Lärarhandledning Gabriellas resa I skuggan gömmer sig solkatterna Elisabeth Hagborg, Tove Hennix. Gabriellas resa I skuggan gömmer sig solkatterna Elisabeth Hagborg & Karin Salmson
Varför Gabriellas resa? Böcker för barn och unga som handlar om att leva i utsattheter av olika slag är en bristvara och om de finns adresseras ofta inte problemen i klartext. Vi vet att det är alldeles för många barn som på ett eller annat sätt känner igen sig i Gabriellas situation och vi vet också att det är viktigt att få utrymme för identifikation, reflektion och samtal. Men den här boken är lika mycket riktad till de som inte har egna erfarenheter av ämnet. Vi menar att vakna ögon och empati skapas genom att vi får ta del av många olika sorters vardagsverkligheter. Denna intention har också sitt stöd i läroplaner och andra styrdokument. Att börja ett samtal Vi vet också att lärare ofta är hängivna sin uppgift och att skolan enligt många och samstämmiga forskarrön är barns viktigaste vardagsarena utanför familjen. Men sällan förbereds lärare under sin utbildning för den psykosociala verklighet som eleverna kommer till skolan med. Många lärare vi har träffat inser att det är angeläget att prata med barn och unga om svåra saker, men vet inte hur man kan inleda ett samtal om känsliga ämnen. Verktyg Boken kan fungera som ett redskap för att arbeta både generellt och individuellt med svåra frågor, så som barn och unga som behöver vuxnas stöd utanför familjen. Att stödja barn när de lever i utsattheter är deras främsta skyddsfaktor när familjen periodiskt eller över tid brister i omsorg och omtanke på grund av till exempel alkohol, droger eller psykisk ohälsa. Där boken används i ett klassrum tror vi också att den kan hjälpa dig som vuxen att se barn med behov av hjälp. Men bokens främsta syfte är att ur ett barnperspektiv belysa ett viktigt och samtidigt tyvärr vardagligt ämne och att ge stöd och hopp om att det finns utvägar och att det finns hjälp att få. Vi hoppas att boken blir ett redskap för att öppna en dialog i och utanför klassrummet, och att den kan visa på att det finns hjälp att få för både barn, unga och vuxna. Bokens författare Elisabeth Hagborg & förläggare Karin Salmson Boken Gabriellas Resa är utgiven i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN på Olika förlag & Vilda verktyg. För mer information om boken se www.olika.nu Denna lärarhandledning finns tillgänglig för gratis nedladdning på www.drugsmart.com under fliken Vuxna. På Drugsmart finns det också mer fakta, råd och stöd för unga som lever med missbruk i familjen.
Introduktion Generella frågor och samtal om någon annan, som en fiktiv karaktär, gör ofta svåra ämnen lättare att hantera. Även om detta blir ett samtal på generell nivå bör du ha en medvetenhet om att det kan sätta igång processer i enskilda barn eller i gruppen. Rent statistiskt kan man säga att det är flera stycken i en vanlig skolklass som är berörda av alkohol- och droger i hemmet. Det är självfallet viktigt att ingen blir eller känner sig utpekad. Om eleverna väljer att själva börja berätta personligt är det viktigt att försöka skapa en atmosfär av trygghet, och framförallt att man redan innan har talat om hur man hanterar det man talar om under lektionen och att man sätter ramar med enkla regler för respekt. Tas ett känsligt ämne upp i klassrummet bör du som lärare följa upp detta både individuellt och i den grupp där man samtalat om det. Det är dock viktigt att veta att syftet med arbetet med boken inte är självhjälpsmöten eller stödgrupper, även om ett samtal kan börja här som kan motivera till att söka och få hjälp och stöd. Med anledning av detta bör du ha tagit reda på vilken uppbackning som finns på skolan i form av elevhälsovård, och om detta inte finns måste du veta vart du och berörda elever kan vända er. Kolla även upp vad som sägs i skolans handlingsplaner för de elever som växer upp med olika riskfaktorer i hemmet, och som vi vet kan äventyra barn hälsa och utveckling. Lärarkåren Arbetet med boken ska ha förankrats i lärargruppen och information bör ha spridits inom hela personalgruppen på skolan. Detta eftersom frågor och reflektioner kan komma upp i många andra sammanhang. Det är också bra om du skapar en grupp av kollegor, eller använder eventuellt lärarlag, till både för- och efterarbete, reflektioner och har handlingsberedskap (ihop med elevhälsovården). Det är viktigt att du som leder samtalet om boken själv har testat och diskuterat frågorna och att du känner dig så trygg som möjligt, eftersom vi vuxna är förebilder inte bara med vad vi säger utan främst genom hur vi hanterar frågor av allvarlig karaktär. Med anledning av detta kan det vara både intressant och bra att vara minst två lärare som arbetar med boken i en klass.
