En ingång Följeforskning, arbetsrapport 2 Lena Strindlund Christian Ståhl
Sammanfattning I denna arbetsrapport presenteras resultat från följeforskningen av projektet En ingång. Syftet med rapporten har varit att sammanställa och återkoppla hur projektet beskrivs av projektmedarbetarna och ställa det i relation till projektets måldokument samt hur handläggare och personal i remitterande organisationer uppfattar projektet. Projektmedarbetarnas beskrivning av En ingång presenteras genom två versioner av en logisk modell där de lyfter fram projektets centrala insatser och förväntade resultat. Handläggare och personal i remitterande organisationer har intervjuats i fokusgrupper om En ingång och deras uppfattningar presenteras utifrån syfte, målgrupp och urval, innehåll samt kommunikation och samverkan. Resultatet visar att det finns många olika uppfattningar av En ingång, både internt i projektet och i remitterande organisationer. Rekommendationerna är utifrån detta att projektet och projektstyrningen stämmer av den logiska modellen med projektets programteori och utifrån detta gör eventuella justeringar i modellen eller kring projektmålen så att man landar i en gemensam bild av projektets syfte, målgrupp, insatser och mål. Denna kan sedan användas för att kommunicera med remitterande organisationer kring projektets mål och arbetssätt. Vidare rekommenderas att projektet arbetar vidare med de konkreta förslag och önskemål som framförts av remitterande organisationer och som finns sammanställda i punktform i resultatet för att stärka projektets roll gentemot remitterande organisationer och öka förutsättningarna för måluppfyllelse av samverkansmålen. Framför allt handlar önskemålen om förtydligande och ökad information om målgrupp, remittering, innehåll samt upplägg av samverkan mellan En ingång och remitterande eller involverad organisation. 2
Innehåll Sammanfattning 2 1. Inledning 4 2. Syfte 5 3. Metod 5 3.1 Datainsamling 5 3.1.1 Fokusgrupp i projektgruppen 5 3.1.2 Fokusgrupper i remitterande organisationer 6 4. Resultat 7 4.1 Logisk modell 7 4.1.1 Logisk modell - Grupp 1 7 4.1.2 Logisk modell - Grupp 2 9 4.2 Fokusgrupper i En ingångs remitterande organisationer 10 4.2.1. Jobb- och kunskapstorget (JoK) 10 4.2.2 Försäkringskassan (FK) 13 4.2.3 Arbetsförmedlingen 17 4.2.4 Socialkontoret 20 4.2.5 Regionen 23 5. Diskussion 26 5.1 Uppfattningar om En ingång hos remitterande organisationer 26 5.2 Logisk modell 29 6. Konklusion och rekommendationer 31 Bilaga 1: Logisk modell grupp 1 33 Bilaga 2- Logisk modell grupp 2 34 3
1. Inledning En ingång är ett treårigt samverkansprojekt som finansieras av Samordningsförbundet i Centrala Östergötland (SCÖ) och som har varit igång sedan hösten 2015. I samband med att projektet startades upp initierades följeforskning av projektet med en lärande utvärderingsdesign. Det övergripande syftet med utvärderingen är att granska både effekter på individ- och organisationsnivå samt kontinuerligt dokumentera och analysera hur arbetsprocesser och samverkansrutiner förändras. En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder används för att utvärdera dessa effekter och processer och målet är att utvärderingen kontinuerligt ska bidra till projektets utveckling samt ge underlag inför implementering. Målet med denna formativa utvärdering är att följeforskningen genom sina återkopplingar ska skapa förutsättningar för reflektion och lärande och kunna vara med och påverka delar i projektet som inte fungerar som avsett, och att projektet därmed vid behov ska kunna förändra arbetssätt eller organisation. Återkopplingarna sker var 6:e månad genom skriftliga rapporter och seminarium. Arbetsrapport 1 presenterades i juni 2016 och fokuserade på projektets uppstartsfas och framförde behovet av att tydliggöra projektorganisationen gällande roller, förväntningar och strategier för kommunikation. Sedan dess har det skett en del förändringar inom projektorganisationen med bl.a. byte av projektägare samt nya medlemmar i styrgruppen. Syftet med denna rapport är dels att sammanställa hur projektet med ett inifrånperspektiv beskriver sin verksamhet och dels hur remitterande organisationer med ett utifrånperspektiv uppfattar projektet utifrån syfte, målgrupp och urval, innehåll samt kommunikation och samverkan. Detta relateras även till projektets måldokument. Uppföljning på individnivå har initierats genom en fall-kontroll studie där samtliga nyinskrivna ungdomar sedan september 2016 deltar genom att fylla i en enkät. Motsvarande antal från remitterande organisation tillfrågas om deltagande som kontroller för att fånga upp de ungdomar som inte remitteras till En ingång. Enligt utvärderingsplanen ska ungdomarna sedan följas upp vid sex månader samt efter ett och två år. En processtudie har även initierats där ärenden kommer följas genom en ingång. En första återkoppling från dessa studier planeras till arbetsrapport 3. 4
2. Syfte Syftet med denna arbetsrapport är att skildra hur projektmedarbetarna beskriver En ingång som verksamhet samt ställa det i relation till projektets måldokument samt hur handläggare och personal i remitterande organisationer uppfattar projektet. 3. Metod Utvärderingen av En ingång följer en design där följeforskningen följer projektet genom lärande utvärdering och återkopplar ca. var 6:e månad genom arbetsrapporter och seminarium. Utvärderingen fokuserar på olika aspekter och har olika syften. Arbetsrapport 1 fokuserade på styrning och ledning under uppstartsfasen av projektet. Denna arbetsrapport belyser hur projektet har förankrats och används av deltagande organisationer med ett utifrånperspektiv samt hur projektgruppen beskriver/uppfattar projektets innehåll med ett inifrånperspektiv. 3.1 Datainsamling Datainsamlingen som denna rapport bygger på har genomförts under perioden september 2016 januari 2017 genom fokusgrupper i deltagande organisationer samt i projektgruppen. Utöver detta har följeforskningen deltagit i projektets veckovisa planeringsmöten och ärendekonsultationer samt vid andra möten såsom planerings- och handledningsmöten, studiebesök, arbetsgivarmöten och styrgruppsmöten. 3.1.1 Fokusgrupp i projektgruppen För att fånga projektmedarbetarnas syn kring på arbetssätt och innehåll i En ingång valdes programteori och logisk modell som metod. En programteori används för att beskriva hur och varför ett program (eller ett projekt) förväntas fungera, vilka insatser och aktiviteter som ska ingå och vad de förväntas leda till, d.v.s. programmålen. Teorin är omfattande och detaljerad och ska vara evidensbaserad. 1 En logisk modell är en bild av ett projekts programteori och används för att illustrera hur aktiviteter och resultat hänger ihop och kan liknas vid ett flödesschema. Modellen förtydligar teorin och ger en logisk beskrivning till 1 Wilder Research Program logic and logic models August 2009 www.wilderresearch.org 5
