ~ 0,17-0,24 l/s per breddmeter Detta betyder att flödet till Källeberg är högst ca 70 l/s enligt denna beräkning, men ckså att nästan hela flödet måste läcka ut vid Källeberg att döma av den relativt lilla gradienten nedströms Källeberg. Ett utläckage förekmmer sannlikt vid Källebergsmrådet. Diffust större utläckage skulle kunna ske m ckså Ätran utgör utläckagemråde. Flödet kan vara mindre eller större. 3.4.10 GRADIENTER NEDSTRÖMS VID UTTAG Prvpumpningen ch mätningarna av grundvattennivåerna i bservatinsrören ger underlag för att beräkna gradienten nedströms under uttag av 30 l/s. Gradienten semireginalt kan beräknas till ca -0,0004, dvs är riktad från söder mt nrr ch brunnen. Vid brunnen är gradienten större, ca -0,003. 17 i (Q+n)sreg = -0,0004 (nrrgående) i (Q+n)lk = -0,003 (nrrgående) 3.4.11 SPECIFIK VATTENBALANS VID KÄLLEBERG En vattenbalansekvatin har uppställts ch lösts för att söka belysa aktuella flöden vid Källeberg vid sidan m beräkningen i kap 3.4.9. Ekvatinen är: T i *i u *B -Q läck -T n *i n *B = 0 De sex variablerna har fått sitt säkerhetsintervall utifrån vad sm är känt eller kan uppskattas. 18 Eftersm gradienten söder m Källeberg rent av kan vara riktat mt nrr ch Källeberg utan uttag, är resultatet säkert. Med hänsyn till den låga gradienten söder m Källeberg är det dck säkert att flödet från Källeberg söderut är litet. 17 Rb1007 till Brunn 18 Ekvatinen har lösts genm s.k. Linjär Prgrammering (LP) i Excel Slver. 13(43 )
Den resulterande vattenbalansen vid Källeberg blir sm bästa uppskattning: Q u ~60 l/s till Källeberg innan uttag Q läck ~60 l/s vid Källeberg innan uttag Q n ~0 l/s maximalt söderut från Källeberg innan uttag Uppskattningen av flödet till Källeberg blir 60 l/s ch utläckaget från Källeberg ca 60 l/s. Ett diffust utläckage av 60 l/s är knappast praktiskt nterbart annat än sm våtmark, ch inte alls m det sker till Ätran. En str del bedöms ske till Ätran inm 400 meter nrrut ch 100 meter söderut fågelvägen, vilket mfattar ca 1 500 meter av Ätran. 19 3.5 INDUCERAD INFILTRATION 3.5.1 TRYCKMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Under prvpumpningsperiden maj-september var nivån i Ätran vid brunnen mellan ca +166,9-167,7 möh ch i medeltal vid ca +167,2 möh. Detta är lägre än nrmalt pga trrperiden. Under prvpumpningsperidens första hälft förelåg en tryckgradient från undre magasinet mt (recipienten) Ätran. Generellt sett samvarierade grundvattennivån ch Ätrans nivå men med nivåskillnad. Efter ca halva pumptiden vänds gradienten mt magasinet. Brunnsnivån var under sista halva pumptiden mellan 0-0,2 meter under Ätrans nivå, men en del av denna lägre nivå kan tillskrivas brunnsförluster, så nivån utanför i magasinet var högre. En gradient mellan Ätran ch brunnsrörets utsida kan ändå ha förelegat under del av periden, dvs förutsättningar för inducerad infiltratin har förelegat för uttaget 30 l/s samt för aktuell Ätra-nivå under periden (trrperid). Slutsatsen är att tryckmässiga förutsättningar finns under del av året för inducerad infiltratin. 3.5.2 KONTAKTMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Diffust utläckage av grundvatten sker till Källebergsmrådet. Kntaktmässiga förutsättningar föreligger med Ätran, ch läckaget uppskattas till: Q läck ~1,8*10-5 *1 500* p ~ 30 l/s per meter tryckskillnad mellan Ätran ch magasinet längs 1 500 meter. 3.5.3 INDUCERAD INFILTRATION Det finns ckså vattenkemiska tecken på att ett annat vatten nådde brunnen under prvpumpningsperiden, men endast under en vecka var nivåförhållandena sådana att Ätran>R09033>Brunn. 19 Q läck= * p*l=1,8*10-5 *2*1 500 = 54 l/s, utvärderat från avstånd-avsänkningsanalys med T*B=12,3 m 3 /s, E~800 meter, B~300 meter, T=4*10-2 m 2 /s 14(43)
