METOD ATT PROVA UT TIDSHJÄLPMEDEL

METOD ATT PROVA UT TIDSHJÄLPMEDEL Version 1 Författare: Gudrun Björklund

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 Bakgrund 4 Begreppet kognition 5 Definition av begåvning. 6 Syfte 6 Genomförande 6 Resultat av intervjuer 6 Reflektioner kring att prova ut och förskriva tidshjälpmedel 7 Begåvningshinder och tid. 8 Motivation och vilja 9 KONCEPT I 12 STEG FÖR UTPROVNING AV TIDSHJÄLPMEDEL 10 Råd till förskrivare inför intervju med brukaren.. 15 Råd till förskrivare inför upprättande av plan vid utprovning av tidshjälpmedel.. 17 LITTERTURFÖRTECKNING.. 18 BILAGA 1 Formulär: Intervju med närmiljö Behov av tidshjälpmedel BILAGA 2 Formulär : Textbaserad intervju Behov av tidshjälpmedel BILAGA 3 Formulär: Bildstödd intervju Behov av tidshjälpmedel BILAGA 4 Checklista för Uppföljning av tidshjälpmedel BILAGA 5 Checklista för Utvärdering av tidshjälpmedel

Förord Under hösten -99 blev jag tillfrågad av Birgitta Wennberg, yrkeskollega och verksam på Klara Mera - resurscenter för begåvningsstöd om att genomföra ett arbete om en metod för utprovning av tidshjälpmedel. Jag blev intresserad eftersom tidshjälpmedel är en efterfrågad insats i mitt dagliga arbete. Det finns skrifter som innehåller information om olika tidshjälpmedel och övergripande beskrivning om tillvägagångssätt vid utprovning, men det saknas metoder hur man steg för steg kan gå till väga. Detta anser jag skulle underlätta i det praktiska arbetet som förskrivare. Föreliggande skrift syftar till att vara detta komplement. Förskrivare med lång erfarenhet utarbetar idag sina egna strategier. Är man oerfaren som förskrivare av begåvningsstödjande hjälpmedel är det inte så lätt att veta vilket tillvägagångssätt som fungerar eftersom det avsevärt skiljer sig från annan hjälpmedelsförskrivning. Ett antagande från mig är att en tydlig metod kan underlätta och möjliggöra utvärdering och analys av resultat på ett säkrare vis. I arbetet med projektet har framför allt Birgitta Wennberg varit mitt stöd och min samtalspartner men även logoped Elisabet Lindström och tekniker Evalena Habel har på olika sätt varit till stöd och hjälp. Tack även till de arbetsterapeuter som tog sig tid att besvara det intervjuformulär jag skickade ut i projektets inledning. Ni gav mig många kloka synpunkter och även bekräftelser för mina egna hypoteser. Ett tack även till Kerstin Göransson, FUB:s forskningsstiftelse ala, som haft vänligheten att läsa igenom och lämna synpunkter på materialet och i synnerhet på avsnitten om begåvningshinder och kognition. Gudrun Björklund Hösten 2000

INLEDNING Bakgrund Under mina närmare tjugo år som arbetsterapeut har jag mött personer som, av olika orsaker, haft kognitiva begränsningar. Att överblicka och kontrollera tid kan vara ett stort problem för dessa personer. Att inte ha kontroll över tid i sin vardag skapar otrygghet och osjälvständighet. Det kan visa sig i osäkerhet, aggressivitet, självdestruktivt beteende och stort beroende av närmiljöns stöd. Tidsproblematik kan se olika ut och har flera dimensioner. Att inte förstå tid är ett av problemen för personer med utvecklingsstörning. Under 80-talet hamnade tidsproblematiken för personer med utvecklingsstörning alltmer i fokus. Tidshjälpmedel utvecklades för att på olika sätt kompensera svårigheter och ge ökad självständighet. I mitt arbete har jag ibland upplevt svårigheter att introducera och föra ut information om tidshjälpmedlet och dess användande och att uppnå en lyckad utprovning. Jag har funderat över varför det ibland inte lyckas trots att jag bedömt att förutsättningar finns hos den enskilde brukaren. Det finns produktinformationer som beskriver syftet med tidshjälpmedlet och hur det fungerar tekniskt. Det som återstår är att förse den enskilde med det tidshjälpmedel som bäst löser aktuell problematik och behov i vardagliga situationer. Typen av tidsproblem och behov skiftar och följaktligen behöver lösningar se olika ut. Förskrivare behöver förutom en metod för utprovning och kunskaper om tidshjälpmedel även kunskaper om hur begränsningar i kognition/begåvning ger svårigheter med tid. Min erfarenhet är att om brukarens egen vilja finns att ha kontroll över tid så kan begränsningar överbryggas genom kompensation. Förutsättningar är förskrivares professionella kompetens kombinerad med närmiljöns vetskap om personen med utvecklingsstörning och därtill vilja att medverka som stöd vid introduktion. Detta material innehåller ett koncept i tolv steg, om hur man kan gå till väga vid utprovning av tidshjälpmedel. Konceptet är tänkt att användas av förskrivaren i kontakten med personer med utvecklingsstörning och deras närmiljö. Med vissa modifieringar kan konceptet sannolikt användas även i kontakt med andra målgrupper med kognitiva begränsningar. Som inspiration har jag tagit del av olika projekt som Mentek - ett utvecklingsprojekt om begåvningsstöd, Grepp om livet och Trygg med tiden. Teoretisk grund har jag inhämtat genom ala:s skrifter om begåvningshandikapp och kompendium om Neuropsykologi från Erstagårdsklinikens kurs för arbetsterapeuter hösten -98. Kunskaper om Sensory integration finns också som en grund i mitt medvetande vid utformandet av detta projekt. 4

