2010 09 20 Förslag från arbetsgruppen Stimulans av FoU i små och medelstora företag Innehåll 1. Inledning... 2 1.1 Utgångspunkter för gruppens arbete... 2 1.2 Förslag inom tre områden... 3 1.3 Stärkt innovationsförmåga genom att klättra i innovationspyramiden... 3 2. Förslagsområde I: Kompetens- och utvecklingsstimulans för FoU i SMF... 5 2.1 Innovationscoacher och innovationscheckar för att öka FoU i etablerade SMF... 5 2.2 Nationella innovationscheckar... 6 2.3 Innovationcoacher En tydlig mäklarfunktion... 7 2.4 Finansiering... 8 3. Förslagsområde II: Offentlig innovationsupphandling för SMF... 8 3.1 Inför ett SBIR-liknande initiaitv i Sverige... 8 4. Förslagsområde III: Skatteincitament för att stimulera FoU i SMF... 9 4.1 Skattestimulans för kapitaltillskott till innovationsföretag... 9 4.2 Skattestimulans för innovations- och FoU-kostnader för specifika projekt i företag...11 4.3 Finansiering...12 Stockholm 10 september 2010 Arbetsgrupp Hans Henzell (Swedish ICT) Sven-Olof Lodin (IVA) Jan Anders Månsson (EFSL), Jenni Nordborg (VINNOVA) Mattias Karls (Applied NanoSurfaces) Åsa Minoz (VINNOVA, projektledare) Björn O Nilsson (IVA, ordförande) Eugen Steiner (HealthCap) 1
1. Inledning 1.1 Utgångspunkter för gruppens arbete Ett övergripande mål för projektet Innovation för tillväxt är att kunskapsintensiva företag ska växa i Sverige för att stärka vårt lands konkurrenskraft och därmed skapa framtidens jobb och välfärd. År 2007 uppgav en tredjedel av Sveriges cirka 250 000 företag med 1 till 250 anställda att de både vill och kan växa. Samtidigt är företagens innovativa förmåga avgörande om de i realiteten ska bli tillräckligt konkurrenskraftiga för att kunna växa. För Sverige är detta särskilt viktigt med tanke på att små och medelstora företag (SMF) står för merparten av de nya arbetstillfällen som skapas i landet. Sverige ligger i internationell topp när det gäller företagens samlade FoU-investeringar som andel av BNP. Men merparten sker i storföretag som dominerar vår näringslivsstruktur. Endast 18 procent av företagens FoU-investeringar utförs i SMF. Många SMF är dessutom underleverantörer till stora företag och utsätts därigenom för ökad konkurrens från företag i hela världen. Att stimulera ökade investeringar i FoU i svenska SMF bidrar därmed till stärkt internationell konkurrenskraft. Det svenska offentliga stödet till FoU i företag är lågt i internationell jämförelse (se Figur1). Stödet riktas i Sverige i mindre utsträckning än i många andra länder specifikt mot SMF. En färsk OECD-studie baserad på undersökningar av innovation i företag i 21 länder visar att företag som får offentligt stöd för att bedriva innovationsverksamhet investerar mellan 40 och 70 procent mer än de som inte får sådant stöd. Figur 1 FoU är inte detsamma som innovation. Med innovation menar man en ny eller förbättrad produkt, tjänst eller process som gett framgång på marknader och nytta för användare. FoU är systematiskt arbete med att ta fram ny kunskap och använda denna kunskap för att ta fram nya tillämpningar. I många företag utgör dock den FoU som bedrivs internt inom företaget eller som sker i samarbete med externa parter en mycket viktig del i ett systematiskt innovationsarbete. FoU utgör en stor del av företags investeringar som inriktas mot innovation, i genomsnitt mellan hälften och två tredjedelar, men varierar kraftigt beroende på storlek och bransch. 2
En stark innovationsförmåga och FoU-investeringar ger resultat. Studier visar att innovativa SMF växer snabbare i omsättning och antal sysselsatta, har bättre lönsamhetsutveckling, har mer omfattande internationella samarbeten, och är mer framgångsrika på exportmarknader. Vad hindrar SMF att satsa på FoU? I undersökningar som genomfördes i samband med att Vinnova 2007 ledde arbetet med att ta fram strategin Innovativa små och medelstora företag Sveriges framtid angavs tidsbrist och brist på finansiering som de två största hindren. Dessutom har få SMF ett nära samarbete med forskningsinstitut och universitet och högskolor (UoH) trots att många uttrycker en vilja till ett sådant. Det finns därför ett tydligt behov av att även i Sverige stimulera FoU i SMF och därmed deras innovationsförmåga. Sverige har idag i jämförelse med övriga medlemsländer i OECD mycket begränsade sådana incitament. 