varför programmet innehåller olika aktiviteter och vilka förändringar som eftersträvas. Projektgruppen delades in i två grupper och deltog i varsin fokusgrupp där de under intervjutillfället fick arbeta med att skapa en logisk modell över En ingång. Vid det första tillfället (dec -16) deltog 3 handläggare (Socialkontoret, Jobb- och kunskapstorget och Region Östergötland) och vid det andra tillfället (jan -17) deltog 5 handläggare (Jobb- och Kunskapstorget, Arbetsförmedlingen, Region Östergötland, Försäkringskassan, Socialkontoret) samt projektledaren. Fokusgruppen pågick 80 respektive 65 minuter och spelades in och transkriberades. Projektdeltagarna uppmanades att välja ut de aktiviteter som de ansåg utgjorde kärnan i En ingång och som de kopplade till ett positivt resultat för projektet och därefter identifiera vilka resurser som är förknippade med respektive aktivitet, hur detta kan mätas, samt vilka resultat man kopplade till de olika aktiviteterna. Många program består av mål som innebär förändring av deltagares beteenden. En genomtänkt programteori innehåller komponenter som reflekterar över att förändring sker i flera steg där förändringar i beteende föregås av att individer först tar in ny information och utvecklar nya kunskaper eller ändrar inställning till något. Handläggarna uppmanades därför att tydliggöra målen utifrån ett kortsiktigt perspektiv med förväntade förändringar i kunskap och attityd, ett mellanliggande perspektiv med förväntade förändringar i beteende och handling samt ett långsiktigt perspektiv med bestående och mer generella förändringar. 3.1.2 Fokusgrupper i remitterande organisationer I samband med seminariet som följeforskningen höll i anknytning till arbetsrapport 1 i juni 2016, framkom önskemål om att klargöra hur projektet har informerats om samt hur det uppfattas och används i de deltagande organisationerna. För att fånga upp detta beslutades om att genomföra fokusgrupper under hösten 2016 i respektive organisation samt återkoppla till projektet och styrningen i kommande arbetsrapport. Deltagarna till fokusgrupperna valdes ut av respektive organisations representant från styrgruppen. 6
Organisation Datum Antal Tillhörighet /sektion inom organisationen Jobb- och Kunskapstorget (JoK) Sept. -16 4 1 Unga vuxna, 1 Mottagningen, 1 Vuxna, 1 Sommarpraktikanter Försäkringskassan (FK) Nov. -16 5 Aktivitetsersättning Arbetsförmedlingen (AF) Nov. -16 4 Ungdomar < 25 år Socialkontoret (Soc) Dec. -16 4 3 Unga vuxna, 1 Vuxna >30 år Region Östergötland (Regionen) Dec. -16 5 2 Vuxenpsykiatri, 1 Rehabsamordnare, 1 Unga vuxna Fem fokusgrupper genomfördes med handläggare och personal, en på varje deltagande organisation. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Jobb- och kunskapstorget genomfördes på respektive arbetsplats. Regionen och Socialkontorets fokusgrupper genomfördes i SCÖ:s lokaler. Intervjuerna tog mellan 55-75 minuter och genomfördes av en av författarna. Intervjuerna transkriberades och analyserades med innehållsanalys. 4. Resultat 4.1 Logisk modell Nedan presenteras resultatet av de två olika fokusgruppernas arbete med att sammanställa en logisk modell för En ingång. Modellerna ligger bifogade sist i rapporten som två bilagor. 4.1.1 Logisk modell - Grupp 1 Medarbetarna i grupp 1 tog upp projektpersonalen som den viktigaste och nödvändiga resursen (Input) för projektet. De valde att lyfta ut projektets förhållningssätt som de benämnde Deltagare i fokus som centralt för deras arbetssätt och som något som präglade En ingång. Som centrala insatser valde gruppen ut fyra aktiviteter som verksamheten erbjuder inskrivna deltagare: - Individuella samtal- samtal som en handläggare har enskilt med en deltagare. - Flerpartssamtal- samtal med två eller fler handläggare/personal från En ingång eller externa verksamheter och deltagaren. 7
- Fördjupad kartläggningsgrupp/gruppverksamhet med en mindre grupp deltagare som träffas vid fem tillfällen à 2 timmar under fem veckor. Gruppen syftar bl.a. till att individen ska komma igång i aktivitet och se sina egna resurser. - Prova-på-plats - En kartläggning på en arbetsplats där deltagare med begränsad erfarenhet av arbetslivet får prova på att vara på en arbetsplats och träna på att komma i tid, utföra arbetsuppgifter etc. De output d.v.s. antal erbjudna insatser i kvantifierbara termer som nämns som förslag är att mäta antal kontakttillfällen med en inskriven deltagare samt kartläggningsgrupper och antal deltagare på prova-på-plats. I dagsläget mäts antalet kartläggningsgrupper och deltagare i dessa. Som kortsiktiga resultat med förväntade förändringar hos deltagarna i kunskap och attityd såg gruppen att förändringarna börjar med att deltagaren känner sig trygg och välkomnad till En ingång, att de får förtroende och känner tillit till personalen samt att de blir sedda. Detta kopplades till samtalen som hölls med deltagarna, både individuella och flerpart. Det som flerpartsmötena dessutom tillför för deltagaren på denna nivå är att det blir tydligare hur de olika huvudmännen samverkar och hur detta påverkar deltagaren. När det gäller kortsiktiga resultat för fördjupad kartläggningsgrupp betonas att den insatsen bidrar till att stärka ovan nämnda förändringar, men också möjliggör för deltagarna att bli mer sociala och öppna samt att få mer kunskap om sig själva och om vissa ämnen. Den kunskap som utöver dessa förändringar förväntas uppnås genom Prova-på-platserna är att deltagaren ska få kunskap om arbetslivet. Som mellanliggande resultat av insatserna, med förväntade förändringar hos deltagarna i beteende eller handling, lyfte gruppen att deltagarna kommer till möten samt får och tar mer ansvar för sin situation. Deltagarna förväntas få en ökad insikt om sin situation och en ökad självkänsla. Flerpartsmötena bidrar till en effektivitet för deltagaren genom att aktörerna är samlokaliserade och samverkar kring deltagarens handlingsplan. Den fördjupade kartläggningsgruppen och Prova-på-platserna förväntas förutom ovan nämnda resultat även bidra till att bryta isolering genom att deltagaren befinner sig i ett socialt sammanhang. Vidare stimuleras deltagarens aktivitetsnivå och förmåga att passa tider. De långsiktiga resultaten som gruppen nämner är att En ingång ska bidra till att deltagarna blir självgående personer och får en bra livssituation genom att hamna på rätt insats. De ser flerpartsmötena som ett sätt att korta vägarna och erbjuda snabbare handlingsplaner för deltagarna. Den fördjupade kartläggningsgruppen betraktas som en insats som kan användas för att avgöra nästa steg och Prova-på-platserna som ett verktyg för en arbetsförmågebedömning. 8
