TMALL 0141 Presentation v 1.0 Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsjärnvägar i Sverige Samhällsekonomiska nyttor Trafikverket Peter Uneklint Peter Bernström 2015-04-29
2
MEN FÖRST! SVERIGEFÖRHANDLINGEN Detta är det största sammanhållna samhällsutvecklingsprojekt över en generation Trafikverket ska bistå förhandlingspersonen med nödvändigt underlag 3
Trafikverket och Sverigeförhandlingen Sverigeförhandlingen Avgör var stationsflygplatserna ska placeras och hur de ska finansieras utifrån nyttoprinciper (därigenom också linjesträckning). Avgör behov av kompletterande underlag utifrån de olika deluppdragen. OBS! Senast 1 oktober i år ska respektive kommun visa på vilka nyttor som kan levereras. Styr tidplan och leverans till regeringen. Trafikverket Svarar för utredningar (externa parter) kring fysisk framkomlighet i landskapet, ekonomiska kostnader/ vinster för höghastighetsjärnväg samt regionalekonomiska analyser mm. Trafikverket och kommuner med flera tar fram underlag utifrån vad Sverigeförhandlingen efterfrågar. Tätt samspel för framdrift. Stöd till förhandlingen för extern förståelse. Fördjupning uppgradering och finansiering befintligt system. 4
nu i Trafikverket? Systemkrav/mål Uppdrag från Sverigeförhandlingen: Ekonomiska samhällsnyttor, kapacitet, kommersiella förutsättningar och finansieringsmöjligheter Götalandsbanan delarna Järna-Linköping och Borås-Göteborg Åtgärdsvalstudier (ÅVS) för; I. del av Götalandsbanan Linköping-Borås II. Jönköping-Malmö REFERENSGRUPPER LANDSKAPSANALYSER 5
Linköping-Borås 6
Beslutad korridor Linköping-Borås Rekommenderad avgränsning grund för fortsatt arbete. 7
Kompletterande studier i befintligt system utifrån Sverigeförhandlingen (i X-län) Syfte Utöka de sex nyttor Sverigeförhandlingen lyfter fram, framförallt för bostadsproduktion. Tid Genomförda Juli, Augusti 2015 Innehåll Vad krävs för att nå Mål för restider? Utgångspunkt: mål för restider från fjärrort till Stockholm/Göteborg/Malmö- Köpenhamn. Trafikeringsupplägg. Tillgänglighet till regionala resecentra inklusive stationsflygplats. Värdeåterföring. Förslag till möjliga finansieringslösningar. Värnamo Ljungby Karlskrona Kalmar 8
Potentialer till samhällsutveckling Sampers Samkalk Nettonuvärdeskvot (NNK) / CBA Samlad effektbedömning (SEB Dynlok Samlok Sammantaget utgör dessa teoretiska beräkningar ett underlag för Sverigeförhandlingen och kommuner att diskutera värdeåterföring utifrån de olika nyttor som studeras 9
följande modeller används Ekonomiska modeller som idag används av Trafikverket Sampers Räknar fram trafikeffekter. Samkalk Värderar trafikeffekter från Sampers och beräknar nettonuvärdeskvot (NNK) SEB (Samlad effektbedömning) Många variabler varav en del beräknas och en del i text mer heltäckande NNK del av SEB Från smådelar till helhet!!! Hela höghastighetsbana beräknas och bedöms Nya ekonomiska modeller som prövas Regionalekonomiska analyser Bygger på lokala och regionala dynamiska tillväxteffekter utifrån lokala, regionala och nationella satsningar i infrastruktur SAMLOK och DYNLOK Agglomerationsekonomi, attraktivitet pendlingsbenägenhet är några viktiga kunskapsdelar Resultat i arbetskraft, bostäder, markvärdesförändring mm. Sampers/Samkalk (vidareutveckling) Räknar fram nyttor nationellt för befintlig befolkning som sen en fördelas ut i medel (konsumentöverskott) per kommun 10
Utgångspunkter för analysarbetet Utredningsområde Beräkningslinje/linjer = stråk Antaganden kring trafikering och stationslägen Resultat läggs ut i början på Maj Slutliga linjedragningar, stationsorter, stationslägen avgörs i Sverigeförhandlingen 11