ra02s 2000-03-30 Slutsatsen är att grundvattenbildning kan ske genm inducerad infiltratin från Ätran, i synnerhet vid större uttag ch/eller höga nivåer i Ätran. Det uppskattas att induceras infiltratin kan ske några månader av året (vår ch/eller höst). 3.6 NATURLIGA BARRIÄRER OCH SÅRBARHETSBEDÖMNING Sårbarhet betecknar markens ch vattnets känslighet för att påverkas av en förrening, eller med andra rd, markens brist på förmåga att reducera en förrenings farlighet under transprten i mark ch vatten. 3.6.1 HYDRAULISK BARRIÄR Naturliga barriärer kan vara ett skyddande ler-/siltlager sm minskar ett mrådes sårbarhet, men kan ckså vara en uppåtriktad gradient sm mtverkar en förrening från markytan ch ner till magasinet. Ett sådant mvänt ch skyddande gradientförhållande föreligger vanligtvis i närmrådet till brunnen vad avser Ätran till det undre magasinet. Mtsvarande förhållande föreligger dck inte vad avser övre magasinet till undre magasinet. 3.6.2 SÅRBARHET Området i anslutning till Källeberg vattentäkt kan betecknas sm ha varierande sårbarhet eftersm det utgörs av en isälvsavlagring med ftast grvsilt-finsand i ytan, se Figur 2-3. Större delen är relativt skyddat. Grundvattenmagasinet är öppet strax väster m vattentäkten 20, där skyddande lager saknas, se Figur 3. Här finns idag åkerbruk. Där är den fysiska sårbarheten hög, men sårbarheten mtverkas av en uppåtriktad gradient. Vid själva brunnen är lagret av grvsilt-finsand ca 15-20 meter mäktigt, ch här är fysiska sårbarheten väsentligt mindre, men gradienten är nedåtriktad från markytan, så förrening kan ske. 3.7 SÄRSKILT KÄNSLIGA INSTRÖMNINGSOMRÅDEN INOM 365 DYGNS TRANSPORTTID FRÅN BRUNNEN Vissa hydrgelgiska ch hydrlgiska förhållanden bör ägnas speciell msrg vid definitin av de lika znerna. Nedanstående företeelser är särskilt känsliga mråden. 3.7.1 INFILTRATIONSOMRÅDEN ELLER UTSTRÖMNINGSOMRÅDEN Förutm Ätran finns ett antal friktinslagerfönster sm måste beaktas, i synnerhet de sm ligger närmare än mtsvarande 1 års transprttid. Infiltratin sker här m inte dessa är utläckagemråden. Friktinslagerfönster finns i närheten av eller inm vattentäktens intressemråde ch har definierats på gelgiska grunder, se Figur 3. Närbelägna möjliga infiltratinsmråden beaktas vid gränsdragningen. Följande mråden med friktinslager i ytan har definierats: Ca 100 m VSV brunnen, area ca 10 000 m 2 Ca 500 m NO brunnen, area ca 15 000 m 2 Ca 450 m NNV brunnen area ca 20 000 m 2 Ca 600 m NNO brunnen area ca 10 000 m 2 Ca 700 m NNV brunnen area ca 5 000 m 2 Område PZA Område PZB Område PZC Område PZD Område PZE 20 Cirkelfrmat friktinslagerfönster med diameter ca 100 meter. 15(43 )
De behandlas här sm m de är inströmningsmråden, ch därför beaktansvärda ur risksynvinkel. Detta betyder inte att infiltratinsvattnet nödvändigtvis når brunnen vid uttag från dessa mråden. 3.7.2 BÄCK SOM KAN INFILTRERA En bäck ansluter Ätran nära brunnen. Bäcken härrör från ett mssmråde på högplatån ca 1 000 meter VNV m brunnen. Den passera över eller rundar det närmaste infiltratinsmrådet ca 100 m VSV brunnen. Tillrinningsmrådet kan uppskattas till ca 0,3 km 2, varför medelflödet uppskattningsvis är 3-6 l/s. Vattennivån i bäcken är trligen högre än grundvattentrycknivån i undre magasinet. En mindre del av detta flöde kan infiltrera nära brunnen ch där den passerar dalgångens randzn. 3.8 VATTENKVALITET En gd bild har erhållits av vattenkvaliteten genm den 3 månaders pumpning med 30 l/s sm genmförts under 2010. Ett flertal analyser har uttagits varvid fysikalisk-kemiska parametrar, tungmetaller ch bekämpningsmedel har analyserats. 3.8.1 GRUNDVATTENKVALITET I KÄLLEBERGS VATTENTÄKT Halterna av järn ch mangan är relativt höga ch ca 0,25 mg/l vardera. I övrigt ligger råvattenkvaliteten på en nrmal eller mycket låg nivå både vad avser övriga fysikaliska parametrar ch metaller. Bekämpningsmedel har inte detekterats. Vattnet kan beredas till ett gdkänt dricksvatten efter brttagning av järn ch mangan. 