Delbarhet och primtal

Relevanta dokument
1 Talteori. Det här kapitlet inleder vi med att ta

Låt n vara ett heltal som är 2 eller större. Om a och b är två heltal så säger vi att. a b (mod n)

Anteckningar propp SMT2

Kapitel 2: De hela talen

Matematik 5 Kap 2 Diskret matematik II

Läsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 5

Högstadiets matematiktävling 2016/17 Finaltävling 21 januari 2017 Lösningsförslag

4. Bestäm alla trippler n 2, n, n + 2 av heltal som samtliga är primtal. 5. Skriv upp additions- och multiplikationstabellen för räkning modulo 4.

A B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F

Blandade uppgifter om tal

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 4

Talteori (OBS en del frågor gäller diofantiska ekvationer och de tas inte upp från och med hösten 2012)

Diofantiska ekvationer

a) A = 3 B = 4 C = 9 D = b) A = 250 B = 500 C = a) Tvåhundrasjuttiotre b) Ettusenfemhundranittio

Om a 2 är ett jämnt tal, så är också a ett jämt tal sant. = 4n 2 + 4n + 1

Inlämningsuppgift, LMN100

Högstadiets matematiktävling 2018/19 Finaltävling 19 januari 2019 Lösningsförslag

Hela tal LCB 1999/2000

Finaltävling i Uppsala den 24 november 2018

Tentamen består av 26 uppgifter fördelade på fem olika ämnesområden. Del 2 5 ger maximalt 11 poäng/del.

Ma C - Tek Exponentialekvationer, potensekvationer, logaritmlagar. Uppgift nr 10 Skriv lg4 + lg8 som en logaritm

Matematisk kommunikation för Π Problemsamling

Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I

18 juni 2007, 240 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 24p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p.

29 Det enda heltalet n som satisfierar båda dessa villkor är n = 55. För detta värde på n får vi x = 5, y = 5.

Diskret matematik: Övningstentamen 1

LMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Föreläsning 5: Summor (forts) och induktionsbevis

MA2047 Algebra och diskret matematik

Skolmatematiktenta 1 LPGG06 Kreativ Matematik Delkurs 1 4 december 2015 kl

Lite om räkning med rationella uttryck, 23/10

MA 11. Hur starkt de binder. 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi

Sats 2.1 (Kinesiska restsatsen) Låt n och m vara relativt prima heltal samt a och b två godtyckliga heltal. Då har ekvationssystemet

Resträkning och ekvationer

TALSYSTEM, DELBARHET OCH PRIMTAL

Algebra I, 1MA004. Lektionsplanering

Kängurutävlingen Matematikens hopp

Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen. x y (x > 0) (y > 0) xy > 0 Domän D = R

Lösningar för tenta i TMV200 Diskret matematik kl. 14:00 18:00

Talteori. 1 Grundbegrepp och kongruenser Talföljder och rekursion 6 3 Induktionsbevis Fraktaler.16 Facit.. 18

Några satser ur talteorin

Arbeta vidare med aritmetik 2018

MATEMATISK INDUKTION. Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken

1A 2,4F. Gemensam problemlösning tal. strävorna

Matematisk kommunikation för Π Problemsamling

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Potensform. Uppgift nr 10. Uppgift nr 11 Visa varför kan skrivas = 4 7

Övningshäfte 3: Polynom och polynomekvationer

Kompletteringskompendium

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 22 augusti, 2001

DOP-matematik Copyright Tord Persson Potenser. Matematik 1A. Uppgift nr 10 Multiplicera

Förberedande kurs i matematik. Alexanderson, Bergkvist, Leander, Lundqvist, Ottergren

När du läser en definition bör du kontrollera att den är vettig, och försöka få en idé om vad den egentligen betyder. Betrakta följande exempel.

INDUKTION OCH DEDUKTION

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

2-2: Talförståelse, faktoruppdelning Namn:

Kängurun Matematikens Hopp

DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING

F2 Binära tal EDA070 Datorer och datoranvändning

POLYNOM OCH POLYNOMEKVATIONER

Arbeta vidare med Junior 2010

Algebra, exponentialekvationer och logaritmer

Finaltävling i Stockholm den 22 november 2008

Addition och subtraktion av bråk Multiplikation och division av bråk med heltal Multiplikation av bråk med bråk Division av bråk

INDUKTION OCH DEDUKTION

Ansvarig lärare: Maria Lindström eller , Camilla Sjölander Nordin eller

STYRANDE SATSER. 1) Skriv ett program som räknar ut hur många år du har till pensionen. Vi räknar här med att man pensioneras det år man fyller 65 år.

