SSI : 973-022 PRVNING AV ISTPKAL IBRATRER Ingvar Lunö.<5hn STATM3 STRALSKYDBSINSTITUT Pack, 04 0 STCKHLM ktber 973
Innehållsförteckning sid, FÖRRD INLEDNING PRVNING 3. Energiberende 4 2. Aktivitetsberende 5 3» Placeringsberende 7 4. Stabilitet 7 5. Nätspänningsberende 8 6. Vlymsberende 8 7. Krrektin för tryck ch temperatur 9 8. Strålskyddsmätning 9 SAMI/iAliFATTNING Bilagr: Lit fceraturrefrensr Tabell -2 Diagram -
m-v ; T.yr::-' T»-. FÖRRD Sm ett led i att få enhetliga regler för inmätning av radinuklider har Svensk förening för radifysik tillsatt en kmmitté i vilken undertecknad ingår. En a-' kmmitténs uppgifter blev att prva de på marknaden förekmmande istpkalibratrerna. Prvningsprgram utarbetades tillsammans med sjukhusfysiker Per-Erik Åsard, Danderyds Sjukhus, Danderyd, sjukhusfysiker Yngve Naversten, lasarettet, Lund samt ingenjör Sigvard Erikssn, Sjukvårdens materielprövningsinstitut, Stckhlm. I samband med redvisningen av prvningen har prfessr Rune ^alstam lämnat värdefulla råd ch anvisningar. Ett varmt tack till de vannämnda för det intresse sm visats. Detta gäller även sekreteraren vid avdelningen för medicinsk fysik ch teknik, vilken varit behjälplig i skriv- ch ritarbetet, Ingvar Lundéhn ) 3;'.iWmsf : -3i>n-.- f T '«*icinev fysik ch t-mrnik,
BI LEDNING Vid 972-års kntaktmöte med sjukhusfysiker vid Statens strålskyddsinstitut, diskuterades behvet av kalibrering av mätapparater för aktivitetsbestämning av radiaktiva substanser för diagnstik ch terapi. Samma prblem har ckså tagits upp av Svensk förening för radifysik. För närvarande finns ingen standardiserad mätmetd för inmätning av radinuklider vid radifysiaka eller istpdiagnstiska avdelningar. Ej heller har någn prvning av de i marknaden förekmmande istpkal ibratrerna utförts. Användningen av istpkalibratrer kan i framtiden förväntas öka, bl. a. genm att radinuklidberedningar utföres t.ex. på sjukhusaptek. Denna typ av utrustning är ckså av intresse för radinuklidleverantörerna, vilka har att kntrllera sina leveranser. I framtiden kmmer trligen radinuklider ch även sådana beredningar sm utföres på sjukhus att klassificeras sm radiaktiva läkemedel. I Scialstyrelsens betänkande angående kntrll av radiaktiva läkemedel redgöres bl.a. för den kvalitetskntrll sm skall utövas. På sidan 62 anföres: "Slutligen skall kmpletterande kntrll göras på sjukhus i det att identitets- ch styrkekntrll av preparaten sker genm de radifarmaceptiska centralernas försrg ch kntrll av den för applikatin avseende dsen sker å sjukvårdsavdelningarna i fall då detta är mtiverat." Det är således ur sjukvårdens synpunkt angeläget med en standardisering av kalibreringarna ch en marknadsundersökning av istpkalibratrerna. För den vannämnda undersökningen insamlades de på marknaden förekmmande istpkalibratrerna till Eskilstuna under februari månad 975* Inalles ni apparater uppställdes ch mätningar utfördes på dessa under vecka 5 ch 4. Då en av de största radinuklidleverantörerna i Sverige finns i Studsvik (AB Atmenergi), ca 0 mil från Eskilstuna, föll det aig naturligt att radinuklidleveranserna skedde därifrån, AB Atmenergi visade intresse för prjektet ch ställde för ändamålet specialinmätta radinuklider till förfgande. För att få ytterligare ett antal kalibrerade radinuklider tgs kntakt med KEB, sm representerar Radichemical Centre» Amerham för leverans av special* 25 kalibrerad ampull med J I, samt New England Nuclear för leverans av specialkalibrerade mängder av radinukliderna '''C, C ch 4
En del av istpkalibratrema är inmätta med speciella flaskr* För att undersöka flaskberendet anskaffades flaskr från AB Atmenergi, Philips Duphar, Radichemical Centre, New England Nuclear, Institutet för Atmenergi,Nr ge, Abbtt, Squibb samt flaskr enligt Spri-specifikatin 52 20, Pör undersökning av vlymsberendet användes 0 ch 20 ml:s flaskr enligt Spri-specifikatin 52 20. Av de ni istpkalibratrerna sm deltg i prven är fyra tillverkade i USA, en i Hlland, en i Israel, en i England, en i Sverige ch en i Tyskland, Samtliga har jnisatinskammare sm detektr. Fem har tryckjnisatinskammare ch är således berende av tryck ch temperatur. Fem av istpkalibratrerna har separat jnisatinskammare ch kabelansluten elektrnikdel. Radinuklidvalet sker i fem fall med trumhjulsmkpplare eller ptentimeter. Tre har fasta tryckmkpplare eller vridmkpplare. En har både ptentimetrar ch tryckmkpplare. Siintliga istpkalibratrer har kntamineringsskydd. Fyra har tillbehör för mätningar av mlybdenhalten i ^Tc. En av istpkalibratrerna har ett 4 mm:s blyskydd runt jnisatinskammaren. Blyskydd finns sm tillbehör till ytterligare en istpkalibratr. Vid redvisningen av resultaten har endast angivits en bkstav för varje istpkalibratr. Istpkalibratrerna är gdtyckligt uppsatta ch kden finns endast i Eskilstuna.
