FLODPÄRLMUSSLAN I GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN 1934 MATS O G ERIKSSON, LENNART HENRIKSON och HANS G OSCARSON Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet Box 250 59, 400 31 GÖTEBORG
FÖRORD Denna rapport är resultat av en inventering utförd under sommaren 1984. Arbetet är utfört på uppdrag av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Författarna, som under utredningens gång var anställda vid Zoologiska institutionen vid Göteborgs universitet, är ensamma ansvariga för utredningens innehåll samt de värderingar och åsikter som framförs i denna. Utredningen är en del i ett större arbete om flodpärlmusslans utbredning, och motsvarande arbeten har redan genomförts eller kommer att genomföras i grannlänen. Hans Oscarson
SAMMANFATTNING AV FLODPÄRLMUSSLAN I GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN 1984 Mats 0 G Eriksson, Lennart Henriksson och Hans G Oscarson Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet Under augusti och september 1984 kontrollerades flodpärlmusslebeståndet på 16 tidigare kända lokaler i Göteborgs och Bohus län. På 9 av de 16 lokalerna påträffades inga musslor. Där musslor förekom, observerades under söktiden (30 minuter) fem eller färre musslor på tre av lokalerna, 20-100 musslor på tre lokaler. Ingen av lokalerna uppvisade mer än 100 musslor per söktid. Samtliga påträffade musslor var längre än 5 cm. Endast på en lokal, Blomsholmsbäcken, kan utslagningen av flodpärlmusslebeståndet härledas till andra orsaker än försurning. Mätningar av vattenkvaliteten visar att vinter-ph var signifikant lägre på lokaler där musslor idag saknas än på lokaler där musslor fortfarande finns kvar. En omfattande utslagning av flodpärlmusslebestånden på tidigare kända lokaler har även påvisats i andra västsvenska län som Älvsborgs och Hallands län. Även här är sannolikt försurningen en viktig orsak. Kalkning kan vara ett sätt att bibehålla en bra vattenkvalitet för flodpärlmusslorna, men preliminära undersökningsresultat tyder på att musslorna kan påverkas negativt av kalkning. Studier av flodpärlmusslans reaktion på olika kalkningsåtgärder, och om en återinplantering av utslagna musselbestånd är möjlig, pågår för närvarande i bl.a. Bohuslän.
1 INLEDNING Flodpärlmusslebäckarna i Bohuslän är inte lika kända som de halländska vattendragen. I minst ett par hundra år har det fiskats flodpärlmusslor i de halländska åarna i jakt på de sällsynta, men värdefulla pärlorna. Redan år 1761 beskrev Fischerström pärlfisket i flera halländska åar som lönande i vissa fall. Det intensiva pärlfisket decimerade bestånden och 1949 förbjöds pärlfisket i Halland. Flodpärlmusslan är såväl kulturhistoriskt som biologiskt sett en intressant djurart. Det är dock inte bara pärlfiske utan en rad andra mänskliga aktiviteter som påverkar flodpärlmusslorna negativt. Avloppsutsläpp, rensning och försurning kan tas som exempel. De mänskliga aktiviteterna har lett till omfattande minskningar av musselbestånden i stora delar av Sverige och andra länder. Mot denna bakgrund gav länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län oss i uppdrag att under 1984 kontrollera tidigare kända flodpärlmusslelokaler i länet för att få en beskrivning av den aktuella förekomsten. FLODPÄRLMUSSLANS BIOLOGI Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera (L.)) förekommer över stora delar av norra halvklotet och är spridd över hela Sverige. Den har fått såväl sitt svenska som latinska namn av sin förmåga att bilda pärlor. Pärlor bildas av att t.ex. sandkorn inkapslas av s.k. pärlemor för att skydda inre organ mot skador. Många musslor innehåller pärlor, men endast någon på tusentals musslor är jämnt formad och pärlemorglänsande och alltså värdefull för människan.