Sommarmatte del 1. Matematiska Vetenskaper. 15 augusti c 2017 Matematiska Vetenskaper

Kvalificeringstävling den 30 september 2014

7 Använd siffrorna 0, 2, 4, 6, 7 och 9, och bilda ett sexsiffrigt tal som ligger så nära som möjligt.

TAL OCH RÄKNING HELTAL

PRIMTALEN, MULTIPLIKATION OCH DIOFANTISKA EKVATIONER

Övning log, algebra, potenser med mera

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 2

Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid

Svar och arbeta vidare med Student 2008

Induktionsprincipen Starka induktionsprincipen Välordningsprincipen Divisionsalgoritmen

matematik Prov, Övningsblad och Aktiviteter SANOM A UT B IL DNI NG

MA2047 Algebra och diskret matematik

DELBARHET OCH PRIMTAL. Syftet med detta avsnitt är att bekanta sig med delbarhetsegenskaper hos heltalen.

Skolmatematiktenta 1 LPGG06 Kreativ Matematik Delkurs 1 22 oktober 2015 kl

Kängurun Matematikens hopp

RSA-kryptografi för gymnasiet. Jonas Gustafsson & Isac Olofsson

MATEMATISK INDUKTION. Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken

Mål Aritmetik. Provet omfattar sidorna 6 41 och (kap 1 och 7) i Matte Direkt år 8.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Föreläsning 9: Talteori

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 11 april, 2002

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE, CL2 och Media 1, SF1610 och 5B1118, onsdagen den 17 augusti 2011, kl

EXAMENSARBETEN I MATEMATIK

2 Tillämpad Matematik I, Övning 1 HH/ITE/BN. De objekt som finns G men inte i H.

Sommarmatte. Matematiska Vetenskaper. 12 mars 2012

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

Högstadiets matematiktävling 2017/18 Kvalificeringstävling 14 november 2017 Lösningsförslag och bedömningsmall

Lösningar till Algebra och kombinatorik

ANDREAS REJBRAND NV3ANV Matematik Matematiskt språk

INLEDNING. Andreas Rahim

Transkript:

Talet 35 är delbart med 7 eftersom 35 = 5 7 Delbarhet och primtal 7 är en faktor i 35 kan skrivas 7 35 7 är en delare (divisor) till 35 35 är en multipel av 7 De hela talen kan delas in i jämna och udda tal. ett primtal är bara delbart med 1 och sig själv De positiva heltalen kan delas in i primtal och sammansatta tal. Aritmetikens fundamentalsats Varje naturligt tal större än 1 kan entydigt skrivas som en produkt av primtal.

Delbarhetsregler Ett heltal är delbart med 2 om sista siffran är delbar med 2 3 om siffersumman delbar med 3 4 om talet som bildas av de två sista siffrorna är delbart med 4 5 om sista siffran är eller 5 6 om talet är delbart med 2 och 3 (se ovan) [7 stryk entalssiffran och subtrahera från det tal som återstår dubbla entalssiffran, om detta tal är delbart med 7 är det ursprungliga talet delbart med 7] 8 om talet som bildas av de tre sista siffrorna är delbart med 8 9 om siffersumman är delbar med 3 1 om talet slutar på [11 om en siffersumma där siffrorna förses omväxlande med minus- och plustecken (börja med entalssiffran) är delbar med 11]

Största gemensamm faktor, minsta gemensamma multipel Relativt prima EJ KLART!