4.1.2 Logisk modell - Grupp 2 Deltagarna i grupp 2 lyfte fram projektpersonal från alla deltagande organisationer med rätt kompetens och med tid för att arbeta med En ingångs arbetssätt i centrala gemensamma lokaler som centrala resurser (Inputs). När det gäller En ingångs huvudsakliga insatser betonades arbetssättet som det centrala och det som utmärker En ingång jämfört med ordinarie verksamhet. Arbetssättet beskrevs innebära ett förhållningssätt och bemötande gentemot deltagarna som präglas av individfokus, empowerment-tänk, helhetssyn och individuella lösningar. Arbetssättet kräver att personalen är tillgänglig och kan avsätta tid för möten och planering. Vidare innebär arbetssättet att handläggare/personal från alla fem deltagande organisationer är samlokaliserade och har en närhet till varandra som möjliggör en laganda och ett levande värdegrundsarbete. Upplägget innebär att projektdeltagarna arbetar i multikompetenta team med teamkonsultationer, flerpartsmöten, gemensamma kartläggningsgrupper och informations- och marknadsföringsarbete. Gruppen lyfter lokalernas betydelse för arbetssättet där en öppen, välkomnande och tillgänglig lokal som inte är myndighetslik hänger samman med arbetssättets förhållningssätt. Projektet har som mål att arbeta med metodutveckling och gruppen lyfter att det präglar arbetssättet genom att det finns en vilja och öppenhet för förändringar. Som centrala insatser tar gruppen upp sex aktiviteter. Fyra av dessa är samma som för grupp 1: flerpartssamtal, individuella samtal, fördjupad kartläggningsgrupp och prova-på-plats. Utöver dessa insatser nämns även studiebesök innan inskrivning och studiebesök på arbetsplatser. Output diskuteras inte vid fokusgruppstillfället och har därför markerats med ett frågetecken i modellen, men kan på samma sätt som grupp 1 föreslog, mätas i antal möten (individuella, flerpart, studiebesök), genomförda kartläggningsgrupper och deltagare samt antal deltagare i prova-på-plats. Gruppen kopplade inte alla resultat till enskilda insatser eller arbetssätt och är därför sammanslagna under respektive resultatnivå i modellen. När det gäller kortsiktiga resultat med förväntade förändringar hos deltagarna i kunskap och attityd såg gruppen att förändringarna börjar med att deltagarna genom mötesinsatserna & projektets arbetssätt blir sedda och hörda och därigenom blir trygga och får en känsla av delaktighet vilket ökar motivationen. Dessa förändringar förväntas förstärkas i fördjupad kartläggningsgrupp där deltagarna även blir medvetna om att de inte är ensamma om sin situation vilket kan inspirera till förändring i beteende och handling. Andra förväntade förändringar av kartläggningsgruppen är att deltagarna får se sina resurser och därmed får förstärkt självkänsla och självförtroende och börjar våga ställa frågor och utmana sig själva. Tillsammans med Prova-på-platserna möjliggör dessa insatser till att isolering bryts och att deltagarna får ett vidgat kontaktnät. Möjligheten att 9
komma ut på en arbetsplats i reell miljö öppnar även upp för att individen ska bli medveten om eventuellt behov av stöd och anpassning. Som mellanliggande resultat, med förväntade förändringar hos deltagarna i beteende och handling som följd av En ingångs insatser och arbetssätt, nämner gruppen att deltagarna kommer till möten och passar tider. Deras agerande präglas av en framtidstro och mod där de utmanar sig att våga ta nästa steg. Insatserna och arbetssättet har stimulerat deltagarna till att kunna reflektera över sin situation och sitt agerande och ha en mer realistisk självbild. Förändringarna kan ses i att deltagaren är en egen aktör som är aktiv och jobbar med flera bitar i livet. De långsiktiga resultaten som gruppen lyfter fram är att deltagarna genom insatserna och arbetssättet ska få ett vidgat kontaktnät och närma sig arbetsmarknaden eller sysselsättning och nå självförsörjning. Andra förväntade resultat är att deltagarna får förbättrad hälsa. Arbetssättet förväntas genom träffsäkra insatser hjälpa deltagare att komma rätt och därmed minska antalet loopar d.v.s. ungdomar som kommer tillbaka till någon av huvudmännen. 4.2 Fokusgrupper i En ingångs remitterande organisationer Nedan presenteras resultatet från fokusgrupperna med handläggare och personal i remitterande organisationer utifrån hur de uppfattar projektet syfte, målgrupp och innehåll. Vidare återkopplas deras uppfattningar om hur samverkan och kommunikation fungerar mellan hemmaorganisationen och En ingång. Varje organisations presentation avslutas med en sammanställning av önskemål om förändringar. 4.2.1. Jobb- och kunskapstorget (JoK) Handläggarna JoK har en representant på 50 % från Unga vuxna och en representant från Mottagningen på 50 %. Under första perioden i projektet var det två representanter från Unga vuxna men i samband med personalbyte ändrades den fördelningen till att en representant istället kom från Mottagningen. Syfte Handläggargruppen beskriver projektet som att det är ett samverkansprojekt mellan Region Östergötland, Socialkontoret, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Jobb- och kunskapstorget som syftar till, att med samsyn kring individen, effektivisera processen för personer med många myndighetskontakter. 10