1.2 Förslag inom tre områden Arbetsgruppens förslag för att stimulera FoU i SMF finns inom tre områden. De har utformats efter diskussioner i workshops, öppna möten samt seminarier där specialister medverkat. Kompetens- och utvecklingsstimulans Ett nationellt stödprogram som utifrån reella behov i etablerade SMF stärker FoU-samarbetet med institut och universitet. Innovationscheckar och innovationscoacher är viktiga inslag i programmet. Efterfrågestimulans Offentlig innovationsupphandling av den typ som finns Storbritannien (kallat SBRI) som ger bättre lösningar på offentliga behov och affärsmöjligheter för teknikdrivna SMF. Ekonomisk stimulans/ Skatteincitament Två förslag för skatteincitament för FoU i SMF: 1. Skattestimulans för kapitaltillskott till innovationsföretag samt 2. Skattestimulans för innovations- och FoU-kostnader för specifika projekt i företag Idag har alla 34 OECD-länder förutom Sverige, Finland och Tyskland skatteincitament för att stimulera FoU i SMF. Dessutom föreslås att avskaffa de nya reglerna avseende spärregler för förlustavdrag vid ägarskiften. Dessa regler motverkar kraftigt förslaget till skattestimulans för kapitaltillskott. 1.3 Stärkt innovationsförmåga genom att klättra i innovationspyramiden Vi har valt att indela små och medelstora företag (1-250 anställda) efter hur de arbetar med innovation. Innovationspyramiden (se Figur 2) baseras på variabler från den europeiska företagsundersökningen Community Innovation Survey. Procentsatserna nedan är hämtade från en analys från holländska SMF. Fördelningen skiljer sig givetvis mellan olika länder. En motsvarande analys har ännu inte genomförts i Sverige. Det finns dock goda skäl att anta att fördelningen för Sverige har en något större andel 3
innovationsledare och utvecklare. Anledningen är att Sverige totalt sett har större andel innovativa företag än Nederländerna. Figur 2: Innovationspyramiden Innovationsledare Inför nya produkter och tjänster som är nya för marknaden eller gör processinnovationer Innovationerna bygger i hög grad på företagets egen innovationsförmåga Har egen FoU Utvecklare Inför nya produkter och tjänster som är nya för företaget eller gör processinnovationer Innovationerna görs främst i samarbete med externa FoU-aktörer Har pfta även egen FoU Anpassare Inför nya produkter och tjänster som är nya för företaget Har innovationssamarbete med kunder och leverantörer Har inte någon egen FoU Följare Har något inslag av innovationsrelaterade aktiviteter, samarbeten eller budget Ej innovativa Har inte några innovationsrelaterade aktiviteter, samarbeten eller budget 4
Alla förslag från arbetsgruppen syftar till att få företagen att klättra uppåt i pyramiden. Förflyttningen uppåt innebär att stärka sin innovationsförmåga och öka inslaget av FoU som sker i samverkan med externa parter eller i det egna företaget. Det är viktigt att beakta att SMF är en mycket heterogen grupp. Branscher fungerar på olika sätt när det gäller innovationer och har olika behov av FoU. Inom livsvetenskaper (Life Science) finns exempelvis starka band mellan forskning på universiteten, såväl i de stora läkemedelsföretagen som i små bioteknikföretag. Ledtiderna mellan nya forskningsrön och introduktion i forskningsföretagen är kort. Samtidigt är ledtider till framgångsrika affärer baserade på de nya rönen är jämförelsevis långa. För företag inom IKT (informationsoch kommunikationsteknik) eller verkstadsindustri är banden till den akademiska forskningen ofta mindre utvecklade och rådande marknadsförhållanden och konkurrens kräver korta ledtider från idé till affärer. Trots dessa skillnader tror vi att förslagen är väl anpassade till dessa skillnader och kan stimulera FoUbaserad innovation i SMFs i olika utvecklingsskeden, olika steg i innovationspyramiden, samt i olika typer av branscher. De föreslagna stimulansåtgärderna riktas därför till alla sektorer av det kunskapsbaserade näringsliv som behöver FoU för konkurrenskraft och förnyelse. 