Birgitta Wennberg på Klara Mera - center för begåvningsstöd har varit min diskussionspartner under arbetets gång och kommit med synpunkter och inspiration. I texten har jag valt att använda den enskilde, brukaren eller person med utvecklingsstörning som benämning när jag menar person som kan ha behov av tidshjälpmedel. Med närmiljö menar jag det stöd som personen har i vardagen av personal och anhöriga. Med kontaktpersonal avser jag den personal i närmiljön som finns som nära stöd i dagliga aktiviteter i bostad eller daglig verksamhet. Kontaktpersonalen har ett särskilt ansvar för omvårdnad och stöd till den enskilde och med uppgiften att vara språkrör då den enskilde har detta behov. Med handledare avses den person i närmiljön som tagit på sig ansvaret att vara kontaktlänk för introduktionen av tidshjälpmedel till personen med utvecklingsstörning. Med förskrivare avser jag den som i sin yrkesprofession har förskrivningsrätt för tidshjälpmedel d v s leg. arbetsterapeuter och leg. logopeder. Begreppet kognition Kognition innebär förmågan att tänka, värdera och avgöra hur man skall förhålla sig i olika situationer. Kognitionen är sätet för sinnenas integration i hjärnan där sinnesintryck, som genom perception (varseblivning) identifierats och organiserats kroppsligt och rumsligt, kopplas till annan information av värde för att sedan lägga upp strategier för handlandet. Begränsningar i kognition innebär inte nödvändigtvis begränsningar i begåvning. I de kognitiva processerna ingår sådana viktiga förmågor som: Minne Fantasi Associering Logiskt tänkande Resonerande Planläggning Initiativ Språkfunktioner Om man lever med kognitiva begränsningar så lever man med en annan verklighet än människor utan detta funktionshinder gör. Svårigheterna kan innebära att se sammanhang och därmed effektivt tolka olika skeenden och situationer. Det vardagliga livet ter sig jobbigare och mer mödosamt eftersom man ständigt måste balansera på den yttersta spetsen av sin kapacitet. Man har problem med att planera och skapa struktur i sitt liv eftersom man har svårt att bedöma hur och i vilken ordning saker och ting hänger ihop. I det praktiska livet och i möten med andra människor kan missförstånd uppstå då man feltolkar ord och budskap. 5

Definition av begåvning Professor Gunnar Kylén (stiftelsen ala) har i sitt forskningsarbete definierat begåvning och anser att begåvning innefattar tre olika dimensioner: Tre funktioner (strukturering, tankeoperationer, symbolisering) Fem kategorier (rum, tid, kvalitet, kvantitet och orsak) Fyra abstraktionsnivåer ( som normalt utvecklas med åldern) Kylén beskriver det som begåvningsnivå är en fråga om abstraktionsnivå i tänkandet En människas erfarenheter från samspelet med miljön (social, kulturell och fysisk) är en viktig faktor för hur begåvningen används. Den funktionella begåvningsnivån är en produkt av abstraktionsnivå och erfarenhet. Den stimulans en människa har upplevt/upplever är således av stor betydelse för den funktionella begåvningsnivån och innehållet i tankarna. Syfte Syftet med detta material är framförallt att ge förskrivare ett redskap att använda i sitt professionella yrkesutövande. Syftet är också att personer med utvecklingsstörning och tidsproblem skall få tillgång till rätt tidshjälpmedel och adekvat stöd utifrån sitt individuella behov. Genomförande Arbetet med att ta fram detta material har gjorts i flera steg. För att få veta om mina egna iakttagelser och hypoteser stämde så skickade jag inledningsvis ut ett intervjuformulär med fyra frågeställningar till tio arbetsterapeutkollegor med lång erfarenhet från arbete på habiliteringscenter och/eller daglig verksamhet/dagcenter. Frågeställningarna var utformade dels som kryssa i frågor dels som öppna frågor med möjlighet att ge berättande svar och kommentarer. Svarsfrekvensen var 70 %. Resultat av intervjuer Vid sammanställningen av svar kom jag fram till att lyckade utprovningar utmärks av: Väl grundad bedömning så att valet av tidshjälpmedel verkligen svarar mot brukarens behov. 6