PRVNING För att kntrllera istpkalibratrernasegenskaper utarbetades ett prvprgran för följande egenskaper* energiberende, aktivitetsberende, placeringsberende, stabilitet, nätspänningsberende, vlymsberende, tryck- ch temperaturberende. Dessutm undersöktes strålskyddsförhållandena i samband med användningen av istpkalibratrerna. Resultatet från de lika prvningarna återfinns under respektive rubrik. De radinuklider sm användes erhölls från AB Atmenergi, Radi - chemical Centre samt New England Nuclear (Tabell l). Tabellen anger även halveringstiderna för de lika radinukliderna sm använts då krrektin för sönderfall har behövt göras. Både Radichemical Centre ch New England Nuclear avger certifikat i samband med leverans av sina standardlösningar. Dessa certifikat anger "randm errrs", "systematic errrs" ch "verall errr". AB Atmenergi har endast angivit ttalfelet, vilket är angivet i tabell. Inmätningarna av standardpreparat sker i Radichemical Centre's fal] i enlighet med referens samt i New England Nuclears' fall med 4-^" gammajnisatinskammare, kalibrerad av NBS. AB Atmenergis standardlösningar har kalibrerats med Kal-kristall ch cuntertimer. Denna utrustning har kalibrerats mt abslutkalibrerade lösningar av egen tillverkning från AB Atmenergis abslutmätningsgrupp. I samband med varje mätning har lufttryck, temperatur ch luftfuktighet registrerats. Temperaturen har mätts med en kvicksilvertermmeter graderad i, C. Istpkalibratrerna var placerade i ett dragfritt rum. Pa registrerade temperaturerna var inm intervallet 22-24 C. Lufttrycket har mätts med en barmeter, system Paulin. Denna barmeter har jämförts med barmeteravläsningar på havsnivå från Kjula flygfält utanför Eskilstuna. Flygplatsavläsningarna på havsnivå har krrigerats för avdelningens barmeters höjd över havet, vilken erhållits med hjälp av plygnnät för Eskilstuna ch ritningar över centrallasarettet. Dessa krrigeringar resulterade i att till avläst barmetervärde adderades 2,4 mm kvicksilver. De mätvärden sm erhållits har i de fall sm varit erfrderliga mräknats till 760 mm kvicksilver ch 22 C. Samtliga mätvärden i tabellerna gäller vid detta tryck ch denna temperatur. x) Natinal Beureau f Standards
Då en istpleverantör har angivit att luftfuktigheten skall vara inm intervallet 30-60 f kntrllerades luftfuktigheten. Vid alla mätningar var luftfuktigheten inm intervallet 30-35 $ Istpkalibratrerna var hela tiden tillslagna under de två veckr prvningen varade. Vid spänningsvariatinsprvet måste spänningen kpplas ifrån. Detta prv utfördes därför sist.?ör att få gd nggrannhet vid mätningarna har dessa inte utförts sm enkelmätningar. Vid bestämning av energiberendet ch aktivitetsberendet utfördes ^0 mätningar i sekvens efter varandra. I de övriga prven gjrdes 0 mätningar. De felangivelser sn finri3 angivna i tabellerna gäller alla med 95 $-igt knfidensintervall i enlighet med ICRU-reprt 2 "Certificatin f Standardized Radiactive Surces". Vid samtliga prv förutm vid undersökningen av placeringsberendet har flaskrna med radinukliderna placerats centralt i prvbehållaren. I de fall då centrering9anrdning har funnits har denna använts. För att kunna göra krrektiner för sönderfall nterades tiden för de lika mätningarna. Tidsangivelsen skedde från arnbandsur, vilket kntrllerades varje dag kl. 2.00 mt "Fröken Ur". Största avvikelsen var 5 sekunder. Energiberende Istpkalibratrernas energiberende undersöktes med de lika radinukliderna. Tabell 2 ch 3 visar resultatet. Mätningarna har utförts så nära kalibrerings tillfället sm möjligt. De under "Beräknat värde" angivna värdena är kalibreringsviiriena krrigerade för sönderfallet fram till mättiden enligt.. - t In 2/T, A A Q e ' f där A_ anger kalibreringsvärdet, Ti halveringstiden ch t = tiden mellan kalibreringen ch mättillfället. Avvikelseprcenten har beräknats i förhållande till det beräknade värdet. I de fall då resultatrutan har lämnats tm finns in en kalibrering för denna radinuklid. k
Sn r?,u{fi.t av resultatsamnanstallningen har de lika istpkalibratrerna såväl negativ 30m psitiv avvikelse från de kalibrerade värdena. De flesta negativa prcentavvikelserna finne för radinuklidema ^ I, Sr ch * Cs. ITågn definitiv trend sm t.ex. visar på ökad avvikelse för ökad energi finns ej. Relativt genmgående 25 är dck den stra psitiva avvikelsen för I vad gäller båda leveranserna ch flertalet istpkalibratrer. ITågra av istpkalibratrerna är kalibrerade i Sverige, vilket kan förklara deras relativt laga avvikelse (mindre än 0 J)» Den stra avvikelsen är förklarlig med den variatin sm kan förekmma för glastjckleken i flaskr vid såväl kalibrering sm mätning» Av A3 Atmenergi levererade flaskr har glastjckleken, - 0, nm. Den stra spridningen i avvikelser för de lika istpkalibratrema visar att en abslut kalibrering för lika radinuklider är nödvändig. Det är således av str vikt för användaren att kunna göra en egen kntrll av istpkalibratrn sedan denna levererats. Denna kalibrering ch kntrll skall utföras av den för aktivitetsmätningen ansvarige sjukhusfysikern. Detta medför i sin tur behv av istpkalibratrer med inställningsmöjlighet av kalibreringsfaktör för varje radinuklid samt standardpreparat. Samtliga istpkalibratrer har ej denna inställningsmöjlighet. Variatin av kalibreringsfaktör sker i någt fall genm byte av fasxa resistanser, vilket är svårt ch lämpligt. Standardpreparat tillhandahålles av flera utlär "'ska radinuklidleverantörer, bl.a.tet vars kalibreringssats bestående av? C, ^'Cs ch C har använts i denna prvning. ( 2. Aktivitetsberende De lika istpkalibratrerna undersöktes med avseende på aktivitetsberendet dvs. mätnggrannheten sm funktin av aktiviteten. Ett prv på 82,4 mci "'Tc m hämtades på AB Atmenergis anläggning i Studsvik ch kördes med bil direkt till Eskilstuna centrallasarett. Detta prv mättes medelbart vid framkmsten ch höll då ca 550 mci. Prvet mättes sedan vid 23 lika tillfällen, varvid de första 3 mätresultaten finns redvisade i tabell 4-8.