2. Förslagsområde I: Kompetens- och utvecklingsstimulans för FoU i SMF 2.1 Innovationscoacher och innovationscheckar för att öka FoU i etablerade SMF Större delen av dagens riktade innovationsstöd till SMF i Sverige tar sikte på nystartade företag i segmenten innovationsledare och utvecklare som redan har relativt god innovationsförmåga och ofta egen FoU. Innovationsledare och utvecklare står idag i fokus för initiativ och insatser från inkubatorer, innovationskontor på universiteten och tidigt riskapital (så kallat venture capital). Huvuddelen av de företag som får stöd genom VINNOVAs program Forska & Väx, hör till segmenten innovationsledare och utvecklare även om målgruppen inte avsiktligt begränsats till dessa. Det finns också en stor mängd FoU-relaterade stöd till denna typ av företag på regional nivå eller i mindre skala via enskilda organisationer. Därmed saknas idag en samlad större satsning för att stödja FoU i etablerade företag som inte är innovationsledare och framförallt de med liten erfarenhet av FoU. Vi är övertygade om att det är en stor möjlighet att fylla detta glapp. Huvudfokus i detta första förslag ligger på etablerade företag inom segmenten utvecklare och anpassare som inte har någon eller begränsad egen FoU. Det finns en mycket stor potential i att stimulera dessa företags förmåga till innovation och få dem att klättra i innovationspyramiden. De har ofta en affärserfarenhet, etablerad verksamhet, marknad och distributionsvägar samt ibland även viss export. Insatser riktade mot denna grupp företag kan därför relativt snabbt ge tillväxteffekter genom att verksamheten inte möter samma utmaningar som i företag under tidig uppbyggnad. Nya och förbättrade produkter, tjänster och processer kan ge ökad omsättning och antal anställda relativt snabbt. Samtidigt riskerar dessa företag att tappa konkurrenskraft genom bristande förnyelse av produkter, tjänster och processer då fokus ligger på att öka försäljning och marknadsandelar med befintliga erbjudanden. Att vässa konkurrenskraften är en växande angeläget för dessa företag i den hårdnande globala konkurrensen.. Vårt förslag syftar till att företagens konkurrenskraft vässas genom att öka inslaget av FoU i det egna företaget genom ökad samverkan med FoU-externa aktörer. Förslaget innebär ett nationellt program med 5
två huvuddelar: innovationscheckar och innovationscoacher. Programmet ska utformas så att det är lätt tillgängligt och väl känt för företagen i målgruppen. Det är svårt för små företag med fullt fokus på löpande kundkontakter och att hantera nya order att ta steget för att vässa sig för framtiden genom att utveckla FoU-samarbete med högskolor och institut. Offentligt och lättillgängligt stöd kan sänka tröskeln betydligt: Därför föreslår vi en nationell innovationscheck enligt förebild från en rad europeiska länder. Checken beskrivs i avsnitt 2.2. För dessa företag är det sällan naturligt att ta kontakt med institut och högskolor i FoU-frågor. De känner inte till vad dessa aktörer har att erbjuda och de personliga kontaktvägarna är få. Därför föreslår vi att en mäklarfunktion utvecklas innovationscoacher vars uppgift är att utifrån företagens behov och verklighet stimulera FoU-samarbeten med FoU-utförare. Innovationscoacher beskrivs i avsnitt 2.3 2.2 Nationella innovationscheckar En innovationscheck innebär att ett företag får ekonomiskt bidrag för att köpa FoU-tjänster externa utförare som högskolor forskningsinstitut. Även andra utförare jan övervägas. Innovationscheckar finns idag i en lång rad europeiska länder. Checken sänker tröskeln till FoU-samarbete genom att underlätta ett första steg på vägen mot fördjupat samarbete med externa FoU-utförare. De exakta beloppen för checken bör fastställas tydligt. Statsstödsreglerna inom EU medger ett bidrag på högst 200 000 Euro till ett företag under tre år. Erfarenheten visar att summor på denna nivå innebär att företaget kan komma igång med FoU-aktiviteter men att det inte räcker till mer omfattande FoU-projekt. Ofta är checkarna en start