Att brukaren är/blir intresserad och förstår att hjälpmedlet är till nytta. Att tid läggs ner på att informera alla i närmiljön helst samtidigt. Att det finns intresserad person i närmiljön som tar extra ansvar för genomförande och stöd till brukaren samt fungerar som kontaktlänk. Att alla i närmiljön behärskar och förstår tidshjälpmedlet eventuellt kan kortare utbildning om begåvningsstöd behövas. Att närmiljön är beredd att medverka i det merarbete som krävs - har insikt i betydelsen av sin medverkan. Att det avsätts lång tid för introduktion/utprovning - och inte för mycket på en gång till brukaren. Att regelbundna uppföljningar görs med brukare och närmiljö - strukturerad dokumentation. Att tidpunkten är väl vald för utprovning - så att ingenting annat upptar och splittrar genomförandet. Detta stämmer väl överens med mina egna erfarenheter, som därmed bekräftades och kunde användas för att utforma konceptet. Reflexioner kring att prova ut och förskriva tidshjälpmedel Förskrivaren behöver ta reda på vem som upplever problemet. Ibland är det så att närmiljön kan ha höga förväntningar på att ett tidshjälpmedel skall lösa det som närmiljön upplever problematiskt - medan den enskilde själv är omedveten om problemet. Ett tidshjälpmedel kräver viss intellektuell kapacitet och initiativförmåga av användaren. Denna bedömning skall göras av förskrivaren. Intresse och motivation kan behöva väckas genom att den enskilde i positiv anda får prova på. Personen med utvecklingsstörning behöver uppleva sin delaktighet och möjlighet att vara den som slutgiltigt avgör och väljer om tidshjälpmedlet passar. Personen ska inte behöva känna misslyckande eller skuld om det inte fungerade. Det kanske finns andra lösningar som passar bättre och då måste lusten att prova på igen finnas kvar. Närmiljön måste ha insikt och beredskap att medverka som det levande begåvningsstödet med lyhördhet och förståelse för att det är brukaren som själv skall uppleva den direkta vinsten i att använda tidshjälpmedlet. Närmiljöns attityder, insikt och motivation att medverka vid utprovning och även efter förskrivning är en av de viktigaste förutsättningarna och antagligen den avgörande faktorn för det resultat man uppnår även om den enskilde själv är intresserad och motiverad. Viljan och motivationen i närmiljön kan stärkas genom ökade kunskaper 7

om tidshjälpmedlets funktion, syfte och mål. En dialog behöver därför nödvändigtvis föras på ett tidigt stadium med samtliga inblandade i närmiljön. Begåvningshinder och tid Att handskas med tid kräver abstrakta tankeoperationer. Om man har ett begåvningshinder eller en kognitiv svårighet kan dessa tankeoperationer behöva översättas/anpassas utifrån den enskildes individuella behov. De behöver göras konkretare. Problem inom de tre funktionerna (strukturering, tankeoperationer, symbolisering) behöver redas ut för att klargöra hur en person med utvecklingsstörning kan tänkas uppfatta tid och på vilket sätt ett begåvningsstöd skall utformas. 1) Vilken förmåga har den enskilde att ordna och strukturera sin tillvaro? - På vilken nivå har den enskilde uppfattning om tid och har egen kontroll över vad som skall ske? Intervju med brukaren och närmiljö - Vilken förmåga har den enskilde att strukturera en handlingskedja i rätt ordning från början till slut? D v s att genomföra en aktivitets alla moment med rätt redskap i en miljö. Bedömning i aktivitet 2) Vilken förmåga har personen med utvecklingsstörning att utföra tankeoperationer? - Hur förstår den enskilde att i handling genomföra manuella operationer? D v s tolka i situationen här och nu vad som skall ske. Bedömning i aktivitet, intervju med närmiljö - Kan den enskilde utifrån konkreta situationer och föremål i tankarna utföra tankeoperationer ( = konkreta tankeoperationer)? Intervju med brukaren, intervju med närmiljö - Har den enskilde förmåga att tänka och planera i flera led utan att ha konkreta föremål eller situationer att härleda till ( = abstrakta tankeoperationer) och i så fall i vilken grad. Intervju med brukaren 3) Vilken symbolförståelse har personen med utvecklingsstörning? - Förstår den enskilde att föremål, personer, händelser o s v kan betecknas med en symbol ( t ex ord, bild eller tecken)? Bedömning i aktivitet, intervju med brukare och närmiljö - Hur använder den enskilde symboler i sitt dagliga livs olika miljöer? Intervju med brukaren och närmiljön - Vilken förmåga har den enskilde att kommunicera verbalt och använda talat språk? Intervju med brukaren alternativt med närmiljön 8

Motivation och vilja Innan ett beslutstänkande och beslutsfattande lett fram till en aktiv handling så har den enskilde vägt samman dels kunskapsmässiga aspekter (= sina erfarenheter och verklighetsuppfattning) dels känslomässiga aspekter ( attityder, intressen och självkänsla som tillsammans med självkunskapen bildar självuppfattningen). En viktig ingrediens i att klargöra behovet av tidshjälpmedel hos en person med utvecklingsstörning är att ta reda på den enskildes egen motivation och vilja. Det är inte alltid så lätt för den enskilde med begåvningshinder att själv fatta beslut om att använda tidshjälpmedel. Förutsättningar att fatta beslut behöver konkretiseras genom att den enskilde får möjligheter att se och prova på ett tidshjälpmedel under en tid - och att den enskilde tydligt har förstått att denne själv har möjlighet att bestämma. Att börja använda ett tidshjälpmedel handlar om att förändra sina vanor, vilket inte alltid är så lätt. Har man ett begåvningshinder är det en ännu svårare process och omgivningens stöd och uppmuntran är nödvändig. Det måste få ta tid så att personen med utvecklingsstörning förstår nyttan och syftet. 9