3.8.2 ALLMÄN GRUNDVATTENKVALITET ENLIGT VISS 21 Grundvattnet har allmänt klassificerats (år 2009) sm gd kemisk (exklusive kvicksilver) grundvattenstatus. 22 Bekämpningsmedelsrester har detekterats i halter över tröskelvärde i Timmele gamla vattentäkt, men årsmedelvärde understiger tröskelvärde ch halten har på senare år minskat. 23 3.8.3 VATTENKVALITET I ÄTRAN Vattenkvaliteten visar på variatiner sm är höga ch stabila längs hela vattendraget. Enligt Krn & Brdin är ph-värdet år 2004 vid Källeberg är relativt högt, ca 8,0, den elektriska knduktiviteten ca 35 ms/m. Metaller Ätran från prvtagning 2005 i Ätran nedm Timmele (statin 5f) visar halterna (mg/kgts) i frm av [As=3,8] [Pb=6,6] [Fe=5900] [Cd=0,80] [Cu=33] [Cr=4,8] [Hg=0,017] [Ni=5,1] [Zn=240]. 24 3.8.4 VATTENKVALITET I ÄTRAN UPPSTRÖMS ULRICEHAMN ENLIGT VISS Ätran har klassificerats (år 2009) sm gd eklgisk ch gd kemisk (exklusive kvicksilver) status.vattnet klassas sm Naturligt då det idag inte bedöms vara kraftigt mdifierat eller knstgjrt (Vattendelegatinernas beslut 2009-12-22). 25 21 Delen Blidsberg-Ulricehamn 22 VISS, utdrag 2010-09-16. 23 Ibid. 24 Alcntrl, Recipientkntrllen i ÄTRAN 2005, Tabell 4, Ätrans Vattenvårdsförbund. 25 VISS, utdrag 2010-09-16. 16(43)
ra02s 2000-03-30 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING Möjliga mtstående intressen är planbestämmelser samt verksamheter. Knflikter gällande markanvändningen bttnar ftast i anspråk på att få använda samma ytr för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilkalisering ch vattentäkter. En säker ch hälssam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles frtlevnad ch utveckling. Vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet ch knsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan kmma i knflikt med andra verksamheter sm kan påverka vattnet negativt genm de restriktiner sm läggs på verksamheterna. 4.1 ÖVERSIKTSPLAN ULRICEHAMNS KOMMUN Översiktsplan finns för Ulricehamns kmmun, ÖP 2001. Källeberg ligger precis utanför den del där fördjupning finns utförd ( Växtplats Ulricehamns stad ) ch strax nrr m Vist industrimråde. För själva brunnsmrådet med mgivningar, klassificeras detta sm närströvmråde ch mråde för det rörliga friluftslivet med inslag av lkala naturvärden ch kulturvärden. 26 I närheten (>200 meter) finns planer på i söder samt i nrdst tänkbart mråde för verksamheter, industrier mm enligt ÖP:s karta över mark- ch vattenanvändning samt i Del 1 Mål ch strategier. Strax NO ch SV m brunnen finns dessa mråden planerade för sådana verksamheter, se nrdöstra mrådet i Figur 7. I mrådet sydväst m vattentäkten planeras en utökad industribebyggelse enligt Detaljplan 2008-10-27. Utökning planeras direkt nrr m befintligt industrimråde där det idag finns dlingsmarker. Detaljplanen anger specifikt att Verksamhets-etableringar i mrådet får inte riskera att förrena grundvattnet. Det nrdöstra mrådet innehåller betngindustri, en gammal kvarnanläggning, ett avlppsreningsverk, en gammal festplats, några villr samt några mindre verksamheter. 27 Det anges att industrin kan expandera i huvudsak mt söder. Området är lämpligt för sådan industri sm inte är störande för bstäderna i Timmele kyrkby ch sm inte riskerar att förrena grundvattnet. I princip kmmer vattentäkten i Källeberg att ligga mellan dessa två planmråden ch att vattenskyddsmrådet kmmer att vara grund för ytterligare detaljplanering. 4.2 LOKALA MÅL Kmmunen har egna miljömål. Ett mål är att bra råvatten skall ha lkaliserats ch skyddats i kmmunens översikts- ch detaljplaner senast 2010. 28 4.3 LOKALA FÖRESKRIFTER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER ULRICEHAMNS KOMMUN Lkala föreskrifter finns antagna 2001-12-13. De anger bl.a. relevanta föreskrifter m avlpp/talett, djurhållning samt skydd för grundvattentäkt (tillståndsplikt för energianläggning). 29 26 ÖP 2001, Mark- ch vattenanvändningskarta skala 1:60 000. 27 Ulricehamns kmmun, Planprgram för Industrimråde söder m Timmele, 2005. 28 Ur Ulricehamns kmmun miljömål, antagna 2008-04-28, sid 9. 17(43 )