Ex: Dividerar vi 22 (eller 17 eller 12) med 5 går det inte jämnt upp 22 = 4 5+ 2 kvot rest -1-5 5 1 15 2 25 <

Ex: Dividerar vi 22 (eller 17 eller 12) med 5 går det inte jämnt upp 22 = 4 5+ 2 kvot rest 17 = 3 5+ 2 12 = 2 5+ 2-1 -5 5 1 15 2 25 <

Ex: Dividerar vi 22 (eller 17 eller 12) med 5 går det inte jämnt upp 22 = 4 5+ 2 kvot rest 17 = 3 5+ 2 12 = 2 5+ 2-1 -5 5 1 15 2 25 < 22 och 17 sägs vara kongruenta modulo 5, vilket skrivs 22 17 (mod 5) 22 5 17

Ex: Dividerar vi 22 (eller 17 eller 12) med 5 går det inte jämnt upp 22 = 4 5+ 2 kvot rest 17 = 3 5+ 2 12 = 2 5+ 2-1 -5 5 1 15 2 25 < 22 och 17 sägs vara kongruenta modulo 5, vilket skrivs 22 17 (mod 5) 22 5 17 Att 22 och 17 är kongruenta modulo 5 innebär att (1) 22 och 17 ger samma rest vid division med 5 (2) 22 17 är delbart med 5 (3) 22 och 17 skiljer sig åt med en multipel av 5

Ex: Notera att 22 17 12 7 2 3 8 (mod 5) -1-5 5 1 15 2 25 1 5-5 14 9 4-1 -4 1 6 11-2 3 8 13-3 2 7 1217 22

Ex: Notera att 22 17 12 7 2 3 8 (mod 5) Notera särskilt att 22 2 (mod 5) -1-5 5 1 15 2 25 1 5-5 resten vid division av 22 med 5 14 9 4-1 -4 1 6 11-2 3 8 13-3 2 7 1217 22

Ex: Notera att 22 17 12 7 2 3 8 (mod 5) Notera särskilt att 22 2 (mod 5) -1-5 5 1 15 2 25 1 5-5 resten vid division av 22 med 5 14 9 4-1 -4 1 6 11 Håll isär! 22 (mod 5) = 2 betyder att 22 ger resten 2 vid division med 5 Undvik! -2 3 8 13-3 2 7 1217 22

Def. Två heltal a och b är kongruenta modulo n, vilket skrivs om differensen a b är delbar med n. dvs om n delar a b a b (mod n) Alt def. a b (mod n) om a och b ger samma rest vid division med n.

Def. Två heltal a och b är kongruenta modulo c, vilket skrivs om differensen a b är delbar med c. dvs om c delar a b a b (mod c) Alt def. a b (mod c) om a och b ger samma rest vid division med c. Räknelagar för kongruensräkning Om a 1 b 1 (mod c) och a 2 b 2 (mod c) gäller a 1 + a 2 b 1 + b 2 (mod c) a 1 a 2 b 1 b 2 (mod c) Om a b (mod c) gäller m a m b (mod c) a n b n (mod c) (m heltal) (n positivt heltal)

Kombinerar vi räknelagarna får vi Om a 1 b 1 (mod c) och a 2 b 2 (mod c) gäller m 1 a 1 n 1 + m 2 a 2 n 2 m 1 b 1 n 1 + m 2 b 2 n 2 (mod c) (m 1, m 2 heltal; n 1, n 2 positiva heltal) Tips vid kongruensräkning För varje potens: 1) Reducera basen. 2) Skriv om potensen med hjälp av potenslagar så att vi får någon potens som går att reducera (kolla först vilka dessa är).

EJ KLART! Talsystem med olika baser

EJ KLART! Talföljder

Induktionsprincipen Induktionsbevis Låt A n vara en utsaga som är formulerad för alla heltal n 1 och som uppfyller att: 1. A 1 är sann 2. om A p är sann för ett heltal p 1 så är också A p+1 sann. Då måste A n vara sann för varje heltal n 1 I praktiken: Visa att nåt gäller för n = 1. Antag att det gäller för n = p. Använd detta för att visa att det gäller för n = p +1. Då måste det gälla för alla n 1

När det är formler som ska visas: Visa att = (*) för n = 1, 2, 3, 1) För n = 1 är VL = och HL =. Påståendet (*) är alltså sant för n = 1. Induktionsbevis 2) Antag att påstående (*) är sant för n = p. Då gäller VL p = = = HL p I så fall får vi VL p+1 = HL p+1 = Induktionsantagandet (IA) Här ska visas att VL p+1 = HL p+1 med hjälp av IA. Om påståendet (*) är sant för n = p är det alltså sant för n = p + 1. 3) Till följd av 1), 2) och induktionsprincipen är påståendet (*) sant för alla heltal n 1.