för att arbeta mer systematiskt med FoU och lägger grund för projekt som kan få annat offentligt stöd inom EU eller nationellt. Vårt förslag innebär innovationscheckar i två steg. Ett första steg där företaget kan erhålla 100 000 kronor utan motfinansiering. Ett andra steg där företaget kan erhålla maximalt 240 000 kronor, men som kräver 50 procent motfinansiering. Användningen av innovationschecken ska vara enkel: Innovationschecken ska vara stöd till att köpa FoU-tjänster från offentliga utförare som högskolor och forskningsinstitut. Reglerna ska vara så tydliga att företaget lätt på förhand kan avgöra om projekt uppfyller kriterierna för att få utnyttja innovationschecken. Beslut om finansiering av ett projekt ska ske inom en månad efter att ansökan kommit från företaget. Ansökningar ska godkännas av en samlad nationell myndighet med kompetens att bedöma FoU i företag. Innovationscoacher bistår företaget i att formulera sina behov med utgångspunkt i företagets affärsmöjligheter oberoende av vilken FoU-utförare som blir aktuell. 6
2.3 Innovationcoacher En tydlig mäklarfunktion För att bli effektiva och verkligen nå målgruppen måste innovationscheckarna kompletteras med en tydlig mäklarfunktion innovationscoacher. Innovationscoachens uppgift är att med företagets intressen i fokus vara en brygga mellan företaget och externa FoU-utförare. Det innebär att: Verksamheten ska vara uppsökande. De personer som är innovationscoacher ska både ha en djup erfarenhet av teknik- och forskningsområdet och av arbete i ett SMF. Lokala konsulter med god orientering och högt förtroende i det lokala näringslivet kan vara lämpliga innovationcoacher. Figur 3: Innovationcoachning För att stimulera ökad FoU-verksamhet i etablerade företag Företagsurval Affärsmodell Seminarier Företagsbesök Företags Audit Behovsanalys Affärsplan Workshop Kompetens Teknik utveckling Integration FoU Projekt Exploatering IPR Licensiering Matchande Teknologier Företagen använder innovationschecken för att genomföra FoU-aktiviteter i samverkan med externa FoUutförare. Innovationscoachens roll är att med utgångspunkt i det aktuella företagets situation bistå i att formulera FoU-satsningar samt identifiera vilka samarbetspartners som behövs för att genomföra dessa. Utvecklingsprojekt ska genomföras så att företaget successivt bygger upp sin förmåga att samverka med externa utförare. På sikt kan det eventuellt bygga upp egen FoU och bli tillräckligt moget för att söka andra offentliga FoU-anslag, som exempelvis Forska & Väx och olika EU-initiativ. FoU-coacherna har en roll i att bistå företaget i att identifiera alternativa möjligheter till offentligt FoU-stöd. För att satsningarna ska bli långsiktiga krävs att de är prioriterade av både ledning och ägare. Innovationscoacherna ska också kunna bistå med tjänster som säkerställer att FoU-insatserna sker på ett sätt som ger största affärsnytta genom utveckling av både ny teknik och affärsmodeller. Det kan exempelvis vara fråga om: 1. Behovsanalys 2. Kontakter med andra företag (även internationellt), rådgivning och konsulter. 7
3. Förstudier för klarläggande av affärs eller teknikfrågor. 4. Hjälp med marknadsanalys samt framtagning av affärsplan och marknadsintroduktionsplan. 5. Kompetensutveckling 6. Kontaktförmedling avseende ny teknik, exploatering och licensiering av IPR och internationella kontakter, främst EU. 7. Rådgivning för ansökan om innovationscheck och andra finansieringsmöjligheter. 2.4 Finansiering Vi bedömer att den satsning som föreslås kräver en finansiering på 35 miljoner kronor per år. Satsningen bör utvärderas efter fem år. Ett explicit mål kan sättas att satsningen på 35 miljoner kronor efter två till fyra år ska generera mer än 500 miljoner kronor räknat som omsättning på de nya och förbättrade produkter som tagits fram. Avkastningen blir då 20 gånger de satsade statliga medlen. 