Handläggarna hänvisar till projektets namn En ingång som de menar ger en bra bild av uppdraget. De uppfattar att projektet innebär en kontakt som hjälper till att dra i trådarna och förenkla för individerna som valsar runt i systemen så att de hamnar rätt och blir lotsade dit de kan få bäst stöd. Att det handlar om EN planering och kartläggning istället för flera olika och att ungdomarna därmed slipper upprepa sig och dra sin historia för flera olika myndighetskontakter. Vidare uppfattar de att projektet möjliggör arbete med parallella processer med olika myndighetsaktörer och att man genom En ingång har koll på alla dessa kontakter. Handläggarna lyfter att projektet syftar till att möjliggöra för ungdomar att närma sig arbetslivet & studier och komma ut i arbetsträning eller praktik och slussas vidare till nästa instans genom JoK eller AF. Gruppen lyfter också att det är ett metodutvecklingsprojekt som syftar till att myndigheterna ska kunna samarbeta med varandra och hitta vägar för detta trots olika regelsystem och mandat. Målgrupp och urval Målgruppen uppfattas som ungdomar upp till 29 år som har minst två myndighetskontakter. De är dock oklart för handläggargruppen om det handlar om att ungdomarna ska ha två kontakter eller har behov av dessa kontakter. Gruppen förmedlar att remitterings- och urvalsprocessen till En ingång har varit oklar vilket gör att de har svårt att veta hur och om de kan använda sig av projektet. Framför allt är det handläggare från Mottagningen på JoK som uttrycker att det har varit svårt att förstå uppdraget och vilka ungdomar som är målgrupp för projektet. Detta grundas i erfarenheten av att kartlagda individer som bedömdes ha behov av En ingång remitterades men fick avslag utan att handläggarna förstod varför individerna inte var aktuella. Vid fokusgruppstillfället har en personal från Mottagningen börjat i projektet och uppfattningen är att det därefter blivit lättare att få in ärenden. En annan aspekt är att intagningskriterierna från början var för snäva och att de nu lättat upp dessa och att ansökan tagits bort vilket gör att handläggarna nu hoppas att deras ärenden ska tillhöra målgruppen. På grund av oklarheterna kring målgrupp och remitteringsprocess är flera av handläggarna i gruppen osäkra på hur de kan och ska använda sig av En ingång. De efterfrågar information kring hur målgruppen som är inskriven i projektet ser ut, var de kommer ifrån samt vad som erbjuds och var de går vidare till, för att bättre kunna ta ställning till hur de ska kunna använda sig av projektet och hur de ska bedöma vilka ärenden som är aktuella från JoK. Detta tillsammans med att projektet uppfattas som lite osynligt i organisationen har bidragit till att man inte utnyttjar insatsen fullt ut, trots att man jobbar med en målgrupp som har behov av samordnade insatser. 11
Oklart vilka personer som idag är inskrivna. Vilka tog sig in Hur ser de 80 ut? Var kommer de ifrån? Vilka tas in? Innehåll Handläggargruppen uppfattar att man jobbar med motiverande samtal med deltagarna samt har gruppverksamheter som en variant av JoK:s Avspark kring arbetsmarknadskunskap och vägledning. De tar även upp samverkan som innehåll i projektet och nämner att det handlar om att samordna alla kontakter kring deltagarna. Handläggarna lyfter samlokaliseringen med närvarande personal och öppna lokaler som en betydelsefull faktor där de olika deltagande organisationerna kan ge information till deltagarna men också möjliggör för handläggare att kunna gå förbi och få svar på frågor från handläggare från olika organisationer kring ärenden som inte är inskrivna. Detta betonas som en positiv förändring jämfört med i projektets början då det var låst dörr och mer begränsade öppettider. Kommunikation och samverkan Fokusgruppshandläggarna har fått lite olika information genom arbetsplatsmöten samt via handläggare som arbetar i projektet. Den handläggare som arbetar i Unga vuxna informerar om att de får återkoppling varje vecka av sin En-ingång representant. Handläggaren som arbetar med sommarpraktikanter har deltagit i projektet under en kortare period och därmed fått inblick. De andra två handläggarna uttrycker att de inte fått tillräcklig information om målgrupp, uppdrag och vad som sker i projektet. Det framkommer också att handläggarna upplever att projektet är lite osynligt inom organisationen och det gäller särskilt för de verksamheter som inte har koppling till en handläggare som jobbar i projektet. Upplägget med att handläggarna på JoK arbetar 50 % i hemmaorganisationen och 50 % i projektet uppfattas som positivt av gruppen då de blir kunskapsbärare av En ingång i hemmaorganisationen. De synliggör projektet och påminner handläggarna i hemmaorganisationen om att funktionen finns och finns även tillgängliga för frågor kring ärenden. Det uppfattas därför som positivt att projektet i samband med personalbyte kompletterade representationen från hemmaorganisationen inte bara för Unga vuxna utan också från Mottagningen. 12
Önskemål Synliggöra En ingång i organisationen genom mer information och transparens om vad som sker i projektet genom återkoppling i form av månadsbrev samt årliga rapporter. Tydliggöra målgruppen och innehåll så att handläggarna blir säkrare i hur de ska bedöma vilka ärenden som är aktuella. Efterfrågad information är beskrivning av aktuell målgrupp utifrån problematik, ålder och kön, remitterande organisation osv. Vilka insatser individerna erbjuds och hur processen ser ut d.v.s. hur länge är personerna inne och var de går vidare till. 4.2.2 Försäkringskassan (FK) Försäkringskassan har en representant som arbetar 100 % i En ingång. Under projektets uppstartsfas fram till början av hösten 2016 arbetade 2 handläggare på 50 % vardera i projektet och 50 % i hemmaorganisationen. Syfte Handläggarna beskriver En ingång som en insats för personer som inte är någonstans, som inte har någon kontakt och som inte har någon pågående planering. De återkopplar till projektets namn och beskriver projektet som en ingång till samhällets insatser. Målgrupp och urval De uppfattar att målgruppen är personer som ligger väldigt, väldigt långt ifrån arbetslivet och beskriver att det handlar om personer som inte är redo att komma igång direkt ut på en arbetsplats. Vidare nämner de även hemmasittare som inte syns i systemet. Handläggargruppen vet att det kan vara både aktivitetsersättnings- och sjukskrivningsärenden för ungdomar upp till 29 år men alla vet inte att det gäller från 16 år. Vidare fastställer de att målgruppen är personer som har behov av minst 2 aktörer och konstaterar att det egentligen innebär att alla deras ärenden är målgrupp för insatsen. I samband med detta framkommer önskemål om att verksamheten skulle arbeta med ungdomar inom daglig verksamhet och de med förlängd skolgång. Handläggarna konstaterar att de har svårt att veta vilka ärenden som är aktuella och påtalar att de inte fått tydlig respons på varför vissa ärenden fått avslag. Trots 13