Vid frtsatt mätning visade sig prvet innehålla förreningar i strleksrdningen 0-20 uci. Förreningarna har studerats genm fradräkning av nalveringstiden för prvet. Sn distinkt halveringstid har eö erhållits, varför förreningen trligen är sammansatt av lika radinuklider. AB Atmenergi tg vid leveranstillfället prv från åen erhållna lösningen på 800 nci, vilket senare analyserades. Förreningar fann man emellertid ej. Det uppkmna förhållandet visar tydligt vikten av att analysutrustning för såväl fysikalisk sm kemisk renhet finns hs p.nvändarna. Vid centrallasarettet i Eskilstuna finns tyvärr ingen sådan utrustning. Analys av radinuklidprvet har således ej kunnat ske. 99 m Även Te -prvet med aktiviteten 83»3 nrtji undersöktes under sin sönderfallstid. 0 värden registrerades vill:a redvisas i tabell 4-8. De prcentuella avvikelserna skiljer sig mellan de två prven, vilket är naturligt då nggrannheten på Tc m -prven är - 5 fi. Det intressanta är emellertid variatinerna i resp. prvs prcentuella fel för varje istpkalibratr. Ju mindre variatin dest bättre. För att slippa krrigera för lika aktiviteter bör variatinen inte överstiga -.0/ inm det undersökta aktivitetsmrådet. Vid beräkningen av "Beräknad aktivitet" har det ursprungliga prvet krrigerats enligt sönderfallsfrmeln. Vid en speciell mätning på de istpkalibratrer vilka ej ger möjlighet till bakgrundskrrektin har bakgrundsaktiviteten inm technetiummrådet bestämts. Bakgrundsaktiviteten, sm för samtliga istpkalibratrer ligger inm interval let 0,5 - If5 uci, har subtraherats från den avlästa aktiviteten. Uppmätt aktivitet = avläst aktivitet - bakgrundsaktivitet. De prcentuella avvikelserna har beräknats utifrån den beräknade aktiviteten. Sm framgår av tabell 4-8 uppvisar istpkalibratr E ett mycket tydligt aktivitetsberende, vilket gör den svår att använda utan krrektin, Istpkalibratrerna F ch H visar sig vara någt aktivitetsberende» Istpkalibratr D är regelbunden i sin felavvikelse men kan inte sägas vara aktivitetsberende. Transprtförsening-ar medförde att istpkalibratr I endast deltg i begränsad mfattning i detta prv. Mindre vikt bör därför läggas vid denna istpkalibratrs stra avvikelsevariatin. Övriga istpkalibratrer är aktivitetsberende»
7 ITågra av istpkalibratrenia bör således krri^ras vid mätningar inm tt strt aktlvitetsnråde. 3. Placeringsberende Prv har utförts nd radinukliden 3 I ~i'"l ca 3> r ~i'"l ca 3 r ' ~Ci ~Ci:r Pern mätningar har utförts med lika placering av flaskan i irvhållaren. Placeringarna framgår av tabell 9 där den första klunuin anger central placering av flaskan ch de övriga fyra klumnerna an ger placering enligt tabell. Tabell 9 anger förutm de direkta mätvärdena i mci avvikelsen i förhållande till centrumvärdet. Sm framgår av tabellen har tr istpkaiibratrer en avvikelse mindre än )' 9 näaligen C, F ch K. Två, E ch I har en avvikelse - 2 $& Å, 3 ch D har en avvikelse mellan 2-3 i*% medan G har avvikelse över 3 /? 2et inbördes förhållandet mellan is tpical ibratremas avvikelse frän centrunlär-ct kan lätt förklaras av mätkammarnas håldiameter» Exempelvis har E ch 0 använt en NPL-kammare f vilken har den största håldiametem av santliga istpkaiibratrer, medan C, P ch h är de istpkaiibratrer vilka har minsta håldiaraeter påraätkammaren.det erhållna resultatet visar att centreringsanrdning för flaskr bör finnas. 4. Stabilitet Stabiliteten undersöktes ined radinukliden ^JSr. Flaskan med radinukliden placerades i istpkalibratrn kl. 2.00 ch mätvärdet, tryck ch temperatur registrerades. Mätningarna upprepades varjs hel tinvn fram till kl. 7.00, dvs. i fem timmar samt kl. 22.00 ch kl. 08.00 dagen efter. Således erhölls mätvärden vid tiden 0 ch efter, 2, 3» 4, 5» 0 ch 20 timmar. Sedan mätvärdena krrigerats för avklingning, tryck ch temperatur beräknades prcentuella avvikelsen i förhållande till det första mätvärdet. Dessa prcentuella avvikelser finns redvisade i tabell 0. Sm framgår av denna är avvikelsen i förhållande till ursprungsvärdet mindre än ^ c/ för samtliga istpkaiibratrer. Dessa har således tillfredsställande stabilitet, x) natinal Physical Labratry