KONCEPT I 12 STEG FÖR UTPROVNING AV TIDSHJÄLPMEDEL STEG I Information till närmiljön om syftet med begåvningsstöd och tidshjälpmedel generellt. Alla berörda bör om möjligt delta, även arbetsledare/chef. Informationen genomförs t ex på personalkonferens. Avsätt minst 1,5 tim. Förslag till upplägg: Visa film om begåvningsstödjande hjälpmedel Lyft fram de två olika huvudgrupperna av problem med tid Att komma ihåg Att komma ihåg att göra Att komma ihåg medicin Att komma ihåg sekvenser; vad kommer först vad kommer sedan Att komma ihåg att gå för att hinna Att förstå, hantera och ha känsla för tid Att kunna göra medvetna val t ex vad hinner jag? Att förstå hur länge en aktivitet pågår t ex koka ägg Att veta om en aktivitet är möjlig t ex är simhallen öppen Att kunna passa avtalad tid; inte för tidig - inte för sent Beskriv vikten av möjligheten att bestämma själv, kunna göra val och ha insikt i möjligheter Framhåll att problematiken och behoven är individuella och att det inte finns generella lösningar. Påpeka att omgivningens stöd är en förutsättning för att använda tidshjälpmedel och att det krävs insatser från närmiljön. Närmiljöns insats är också begåvningsstöd. Tydliggör, att syftet med tidshjälpmedel är snarare delaktighet och egen kontroll av olika skeenden i det dagliga livet, än att utföra aktiviteter mer självständigt. Demonstrera exempel på tidshjälpmedel (konkret eller med hjälp av bilder). Kanske behövs ytterligare kunskap och kompetens om begåvningsstöd? Ge förslag på litteratur/skrifter, studiebesök till resurscenter för begåvningsstöd mm. Presentera övergripande plan över hur utprovning kommer att gå till för att leda fram till eventuell förskrivning. 10

Tid för egen reflektion Sammanfatta Dina intryck av förutsättningar i närmiljön. T ex vem initierade idén om tidshjälpmedel? Är det förankrat i närmiljön? Finns intresse och motivation att samverka? Är tiden för genomförandet lämplig - eller finns mycket på gång just nu? Ta ställning till om Du anser att förutsättningar finns att gå vidare. Om beslutet blir att gå vidare så följer STEG II. STEG II Ta reda på närmiljöns uppfattning av den enskildes tidsproblematik Boka tid med någon person i närmiljön som har god kunskap om hur vardagens aktiviteter fungerar för den enskilde. Det kan vara kontaktpersonal eller nära anhörig - kanske både och. Personen i närmiljön åtar sig att vara handledare under utprovningstiden. Skicka ev. intervjuformulär i förväg med följebrev som förklarar att syftet är att kunna vara förberedd. Genomför intervju med intervjuformulär som grund. (Se Bilaga 1 Intervju med närmiljö - Behov av tidshjälpmedel) STEG III Direktkontakt med den enskilde a) Bedömning i praktisk aktivitetssituation. Syftet är att bilda sig en uppfattning om den enskildes generella aktivitetsförmåga och självständighetsgrad. I vilken omfattning finns förutsättningar hos personen med utvecklingsstörning att förstå och kunna hantera ett tidshjälpmedel praktiskt. b) Genomför intervjun med brukaren i syfte att få kompletterande information om förutsättningarna av brukaren själv. Om brukaren så önskar så kan handledare/anhörig delta - men så passivt som möjligt. ( Se Råd till förskrivare inför intervju med brukaren sid 15 samt Bilaga 2 eller 3 Textbaserad intervju - Behov av tidshjälpmedel respektive Bildstödd intervju - Behov av tidshjälpmedel) STEG IV Sammanfattning av förutsättningar Finns förutsättningar? Är den enskilde själv intresserad? Vilka lösningar kan vara möjliga för den aktuella problematiken? Ge förslag på lämpligt tidshjälpmedel i dialog med den enskilde/närmiljö. Kanske behöver valmöjligheterna konkretiseras för 11

den enskilde t ex genom besök på resurscenter för begåvningsstöd där olika tidshjälpmedel finns att prova. Bestäm följande: Vad är handledarens uppgift Vad är övrig närmiljös uppgift Vad är förskrivares uppgift Sammanfatta uppgifterna till ett kontrakt som senare kan ingå som en del i planen enligt Steg VII STEG V Skriv beställning med motivation för utprovning till Hjälpmedelscentralen Beskriv hur brukarens problematik med tid ser ut och syftet med att just detta tidshjälpmedel valts ut. Hur förväntas tidshjälpmedlet underlätta för brukaren i vardagen? Avvakta svar om när tidshjälpmedel finns tillgängligt och kom därefter överens om introduktion och start med brukaren och dennes närmiljö. STEG VI Introduktion av tidshjälpmedel till brukaren Gå igenom och presentera tidshjälpmedlet för brukaren och ansvarig handledare. Planera och kom överens om hur tidshjälpmedlet skall användas och välj ut ev. bildsymboler tillsammans. Bestäm när start skall ske (efter det att närmiljö blivit introducerad!) och hur uppföljningar skall gå till. Bestäm tid för utvärdering efter c:a 3 månader från start. STEG VII Fördjupad introduktion till handledare Gå igenom handledningsmetodik. Det är viktigt att stödet från närmiljö sker på så lika sätt som möjligt. För att underlätta detta bör metod om tillvägagångssätt skrivas ner. Metoden behöver vara anpassad utifrån aktuell situation och aktuellt tidshjälpmedel. Det är viktigt att ansvarsfördelning och tidsplan finns med! Diskutera detta med ansvarig handledare för en tydlig förankring. (Se Råd till förskrivare inför upprättande av plan. Sid 17 ) STEG VIII Introduktion av tidshjälpmedel till övriga närmiljön Gå igenom och presentera tidshjälpmedel för personer i närmiljön t ex personal bostad/daglig verksamhet, föräldrar, god man. Hur omfattande 12