att de resonerar kring att målgruppen skulle kunna vara alla deras ärenden är det inget de arbetar efter och de framhåller att de måste göra ett urval. De påtalar att det finns ärenden och behov men att bristerna ligger i att sätta sig in i ärendena och ta ställning till vilka som ska remitteras. De frågar om de kan göra ett urval och remittera innan de har träffat kunden utifrån att de har konstaterat att kunden tillhör målgruppen. Okej, varför kunde inte han vara på en Ingång? Jag förstod inte det, alltså så där så om det ibland kanske knakar lite när man liksom inte riktigt förstår varför personen inte blev aktuell, då kanske det också försvårar att man skickar dit personer igen. Nya handläggare i arbetsgruppen uttrycker särskilt osäkerhet kring urvalsbedömningen. Ett exempel som nämns är svårigheten att bedöma när en person ska skickas till Gemensam kartläggning (GK) via det förstärkta samarbetet mellan AF/FK eller till En ingång Uppfattningen är att klienten som ska till GK ska ha en större arbetsförmåga än den som skickas till En ingång men handläggarna påtalar svårigheten i att göra denna bedömning. Det framkommer också att de har fått avslag på ärenden och inte förstått varför klienten inte var aktuell för En ingång vilket påverkar handläggarnas agerande och bidrar till att handläggare väljer andra vägar. En farhåga som uttrycks i samband med detta är att En ingång blir en insats dit man behöver ett försteg innan man kan bli aktuell. Innehåll Gruppen beskriver En ingång som ett försteg till Jobb- och kunskapstorget och Arbetsförmedlingen men uttrycker att det är oklart vad detta försteg innebär. De vet inte riktigt vad verksamheten erbjuder klienterna vilket sammanfattas med att det upplevs som lite anonymt och abstrakt. Det är heller inte klart för handläggarna om kunden måste ha behov av en aktivitet eller om handläggarna kan använda insatsen för att samordna kontakter med andra aktörer som ingår i projektet. En uppfattning som uttrycks är att En ingång erbjuder samtal till klienterna och speglar uppfattningen att verksamheten arbetar med klienter som står långt ifrån arbetsmarknaden och att insatserna är inriktade på att bygga upp och stärka klienterna. Dom man skickar dit behöver inte vara jättelångt fram utan dom ska vara i behov av samtal Andra aktiviteter som präglar verksamheten uppfattas vara gruppverksamhet och att projektgruppen arbetar med 7/20 2. Upplevelsen av att inte veta vad verksamheten innebär gör att flera uttrycker att det är svårt att förklara för kunder 2 7/20 är Swedish Empowerment Centers ledarskapsutbildning och metodmaterial inom "personlig utveckling". 14
vad En ingång innebär vilket flera handläggare påtalar riskerar att få till följd att man väljer att gå andra vägar. Kommunikation och samverkan mellan En ingång och remitterande organisationer Samtliga fokusgruppdeltagarna arbetar med aktivitetsersättning på FK. En av deltagarna i fokusgruppen har arbetat 50 % i projektet och förmedlar därmed erfarenhet både med ett inifrån- och utifrånperspektiv. De andra fokusgruppdeltagarna uppger att de i första hand fått information genom handläggarkollegorna som arbetat i projektet samt att flera av dem varit på invigning och studiebesök i En ingångs lokaler. De nämner även broschyren som källa till information. De som inte varit på besök påtalar att de inte har någon klar uppfattning om projektet. De månadsbrev som skickats ut till organisationerna har inte nått handläggarna. Gällande informationsspridning inom organisationen framkommer det att kollegan som arbetar i projektet har haft svårigheter att få utrymme på olika interna möten för att informera personal som arbetar med sjukpenningärenden, och det är för handläggargruppen osäkert hur den personalen använder sig av projektet. I samband med detta påtalas att handläggarna märker skillnad från att de hade två handläggare som var kunskapsspridare i organisationen jämfört med att ha en handläggare på 100 % på En ingång. De konstaterar att kopplingen till FK inte blir lika tydlig och att projektet blir mer anonymt och riskerar att glömmas bort. Förut var det nog mer levande En ingång när ni två jobbade halvtid och var här halvtid Det pratade väldigt mycket En ingång och ni pratade och tog upp det på mötena Nu är det som att det är en handläggare som gör sitt på En ingång och har egentligen inte så mycket med FK:s vanliga ärenden att göra. Handläggarna har varierad kunskap om hur de ska kommunicera med En ingång för att remittera ärenden. Flera vet inte vad som är praxis och handläggaren som arbetat i projektet hänvisar till rutinen som nämns i En ingångs informationsbroschyr till handläggare men konstaterar även att den inte är uppdaterad eftersom det står att man ska göra en ansökan. Samma handläggare återkopplar till att det inte får vara som under våren-16 då hon räknade ut att proceduren innebar 8-9 steg. Gruppen påtalar att det är viktigt att remissförfarandet hålls enkelt. De lyfter också att signaler om intagningsstopp skapar en osäkerhet som leder till att handläggarna drar sig för att remittera, även om stoppet hävs. När det gäller samverkan mellan handläggarna och personal i En ingång kring inskrivna ärenden på En ingång menar de handläggare som har erfarenhet av detta att de får bra återkoppling via handläggarkollegan genom mail eller i FK:s journalsystem. Gällande att kroka arm med projektet (dvs. att samarbeta i 15
ärenden) framkommer olika önskemål. Vissa önskar att minska delaktigheten i ärenden p.g.a. hög arbetsbörda, och vill bli avlastade av handläggarkollegan i ärenden som remitteras in av FK. Andra påtalar att de önskar bli mer inkluderade i ärenden där de inte varit ansvariga för remitteringen och kanske inte har vetat om att deras klient är inskriven på En ingång. Upplevelsen är att handläggarna riskerar att glömmas bort i dessa fall och det är oklart med arbetsfördelningen gentemot deras kollega i dessa fall. Handläggarna har erfarenhet av samverkanssvårigheter på organisationsnivå p.g.a. att ordinarie system och arbetssätt inte är anpassade för samverkan i En ingång. Exemplet rör det förstärkta samarbetet där det visat sig att personer inskrivna i En ingång med aktivitetsersättning inte kunde skriva in sig som arbetssökande på AF utan var tvungna att gå via gemensam kartläggning. En följd av att handläggarna inte ser vinsten med att remittera ärenden alternativt att de får avslag är att de hittar andra vägar och flera handläggare nämner att det känns naturligare