8 5. Mtspänninfrsberende Utrustningarnas berende av variatiner i nätspänningen undersöktes genm att istpkalibratrema kpplades till en vridtransfrmatr. Mätningar utförde i intervallet 200-245 vlt. Spänningen mättes med en vltmeter Unigr 6e med nggrannhet - yf ch ett inre mtstånd av 0 Mhm inm det aktuella mätmrådet. Spänningen varierades med hjälp av vridtransfrmatrn i steg m 5 vlt från 200 till 245 vlt. De prcentuella avvikelserna från mätvärdet vid 220 vlt beräknades ch finns redvisade i tabell. Genm att prvet utfördes med radinukliden * I ch endast tg 0 minuter per istpkalibratr behövs ingen krrektin för avklingningen. Sm framgår av tabellen finns ingen istpkalibratr sn inn det aktuella spänningsintervallet har en avvikelse över f. Samtliga istpkalibratrer är således spänningsstabiliserade. Undersökning av eventuella nättransienters inverkan på istpkalibratrema har ej utförts då transient mätutrustning ej har funnits tillgänglig. 6. Ylymsberende Från lika radinuklidleverantörer insamlades 7 lika flaskr med vlymen 6, 0 ch 20 ml t vilka används för leverans av radinuklider. V Mätningarna utfördes ned radinukliden ^ I. Hed pipett tillfördes varje flaska ml med ca 800 jiciss aktivitet. Därefter utfördes mätningar på de lika istpkalibratrerna. Efter varje mätning till- ( fördes kksaltlösning med pipett. Mätvärdena har krrigerats för variatiner i tryck ch temperatur. 6 miss flaskrna undersöktes med, 3 ch 5» 0 mlis flaskrna ned, 5 ch 0 samt 20 miss flaskrna med, 5» 0, 5 ch 20 ml:s lösning i varje flaska. Vid utvärderingen av resultatet har mätresultaten för 5, 0 ch 20 miss lösningarna tagits till utgångsvärde. De övriga mätresultatens prcentuella avvikelse för respektive flaska beräknades. Nrmeringen till 5» 0 ch 20 miss värdet har skett eftersm leverans fta sker med dessa lösningsvlymer för vilka de flesta istpkalibratrer är kalibrerade.
'.'ätningaraa på 0 ch 20 mi:s flaskr enligt Spri-specifikatin 52 20 finns redvisade i diagram ch 2* Dessa mätningar utfördes med nl:s intervall. I diagrammen har mätpunkterna appr*linerats till en rät linje. Anledningen till att mätningarna på flaskrna enligt Spri-specifikatin 52 20 redvisats separat är att Apteksblaget levererar denna typ av flaska då steriliserade flaskr beställs från sjukhusapteken Av de 7 lika flaskrna var två 6 ml:s, sju 0 ml:s ch åtta 20 ml:s flaskr. För varje istpkalibratr har tre diagram uppritats. Se diagram 3-2. De heldragna linjerna i diagrammen representerar medelvärdena av de prcentuella avvikelserna vid lika lösningsvlymer i de lika flasktyperna (6, 0 ch 20 ml). De övre ch undre streckade linjerna mtsvara maxiini- respektive minimiawikelserna sm erhållits vid mätningarna. Resultatet av mätningarna på 0 ch 20 mlis flaskr enligt Sprispecifikatin 52 20 är signifikant för vlymsberendet. Sm framgår av diagram ch 2 finns för 0 ralts flaskan fyra ch för 20 ml:s flaskan tre istpkalibratrer med låg prcentuell avvikelse från det nrmerade värdet. Dessa istpkalibratrer har de till vlymen, framför allt höjdn, största jnisatinskamrarna. De två istpkalibratrer vilka har åen största avvikelsen använder sig av NPL-kammare, vilken är relativt låg. För att använda istpkalibratrerna utan krrektin bör avvikelsen ej överstiga 2 respektive 3 c / för de två flasktyperna. I övriga fall bör krrektin utföras. 7. Krrektin för tryck ch temperatur Två av istpkalibratrerna har krrektinsmöjligheter för tryck ch temperatur. Den ena har vridptentimeter för tryck ch temperatur, den andra för prcentuella avvikelsen från 760 nan kvicksilver ch 22 C, Båda dessa krrektinsanrdningar var krrekta* 8» Strålskyddsmätning Strålskyddsmätning utfördes med de lika radinuklideraa placerade i istpkalibratm# Tre mätningar utfördes för varje radinuklid. Se fig..