Om att tala med barn och unga om svåra frågor En bra bok att läsa för att få stöd kring samtal med barn och unga är Petter Ivarssons Samtal med barn och ungdomar (Gothia, 2007) om hans erfarenheter från arbetet på Bris och barnens hjälptelefon, och han pekar på sju viktiga punkter för hur stödjande samtal ska utformas: Möjliggöra berättande. Bidra till struktur. Hjälpa till att normalisera. Informera. Bekräfta. Se barnets resurser och möjligheter. Se resurser och möjligheter i barnets närhet. Handla, avlasta och härbärgera. Skapa gränser och ramar. Förmedla hopp. Dessa punkter går hand i hand med Aaron Antonovskys teori om KASAM som står för känsla av sammanhang. Han menar i korthet att det är viktigt för hur en individ kan klara en utsatthet att man har möjlighet att både förstå och skapa en sådan känsla där man kan hantera och göra mening av det som sker runt omkring sig. Du som lärare har inte det ingående ansvar som till exempel en kurator har, men du kan säkert använda punkterna ovan på en generell nivå så att det blir en stödjande atmosfär utan att övergå till stödsamtal. Du kan också förmedla till eleverna det ovan angivna som exempel på vad som utgör ett stödjande förhållningssätt i ett samtal som syftar till att stödja. Att leva med en utsatthet får olika effekter på olika barn, man brukar tala om risk- och skyddsfaktorer som samverkar. Att båda skolan och relationerna där kan vara en skyddsfaktor för ett barn är både ett stort ansvar och en stor möjlighet. Det är också därför sådant som mobbing och ohälsa inom skolan blir så allvarligt för barn som lever med en utsatthet i hem- eller närmiljön.
Kortfakta om alkohol- och drogmissbruk Hur många? Idag finns inga säkra uppgifter om hur många barn som lever med föräldrar som har missbruks- eller beroendeproblem. Det gäller både i Sverige och internationellt. En förklaring är att de studier där man uppskattar antalet bygger på olika definitioner av missbruks- och beroendeproblem. Internationell forskning har dock redovisat uppskattningar på att 8 27 % av alla barn lever med minst en förälder som har alkoholproblem. En siffra som ofta förekommer i Sverige är att cirka 385 000 barn (ca 20 %), lever i en familj där minst en förälder har alkoholproblem. Detta innebär att föräldern har en riskabel alkoholkonsumtion och är en uppskattning gjord av Statens Folkhälsoinstitut (Ljungdahl, 2008). Vem? Missbruksproblem finns i alla samhällsklasser och oftast kan man inte se vem som har problem. Man pekar dock samstämmigt på tre faktorer inom forskningen: det återfinns i släkten, barn till alkoholister är en riskgrupp och de tenderar att upprepa barndomsmönster genom att som vuxen leva med en alkoholist/ missbrukare. Det finns även riskfaktorer i arbetsmiljön, som handlar om tillgång, socialt tryck, oregelbundna arbetstider, stress och separation från normala relationer genom till exempel resor. Man har också kunnat se att utanförskap genom till exempel krissituationer, arbetslöshet eller sjukskrivning är andra riskfaktorer. Vilka effekter? I en familj där det dricks/drogas uppstår ofta beteenden som blir dysfunktionella beteenden som att man till exempel inte känner tillit till varandra eller inte visar känslor på ett sunt sätt. Det kan finnas en brist på ärlig kommunikation och trygghet. I förlängningen skapar det likartade mönster hos många av de barn som vuxit upp eller växer upp med en missbrukare. De kan ha svårt att be om hjälp, svårt att fullfölja saker från början till slut, har svårt med nära relationer, är bra på att ljuga och kan göra det även när de lika gärna kan tala sanning, har en osäker självbild och söker bekräftelse, kan ha hög grad av impulsivitet och har svårt att säga nej och att lita på andra. Bland annat.