4.4 RIKSINTRESSEN OCH NATURRESERVAT Ätradalen är ett representativt dlingslandskap med naturbetesmarker ch slåttermark ch riksintresse för naturvård (MB kap 3). Det har även gelgiska värden, viktiga rastlkaler för fågel samt kärr med rik flra. Källeberg ligger i södra delen av Ätradalens riksintresse-mråde. Ätradalen är även riksintresse för kulturmiljö. Vattentäkt i Källeberg bedöms inte äventyra dessa intressen eller mvänt. 4.5 STRANDSKYDD Utmed Ätran gäller strandskydd utanför detaljplanelagt mråde. Strandskyddet mfattar land- ch vattenmrådet inm 100 meter från strandlinjen. 30 Strandskyddet innebär sm huvudregel ett byggnadsförbud. Den nuvarande brunnen är belägen inm detta mråde, men kmmande brunnsbyggnad ch uttag tillståndsprövas nu i en parallell-prcess såsm vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. 4.6 MARKANVÄNDNING Den dminerande andelen av avrinningsmrådet area är täckt av skg därtill följer en större del övrig mark samt åkermark. I Ätran är en relativt liten andel av marken uppdlad. Jrdbruksnäring förekmmer mestadels i anslutning till Ätrans vattendrag. Den uppdlade marken är i huvudsak kncentrerad till kustslättsmrådet samt till mrådet kring Ulricehamn. 31 Andelen jrdbruksmark inm avrinningsmrådet har minskat under den senaste 20-årsperiden. Tillsammans med minskad användning av gödselmedel samt ptimering av gödselgivrna har detta gjrt att läckaget från jrdbruksmarken kan antas ha minskat. 32 Markanvändningen i kmmunen ger dck numera inte upphv till några dramatiska miljöeffekter. Men påverkan av näringsämnen från jrdbruk ch spridd bebyggelse bidrar till näringsbelastningen av våra sjöar ch vattendrag. 33 29 http://www.ulricehamn.se/uplad/milj_bygg/styrdkument/lkala_freskrifter_enligt_miljbalken.pd f 30 Ulricehamns kmmun, Planprgram för Industrimråde söder m Timmele, 2005. 31 Krn&Brdin, Variatiner i vattnets sammansättning längs Ätrans vattendrag, Earth Science Centre, Department f Physical Gegraphy, Götebrg University, B412, 2004. 32 Alcntrl, Tillstånd ch förändringar i Ätran 2000-2002, Ätrans Vattenvårdsförbund. 33 Växtplats Ulricehamns stad 18(43)
ra02s 2000-03-30 Figur 7. Föreslaget planmråde strax NO m vattentäkten Källeberg. Uttagsbrunn i Källeberg (röd punkt). Området anges redan vara lämpligt för sådan industri sm bl.a. inte riskerar att förrena grundvattnet 34, vilket överensstämmer med intentinerna för vattentäkten. 34 Planprgram för Industrimråde söder m Timmele, 2005. 19(43 )
5 INVENTERING AV POTENTIELLA RISKKÄLLOR I ANSLUTNING TILL KÄLLEBERGS VATTENTÄKT 5.1 GENOMFÖRANDE En översiktlig riskinventering genmfördes inm tillrinningsmrådet till Källebergs vattentäkt i samband med utgångspunkt från föreliggande MIFO-sammanställning ch kmmunens övriga riskinventeringsinfrmatin m beaktansvärda riskkällr ch bjekt. Denna har nu kmpletterats med uppgifter från Bygg- ch miljökntret i Ulricehamns kmmun. Riskkällr inm tillrinningsmrådet för Källebergs vattentäkt beskrivs nedan, både platsspecifika riskbjekt ch risker sm är förknippade med en viss typ av markanvändning. 