0 På istpkalibratms yta 2. 50 cm från flaskan med GM-röret riktat mt istpkalibratrn 3. 50 cm från flaskan med Gu-röret riktat 45 uppåt Expsitinsraten i mr/h/mci finns i tabell 2 under figur. Samma värde erhölls för alla icke strålskyddade istpkalibratrer. Värdena inm parentes gäller för den istpkalibratr vilken är strålskyddad med fyra mm:s blyskydd. De teretiska värdena på expsitinsraten 50 cm från en punktkälla har beräknats. Värdena finns angivna längst till höger i tabell 2. Mätningarna utfördes aed YJallac Cntaminatin Surveymeter RD-. Mätinstrumentet består av elektrnikdel ch GK-rör. Kalibrering är utförd för C* B etta mätinstrument är visserligen lämpligt för mätning inm det uppmätta energiintervallet men var det enda qq m AXA tillgängliga. De beräknade värdena stämmer väl för ' y Tc, J I ch ^9 25 "Fe men dåligt för de övriga radinukliderna. För I berr avvikelsen på dess låga energi ch därmed sammanhängande höga absrptin. Mätresultaten visar att expsitinsraten för istpkalibratrn med fyra mm:s blyskydd halveras, jämfört med övriga istpkalibratrer, för radinukliden I. Denna istpkalibratr har således ett gtt strålskydd för radinuklider med energi mindre än 400 kev, vilket är värdefullt då de vanligast använda radinuklidema har lägre energi. De istpkalibratrer vilka består av separat jnisatinskammaxe ch elektrnikenhet kan lätt strålskyddas genm att placera jnisatinskammaren bakm blyskydd.
KNAS FATTNETG Sammanlagt ni istpkalibratrer prvades med avseende på energiberende, aktivitetsberende, placeringsberende, stabilitet, nätspänningsberende, vlysberende, tryck- ch temperaturkrrektin. Dessutm undersöktes strålskyddsförhållandena. 2nergiberendet undersöktes med radinuklidema I, C, Te, I, Sr, Cs, Fe ch C, Samtliga ni istpkalibratrer 25 visade str avvikelse från kalibrerat värde för radinukliden I vilket är förklarligt med tanke på svårigheterna att mäta vid dess låga energinivå. Sn av istpkalibratrerna var dåligt kalibrerad inn det undersökta energiintervallet 35 kav -,25 HeV. Aktivitetsberendet undersöktes inm intervallet 550 mci - 2 uci ned två lika lösningar. En istpkalibratr var klart aktivitetsberende, två var svagt aktivitetsberende medan övriga var aktivitetsberende. Placeringsberendet undersöktes genm att placera flaskan med lösningen i fyra diagnala lägen. Mätresultaten jämfördes med mätresultatet från centralt placerad flaska. De istpkalibratrer vilka har str håldiameter på sina jnisatinskammare har den största avvikelseprcenten ca 3»5 instabiliteten undersöktes i sammanlagt 20 timmar. Ingen istpkalibratr visade tecken till stabilitet. Nätspänningsberendet undersöktes genm att spänningsmatningen varierades i intervallet 200-245 vlt. Samtliga istpkalibratrer var spänningsstabiliserade. Vlymsberendet undersöktes med 6, 0 ch 20 ml:s injektinsflaskr. Tre istpkalibratrer har litet vlymsberende för samtliga injektinsflaskr* Dessa istpkalibratrer har de största ch högsta jni«sat i n skamrama. De istpkalibratrer, vilka har låga jnisatinskammare typ NPL-kammare, har största vlymsberendet ch behöver krrigeras för vlymen i injektinsflaskan. [
2 Krrektinsmöjlighe* för tryck ch temperatur finns på två ictpkalibratrer. Båda krrektinsanrdningarna var krrekta. Strålskyddsförhållandena undersöktes ned lika radinuklider placerade i mät läge. Bn istpkalibratr är utrustad med 4 B 030 s blyskydd runt jnisatinskaramaren, vilket halverar strålningen för radinukliden I. övriga istpkalibratr^r ar ej strålskyddade. De sm består av två separata enheter, jnisatinskarninare ch elektrnikenhet, kan emellertid lätt strålskyddas. Jnisatinskammaren placeras bakm blyskydd. n utförda undersökningen visade att ingen istpkalibratr är abslutkalibrerad. Det är sålede3 viktigt att inställningsfaktrerna för radinukliderna kan varieras. Fasta inställningar är lämpligt. Krrektin, vid mätning av lika stra aktiviteter bör ej förekmma. Placeringsberendet reduceras m enkel anrdning för centrering av flaskr ch sprutr finns. För att undvika behv av vlymskrrektin bör NPL-kammare undvikas. Fördelaktigaste förhållande erhålles med hög, str jnisatinskammare. 3ästa strålskyddsförhållande erhålles ied blyskydd runt jnisatinskammaren eller genm att istpkaliratrn består av separat jnisatinskammare ch elektrnikdel.