Utgångspunkter för analysarbetet 12
Sampersmodellen Indata och resultat Övergripande antaganden Nuläge och framtid BNP, befolkning, bebyggelse (bostäder, arbetsplatser, kommersiell och annan service), trafiknät, inkomster, näringslivets struktur, skatter, avgifter etc. Persontransporter Modellsystemet Sampers Godstransporter Modellsystemet Samgods Resultat: Prognoser och samhällsekonomiska effekter Resultat: Prognoser och samhällsekonomiska effekter 13
Sampersmodellen - Underlag 14
Sampersmodellen - Antaganden Beslutade planer Basprognos 2030 Bedömda trafikeringsupplägg på de nya höghastighetsjärnvägarna med bedömda stationslägen Prognosår 2030 15
Sampersmodellen - Antaganden Tillgänglighet Jämförelsealternativ Basprognos 2010-2021 (2030) Nationell Plan 2014-2025 (2030) Utredningsalternativ US1 Via Helsingborg US2A Via Hässleholm US2B Via Hässleholm (Mölndal) US5 Via Växjö 16
Sampersmodellen - Trafikering 17
Modellbeskrivning SAMLOK DYNLOK Sampers Restider/Reskostnader Sampers Restider/Reskostnader Tillgänglighet Marknadspotential Tillgänglighet till arbetstillfällen - Inom kommunen - Inom regionen - Inom landet Befolkning (Arbetskraft) Sysselsättning (Arbetstillfällen) Förändring av antal arbetstillfällen i kommunen Förändring av arbetskraft i kommunen Inkomst per sysselsatt Markvärde Tillgänglighet till arbetskraft - Inom kommunen - Inom regionen - Inom landet 18
Förväntade resultat SAMPERS/SAMKALK Fördelningsanalys Restidseffekter Konsumentöverskott SAMLOK (Potential) Befolkningseffekt Arbetsplatseffekt Inkomsteffekt Markvärdeseffekt DYNLOK (Potential) Befolkningseffekt Förändring bruttoregionalprodukt Lönesumma Arbetskraft Arbetstillfällen Marknadseffekter Dagligvaruhandel Sällanköpshandel Boyta Bostäder Kontor Markvärdeseffekt 19
Planera på flera nivåer samtidigt - Nyttofördelning Län X Kommun A Kommun B Kommun C 20
Sampers Förväntat resultat av fördelningsanalys Fördelning av restidsnytta (konsumentöverskott) Län Kommun Regionalt (Mkr) Långväga resor Arbetsresor Tjänsteresor Övrigt (Mkr) Län X Kommun A Totalt (Mkr) Län X Län X Kommun B Kommun C 21
SAMLOK Förväntat resultat/potentialer Län Kommun Befolkningseffekt Antal Arbetsplatseffekt Antal Inkomsteffekt Mkr Markvärdeseffekt Mkr Län X Kommun A Län X Län X Kommun B Kommun C 22
DYNLOK Förväntat resultat/potentialer Län Kommun Dagligvaruhandel, m2 Län X Kommun A Län X Kommun B Län X Kommun C Sällanköpsvaru -handel, m2 Boyta, m2 Bostäder Kontor, m2 Län Kommun Arbetskraft Arbetstillfällen Markvärde Län X Län X Län X Kommun A Kommun B Kommun C JA 2013 Tillväxt Procent JA 2013 Tillväxt Procent Län Kommun Befolkning Bruttoregionprodukt (msek) Lönesumma (msek) JA 2013 Tillväxt Procent JA 2012 Tillväxt Procent JA 2013 Tillväxt Procent Län X Kommun A Län X Kommun B Län X Kommun C 23
Kvalitetssäkring och leverans av resultat Trafikverket kvalitetssäkrar och granskar Ingående data Sampers Trafikeringsmatriser Samlad effektbedömning (SEB) Utvärdering av SAMLOK och DYNLOK Leveranser Basprognos 2030 inklusive Höghastighetsbanor PM modellutvärdering Resultat Sampers/Samkalk Rapport SAMLOK inkl. markvärde Rapport DYNLOK inkl. markvärde Samlad effektbedömning (SEB) för utredningsalternativen http://www.trafikverket.se/foretag/planera-och-utreda/en-ny-generation-jarnvag 24