detta görs kan variera utifrån hur mycket de är berörda och hur planerna ser ut för användandet. Alla berörda får tillgång till den beslutade metoden. Det är viktigt att närmiljön är informerad för att kunna stötta och visa intresse från start. Därför behöver denna introduktion komma innan brukarens start att börja använda tidshjälpmedlet. De ovanstående tre introduktionerna behöver planeras in så att de sker i nära anslutning till varandra - och att det ej sker ett alltför långt glapp mellan brukarens introduktion och start. Tänk igenom om introduktionsordningen bör vara annan t ex introduktion till kontaktpersonal och närmiljö före introduktion till brukaren. STEG IX 1:sta uppföljning Lämna ut checklista vid introduktionen till brukaren och dennes handledare. Checklistan skall innehålla några korta frågor för att se om start skett enligt överenskommelse, hur det fungerat, om något är oklart. Uppmaning att skicka in 2 veckor efter start. Brukare, som inte kan läsa och skriva, behöver ha tillgång till lämpliga bilder för att aktivt besvara checklista. (Se Bilaga 4 Checklista för Uppföljning av tidshjälpmedel ) STEG X Uppföljningar enligt överenskommelse Kan ske i direktkontakt och/eller per telefon enligt i förväg uppgjord plan enligt metoden. Kolla upp att inga oklarheter finns hos brukaren eller hos närmiljö/handledare. Var vaksam på att den enskilde kan ha behov av att utveckla användandet av hjälpmedlet under utprovningsperioden. Kanske uppstår önskemål om ytterligare bilder för att använda hjälpmedlet i fler situationer? Kanske behövs modifiering av hjälpmedelsmanualen? STEG XI Utvärdering efter c:a 3 mån enligt överenskommen tid Sker i direktkontakt med den enskilde och ansvarig handledare, ev. också med övriga berörda i närmiljön. Beslut fattas om förskrivning, förlängning av utprovningstiden eller att tidshjälpmedlet återlämnas till hjälpmedelscentralen. (Se Bilaga 5 Checklista för Utvärdering av tidshjälpmedel ) 13

STEG XII Förskrivning av tidshjälpmedel sker Besluta om uppföljning av förskrivning varje halvår enligt uppgjord plan, för att ha koll över att användandet fortsätter över tid. Detta kan ske via telefonkontakt eller i direktkontakt. Stöd att utveckla användandet av tidshjälpmedlet behövs troligen även efter förskrivning. Information ges till ansvarig handledare om ansvar att återlämna tidshjälpmedel, som ej används, till hjälpmedelscentral och vart man vänder sig. Ge information både muntligt och skriftligt med kopia för kännedom till ansvarig chef. Om handledare slutar sin tjänst så är chef övergripande ansvarig. 14

RÅD TILL FÖRSKRIVAREN INFÖR INTERVJU MED BRUKAREN Intervjun med den enskilde föregås förslagsvis av observation i aktivitet och av intervju med väl insatt person i närmiljön. Vid intervjun med person i närmiljön så kan man pejla om intervjun med brukaren är meningsfull - det är inte alltid säkert att den är det. Brukaren kan uppleva en intervju så kravfylld att den kan bli alltför jobbig att delta i även om man har person från närmiljö med sig. Det är viktigt att intervjun med brukaren är individuellt anpassad vad gäller mängd och svårighet på frågor och uppgifter. Alla frågor behöver ej ställas till alla. Frågorna skall upplevas som utmaningar. Syftet för förskrivaren är att ha en så väl grundad bedömning som möjligt, och om möjligt med brukarens medverkan. Inled med att berätta att du vill veta om du kan hjälpa.. med att lättare klara av tid och att själv veta när olika saker skall hända under dagen. Därför skulle du vilja att svarar på några frågor. Fråga. om detta går bra! Tala också om, att det går bra att säga till, om man inte vill svara på en fråga eller, att man inte förstått frågan. Ge brukaren ett exemplar av intervjuformuläret och en penna och ta själv ett ex och anteckna svaren på ditt exemplar. Gör en sammanfattning av intervjun för att kolla att du uppfattat svaren rätt. Skriv ner dina reflexioner efter genomförd intervju. Du behöver förbereda dig inför de olika frågeställningarna med olika anpassningar utifrån brukarens individuella behov. FÖRSLAG utifrån frågeställningar: (Då frågan är markerad med streck finns inga speciella förslag ) 1) Vilka tider vill Du passa och hålla reda på? Vid behov använd bilder som kan ge associationer - ställ frågor om vanliga situationer 2) Får Du hjälp att passa tider? Ställ frågor som stöd, om brukaren har svårt att förstå eller berätta 3) - 4) - 5) Vill Du pröva om en annorlunda klocka kan hjälpa Dig? Visa bilder på olika klockor - kanske det konkreta tidshjälpmedel som är tänkbart Här gäller individuell bedömning om vad som är lämpligt! 6) Använder Du bilder för att förstå bättre? Visa olika exempel på bilder och fråga vad de föreställer - pictogrambilder, bildtolken, foton t ex Prova ev med sekvensbilder! 7) Kan du läsa? förutom dessa exempel på blockord kan enkel text användas. 8) - 15