5.2 RISKKÄLLOR Huvuddelen av det vatten sm kmmer att tas ut i vattentäkten är grundvatten. Uttagsbrunnen ligger nära strandkanten ch den teretiska uppehållstiden mellan stranden ch uttagsbrunnen är sannlikt måttlig eftersm det förmdas att Ätran huvudsakligen är belägen i siltlagret, men att vattennivån i Ätran är högre än i brunnen vid uttaget 30 l/s under vissa perider, så sådan infiltratin bedöms förekmma. Eftersm friktinslagerfönster finns i mrådet, kan induktinen även eventuellt ske från sådana delar av Ätran ckså på längre avstånd, men endast m vattennivåskillnad föreligger mellan Ätran (högre) ch i brunnen (lägre). En försämrad vattenkvalitet i Ätran kan på sikt medföra en viss försämrad grundvattenkvalitet, men gradientförhållandet mtverkar ftast detta, varför den största risken för vattentäkten bedöms vara plötslig försämring av grundvattenvattenkvaliteten på grund av en strskalig lycka, snarare än försämringen i Ätran. För att kntrllera vattenkvaliteten i Ätran bör regelbunden prvtagning ch analys ske. Prvtagning sker idag vid ett flertal punkter i Ätran från Timmele till Vist men då inga bakterilgiska prver görs bör denna kmpletteras. Riskbjekten är platsbundna verksamheter eller företeelser sm kan påverka yt- ch grundvattnets kvalitet. Riskkällr är icke-platsrelaterade riskbjekt. De verksamheter eller företeelser sm kan innebära risker i mrådet kan grupperas i följande riskkällr: Klimatförändringar ch översvämningar Sabtage, kris ch krig Vägar ch transprter Jrd- ch skgsbruk Bebyggelse Övriga riskkällr De lika riskkällrna beskrivs ch sammanställs nedan. Vissa större riskbjekt redvisas på karta i Figur 8. 35 35 MIFO-inventering 20(43)
ra02s 2000-03-30 5.2.1 KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH ÖVERSVÄMNINGAR Mycket talar för att stra delar av Sverige går mt ett mildare ch blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar ch att förreningar därmed lättare kan spridas till yt- ch grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen ch perider av extrem trka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket ckså tidigare erfarenheter från perider med höga regnmängder visar: Bräddning av avlpp Stra dagvattenmängder Översvämning ch brtsplning av förreningar från pågående ch nedlagda verksamheter på markmråden i anslutning till vattendrag ch sjöar Ökad lycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i ytvattendrag Skred Vattentäkten i Källeberg ligger i nära anslutning till Ätran. Inducerad infiltratin från Ätran förekmmer. Inm kmmunen finns inga utpekade mråden där risken för skred ch ras vid vattendrag bedöms vara hög. 36 5.2.2 SABOTAGE, KRIS OCH KRIG Vattenförsörjningen är en känslig sektr för sabtage ch i samband med kris ch krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installatiner vilket mtverkas genm fysiskt skydd. Dessa risker har inte analyserats i denna rapprt. En särskild riskanalys bör inarbetas i kmmunens beredskapsplan. Även aktsamhet beträffande infrmatinsspridning m vattentäktens utfrmning ch sårbarhet bör iakttas. 5.2.3 VÄGAR OCH TRANSPORTER Öster m vattentäkten går rv46 mellan Ulricehamn ch Falköping. Avståndet till vattentäkten är ca 550 meter. Rv46 är primär rekmmenderad väg för farligt gds. Trafikmängden på denna väg är ttalt ÅDT 4 000-8 000. Hastighetsbegränsningen är 80 km/t. Rv46 går inte, såvitt är bekant, över någt friktinslagerfönster inm åtminstne 1 500 meter uppströms från brunnen i Källeberg, dvs. vägen finns inte i direkt hydraulisk kntakt med det grundvattenmagasin där brunnen är belägen i, se Figur 4. Väster m vattentäkten finns en nrd-sydlig grusväg på ca 375 meters avstånd med ringa trafik. De riskkällr sm kan identifieras i samband med vägarna ch transprter är främst: Olyckr med farligt gds Vägdagvatten från rv46 36 Växtplats Ulricehamn, ÖP 2001, del 2. 21(43 )