2 Flodpärlmusslan kan bli stor, upp till 15 cm lång och 7 cm hög. Den är mörk, nästan svart med ofta anfrätt umbio (se omslaget). Den lever i näringsfattiga vattendrag på grus eller stenbotten, där den sitter nedgrävd med framändan till ca två tredjedelar av sin längd (Fig. 1) och håller sig fast med hjälp av en s.k. fot. Den kan förflytta sig om botten består av grus och små stenar. Födan består av mikroskopiska partiklar som förs in med andningsvattnet i bakändan och filtreras av inne i musslan. Fortplantningen är komplicerad och fascinerande. Hanen släpper ut spermier i vattnet och dessa tas in med andningsvattnet av honan och äggen befruktas. Äggen utvecklas till mycket små s.k. glochidielarver (Fig. 2), vilka stöts ut i vattnet där de förs med strömmen tills de når en fisk. Glochidielarverna fäster sig på fiskens gälar och lever där som parasiter en tid och utvecklas till små musslor. De småmusslor som hamnar på en lämplig botten överlever och tillväxer långsamt. En mussla av 5 cm längd är ungefär 10 år gammal medan de största exemplaren anses bli över hundra år. METODIK Lokaluppgifter Uppgifter om förekomst av flodpärlmusslor har främst erhållits från museer, fiskenämnden i Göteborgs och Bohus län och privatpersoner. I de allra flesta fall har lokalangivelserna varit mycket noggranna. När osäkerhet rått om exakta platsen för musslorna har flera avsnitt av vattendraget kontrollerats. I ett fall bar två lokaler från samma vattendrag rapporterats. Dessa har behandlats som samma lokal eftersom vattenkvaliteten på de olika platserna varit densamma. Samtliga kontrollerade lokaler är typiska biotoper för flodpärlmusslor, dvs. bottensubstratet utgörs av grus och sten och vattenhastigheten är således relativt hög.
3 Enligt överenskommelse med länsstyrelsen ges i denna rapport inga detaljerade lokaluppgifter för att inte locka till förnyat pärlfiske. Inventeringsmetod Lokalerna genomsöktes vid lågvatten i augusti och september 1984 med hjälp av vattenkikare under 30 minuter. Ett par av lokalerna kontrollerades redan under 1980 i samband med en likartad undersökning i Älvsborgs län. Samtliga redovisade lokaler var inte djupare än att hela botten kunde kontrolleras av en vadande person. Om inga musslor observerats under 30 minuters sökande anges detta i denna rapport som att musslor saknas. Det finns naturligtvis en viss möjlighet att förekomst av t.ex. mycket små musslor förbisetts, eller att musslor kan förekomma i andra delar av vattendraget. På varje lokal togs vattenprov i samband med kontrollen. Ytterligare vattenprov togs under januari 1985 för att bättre kunna belysa försurningssituationen. Vattenproven analyserades med avseende på ph, alkalinitet, konduktivitet, färg och kalcium + magnesium enligt standardiserade metoder. Vid den statistiska utvärderingen har t-test (one-tailed) och chi-square test (se Siegel 1956) utnyttjats. RESULTAT Flodpärlmusslor konstaterades på 7 och saknades på 9 av de 16 kontrollerade lokalerna (Fig. 3). Där musslor förekom observerades under 30 minuters söktid fem eller färre musslor på tre lokaler, 20-100 musslor på tre lokaler (Tab. 1). Samtliga påträffade musslor var längre än fem centimeter. I bilagan redovisas resultaten av de fysikalisk-kemiska mätningarna. Vid jämförelser mellan lokaler med och utan musslor, kunde inget statistiskt belägg erhållas för att lokalerna skiljer sig åt beträffande ph, alkalinitet, hårdhet eller färg. Om å andra sidan materialet behandlas så att ej kalkade bäckar tas med i gruppen utan musslor, blir skillnaden i ph mellan de bägge lokaltyperna med musslor och utan musslor signifikant (p<0,05).