att gå direkt till JoK eller AF, eftersom det är så de alltid har gjort. Önskemål Tydliggöra målgruppen så att handläggarna blir säkra i vilka av FK:s kunder som är aktuella samt klargöra remitteringsrutinen. Ha kunskapsbärare i hemmaorganisationen som gör En ingång synlig internt och som arbetar med kommunikationen mellan hemmaorganisation och En ingång och finns tillgänglig för konsultation. Bjuda in till upprepade studiebesök för att handläggarna ska få kännedom om verksamheten och ett ansikte på personalen. Utöka målgruppen till personer från daglig verksamhet och ungdomar med utökad skolgång. Månadsbrev med information kring vad som händer i projektet och exempel på vilka ärenden som tagits in för att bli påmind och samtidigt bli tryggare i hur de kan identifiera ärenden som kan vara aktuella. Vill även ha information om processen och hur lång tid det tar innan deltagarna kommer in i olika aktiviteter. Önskemål om att även personal som arbetar med sjukskrivningsärenden får information om En ingång då även dessa ungdomar kan utgöra målgrupp. Förslag om att införa en punkt om En ingång på möten där En ingång -handläggaren deltar för att diskutera ärenden och bli påminda 16
om insatsen samt använda sig av en kölista med ärenden som handläggarna önskar diskutera som potentiella En ingång ärenden. Motivering vid avslag för att skapa förståelse för varför ett ärende inte är aktuellt. Hitta lösningar för gemensam kartläggning inom En ingång. 4.2.3 Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har en handläggare på 100 % representerat i projektet. Liksom FK har AF valt att övergå från att i början haft två handläggare på 50 % med tjänst både i hemmaorganisationen och i projektet, till detta upplägg. Syfte Handläggarna har en god uppfattning om syfte och målgrupp för En ingång De uppfattar En ingång som ett samverkansprojekt mellan regionen, kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan med individen i centrum som syftar till att samla alla aktörer kring individen istället för tvärtom. Vidare beskriver de att projektet ska fånga upp individer som inte hör hemma någonstans och som riskerar att hamna mellan stolarna samt även korta väntetiderna för individen. Gruppen betonar att En ingång är ett metodutvecklingsprojekt. Målgrupp och urval Målgruppen definieras som ungdomar i åldrarna 18-30 år som snurrat runt i systemet och som står långt ifrån arbetsmarknaden. Handläggarna tolkar kriterierna som att individen ska ha kontakt med minst två deltagande myndigheter eller kontakt med en och på väg att ha kontakt med fler samt att individen ska vilja bli inskriven. Handläggarna har en bild av hur de ska bedöma vilka ärenden som är aktuella för En ingång och förtydligar att de tittar på när det finns behov av flera instanser och när det är socialt rörigt kring en arbetssökande. Handläggarna betonar att de har ett stort behov av En ingång och relaterar det till att de inte har så många andra insatser att erbjuda ungdomar med behov av samverkan. 17
Innehåll Handläggarna har svårt att beskriva konkret vad verksamheten erbjuder. De vet att deras AF-handläggare jobbar med individer genom samtal men vet mindre om vad de andra aktörerna gör och hur man lägger upp det gemensamma arbetet. De påtalar samtidigt att de har förståelse för att varje ärende är individuellt vilket de tolkar som att det är svårt att beskriva exakt vad man gör. Behovet av att veta och kunna beskriva En ingångs innehåll ser olika ut för handläggarna. Någon menar att de har tillräcklig information medan andra uttrycker att det har för lite information för att kunna sälja in verksamheten till potentiella deltagare och efterfrågar verktyg för detta. Hur ska jag säga för den här ungdomen ska tycka att det är en vinst för mig att träffa flera myndigheter samtidigt. Man har inte dom här verktygen och säga Du kommer få göra det här och det här och det här Då är det svårt att sälja in Trots oklarheten som finns kring En ingångs innehåll konstaterar gruppen att de har noterat att det händer saker för de individer som är inskrivna. Kommunikation och samverkan mellan En ingång och remitterande organisationer Fokusgruppshandläggarna arbetar samtliga med ungdomar upp till 25 år och har sin kollega representerad i projektet. De har fått information internt via informationsmöte på arbetsplatsen som hölls av Samordningsförbundet samt via handläggarkollegorna som arbetat i projektet. De nämner även invigningstillfället samt broschyren som informationskälla. De upplever att de har en välfungerande kommunikation in i projektet genom sin handläggarkollega som finns tillgänglig för att bolla ärenden och som de kontaktar när de remitterar ärenden. Samtidigt framkommer det att de inte vet hur detta fungerar för andra handläggare som jobbar med målgruppen inom andra sektioner på AF såsom ungdomar över 25 år samt inom Förstärkta samarbetet AF/FK. Dessa sektioner har inte samma självklara koppling till projektet genom att de inte har en kollega som representerar deras område. Handläggarna lyfter vikten av att hitta former för remittering av ärenden. Reflexionerna dras utifrån att handläggaren från AF fick stoppa intag p.g.a. för hög arbetsbörda och handläggarna uppmanade andra involverade samverkansaktörer att remittera ärendet för att komma runt intagningsstoppet. Handläggarna uttrycker önskemål om att den organisation som har mest kontakt och bakgrundskunskap remitterar istället för att AF gör det bara för att 18
ungdomen skrivit in sig där och behovet framkommer då det inte är säkert att AF-handläggare har hunnit träffa sin klient så mycket. När det gäller samverkan mellan En ingång och handläggarna och att kroka arm under tiden ärenden är inskrivna i verksamheten resonerar handläggarna utifrån att behovet ska styra. När det gäller ärenden som handläggarna har haft mycket kontakt med önskar de finnas kvar och vara involverade i processen. När det gäller ärenden där de inte har haft lika mycket kontakt önskar de kunna lämna över till andra aktörer eller deras handläggarkollega. De betonar att de prioriterar att finnas med om det efterfrågas men hänvisar också till att de uppfattat att En ingång ska minimera antalet involverade aktörer runt individen. Gruppen har förhoppningar om att En ingång kommer implementeras. De tror att verksamheten kommer innebära att färre ungdomar hänvisas till AF utan att vara redo för arbete genom att aktörerna genom En ingång kan ta ett samlat