Hur märker jag? Det är ofta inte lätt att veta om ett barn lever i en utsatthet, särskilt inte när de kommit upp i åldrarna och kontakten med föräldrarna blir allt mer sporadisk. Man brukar dock tala om fyra överlevnads-/bemästringsstratgier som barn tar till för att få tillvaron att fungera: hjälten, clownen, rebellen och tapetblomman. Men det kan också få symptom som huvudvärk, magsmärtor, nedstämdhet, trötthet, motorisk oro, koncentrationsproblem, humörsvängningar, svårigheter med vänner samt att över eller underprestera i skolan. Sammantaget kan man säga att det är svårt att ge en checklista för dig som vuxen. Dessutom har barn tränat upp en stor skicklighet när det kommer till att dölja familjens problem. Ändå finns det många som får en känsla av att något är fel i en familj eller med ett barn, att lyssna på den känslan och visa sig tillgänglig för barnet är en bra början. Det finns också barn som på olika sätt signalerar ett behov av hjälp, upprepade problem och kontaktsökande av både positiv och negativ karaktär kan vara signaler att ta på allvar. Att ställa sig frågan om bakomliggande faktorer till ett beteende eller ett problem är en viktig del av att vara en stödjande och uppmärksam vuxen. Anmälningsskyldighet Anmälningsskyldigheten är en känslig men viktig del av ditt yrke som lärare. Det är aldrig lätt att ta steget att kontakta socialtjänsten, oftast därför att man är rädd för att man snarare förvärrar än förbättrar en situation eller för att man inte känner sig helt säker på att misstankarna är befogade. Kanske borde det inte heta anmälningsskyldighet eftersom det snarare handlar om skyldighet att hjälpa barn. Tänk på att din misstanke och att den anmälan som du därmed enligt lag är skyldig att göra kan vara det som hjälper barnet att få stöd till ett fungerande familjeliv, inom eller utom sin ursprungsfamilj. I stället för att fokusera på de negativa konsekvenser och risker som finns med att anmäla kan det vara bra att fundera över de konsekvenser en utebliven anmälan kan ha för barnet. Skolan gör klokt i att utarbeta handlingsplaner och skaffa sig generella kunskaper, med detta kan man få hjälp av expertis inom till exempel socialtjänsten. Det handlar om att ge barn det stöd de behöver. Att vuxenvärlden tycker frågan är svårt att hantera vet vi, och det är också detta som gör att man kallar dessa barn de osynliga barnen. I vuxen ålder beskriver många barn att man upplevde osynliggörandet som ett svårt svek eftersom man insett att hjälpbehovet måste ha märkts. Många barn är rädda att berätta av just samma anledning som du är rädd att anmäla. De vet inte om det blir bättre och de är rädda att de ska bli omhändertagna. Det är viktigt att vet att en anmälan många gånger innebär att barnet får hjälp inom familjen, genom stödgrupper och andra insatser. Men förkommer det övergrepp kan det självfallet bli så att barnet får bo i en annan familj, det sker om man bedömer att detta är det bästa för barnet.