. rt r>ct~ :. 2. Certificatin c " Ct:\n '?.rii:>~ Icvi ratin Srmrc?^ and "'aclf??.r ". M > n.:ti»-?t'tr' fl"? V.G-" in ' "^.iiticn-dg'' 3 est,i-ir.ti/a # 5" talns ntr"-l'ry^ ^.niucti tu*# 3 tr l!''.rör frr.n vc;3 i ci.-r t-i va -'i* Attix,?.", -t^sch, '..'. Rciiatin ^rin'?try vl, i:ap J r. i natin chtsbrn.7 i. i a' i J ' r u c,.iv. a - i r-'" in?«f: ^ c t i r»
Använda radinuklider Hadinuklid Aktivitet Energi kev Vlym ml Kalveringstid Nggrannhet / > Leverantör 2,6 ;ici 36 ml ampull 60,0 d + 0,6-0,3 Rsdichemical Centre 5,4 mci 36 0 60,0 d t 5 AB Atmenergi 57 C 34*0 uci 22 20 270,0 d i 4,3 New England Nuclear 99 Tc m 83,3 mci 4 0 6,0 tim i 5 AB Atmenergi "<?*" 82,4 mci 4 0 6,0 tim t 5 AB Atmenergi 3J 5,0 mci 365 0 8,05 d t 3 AB Atmenergi 85 Sr 4,90 mci 54 0 64,0 d i 5 AB Atmenergi 57 C3 26,0 }igi 662 20 30,0 år i 4,3 Ifew England Nuclear 59 Fe 890,0 uci 94 0 45,0 d t 5 AB Atmenergi é c 52,0 )igi 250 20 5,26 år t 3 New England Nuclear t-3 g-
Energiberende Istpkal ibratr A A B C D E Beräknat värde Uppmätt värde Avvikelse tf Beräknat värde Uppmätt värde Avvikelse a / Beräknat värde Uppmätt värde Avvikelse f Beräknat värde Uppmätt värde Avvikelse c / Beräknat värde Uppmätt värde Avvikelse c / 25, 5,40 8,97 66*0,0 5,40 4,95-8,4*0,0 5,40 6,22 5*0,0 5,40 0,0 85*0,4 5,40 0,2 89*0,5 25j R 84,0 77 *0, 84,0 97,0 6*0, 84,0 63 94*, 84,0 98 36*2, 84,0 203 42*0, 6 6 3 4 7, 3, 3, 6, 37 342 9*0, 57 328 5*0, 37 329 8*0, 37 339 9*0, 7 4 99 m 5,3 5,0-5,6*0, 5,68 5,63-0,8*0, 5,46 5,3-6,0*0, 5,30 4,98-7,*0, 5,52 5,73 4,0*0,,0,»,2 2 3 5,09 5,2 0,6*0,0 5,09 5,4 6,2*0, 5,09 5,37 5,4*0,0 5,09 5,02 -,4*0,0 5,09 5,00 -,8*0,2 85 Sr r 4,90 4,56-7,0*0, /,90 4»75-5,*0, 4,90 4,78-2,4*0, 4,90 4,64-5,3*0,2 4,90 4,79-2,2*0,2 37 25 25-0,9*0, 25 20-6,6*0, 25 205-5,6*0, 25 99-7,4*0, 5 4 59, *e 890 987 *0, 890 956 7,4*0 890 955 7,*0 890 938 5,4*0 890 949 6,6*0 2»0,2,2»2 60 C 5,7 55,3 7,0*0 5,7 52,6,6*0 5,7 52,9 2,2*0 5,7 50,9 -,6*0,0, f8,4 " r
Knerjviberend e Istpical ibratr F G H I Beräknat värde Uppmätt värde Avvikelse fa Beräknat värde Uppmätt värde Avvikelse f Beräknat värde Uppnatt värde Avvikelse c p Beräknat värde Uppmätt värde Avvikelse v / 5,40 5,77 6,8*0, 5,40 5, -5,5-0,0 5,40 6,2 200*0, 5,05 2,86-43-0,0 C. 84,0 2 44-0, 84,0 9,6 9,il 84,0 36 276*0, 84,0 59,8-29-0, 6,6 3 6 57 333 5,0-0,2 37 349 0*0, 37 364 5*0, 5 4-2 5,62 5,B4,8*0,0 5,36 5,6,6*0, 5,57 5,5,*0, 5,4 5,56 7*0, 5,09 5,54 8,8*0,0 5,09 5,9 2,0*0, 5,09 4,4-3*0, 3,04 3,6 5,9*0, 85 Sr 4,90 S?4 7,8*0 4,90 5,03 2,<si 4,90 4,87 -,6i,0,,0 25 206-4,2*0, 25 209-2,8*0, 25 75-9*0, JJ V& 690 606 0,8-0,0 Ö90 97 9,*0, 890 50 29*0,2 890 935 5*,0 6 C 5,7 55,3 4,*0,5 5,7 54,6 5,5*0,4 5,7 54,0 4,4*0,0
Tabell 4 Aktivitetsberende Istpkalibratr A Istpkalibratr B Beräknad aktivitet j j 57,5 483,7 59,4 279,4 Uppmätt aktivitet 525,2 489, 595,5 282,6 Avvikelse c *..,0 \. Beräknad aktivitet 54e,2 46,0! 40,7 296, Uppmätt aktivitet 562,5 47,3 47,4 302,2 Avvikelse 2,2,6 2, 20,4 02,7 203,8 02,6 i i»2-0, 23,4 96,9 27,8 99,20 2,! 2,4 82,08 49,88 30,82 83,59 50,20 3,07 0,6 0,6 0,8 78,42 52,84 32,95 80,50 54,39 33,7 2,7 2,9 2,3 ; 9,60 0,49 5,24,9 9,84,2 0,67,8 5,33.7,90. -0,6 20,7' 9,90 4,94 2,06 2,7 0,8 5,24 2,2 3,0 2,8 5,; 7, Medelvärde 0,9-0,4 Medelvärde 3,0 -,0 i 5,3 5,00-5,6 : 5,6a 5,63-0,8 ;,90 j,00 0,4428 : 0,536 j 0,0862 j 0,0293 0,020 \ 0,0060,78 0,95 0,483 0,46 0,0823 0,0279 0,05 0,0057-6,0-5,4-5,4-4,9-4,5-4,8-4,3-4,8 i 2,03,06 0,4737 0,643 0,0920 0,034 0,026 0,0063 2,00,05 0,4674 0,628 0,0932 0,0326 0,032 0,0067 -.5 -,4 -,3-0,9, 4,5 4,7 6,0 j i i l i 0,0020 0,009 -,8 Medelvärde.4,8 t 0,8 0,002 0,0035 Medelvärde 67,2 (x.2-2,4 - x) Detta värde användes ej vid beräkning av medelvärde ch variatin i avvikelsen eftersm den beräknade aktiviteten är mindre än den av fabrikanten uppgivna undre mätgränsen.