9) Hur många.. är detta? Använd konkreta föremål t ex tallrikar, skedar, klossar. 10) Vet Du vilken dag det är idag? Använd almanacka- konkret bildalmanacka med dagarnas färger 11) Kan Du namnen på dagarna i veckan? Kan räkna upp i rätt ordning, kan enstaka dagar, känner igen de skrivna veckodagarna på lappar 12) Här är en klocka - kan Du visa hur klockans visare skall stå då klockan är använd en uppritad klocka med visare som går att ställa på olika klockslag eller pictogramklocka utan visare där man ritar tidsvisare. Du kan också själv rita i tiden och fråga vad klockan är. 13) Hur lång tid tar det för Dig att klä Dig på morgonen? Frågan ställs för att förskrivaren skall få en uppfattning om brukarens känsla för tid och realistiska uppfattnig av tidsord 14) Du skall träffa.. kl 19 00. När behöver Du gå hemifrån för att hinna? Diskutera hur lång tid det tar att gå till buss/tåg, när man behöver gå hemifrån, hur lång tid resan tar o s v. Intervjuares reflexioner kan sammanfattas här efter genomförd intervju 16

RÅD TILL FÖRSKRIVARE INFÖR UPPRÄTTANDE AV PLAN vid utprovning av TIDSHJÄLPMEDEL Att göra en generell plan som passar alla personer och alla tidshjälpmedel i alla situationer är naturligtvis en omöjlighet. Därför är detta ett förslag på vad man behöver tänka på. En metod behöver innehålla tre viktiga faktorer: Beskrivning av strategi En tydlig strategi beslutas som beskriver hur, när och var stödet till brukaren skall ske. Brukaren sätts i centrum - vilket innebär att anpassa sig till brukarens behov. Det är inte brukaren som skall rätta sig efter alla i närmiljön - alla måste ge stöd på så lika vis som möjligt så det blir begripligt och en utveckling kan ske. Strategin behöver skrivas ner steg för steg och förankras hos samtliga inblandade. Vem har ansvar för vad Flera är inblandade för att utföra olika uppgifter. Det är viktigt att det tydligt framgår vem som gör vad och att det är frågan om ett teamarbete där alla länkar är viktiga för resultatet. Förskrivare har ett övergripande ansvar när det gäller att tidshjälpmedlet skall fungera för brukaren. Här ingår att göra bedömningar och analysera det faktiska behovet. Att ge råd om och sörja för att lämpligt bildmaterial mm finns tillgängligt, anpassa och tillverka kompletterande bildmaterial om behov uppstår, att vara konsult / rådgivare med konkreta förslag till strategi, att förmedla kunskaper om tidshjälpmedlet och dess användningsmöjligheter. Handledare har en viktig uppgift som länk mellan brukare - förskrivare och brukare - närmiljö, förutom att vara det direkta stödet i användandet. För att klara av denna uppgift behöver handledare ta ansvar för att föra en aktiv dialog med brukare, förskrivare och närmiljö och ta till sig kunskaper som erbjuds. Närmiljö har uppdraget att medverka som direkt stöd till brukaren att visa intresse och motivera att lyckas med tidshjälpmedlet. Även närmiljö behöver ta ansvar för att ta till sig kunskaper som erbjuds och medverka till seriösa uppföljningar av hur tidshjälpmedel används. Tidsplan En tidsplan görs upp med datum för start, uppföljningar, ev delmål och utvärdering. Det är viktigt att tänka på att den är genomförbar - tidsramar bör ej vara för snäva. 17

LITTERATURFÖRTECKNING Ginsburg Elisabeth mfl (1998) Kompendium om neuropsykologi, Erstagårdens kurs för arbetsterapeuter Granlund Mats (1996) Mentek, ett utvecklingsprojekt om begåvningsstöd för personer med utvecklingsstörning. Hjälpmedelsinstitutet ( Handikappinstitutet) ISBN nr 91 88336859 Kylén Gunnar (1981) Begåvning och begåvningshandikapp FUB:s forskningsstiftelse ala / Hjälpmedelsinstitutet (Handikappinstitutet) Lindström Elisabet & Wennberg Birgitta (1996) Grepp om Livet en väg till begåvningsstöd Hjälpmedelsinstitutet (Handikappinstitutet) Åberg Kerstin (1999) Trygg med tiden Hjälpmedelsinstitutet / Trollreda resurscenter 18