Olyckr med farligt gds Olyckr sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckr men speciellt utsatta delar utgörs av vägavsnitt där trafiksituatinen är kmplex ch där trafikmängden hög. Sannlikheten för att en lycka med transprt av farligt gds ska inträffa på grusvägen i anslutning till Källebergs vattentäkt bedöms vara mycket liten eftersm trafikmängden är liten. Även rv46 ges denna sannlikhetsbedömning, dels på avståndet, men framför allt på att rv46 är belägen på finsediment van friktinsjrden. En lycka kan dck få stra knsekvenser på vattentäkten, m stra mängder farligt gds läcker ut. Vägdagvatten Dagvatten från vägar utgör en diffus ch intermittent förreningskälla. Vägdagvatten innehåller fta höga halter av tungmetaller i frm av kppar, bly ch kadmium samt plära alifatiska klväten ch PAH (plycykliska armatiska klväten). Kntinuerligt slitage där små partiklar frigörs från däck ch vägbana samt emissiner från biltrafiken bidrar till förrening av vägdagvatten sm sprids vidare via ytavrinning. Eftersm trafikmängden på den närbelägna vägen rv46 är måttlig bedöms risken för att vattentäkten ska påverkas av vägdagvatten sm mycket liten. Större delen av vägdagvattnet rinner sannlikt ner i Ätran. Risken för att vattentäkten ska påverkas av saltning på vägen eller annat vägunderhåll bedöms vara mycket liten. 5.2.4 JORD- OCH SKOGSBRUK Jrd- ch skgsbruk utgör i lika delar av verksamheten varierande ht för vattentäkten. Inm jrdbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel ch gödselmedel sm kan förrsaka försämrad vattenkvalitet. Skgsbruket innebär en risk för försämrad vattenkvalitet dels genm näringsläckage, dels genm markskadr ch läckage från de arbetsfrdn ch tankar sm används i verksamheten. Vid vattentäkten finns mindre mråden med jrdbruksmark. Ptentiella riskkällr vid jrd- ch skgsbruk är: Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Mbila bränsletankar Djurhållning Bekämpningsmedel Industrin står i allmänhet för en mycket str del av försålt bekämpningsmedel (~75 %), därefter kmmer jrdbruket (~15 %). Skgsbruket står generellt sett endast för en mycket liten del av samhällets användning av bekämpningsmedel (<< 1 %). Av växtskyddsmedel (gräsmedel) svarade jrdbruket dck för ca 75 % ch hushållsknsumtinen ca 15 %. 37 Bekämpningsmedelsrester har dck inte påträffats under prvpumpningen 2010. 37 Kemikalieinspektinen, Bekämpningsmedel 2008. 22(43)
ra02s 2000-03-30 Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av gödselmedel; handelsgödsel (kemiskt framställt) ch naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genm dess innehåll av mikrbiella förreningar, vilka kan överleva under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dck en risk för spridning av näringsämnen till mgivningen. Hantering av växtnäringsämnen mfattar bland annat lagring, transprt ch spridning. Kväve har dck inte påträffats i nrmal mfattning under prvpumpningen 2010. Mbila bränsletankar Mbila tankar för petrleumprdukter inm jrd- ch skgsbruksverksamhet, sm enligt gällande krav ska vara dubbelmantlade, kan medför en risk för grund- ch ytvattenförrening främst genm spill i samband med tankning ch vid stöld. 5.2.5 BEBYGGELSE Överallt där människr br ch vistas förekmmer en rad ptentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med bende, dels med lika typer av verksamheter. All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen sm kan kmma i kntakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckr kan inträffa sm rsakar stra utsläpp av skadliga ämnen, men även kntinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hta vattentäkten. Inm vattentäktens närmråde förekmmer ingen bebyggelse. Den närmaste bebyggda fastigheten Källeberg 1:1 finns ca 400 meter VNV m vattentäkten utefter den nrdsydliga grusvägen. Den försörjs via källa på randznen i väster. En ytterligare bebyggd fastighet finns 900 m NV m brunnen. Dessa fastigheter är inte anslutna till kmmunalt VA. Eftersm bebyggelsen är ringa inm vattentäkten tillrinningsmråde, bedöms verksamheter ch företeelser förknippade med bebyggelse inte utgöra någn risk för vattentäkten. 