3. Förslagsområde II: Offentlig innovationsupphandling för SMF Förslag II syftar till att öka efterfrågan på FoU som bedrivs i SMF från offentliga aktörer. Det stimulerar därigenom företagen att klättra i innovationspyramiden genom att efterfrågan på FoU ökar. Förslaget innebär ett sätt att få fram bättre lösningar för offentliga aktörers verksamhet samtidigt som det ger affärsmöjligheter för SMF som bedriver FoU. Det bygger på så kallad förkommersiell upphandling där offentlig upphandling av FoU enligt EUs regelverk kan ske under vissa givna villkor. Förslaget hämtar sin inspiration från SBRI i Storbritannien (som i sin tur bygger på SBIR etablerat i USA på åttiotalet). Liknande program finns även i Nederländerna. Initiativet fungerar enligt följande. Baserat på identifierade behov ordnar offentliga organisationer upphandlingar av ny teknik och idéer som är öppna för hela näringslivet. De mest framgångsrika uppslagen tilldelas kontrakt för att utveckla produktidéer. Normalt finns två faser: 1) FoU med syfte att bevisa vetenskaplig, teknisk och kommersiell genomförbarhet av ett föreslaget projekt. 2) FoU med syfte är att producera en väl definierad prototyp. I slutet av fas 2 är avsikten att lyckade projekt skall leda till kommersiella varor eller tjänster som köps av myndigheterna i konkurrensutsatta upphandlingar. En central myndighet finns både för regelutformning, rådgivning och för att hjälpa upphandlande myndigheter att organisera upphandlingarna. Kontrakten betalas dock av de upphandlande myndigheterna själva. 3.1 Inför ett SBIR-liknande initiaitv i Sverige Arbetsgruppen föreslår att: En pilot inleds genom att ett antal lämpliga aktörer (myndigheter) som bedöms ha behov av innovativa lösningar för den egna verksamheten identifieras. Dessa får stöd enligt förslaget ovan att ta fram innovationsstrategier och som en del av dessa föreslå möjliga innovationsupphandlingar. Näringsdepartementet inför på försök ett SBIR-liknande system i Sverige, som bygger på europeiska erfarenheter anpassade till svenska förhållanden. Finansiering av upphandlingarna sker via de upphandlande myndigheternas egen budget. Behov av incitament som exempelvis riskfonder eller försäkringslösningar, motsvarande de instrument som används i andra länder, för att förstärka initiativet bör undersökas. 8
Försöksverksamheten föreslås pågå i 5-7 år varefter erfarenheterna från de SBIR-liknande upphandlingarna utvärderas och ligger till grund för ett mer permanent svenskt system. I Storbritannien finns också krav på att vissa offentliga verksamheter skall ha en innovationsstrategi, med offentlig upphandling som ett möjligt verktyg. Detta skapar en medvetenhet i organisationerna om deras långsiktiga utvecklingsbehov, vilket är fundamentalt för att deras efterfrågan skall driva innovation. Att omvandla behov till konkret efterfrågan kräver en strukturerad process. I Storbritannien finns programmet SBRI, med vars hjälp statliga myndigheter och andra offentliga organisationer snabbare och med hanterad risk, kan upphandla nya lösningar. I USA och Holland finns liknande system, under namnet SBIR. För mer information, om systemen, se bilaga. För att kunna införa ett SBIR-liknande initiativ behöver tre typer av stödstrukturer byggas upp: processtöd (hur man går till väga), juridiskt stöd (om lagar och regelverk) och tekniskt stöd (granskning av ansökningarnas höjd avseende teknik och innovation). 4. Förslagsområde III: Skatteincitament för att stimulera FoU i SMF Även förslag III syftar till att få företagen att klättra i innovationspyramiden. Metoden är att ekonomiskt stimulera FoU-satsningar för investerare respektive företag. Förslaget riktas till alla företag och innebär skatteincitament och omfattar två delar. De kan införas separat eller med fördel som kompletterande delar i en reform då de adresserar två olika behov till stimulans. Dock bör vissa begräsningsregler övervägas och skatteincitamenten bör betraktas som alternativa möjligheter för FoU-investeringarna i det enskilda företaget. Vi föreslår också att de nya spärreglerna avseende underskottsavdrag vid ägarskiften avskaffas, främst därför att dessa i samband med ägarbyten kraftigt motverkar ambitiösa FoU-investeringar när innovativa företag vill växa genom att nya delägare går in. Dessutom motverkar dessa spärregler konsolidering av företag med ackumulerade underskottsavdrag. Bland dessa finns ofta tidiga forskningsföretag där sådana behov kan vara stora och ibland en fråga om överlevnad. 