Bilaga 1 INTERVJU MED NÄRMILJÖ - Behov av Tidshjälpmedel. För.. Intervju med. Dat. 1) Har.. en fungerande dygnsrytm (d v s förstår när det är dags att stiga upp, gå och lägga sig och kan skilja på dag och natt?) JA NEJ VET EJ Kommentar. 2) Hur ser. grova indelning av dygnet ut - vilka är stolparna under dygnet?... Kommentar.. 3) Hur håller reda på sådant som inträffar ofta och med regelbundenhet? (måltider, sovtider, regelbundna fritidssysselsättningar) JA NEJ VET EJ Gör ej alls själv - personalstöd krävs Tolkar utifrån annan regelbunden aktivitet som inträffar före Andra ledtrådar i omgivningen (dofter, omgivnings agerande.) 1

Bilaga 1 Frågar Använder klocka Kommentar. 4) Hur håller reda på sådant som inträffar sällan? (t ex tandläkarbesök, Biobesök, väntat besök o s v) JA NEJ VET EJ Gör ej alls själv -personalstöd krävs Håller reda på vilken dag, utifrån andra aktiviteter, som inträffar samma dag Tolkar också utifrån annan daglig rutin för, när på dagen (t ex efter frukost, efter kvällsfikat ) Frågar Använder almanacka Använder klocka Kommentar 5) Om använder klocka - beskriv hur den används och vilken slags klocka?. 2

Bilaga 1 6) Beskriv i vilka situationer, och på vilket sätt, som. har problem med tid! 7) Vilka tidsord och begrepp förstår..? Kan sortera tidsord i längdordning genom att jämföra SEKUND, MINUT, TIMME, DAG, DYGN, VECKA, MÅNAD, ÅR JA DELVIS NEJ VET EJ Kommentar Kan räkna upp veckodagarna JA NEJ VET EJ månaderna JA NEJ VET EJ årstiderna JA NEJ VET EJ Vet vad som händer under de olika veckodagarna JA NEJ VET EJ månaderna JA NEJ VET EJ årstiderna JA NEJ VET EJ Kommentar 3

Bilaga 1 8) Vilken förmåga har att utföra tankeoperationer? (Hänger nära samman med förmåga att utföra aktivitetskedjor ) JA NEJ VET EJ Har fullt stöd /gör ej själv några dagliga aktiviteter Deltar i vardagliga aktiviteter med handgriplig vägledning och förstår vad som skall ske Utför vardagliga aktiviteter med muntlig guidning Utför flera vardagliga aktiviteter helt/nästan självständigt Kan själv tänka ut och planera nya aktiviteter Ge exempel 9) Hur uttrycker sig..? JA NEJ VET EJ uttrycker sig med kroppsspråk och egna ljud använder AKK (alternativ kommunikationsmetod) använder - ett - treordssatser använder - ofullständiga meningar med enkelt språk Kommentar 4

Bilaga 1 10) Vilken symbolförståelse har.? Förstår att konkreta föremål kan symbolisera en välkänd aktivitet JA NEJ VEJ EJ Exempel. Kan tolka och förstå foto på JA NEJ VET EJ Personer Föremål Aktiviteter Känslor Exempel Kan tolka och förstå att ritade bilder föreställer Personer Föremål Aktiviteter Känslor Exempel 5

Bilaga 1 Kan tolka och förstå pictogrambilder Exempel Kan tolka och förstår ett antal ordbilder (blockord) som symboler JA NEJ VET EJ Exempel Kan tolka och förstå siffror JA NEJ VET EJ Exempel Kan räkna till.. Kan ta fram rätt antal på muntlig uppmaning - upp till.. st Exempel!.. 11) Har. tidigare provat något begåvningsstöd? JA NEJ VET EJ Vid JA beskriv vad som provats Kommentar. 6

Bilaga 1 12) Har annat funktionshinder (förutom begåvningshinder) Synskada JA NEJ VET EJ Hörselskada JA NEJ VET EJ Annat JA NEJ VET EJ Kommentar Intervju genomförd av. Namn och yrkestitel: 7

Bilaga 1 8

Bilaga 2 TEXTBASERAD INTERVJU - Behov av Tidshjälpmedel Namn dat Intervjun sker med stöd av: 1) Du gör många saker varje dag. Vilka tycker Du är viktiga att veta när de börjar?.... 2) Får Du hjälp att passa tider? JA NEJ 3) Tycker Du att det fungerar bra? JA, jag är nöjd NEJ, jag är inte nöjd 1

Bilaga 2 4) Vill Du passa tider själv? JA NEJ 5) Vill Du pröva om en annorlunda klocka kan hjälpa Dig? JA NEJ 6) Använder Du bilder för att förstå bättre? JA NEJ 7) Kan Du läsa? JA NEJ TAXI Mat Katt LÖRDAG Skriv Ditt namn här. 2

Bilaga 2 8) Vilka siffror känner Du igen? Ringa in de siffror du känner igen och tala om vad de heter! 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 9) Hur många.. är detta? 10) Vet Du vilken dag det är Idag. I morgon.. I går.. 11) Kan Du namnen på dagarna i veckan? 3

Bilaga 2 12) Här är en klocka - kan du visa hur klockans visare skall stå då klockan är åtta, halv sju, fem över fyra, 15 00, 11 30 13) Hur lång tid tar det för Dig att klä på Dig på morgonen? 2 sekunder 5 minuter 10 minuter 1 timme 14) Du skall träffa kl.. plats. När behöver Du gå hemifrån för att hinna? 15) Hur lång tid tar det för Dig att komma till jobbet? När behöver Du gå hemifrån för att hinna?. 16) När börjar Du jobba?. Intervjun genomförd av. Namn och yrkestitel 4