Tabell AI: t ivi tctsbrr.de Ictpkalibratr C Ictcrnkalibratr D t ivi tet Tipnätt nk t ivi te- [VT.!; t * Ltt *»A- L * v. \J Avvikel.? ; 527,5 " 474,5 399,0 284,9 205,4 00,7 8,49 50,85 3,42 9,99 0,29 5,4,98 530,5 475,0 400,8 286,0 207,0 00,7 82,00 5,29 3,55 20, 0,35 5,2 2,02 0,6 0,3 0,4 0,4 0,8 0,0 0,6 0,9 0,4 0,6 0,6,5 *9 52,5 488,4 387,6 276,8 99,5 03,7 88,0 49,40 29,37 9,42 0,59 5,29,93 54,2 488,8 390,5 279,5 200,6 05,5 83,33 49,25 30,07 9,92 0,86 5,33,99,3,i 0,7,0 0,5,8 5,3 0,3 2,4 2,6 2,5 0,6 5,3 Medelvärde 0,7 I 0,3! Medelvärde i 0,8,3 5,46,95,02 0,4558 0,58 0,0887 0,0302 0,02 0,0060 0,0020 5,20,84 0,97" 0,4300 0,490 0,0838 0,0285 0,06 0,0059 0,0020-4,8-5,6-5,7-5,5-5,7-5,5-5,6-4,2-3, 0,0 5,26,88,00 0,4428 0,556 0,0854 0,0290 0,09 0,0059 0,0020! 4,76,78 ;,98 0,48 ; 0,458 0,0796 0,0252 0,09 0,0067 0,007-0,4-5,4-9,6-7,0-5,0-6,7-3, 0,0 4,7 -,8 Medelvärde ji -4,5-,4 Medelvärde -7,6^ 3,0
Aktivitetsberende Tabell 6 IstTDkalibratr B Istpkalibratr P Beräknad aktivitet Uppmätt aktivitet Avvikelse Beräknad aktivitet Uppmätt aktivitet Avvikelse 532,6 470,0 402,9 287,6 207,3 99,75 80,7 5,34 3,72 20,8 0,9 5,09 2,00 5,52,97,03 0,460 0,596 0,0896 0,0305 0,022 0,006 0,0020 547,6 484, 420,5 303,4 22,9 08,4 88,3 56,4 34,98 22,03,23 5,67 2,24 2,8 3,0 4,4 5,4 7,0 8,6 9,9 9,4 0,0 9,2 0,3,4,7 Medelvärde 0,5-6,6 5,73 2,04,07 0,4700 0,606 0,0892 0,0299 0,02 0,0060 0,009 4,0 3,4 3,4 2, 0,6-0,4 -,8 -,3 -,0-5,3 Medelvärde 0,4-2, I 553,5 465,5 406,8 293,2 2,4 97,85 79,7 52,54 32,54 20,57 9,99 4,00 2,04 5,62 2,0,05 0,469 0,627 0,093 0,03 0,024 0,0062 0,002 58,9 498,6 436,5 34,0 226,4 08,7 88,03 57,87 36,03 22,85,2 5,5 2,24 5, 7, 7,3 7, 7,,,2 0,6,4,,3 0,4 9,7 Medelvärde 9,3 -,4 5,84 2,05,02 0,4487 0,540 0,0870 0,0290 0,003 0,0063 0,0020 3,8 2,3-3,0-4,4-5,3-4,7-6,5 6,6 0,6-5,2 Medelvärde -3,9-4»
Tabell 7 Aktivitetsbcrend Istpkalibratr G Istpkalibratr H Beräknad aktivitet Uppmätt aktivitet Avvikelse i> Beräknad aktivitet Uppnätt aktivitet Avvikelse $ 522,4 479, 595,2 282, 595,2 546,2 447,5 52,6 5,9 4,0 5,2 4,0 \ 205,4 252,8 4,4 0,7 82,28 2,7 9,52 0,8,0 : 98,80 79,94 0,8 82,42 2,9 5, 50,55 5,2 9,79 0,59 5,9,94 55,90 54,49 22,,57 5,82 2,20,0 0,8,7,5 2,0 2,9 5,85 52,05 20,57 0,09 5,05 2,02 55,48 55,57 2,57 0,87 5,55 2,8 5,2 4,2 5,9 7.7 5,6 7,6! Medelvärde> 2,4-0,5 Medelvärde 5,0 i,6 j L 5,56,9,0 \ 0,447 i 0,550 0,0870-0,0296 0,020 0,0060 0,0020 5,6?,02,05 0,465 0,65 0,0905 0,0509 0,028 0,0066 0,007 4,6 5,5 5,9 5,6 4, 4,0 ; 4»? 7, \ 9,7 f -4,0 (x 5,57,99,04 0,4646 0,6 0,0904 0,0508 0,025 0,0062 0,0020 5,5,97,06 0,4565 0,60 0,089 0,0505 0,024 0,0065 0,0022 -, -0,8,5 -,8-0,7 -,4-0,8 0,7,9 5,8 F Medelvärd* i 5,2 t,5 Medelvärde 0,5 -,6 x) Detta värde används ej vid beräkning av medelvärde ch variatin i avvikelsen eftersm den beräknade aktiviteten är mindre än den av fabrikanten uppgivna undre mätgränsen#
Tabell 8 Aktivitetsberende Istpkalibratr I Beräknad aktivitet,93,0 0,454 0,565 0,0878 0,0299 Uppmätt aktivitet 2,05,066 0,4675 0,597 0,0779 0,092 Avvikelse 4,4 5,5 3,6 2,0 -,3-2,4 Medelvärde -,47,4