Hur ska jag som kommun och län/region tillämpa dessa analyser Steg för steg 1. Fördelningsanalys av grundtillväxt Sampers/Samkalk fördelar nyttor/konsumentöverskott över befintlig befolkning kronor per kommun 2. Dynamisk förändring / tillväxtpotentialer Dynlok och Samlok visar på var regional förändring och tillväxt kan ske i geografin Bruttoregionalprodukt, lönesumma i kr och %. Arbetskraft, arbetstillfällen i antal och %. Boyta, handelsyta mm i m2, bostäder i antal, Markvärdesökning i kr och % osv. 3. Egna analyser och bedömningar Lokala och många regionala infrastrukturinvesteringar finns inte med i de nationella analyserna Kommentar Plattform underliggande tillväxt, hur den geografiskt fördelas i respektive kommun / län och i arbetskraft, bostäder, handel. krävs era bedömningar Nyttja Samlok och Dynlok som fördelning i geografin och fördelning i olika nyttor Resultatet utifrån en begränsade jämförelseperiod Typkommun redovisas och detta är en grund utifrån att alla följer samma utvecklingsmönster Eget arbete med utveckling av attraktivitet, tillgänglighet till station/system, näringslivsnytta etc. är avgörande Var observant på att nyttor inte dubbelräknas Markvärdesförändringsanalyser finns att tillgå i Dynlok och Samlok och är ett stöd - framtagna på olika sätt Kompletterande investeringar i befintlig nationell infrastruktur i pågående ÅVS:er finns inte med 25
Hur ska jag som kommun och län/region tillämpa dessa analyser Steg 1. Fördelning av restidsnytta (konsumentöverskott) Län från Samkalk Kommun Regionalt (Mkr) Långväga resor Totalt (Mkr) Arbetsresor Tjänsteresor Övrigt (Mkr) Län X Kommun A 19 15 23 94 151 Län X Kommun B 3 0,3 2 3 8,3 Län X tot tot tot tot tot Plattform underliggande tillväxt Hur medlen ska geografiskt fördelas i respektive kommun / län och i arbetskraft, bostäder, handel. krävs era bedömningar 26
Hur ska jag som kommun och län/region tillämpa dessa analyser Steg 2. Dynamisk förändring i geografin och tillväxtpotentialer SAMLOK Län Kommun Befolkningseffekt Antal Arbetsplatseffekt Antal Inkomsteffekt Mkr Markvärdeseffekt Mkr Län X Kommun A xxx st xxx st xx mkr xx mkr DYNLOK Län Kommun Dagligvaru-handel, m2 Län X Kommun A Sällanköpsvaru -handel, m2 Boyta, m2 Bostäder Kontor, m2 Län Kommun Arbetskraft Arbetstillfällen Markvärde JA 2013 Tillväxt Procent JA 2013 Tillväxt Procent Län X Kommun A Resultatet utifrån en begränsade jämförelseperiod Typkommun redovisas och detta är en grund utifrån att alla följer samma utvecklingsmönster Var observant på att nyttor inte dubbelräknas 27
Hur ska jag som kommun och län/region tillämpa dessa analyser Steg 3. Egna analyser och bedömningar Tänk på att: Det är komplexa samhällsdelar som är integrerade sök samlad nytta / paket inte enskilda objekt kopplat mot bostadsutbyggnad lokala och många av de regionala infrastruktur-investeringar inte finns med i de nationella analyserna pågående ÅVS:er finns inte med Tänk på att: Markvärdesförändringsanalyser finns att tillgå i Samlok och Dynlok och är ett stöd - framtagna på olika sätt och sist men inte minst: Det är ni i kommunerna som avkrävs era kvalificerade bedömningar kring motkravet BOSTADSPRODUKTION 28
Planera på flera nivåer samtidigt Integrerad planering Förstå de olika planeringsnivåerna Lokalt, regionalt, nationellt/internationellt Nationella plan med de regionala infrastrukturplaner tillsammans med regionernas och kommunernas utvecklingsplanering Likartad syn / målbild Helhetsgrepp kräver resurser Ambassadör Stäm av förankring på hemmaplan Avvägd tidsplanering men situationsanpassad ÖK, avtal mm (förhandlingsplanering) Balanserad planering Ekonomi Vissa förutsättningar måste finnas för att våga Nyttor Förståelse för olika perspektiv av nyttor Tydliggör nyttor / nivå Vad triggar regionförstoring Agglomerationsekonomi, attraktivitet och rumslig planering 29
30 Frågor?
Tack! http://www.trafikverket.se/foreta g/planera-och-utreda/en-nygeneration-jarnvag peter.uneklint@trafikverket.se peter.bernström@trafikverket.se 31