Bilaga 3 BILDSTÖDD INTERVJU Behov av Tidshjälpmedel Namn dat Intervjun sker med stöd av.. 1) Du gör många olika saker varje dag. Vilka tycker Du är viktiga att veta när de börjar? jag T aktiviteter när.. 2) Får Du hjälp att passa tider? jag när JA ja NEJ nej 3) Är Du nöjd med det? Jag är nöjd Jag är inte nöjd glad ledsen 4) Vill Du passa tider själv? duktig JA ja NEJ nej 1

Bilaga 3 5) Vill Du pröva om en annorlunda klocka kan hjälpa Dig? vänta fråga JA ja NEJ nej 6) Använder Du bilder för att förstå bättre? bild JA ja NEJ nej 7) Kan du läsa? läsa JA ja NEJ nej TAXI Mat Katt LÖRDAG 2

Bilaga 3 Skriv ditt namn. namn 8) Vilka siffror känner Du igen? fråga 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 9) Hur många.. är detta? många fråga 10) Vet Du vilken dag det är dag fråga Idag. I morgon.. I går.. idag i morgon igår 3

Bilaga 3 11) Kan Du namnen på dagarna i veckan? vecka fråga 12) Här är en klocka - kan Du visa hur klockans visare skall stå då klockan är när åtta, halv sju, fem över fyra, 15 00, 11 30 13) Hur lång tid tar det för Dig att klä på Dig på morgonen? klä på sig morgon 2 sekunder 5 minuter 10 minuter 1 timme 4

Bilaga 3 14) Du skall träffa kl.. plats När behöver Du gå hemifrån för att hinna? gå när.. 15) Hur lång tid tar det för Dig att komma till jobbet?.. När behöver Du gå hemifrån för att hinna? gå när.. 16) När börjar du jobba? när Intervju genomförd av. Namn och yrkestitel: 5

Bilaga 4 CHECKLISTA för UPPFÖLJNING av TIDSHJÄLPMEDEL Genomföres c:a 2 veckor efter överenskommen start av användare och handledare gemensamt. Skickas till:... 1) När använder Du TIDSHJÄLPMEDLET? (SÄTT KRYSS X ) MÅNDAG fm em kväll TISDAG fm em kväll ONSDAG fm em kväll TORSDAG fm em kväll FREDAG fm em kväll LÖRDAG fm em kväll SÖNDAG fm em kväll Använder inte alls Använder när jag behöver (inte regelbundna tider) 1

Bilaga 4 Jag planerar att börja använda TIDSHJÄLPMEDLET den. Ev kommentarer av handledare 2) Till vilken /vilka situationer använder Du TIDSHJÄLPMEDLET? (skriv och/ eller klistra in bildsymboler!) 3) Var använder Du TIDSHJÄLPMEDLET (hemma, jobbet.. annat?) (skriv och/ eller klistra in bildsymboler!) 2

Bilaga 4 4) Vill du använda TIDSHJÄLPMEDLET för att ha reda på flera tider? JA NEJ Jag skall använda TIDSHJÄLPMEDLET för att hålla reda på (skriv och/ eller klistra in bildsymboler!) från och med 5) Har Du och frågor och vill att jag (förskrivarens namn eller foto) ringer? JA NEJ DAGENS DATUM (Underskrift Användare) (Underskrift Handledare) 3

Bilaga 5 CHECKLISTA för UTVÄRDERING av TIDSHJÄLPMEDEL Genomföres efter ca 3 mån. av den enskilde användaren, handledare och förskrivare Datum: Närvarande:..... 1) När används TIDSHJÄLPMEDLET nu? SÄTT KRYSS X MÅNDAG fm em kväll TISDAG fm em kväll ONSDAG fm em kväll TORSDAG fm em kväll FREDAG fm em kväll LÖRDAG fm em kväll SÖNDAG fm em kväll Jag använder på annat sätt Nämligen så här:. 1

Bilaga 5 Använder inte alls Kommentarer av handledare 2) Till vilken / vilka situationer används TIDSHJÄLPMEDLET? (skriv och / eller klistra in bildsymboler ) 3) Var används TIDSHJÄLPMEDLET (hemma, jobbet..annat?) (skriv och /eller klistra in bildsymboler) 4) I vilka fler situationer skulle TIDSHJÄLPMEDLET kunna användas? Finns en plan för detta? JA NEJ Vi tänker göra så här.. 2

Bilaga 5 5) Utprovning har skett så som vi kommit överens JA NEJ Vi har gjort så här:. 6) Är detta TIDSHJÄLPMEDEL till hjälp för Dig? JA NEJ VET EJ Jag vill att detta TIDSHJÄLPMEDEL förskrivs åt mig Jag vill prova längre tid t o m Jag vill lämna tillbaks detta TIDSHJÄLPMEDEL Ev kommentarer av handledare.. 3

Bilaga 5 Sammanfattning: Så här går vi vidare:. (Underskrift Användare) (Underskrift Handledare ). (Underskrift av Förskrivare) 4