ansvar och gör en gemensam planering och dela upp vem som ska göra vad och i vilken ordning. Handläggarna ser att En ingång möjliggör samverkan kring individen på ett sätt som är bättre både för individen och myndigheterna och effektivare med kortare vägar. De nämner samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Socialkontoret i ordinarie verksamhet som exempel där individer riskerar att bollas fram och tillbaka p.g.a. oklarheter i ansvars- och ersättningsfrågor vilket bidrar till långa osamordnade processer. Andra vinster som gruppen lyfter är att En ingång minskar risken för att individer tappas bort. Handläggarna har erfarenhet av att individer inom målgruppen skriver in sig i ordinarie verksamhet, kommer till ett par möten och därefter avtar kontakten och personen försvinner för att dyka upp senare och börja om processen från början. Önskemål Efterfrågar mer information om En ingångs innehåll för att bli säkrare i hur man beskriver och säljer in verksamheten. Efterfrågar månadsbrev med kontinuerlig uppdatering. Att det framgår att En ingång avlastar hemmaorganisationerna så att fler tjänster kan tillsättas för att undvika intagningsstopp. För organisationen och projektet är det en vinst om personen jobbar både i hemmaorganisationen och i projektet och blir en kunskapsbärare ut i organisationen. Föreslår att tjänsten i hemmaorganisationen ska vara anpassad till att gå att kombinera med projekttjänst. 19
4.2.4 Socialkontoret Socialkontoret har en representant på 35 % som jobbar på Unga vuxna, en representant på 50 % från Team utreda samt en nytillsatt representant på 10 % från LSS. Syfte Handläggarna har tolkat att syftet med projektet är samordnad planering för individer som myndigheterna behöver samarbeta kring. Att handläggarna ska slippa springa runt till alla inblandade i planeringen och underlätta för individen att träffas på ett ställe. Målgrupp och urval Målgruppen definierar de som ungdomar upp till 29 år med behov av samverkan mellan En ingångs deltagande organisationer. När handläggarna diskuterar detta vidare framkommer att det finns olika uppfattningar om urval och hur de ska tänka kring vilka ärenden som är aktuella för En ingång. Det finns väldigt många insatser alltså det är ju inte bara En ingång, utan JoK, TUA. Det är väldigt mycket som man ska hålla koll på, vilka hör hemma var? Någon nämner att de uppfattat att de kan anmäla ärenden till En ingång när det finns behov av fler än en aktör. Andra menar att det handlar om samverkan mellan fler än två aktörer och att dessa ska vara någon utöver JoK och AF, d.v.s. regionen eller FK och påtalar att de annars lika gärna kan samverka direkt med AF eller JoK. Detsamma gäller om det finns en fungerande planering hos någon av dessa aktörer. Andra förslag som kommer upp är att det handlar om klienter som står långt ifrån arbetsmarknaden och som inte är redo för AF:s jobbspår eller har erfarenheter av att det inte fungerat på AF. Det framkommer också att det kan vara klienter som inte heller är redo för JoK. Samtidigt kommer det upp att En ingång är för klienter som är nästan job-ready och detta ställs i relation till klienter som handläggarna skickar till Team utreda som de bedömer som väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. Alla dessa olika uppfattningar påtalar behovet av tydligare riktlinjer kring vilka ärenden som handläggarna ska välja ut för En ingång och gruppen påtalar att denna bedömning är särskilt svår för mer oerfarna handläggare. 20
Innehåll Det framkommer att gruppen inte har en klar bild över En ingångs upplägg och innehåll. Jag vet inte själva upplägget när man väl kommer till En ingång Det handläggarna vet är att projektet utöver samarbetet har en gruppverksamhet där deltagare får diskutera olika saker och träna på att passa tider och förbereda sig för arbetslivet. De har uppfattningen att det är en friare och mer öppen verksamhet dit individen bara kan kliva in på vilket de påtalar skiljer sig från deras egen hemmaorganisation som är mer sluten och kräver att individen bokar besök. De lyfter också att de upplever att individen har en stor delaktighet och att arbetssättet innebär ett individfokus där individens önskemål efterfrågas och försöker uppfyllas. Gruppen uppfattar att det inte finns någon tidsbegränsning för inskrivningstid utan att det är individanpassat efter deltagarens behov. Kommunikation och samverkan mellan En ingång och remitterande organisationer Fokusgruppdeltagarna arbetar med unga vuxna och vuxna över 29 år. De som arbetar med unga vuxna upplever att de inte fått någon samlad information om projektet. I samband med att de tillfrågades om deltagande i fokusgruppen i november 2016 fick de ett månadsbrev med skriftlig information om En ingång. Innan det upplever de att de inte visste så mycket om projektet. De efterfrågar kontinuerlig information om En ingångs process och återger att de fick information om att projektet skulle starta upp och att de skulle vara representerade med 50 % och vem som blev denna representant men att det därefter inte hängde med i vad som hände. Flera har varit i lokalerna i samband med att den egna organisationen förlade planeringsdagar i En ingångs lokaler samt i samband med planeringsmöten för deltagare från Socialkontoret. Handläggaren som arbetar med vuxna, över 29 år, har fått ett informationstillfälle via handläggarkollegan som arbetar i projektet, men fick då information om att de inte kan använda sig av projektet eftersom de arbetar med individer över 29 år. Gällande kommunikationen mellan handläggarna och En ingång kring remittering så framkommer det att handläggarna gör olika. Någon har träffat klienter och informerat om En ingång och lämnat ut broschyr och därefter mailat En ingång -handläggarna från JoK eller AF med en förfrågan. Andra har gått till deras egen representant för att konsultera innan de presenterat 21