Lästips: Vara vettig vuxen En bok med utbildningsförslag om hur man kan vara stödjande som vuxen. Sofie Ribbing & Elisabeth Hagborg, Förlagshuset Gothia (2009) Barn i familjer med missbruksproblem En faktasamling om hur barn påverkas. Frid A. Hansen, Studentlitteratur (1995) Vuxna betyder allt är vi vuxna uppgiften? En berättelsesamling om vuxna förebilder och deras roll. Anders Carlberg, Hjalmarson & Högberg (2002) Hela människan-hjulet En samtalsmodell kring livskunskapsfrågor. Elisabeth Hagborg, Klara Yvonne Jonsson & Karin Salmson, Studentlitteratur (2010) Förberedelser Innan ni sätter igång önskar vi att ni orienterar er om följande: Vad finns det för generell policy/handlingsplan på er skola när ni möter barn som lever med olika utsattheter? Hur fungerar elevvårdsteamet, vilka ingår och vilket stöd kan du få från dem? Vilken allmän orientering finns på skolan om närmiljöns/ortens hjälpmöjligheter för barn, unga och vuxna när det gäller alkohol, psykisk ohälsa och våld? Vad kan du som lärare hjälpa ett barn som Gabriella med? (Ska även redovisas för eleverna) Förberedelser med boken: Läs igenom boken och svara på samma frågor som eleverna kommer att diskutera. Gör gärna detta i grupp. Reflektera över hur det kändes. Hur skulle du ha velat hjälpa Gabriella om hon hade gått i din klass? Förberedelser på skolan: Informera övrig personal om klassens/gruppens arbete. Förberedelser gentemot föräldrar: Berätta om temat och att syftet är att öka medvetenhet om ett samhällsproblem och om hur man kan ge och få stöd som barn och ungdom.
Förberedelser i klassen Sätt ramar för diskussionerna, att man kan tycka olika men att alla får uttrycka sin åsikt och tolkning. Tala om att det inte finns rätt och fel tolkningar av boken. Tala om att det inte heller finns rätt och fel när det gäller känslor, att alla känslor är okej men att beteenden kan vara fel. Berätta varför ni läser boken. Att det är vanligt att barn och unga lever med dolda problem i hemmet och att det är skolans uppgift att upplysa och föra ett samtal om detta. Uppgiftsanvisning Arbetsblad Övningarna som ni ska göra i klassen/gruppen förutsätter varken att man har eller inte har läst boken innan. Dela in klassen/gruppen i mindre enheter, 4 6 personer brukar vara lagom. Finns det möjlighet får gärna en vuxen finnas med i varje grupp som stöd. Eleverna läser boken enligt läsanvisningarna och diskuterar under läsningens gång de frågor som ställs i arbetsbladen. Reflektionsblad Reflektionsbladet fyller eleverna i var och en för sig efter läsningen av hela boken, detta för att alla ska ges möjlighet att tänka efter. Efter detta sker en gemensam diskussion i helklass eller i de mindre grupperna. Uppgifter Uppgifterna är tänkta som individuella eller som gruppuppgifter och kan göras i anslutning till läsningen av boken eller som fördjupning/läxa. Avslutning Avslutningsvis efter arbetspasset med boken bör du berätta vad du skulle kunna ha gjort om Gabriella hade varit en elev i din klass när hon levde med sin missbrukande förälder. Du kan också dela ut bladet Bra att veta om familjer och bladet Personliga rättigheter. Vid intresse och behov kan man återknyta till det senare bladet i fortsatta diskussioner och då även ta upp barnkonventionen och barns och ungas rättigheter. Lycka till!
Arbetsblad Gabriellas resa Läs till och med sidan 4 Vart tror du att Gabriella är på väg? Läs till och med sidan 9 Vad tror du att Gabriella känner? Läs sidan 10 Var tror du att Gabriella är nu? Läs sidan 12 Gabriellas mamma Karin och Gabriellas fostermamma Eva var två olika barn. Varför tror du att det gick så illa för Karin? Tror du att man väljer att bli alkoholist eller narkoman, som att bli brandsoldat eller lärare? Läs till och med sidan 17 Gabriella har både haft klänning och känt sig som en riddare. Vad tror du att de här två rollerna/förhållningssätten betyder för henne? Läs till och med sidan 19 Vad tror du Gabriella och hennes mamma pratar om? Är ljusa minnen viktiga tror du och varför i så fall? Läs till och med sidan 21 Vad har önskningar för betydelse i våra liv? Kan det vara läskigt att vilja något? Läs till och med sidan 26 Vad är självkänsla? Vad betyder nära relationer för den bild vi har av oss själva? Hur tror du att Gabriella skulle ha kunnat få stöd för att se sig själv som bra och fin? Läs till och med sidan 31 Prata om vad ni ser på bilderna. Kunde Gabriella ha hjälpt sin mamma, tror ni?