5.2.6 ÖVRIGA STÖRRE RISKKÄLLOR/RISKOBJEKT Försämrad vattenkvalitet i Ätran Eftersm en liten del av grundvattenuttaget sannlikt utgörs av inducerat ytvatten är ytvattnets långsiktiga kvalitet av viss betydelse för grundvattenkvaliteten. En försämrad vattenkvalitet i Ätran kan medföra att grundvattenkvaliteten försämras vid större uttag ch att detta eventuellt måste kmpenseras med ökad beredning. Det är svårt att bedöma risken för att vattenkvaliteten kan kmma att försämras men mrådet ligger relativt högt upp i avrinningsmrådet ch vattenkvaliteten i Ätran bedöms nu generellt sett sm gd enligt VISS. Avlppsreningsverk i Timmele En av de största punktkällrna i mrådet är reningsverket i Timmele sm hanterar avlppsvatten från 1 200 pe. 38 Timmele avlppsreningsverk finns ca 500 38 Reningsverket hanterar aluminiumsulfat, järnklrid, plyaluminiumsulfat. 23(43 )
meter fågelvägen från vattentäkten ch ca 900 meter i Ätrans strömningsväg. 39 Avlppsvatten bräddar enbart då service sker på verket vilket uppskattas till väldigt sällan. Infiltratinsbassängerna skyddas med gummiduk ch dränering. Ulricehamns reningsverk övervägs att förflyttas från Ulricehamn. Ett av tre alternativ är mlkalisering av Ulricehamns ARV till Timmele. Figur 8. Större riskbjekt (MIFO) i anslutning till Källeberg vattentäkt. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 39 Objekt 1491-1009, B-anläggning. 24(43)
ra02s 2000-03-30 UBAB En betngindustri finns ca 600 meter NO ch uppströms m brunnen. I SV-delen av fastigheten finns ett friktinslagerfönster, se Figur 4. UBAB (Ulricehamns Betng) tillverkar ch mnterar prefabricerade betngelement för ett industriellt byggande av bstäder, kntr ch industrihallar. Enligt uppgift från Bygg- ch miljökntret, hanterar UBAB mer än 500 tn betng per år ch infiltrerar sitt dagvatten på fastigheten. Förekmsten av krm prvtas. Det finns en risk att det finns utfyllnadsmassr med betng på eller i anslutning till fastigheten. Transprter sker till ch från industrin. Textilindustri Timmele & Werner AB Timmele & Werner är beläget ca 1 600 meter N m brunnen. Verksamheten är idag nedlagd men hanterade tidigare kemikalier, enligt uppgift bl.a. klrerade armater, brmerade föreningar ch krm. 40 Reningsverk hs Timmele & Werner AB Ca 600 m N ch uppströms m brunnen finns ett nedlagt reningsverk sm användes av van nämnda färgeri då detta var i bruk. Annestrp Trädgård, Annestrp 3:3 Annestrp handelsträdgård finns på ca 1 300 meters avstånd uppströms ch NV brunnen ch hanterar sannlikt bekämpningsmedel. Kmmunen har inga speciella uppgifter m verksamheten. Timmele Handelsträdgård, Timmele 8:23 Timmele Handelsträdgård är belägen ca 500 m öster m brunnen. Verksamheten är idag nedlagd men viss utrustning från verksamheten finns kvar, bland annat cisterner sm innehållit lja. På fastigheten har även bekämpningsmedel klass 1-3 använts. Vattenprvtagning i fastighetens brunn 2010-05-19 (fyskem ch metaller) visar inget anmärkningsvärt samt inga bekämpningsmedelsrester. Upplag av timmer, Timmele 8:23 ch Timmele 8:5 Handelsträdgården ch närliggande fastighet har även haft lager ch bevattning av timmer i samband med strmarna Gudrun ch Per. Mellan 2005 ch 2008 lagrades 130 000 m 3 fub (kubikmeter fast massa under bark) på fastigheterna. Verksamheten kntrllerades genm kntrllprgram ch undersökningar bestämda av tillståndsbeslutet. En slutbesiktning genmfördes hösten 2009 av verksamhetsutövaren ch en representant från tillsynsmyndigheten. En slutrapprt sm tgs fram av verksamhetsutövaren 2009 redvisar uttagen vattenmängd från Ätran, analyser av vatten samt jrd- ch sedimentsprv i 40 2009-08-20: En översiktlig miljöteknisk undersökning har gjrts med jrdprv i sju prvpunkter ch grundvattenrör i tre punkter. Prverna tgs i mråden där kemikalier, prcessvatten eller ljr lagrats ch hanterats. Endast låga förreningshalter har knstaterats i jrd ch grundvatten. Inga analyserade halter översteg riktvärdena. Utifrån nuvarande markanvändning (industrimråde) föreligger inget saneringsbehv. 25(43 )