verksamheten för klienten. De lyfter dock frågan kring intagningsstopp då de fått signaler på att det är fullt och undrar hur de ska resonera framöver. Jag har många klienter som jag tror skulle passa där, så om dom har möjlighet att ta emot fler? Jag har 3 jag kan plocka in imorgon. Sen vet jag inte om de har stopp eller hur det ser ut, men behovet finns ju, absolut! När det gäller kommunikation mellan handläggarna och En ingång kring aktuella deltagare betonar handläggarna att de önskar delta i planeringen för sina deltagare och kroka arm under inskrivningstiden. Erfarenheten från första tiden ser olika ut där vissa har blivit inbjudna till möten medan andra har fått jaga information och de undrar vad rutinen är. De hänvisar till sitt uppdrag som innebär att de ska ha koll på sina ärenden för att kunna betala ut ersättning varje månad. När det gäller återkopplingen från deras egen representant lyfter de att det är positivt att handläggaren kan skriva i deras egna journalsystem och därmed underlätta för handläggaren att hålla sig uppdaterad. Sammanfattningsvis betonar handläggarna att de anser att En ingång är bra då det avlastar handläggarna genom att underlätta och effektivisera samordning av alla kontakter. De lyfter särskilt att En ingång har underlättat kontakten med AF genom att handläggarrepresentanten är tillgänglig till skillnad från ordinarie verksamhet där de har erfarenhet av svårigheter med återkoppling från handläggare som de söker i veckor utan att få respons. När det gäller klienter med behov av samverkan kring vårdkontakter funderar de på hur En ingång fungerar i förhållande till Samordnad Individuell Planering (SIP) som handläggarna har börjat använda sig av men till viss del har dåliga erfarenheter av. De lyfter att det är svårt att få det att fungera med regionen och betonar att det är särskilt utmanande för nya handläggare som inte har byggt upp ett kontaktnät. De betonar att de har en resurssamordnare som stöttar handläggarna i detta arbete men att det endast gäller ut mot vårdcentraler, inte i samverkan med t.ex. Capio. Önskemål Utöka verksamheten till att även gälla målgruppen, 29 år och äldre. Önskar få vara mer inkluderade i ärendena och bjudas in till möten. Detta gäller även om deras egen representant är närvarande eftersom de anser att den handläggaren inte ersätter handläggarna som har ansvar för sina egna ärenden. Alternativet är att deras representant har en dialog med socialkontorshandläggarna inför möten. 22
Ökad tydlighet och guidning kring hur handläggarna ska resonera kring urval av ärenden. Om det är brist på ärenden föreslår handläggarna att En ingång mailar ut att de kan ta emot fler ärenden men också erbjuder handfast hjälp att gå igenom ärenden som kan vara aktuella. Om det är en kösituation önskar de guidning i hur de ska förhålla sig till detta och vilka ärenden som de ska prioritera. Önskemål om att En ingång skulle fungera konsultativt och guidande gentemot socialkontorshandläggarna i att få igång samarbeten med olika parter. Efterfrågar även tillfällen där deras kollega finns tillgänglig för konsultation kring ärenden. Efterfrågar månadsbrev med information och uppdateringar kring vilken typ av ärenden som tas in och var de kommer ifrån, vad de erbjuds och var de går vidare till samt flöde och ev. kösituation. Tydliggöra om och hur man arbetar med SIP. 4.2.5 Regionen Regionen är representerad i En ingång genom en psykolog på 20 % från Unga vuxna och en sjuksköterska på 60 % från Tannefors vårdcentral. Syfte Syftet med En ingång uppfattas som att underlätta samverkan och samla alla aktörer som kan stötta ungdomar att komma vidare mot studier och arbete på ett och samma ställe. Målgrupp och urval De har uppfattat att målgruppen ska vara hemmasittare utan kontakter, men med behov av kontakter. Individer som ingen egentligen vill ta i. Individer som inte finns i systemet, som inte har sjukpenning, aktivitetsersättning eller ekonomiskt bistånd, för att de inte är berättigade till det eller inte har sökt. De målar upp en bild av personer som bor hemma och blir försörjda av föräldrarna eller lever på sparade pengar och som inte vill ha med myndigheter att göra. Vidare uppfattar de att det handlar om personer som inte är riktigt aktuella för AF. Innehåll 23
Fokusgruppdeltagarna efterfrågar ökad tydlighet kring En ingångs innehåll och hur processen ser ut från det att individen skrivs in till att de skrivs ut. När man kommer med patienten och patienten inte riktigt förstår, att det inte varit tydligt, där dom kanske behöver bli mer tydliga vid det här första samtalet, vad, jamen, hur ser processen ut? Personalen påtalar att de vet att det är ett individanpassat upplägg som möjliggör ett långsammare tempo men de vet inte hur man arbetar och hur aktörerna samarbetar. De uppfattar att det förekommer gruppaktiviteter kring socialisering men påtalar att de inte vet något om innehåll eller upplägg. De tycks också blanda ihop detta med JoK:s gruppverksamhet Avspark. En deltagare framför en farhåga att otydligheten drabbar deltagarna och lyfter ett exempel på en deltagare som slussats fram och tillbaka mellan En ingång och JoK vilket orsakade oro hos deltagaren. En annan deltagare påtalar att otydligheten kring vad En ingång innebär och vad de kan erbjuda skapar frustration hos personal som är inkopplade på ärenden. Kommunikation och samverkan mellan En ingång och remitterande organisationer Fokusgruppdeltagarna från regionen har olika professioner och kommer från spridda arbetsplatser och har olika erfarenhet av och kunskap om En ingång. Två har varit inkopplade på ärenden och en av dessa två har dessutom en kollega som arbetar deltid i projektet. Övriga deltagare har haft begränsad kontakt med verksamheten. Oavsett denna varierade kunskapsnivå framkommer att hela gruppen efterfrågar mer information om verksamhetens uppdrag. Gruppen har olika kunskap kring hur man remitterar eller aktualiserar ärenden till En ingång. En uppfattning är att det krävs en remiss. En annan uppfattning är att ansökan inte går ihop med att det är en öppen verksamhet som individer själva kan söka till och att det således inte behövs en ansökan. En sista erfarenhet är att det bara är att ringa. En av deltagarna har med sig frågan från sin hemmaorganisation där frågan lyfts kring eventuellt remissförfarande och efterfrågar tydliggörande i hur man ska gå tillväga. Erfarenheterna kring återkoppling och samarbete kring ärenden som är inskrivna på En ingång ser olika ut för fokusgruppdeltagarna. Handläggarna kommer från olika områden inom regionen och har olika professioner. Den personal som arbetar som rehabsamordnare efterfrågar ökad återkoppling från ansvarig kontaktperson i projektet kring processen så att inte individen måste vara budbärare mellan aktörerna. Vidare efterfrågas att deras specialistkunskap ska används i högre grad än de upplever att den gjort hittills. Detta betonas även av personalen inom vuxenpsykiatrin som menar att de har långvariga kontakter och 24