Läs till och med sidan 33 Om Gabriella var din vän, vad hade du velat säga till henne? Läs till och med sidan 42 Vad tror du det beror på att grannar och andra som finns nära vet men inte gör något? Hur tror du att det känns för Gabriella? Vad tror du tant Svensson betydde för Gabriella? Tror du att Einar och tant Svensson hade hjälpt Gabriella om hon bett om det? Läs till och med sidan 44 Vad är det som gör att Gabriella är rädd för att titta in i det mörka? Läs till och med sidan 48 Om du var Eva, vad skulle du sagt till Gabriella nu? Läs till och med sidan 57 Vad tror du det betyder för Gabriella att hon hittar ett foto av sig och sin mamma från när hon var bebis? Läs till och med sidan 61 Varför tror ni att Gabriella har smycket på sig i slutet? Hur tror ni att det går för Gabriella nu när de städat ur hennes mammas lägenhet?
Uppgifter Gabriellas resa Vad betyder det att skratta? Ta reda på det. Gör Min stödjande hand, rita av din hand och skriv vilka personer som du kan vända dig till för att få tröst, stöd och uppmuntran. Vad är en kontaktfamilj och vad är ett familjehem? Ta reda på varför man får en sådan, vem bestämmer och hur går det till? Var kan barn, unga och föräldrar få hjälp på din ort om man har problem i familjen med alkohol, droger, psykisk ohälsa eller våld? Vad är en stödgrupp och var finns det? Vem kan hjälpa någon som Gabriella på er skola? Berätta för varandra om någon bok eller film som har med ämnet att göra.
Reflektionspapper Gabriellas resa 1. Vad handlar den här boken om? 2. Vad tyckte du om innehållet i boken? 3. Hur var det att prata med varandra om det här? 4. Har du upptäckt eller lärt dig något under samtalen? 5. Vad tror du att det hade betytt för Gabriella att läsa en sådan här bok i skolan? 6. Vad skulle du säga om Gabriella var en jämnårig kompis? 7. Vad betyder städningen i boken tror du?
Personliga rättigheter Som person har jag rätt: 1. Att både känna och uttrycka mina känslor. 2. Att få respekt för vad jag tycker och känner. 3. Att berätta om mina behov för någon även om den människan inte bryr sig. 4. Att få mina behov betraktade som lika viktiga som andras. 5. Att själv ta ansvar för vad jag gör och eventuella konsekvenser. 6. Att ibland ställa krav på andra. 7. Att vara som jag är och att tycka om mig själv. 8. Att säga nej utan att känna mig självisk. 9. Att bli behandlad med respekt. 10. Att be om hjälp och om vänskap. Jag kanske inte alltid får det, men jag har rätt att fråga. 11. Att ibland vara ologisk. 12. Att göra misstag. 13. Att ändra mig. 14. Att säga jag vet inte. 15. Att säga jag håller inte med. 16. Att säga jag förstår inte. 17. Att utvecklas, lära nytt och förändras. 18. Att må bra fast andra mår dåligt. Källa: Tonårsprogrammet 2000, Ersta Vändpunkten, Stockholm, ingår även i Hela människan-hjulet, (2010), Hagborg, Jonsson, Salmson, Studentlitteratur. Bra att veta om familjer Alla familjer har någon positiv sida. Alla familjer befinner sig någon gång i svårigheter eller kris. Barn är inte ansvariga till vuxnas svårigheter, bråk och våldsamheter. Barn är aldrig orsak till att föräldrarna skiljer sig - de kan ej heller få dem att leva ihop igen. Du är inte ansvarig för någon annans persons drickande/drogande (eller andra svårigheter), endast för ditt eget Du har ansvaret och rätten att be om den hjälp du behöver, oavsett om svårigheten är din eller någon annans. Förändringar är möjliga. Källa: Hela människan-hjulet, (2010), Hagborg, Jonsson, Salmson, Studentlitteratur.