Tabell 9 Placeringsberende Is tpkalibratr Avvikelse r ' från central placering Medelvärde Å 0,0 2,3 2,4 2, 2, 2,2 B 0,0 3,2 2,2 2,4 3,6 2,9 C 0,0 0,5 0,4 0,5 0,6 0,5 D 0,0 3,4 2,5 2,5 2,6 2,8 E 0,0,3 0,8 0,8,4, F 0,0 0,6 0,8 0,7 0,3 0,6 G 0,0 3,3 3,7 3,7 3,3 3,5 H 0,0 0,6,0,0 0,7 0,8 I 0,0 0,9 0,7,6,3,
Tabell 0 Stabilitet Istpkalibratr A B C D E P G H I Inkpplingstid tim. 0 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,07-0, ; 0, 0,2-0,02 0,50 0,02 0,7-0,04 2-0,02-0,26 0,05-0,02-0,9 0,40 0,9 0,02 0,08 5 0,2-0,55 0,00 0,2-0,2 0,9 0,04 0,02 0,9 4-0,0? -0,47-0,29 0,02 0,5 0,9 0,04 0,2 0,2 5 0,02 0,57 0,05 0,05-0,7 0,26 0,00 0,02 0,29 0 0,05-0,5-0,47-0,02-0,24 0,5 0,09 0,05-20 0,0 0,9 0,5 0,9 0,02 0,28 0,56 0,02,68
Tabell in CM in r-l? r-l H NN CM c in in V in CM N NN NN CM in CM CM CM CM? N CM 00 v r-l ^_ r-l NN NN CM N CM r-l v K\ in ih ir\? C f t in rvj V K\ Q N in v r-l N CM V NN e\i CM f»!! in CM in v r in H v NN 4 CM ^ c- m *3" KN UN ff\ NN rh NN v CM in CM ^ N v V NN V r-i CM V v UN CM 9 U 0> ra a P t 4» lt > / t /._j / i / n M / P«/ -p C/ ti / Pirl fe m M
- -»..-' i.-.'-., 5-7 -,.->:; + -, ;,,..-"- Fig. Tabell 2 Hadinuklid Expsitinsrat mr/h/nci 2 3 2 punktkälla 25 X, 02 «,i) <0,0 (<,i) < 0,0,0) 0,3 9 9TC B 5, 5 (<,i) 0,5 (<r,i) 0,5 k.0) 0,5 "4 6, 0 (5,6),3 (0,6).5 (, 6) 0,9 9 5sr 4 (4) (i) () 0, 5?Pe 25 (23) 3,5 (5,5) 3,5 (5, 5) 2,7 Värdena inm parentes gäller fr den istpkalibratr vilken är strålskyddad med 4 mxnss blyhölje.
Vlymsberende för 0 mits flaska enligt Spri specifikatin 52 20 Diagram ESSELTE 444
Vlymsberende för 20 ml:s flaska enligt Spri specifikatin 52 20 Diagram 2 < s ESSF'TE» 444
Vlymsberende f^r istpkalibratr A Diagram 2. 4 6 IB 20 ESSELTE 444
Vlymsberende för istpkalibratr 3 Dia«rram 4 7 6 4 5 2 t A 6 $ 0 2 4 6 8 20 i.. 3 4 5 6 ffil ESSELTE 44-4 2 5 4 5
. ' _ : ( : - - - ' : ' ' ' : : - : - ; ; ; Vlyiasberende för istpkalibratr C Diagram 5 t ar..... 6 : - : : 5 * i...... 3 2 " ^ _>, t : - - v HE> J D 2 4 6 8 20 i-. ( i V"......M 4 -- - X 7 - - - : *** k. t T. :.. : :. -: - i ; -.. t' ; : ii- '.'.':. :!: : : :. i.-:. 5.-;;-- r t > 0. é i : : '.' : -. ; ; ; { ; : Y r - ~~ ".- i.-:: : -:: ' - - : i [ *!...A..., "^ i fr t» '......- : :' ' r '". : t. : J 444 i f.. i j.. i -.! - t i i 4 : : : ; : : i^il. : r; ; ;; :... i... : :!.. S; : ' i r. r K JU :.. '. i :... :... I
Vlymsberen.de för istpkal i bratr P Diagram 6 7 6 5 4 3 2 2 4 6 8 0 2 4 6 3 20 al ESSELTE» 444
Vlymsberende fr istcpkalir.ratr F Diagram 7 8 0 2 4 6 8 20 5 B! ESSELTE» { 444
Vlymsberende för istpkalibratr P Diagram 8 6 a i:3d 32 4 ié 8 20 5 6 7 8 9 0 ESSELTE» 444 t :_..:_ ^: J
Vlymsberende för istpkal:!brasr G Diagram 9 8 0 2 4 Ifc 6 20 ESSELTE r-ri 444!'; :.: :
Vlymsberende fr istpkalibratr H Diagram 0 6 8 : 0 2 4 6 8 20 =SSELTE# 444
i Vlyiasberende för istpkalibratr I Diagram 7 6 5 4 3 2 0 2 4 6 8 0 2 4 6 8 20 5 4 3 2 Z 3. -. < 5 6 7 8 9 0 al [ ' \ < r