4.1 Skattestimulans för kapitaltillskott till innovationsföretag Förslaget riktar sig till investerare i företaget. Det bygger på det förslag som Carl Bennet och Sven-Olof Lodin la fram till regeringen 2009 och som syftar till att underlätta kapitalanskaffningen för SMF som bedriver FoU. Förslaget innebär införandet av rätt för juridiska personer att få fullt avdrag och för fysiska personer att få en motsvarande skatteavräkning för kapitaltillskott till innovationsföretatag. Förslaget innebär i korthet följande: Juridiska personer medges fullt direktavdrag och privatpersoner 30 procents skatteavräkning för kapitaltillskott till särskilt bildade Innovationsföretag. Ingen skatt utgår på vinst som behålls i innovationsföretaget. För investeraren utgår skatt på utdelning från innovationsföretaget och vid försäljning på hela erhållna försäljningspriset då avdrag för anskaffningskostnaden redan erhållits. För aktiebolag gäller dock skattefrihet för utdelning och för vinstdelen vid försäljning enligt normala regler för innehav av näringsbetingade andelar. Däremot beskattas återvunna kapitaltillskott. 9
De innovationsföretag som kan komma ifråga för avdrag ska: o o o Vara onoterade och ha ett aktiekapital på minst en miljon kronor, Ha en verksamhet primärt byggd på FoU eller annan innovationsverksamhet, Ha som mål att ta fram ny kunskap, information eller erfarenhet som bidrar till nya eller förbättrade produkter, tjänster eller produktionsmetoder (d v s i första hand genom att bedriva FoU). Kriterierna för vilka företag som kan godkännas ska vara enkla och tydliga. Förhandsprövning av projekten föreslås ske av central nationell myndighet med kompetens att bedöma FoU i företag, lämpligen Vinnova. Systemet innebär att stimulansen tidsmässigt läggs i anslutning till när kapitaltillskottet sker. Det innebär ett omedelbart avdrag för alla tillskott, vilket är en fördel eftersom de FoU-projekt som ska stimuleras oftast är kraftigt kostnadsframtunga. Vinsten, om den uppstår, beskattas inte förrän den tas ut ur företaget. Därmed blir systemet statfinansiellt billigt och minskar risken för skatteflykt jämfört med lösningar baserade på avdrag. Förslaget stimulerar ökat risktagande. Direktavdraget, som minskar risken, medför att investeraren har noll i anskaffningsvärde på kapitalinvesteringen. Figur 4: Modell för Skattestimulans för kapitaltillskott till innovationsföretag Fullt skatteavdrag för hela investeringen Kontroll av InnovF-status Beskattas som kapitalinkomst (För AB skattefrihet vid näringsbetingade aktier) Investerare erhåller utdelning Investerare tillskjuter kapital Onoterat företag får kapitaltillskott (skattefritt ) > 1 MSEK Investerare erhåller utskiftade medel Investerare säljer aktier (skatt på hela försäljningsbeloppet) Ej beskattning på vinst som behålls i företaget Investering Utvecklingsfas Vinstfas Avskaffa de nya reglerna avseende spärregler för förlustavdrag vid ägarskiften Sedan länge finns regler som syftar till att förhindra handel med förlustbolag för skatteflykt. Nyligen infördes en regeländring avseende de spärregler som finns för rätten till underskottsavdrag efter ägarskifte i ett företag. I sin nya utformning från 2009 (se proposition 2009/10:47) drabbar reglerna oavsiktligt i praktiken ännu hårdare företag med ambitiösa FoU-satsningar med behov av nytt kapital. Det gör att dessa regler kraftigt skulle motverka det förslag till skattestimulans för kapitaltillskott som presenterats ovan. 10