anslutning till mrådet. Rapprten gör bedömningen att timmret inte påverkat platsen eller mgivningarna på betydande eller bestående sätt. Kvarnen, Annestrp 6:1 Dammen i Ätran, tillhörande kvarnen, har tidigare rensats ch innehållet depnerats bredvid åkanten. Exakt vad depnin innehåller är känt, men risk för rester från färgeriet finns. Depni Timmele I Ligger på Timmele 2:22, ca 800 meter N m brunnen ch härbärgerar enligt uppgift industriavfall. 41 Övriga MIFO-bjekt Figur 7 van visar på en bensinstatin samt ytterligare en handelträdgård öster m vägen. Enligt bygg- ch miljökntret är handelsträdgården ett lantbruk ch inga ytterligare uppgifter finns m dessa verksamheter. Ett platsbesök visade ingen bensinstatin. 41 Timmele färgeri brände textilier (1500 kg färgad bmull) i denna depni, finns enligt MIFO för övrigt byggavfall, trädgårdsavfall, plåtskrt, jrd 26(43)
ra02s 2000-03-30 6 RISKBEDÖMNING 6.1 MODELL FÖR RISKBEDÖMNING Den mdell sm använts för riskanalysen, följer anvisningarna i Naturvårdsverkets handbk 2010:5 m att risker kan beräknas sm prdukten av knsekvens ch sannlikhet. Mdellen sm här har använts har hämtats från Livsmedelsverkets handbk Risk- ch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning, ch mdellen är även är tillämpbar på råvattensidan av en vattentäkt. Risken utgörs av prdukten mellan knsekvensen av en störning ch sannlikheten för att denna störning skall inträffa. Knsekvensen av störningen i detta fall är att råvattenkvaliteten försämras. Knsekvens ch sannlikhet har bedömts vid vattentäkten ch inte vid riskkällan/riskbjektet. Risken kräver avsändare i frm av riskkälla ch riskbjekt. Riskbjekt utgörs per definitin av riskkällr på en specifik plats, dvs. flera riskbjekt av samma typ definierar en typ av riskkälla. I mdellen har vi valt att fkusera på riskkällr, alternativt dess verksamheter, samt några större platsbundna riskbjekt sm definierats. I riskanalysen identifieras ch värderas beaktansvärda risker för vattentäkten vilka kan vara befintliga eller ptentiella i framtiden. Risker behöver inte finnas idag, för att beaktas. Risker sm är belägna utanför föreslaget vattenskyddsmråde analyseras inte eftersm de inte bedöms utgöra ett beaktansvärt ht mt vattentäkten. Arbetsmdellen synliggör i enlighet med Naturvårdsverkets rekmmendatiner de risker sm bedömts (kunna) utgöra allvarliga ht mt vattentäkten, avsett m de finns eller ej, för att kunna reglera även tillkmmande risker. Riskanalysen är därför både beskrivande ch nrmativ, liksm vattenskyddsföreskrifterna är. Verksamheter med beaktansvärda risker kan sedan regleras i vattenskyddsföreskrifterna. Fyra lika sannlikhetsklasser ch fyra lika knsekvensklasser utifrån specificerade kriterier i Livsmedelsverkets handbk har använts för att kategrisera riskerna. Dessa resulterar i 16 kmbinatiner av sannlikhet ch knsekvens, vilka kategriseras i fyra nivåer av risk, se Bilaga 3. Varje risk har fått någn av den 16 kmbinatinerna av sannlikhet ch knsekvens utifrån en subjektiv sammantagen bedömning av ämnen, mängder, frekvens, avstånd ch skyddsförhållande. De fyra lika nivåerna för risk ligger sedan till grund för behv av förhöjd restriktinsnivå (anmälan, tillstånd, förbud) i vattenskyddsföreskrifterna i förhållande till miljöbalkens m.fl förrdningars restriktinsnivåer. Risklassen ch nrmalbestämmelserna enligt de allmänna råden NVFS 2003:16 m vattenskyddsmråde med miljöbalken sm grund, avgör föreskrifternas restriktinsnivå. Det är framförallt de risker sm är belägna nära vattentäkten ch uppströms vattentäkten vid infiltratinsmråden sm generellt sett utgör de största hten mt dricksvattenkvaliteten. 27(43 )