Redan tidigare förlorade ett företag rätten att utnyttja existerande outnyttjade förlustavdrag om företaget bytte ägare till mer än 50 procent och köpeskillingen var mindre än hälften av summan av outnyttjade förlustavdrag. Genom ett tillägg 2009 ska nyemissionsbelopp i samband med ägarskiftet avräknas från köpeskillingen vid denna jämförelse. Det normala när nya delägare träder in i företag med omfattande innovationsarbete och FoU-projekt är att man i huvudsak skjuter till nytt kapital till bolaget. Med de nya reglerna utplånas hela eller så stora delar av köpeskillingen så att rätten att få avdrag för tidigare projektkostnader går förlorad. I praktiken betyder det att många FoU-projekt inte överlever eller att de blir mycket dyrare. De nya reglerna innebär att FoU-projekt ofta fördyras med upp till 26 procent av kostnaderna som lagts ner före det nya ägarinträdet. Dessa regler måste avskaffas för att inte allvarligt försvåra innovationsverksamhet i Sverige. 4.2 Skattestimulans för innovations- och FoU-kostnader för specifika projekt i företag Förslaget till skattestimulans för innovations- och FoU-kostnader i företag innebär att FoU-kostnader i det enskilda företaget direkt minskas genom skatteavräkning. Varianter av sådana system finns de flesta länder i EU och OECD, undantaget Sverige, Tyskland och Finland. Vi föreslår ett system för skatteavräkning för FoU-kostnader som bygger på samma principer som det norska SkatteFUNN (detaljer, belopp och nivåer i detta ligger också till grund för förslaget nedan). Skälet är att vi vid en internationell jämförelse av olika system, bedömer att det norska systemet fungerar väl. Detta bekräftas också i en stor utvärdering som genomfördes 2008 av Statistisk sentralbyrå i Norge. Vi föreslår ett system som i korthet fungerar på följande sätt: Alla företag, svenska och utländska med verksamhet i Sverige, oavsett inriktning, geografisk hemvist i landet eller storlek har rätt till skatteavräkning från skatten på sin svenska verksamhet för FoU-kostnader. För stora företag ska avräkningen vara 18 procent, för SMF (mindre än 250 anställda) 20 procent. Ett tak för avräkningen sätts och justeras årligen med hänsyn till bland annat inflationsutvecklingen. I vårt förslag skulle maxnivån för skatteavräkning 2010 ligga på 5,5 miljoner för eget FoU-arbete och 11 miljoner för samarbete med godkänd FoU-utförare. Kostnaderna över 5,5 miljoner ska i det senare fallet ha anknytning till inköp av FoU-tjänster. Företag som är i en utvecklingsfas där verksamheten går med underskott och därmed inte kan dra fördel av någon skatteavräkning, ska kunna ta del av systemet i form av ett direkt bidrag. Målen för de projekt som berättigar till avdrag ska vara att ta fram ny kunskap, information eller erfarenhet som bidrar till nya eller förbättrade produkter, tjänster eller produktionsmetoder (FoUprojekt enligt OECDs definition). Kriterierna för vilka kostnader som kan godkännas ska vara enkla och tydliga. Förhandsprövningen föreslås ske av en central myndighet med kompetens att bedöma FoU i företag. De båda förslagen avser att var alternativa stimulansåtgärder på så sätt att endast den ena av de två stimulansåtgärderna får användas på ett FoU-projekt. Prövningen hos samma myndighet för båda skatteincitamenten bör undanröja risk för dubbelavdrag. 11
4.3 Finansiering Vi bedömer att kostnader för förslagspaket III (Skatteincitament för att stimulera FoU i SMF) för förslaget Skattestimulans för kapitaltillskott till innovationsföretag uppgår till 2,6 miljarder kronor årligen på kort sikt och högst 1,5 miljarder på längre sikt då investeringarna börjar ge avkastning som tillsammans med återvunna kapitaltillskott kan beskattas och ge skatteintäkter. Ingen precis kostnad kan anges vad gäller förslaget att avskaffa de nya reglerna avseende spärregler för förlustavdrag vid ägarskiften. Vad gäller delförslaget Skattestimulans för FoU-kostnader i företaget kan antas att kostnaden för denna kan jämföras med norska SkatteFUNN. Kostnaden för skattereduktionen genom SkatteFUNN var för 2009 cirka 1,8 miljarder kronor (1,5 mrd NOK för 3560 projekt). Om båda delförslagen genomförs ska kostnaderna för förslaget inte läggas samman. Den totala kostnaden för förslagen beror av utfallet av vilken skattestimulans som utnyttjas för det enskilda företagets FoUinvesteringar. Endast en av de två formerna kan användas för det enskilda företaget. Detta innebär att om en Skattestimulans för kapitaltillskott i innovationsföretag utnyttjas blir Skattestimulans för FoUkostnader i företaget inte aktuellt och tvärtom. 12