Figur 3. Förekomst av flodpärlmusslor 1984 på tidigare kända lokaler i Göteborgs och bohus län. 4
5 Tabell 1. Antal funna musslor per 30 minuters söktid i de undersökta bäckarna Vattendrag Kommun Musslor Blomsholmsbäcken Strömstad 0 Ejgstån - - 1 Hämmensån - - >20 Kynne älv Tanum 0 Aröd å Uddevalla 1 Tjöstelserödsån - - 0 Rördalsån Stenungsund 0 Solbergaån Kungälv 0 Lärjeån Göteborg >20 Mölndalsån Härryda 1 Agntjärnsbäcken Härryda 0 Vadbäcken Härryda 0 Nordån Mölndal 0 Storån Härryda 10 Gisslebäcken Härryda 0 Enningdalsälven (Norge) >20 DISKUSSION Orsaker till flodpärlmusslepopulationernas tillbakagång Kontrollen under 1984 av tidigare kända flodpärlmusslelokaler i Bohuslän visar alltså att dessa saknas på 56 procent av lokalerna. Vidare konstaterades en låg individtäthet i flertalet musselförande vattendrag. Avsaknaden av små musslor kan tyda på att reproduktionen avstannat. Minskning av flodpärlmusslepopulationer och avsaknaden av små individer har noterats på flera håll. I södra Sverige har Björk(1962), Persson (1981) och Eriksson m.fl. (1982a, 1982b, 1985) och i Norrbotten har Hendelberg (1960) och Eriksson & Henrikson (1983) rapporterat minskningar. Förhållandena är likartade i Finland (Brander 1957), Västtyskland (Bauer m.fl. 1980), Storbritannien (Young & Williams 1983) och i USA (Roberts 1983). Orsakerna till denna storskaliga nedgång av flodpärlmusslepopulationerna är flera, men endast i ett fåtal fall, bl.a. ett giftutsläpp i Blomsholmsbäcken i Bohuslän, har utslagningen med säkerhet kunnat förklaras. Björk (1962) menar emellertid att tillbakagången kan kopplas samman med mänskliga aktiviteter, vilket också indikeras i andra undersökningar.
6 Bauer (1980) anser att höga fosfat-, kalciumhalter och högt ph i vattnet liksom krom i sedimenten är orsak till minskning av sydtyska musselbestånd. Det rör sig då om så höga koncentrationer att de knappast är aktuella i Göteborgs och Bohus läns vattendrag. Bauer diskuterar också förändring av biotopen som en viktig orsak. Rensning, reglering och liknande samt eutrofiering kan leda till så omfattande förändringar av bottensubstratet att det blir olämpligt för flodpärlmusslorna. Ett intensivt pärlfiske, där samtliga större musslor dödas, leder naturligtvis till en minskning av populationen. Fischerström skrev 1761 om några halländska åar: Alla dessa hade ett vackert förråd af Pärle-muslor; men igenom olofligt fiskande äro de nu merendels utödde. Speciellt allvarligt är pärlfisket om även de allra minsta, ännu ej könsmogna, musslorna öppnas. Flodpärlmusslan blir könsmogen vid en storlek av 6.5-7 cm (Young & Williams 1983), vilket motsvarar en ålder av 12-14 år (Hendelberg 1960). En fullständig utrotning av populationen genom pärlfiske är dock mindre trolig, eftersom de allra minsta individerna knappast kan upptäckas. En utglesning av populationen kan dock leda till att annan påverkan får större genomslagskraft. Flodpärlmusslebestånden återhämtar sig om fisket upphör. Nämnas kan att pärlfiskare i Skottland lämnade 12-15 år mellan utnyttjandet för att på så sätt ge möjlighet till återhämtning (Young & Williams 1983). När det gäller flodpärlmusslelokalerna i Bohuslän har vi endast i ett fall (Blomsholmsbäcken) kunnat finna någon direkt påverkan genom t ex giftutsläpp (pentaklorfenol) som kan förklara att musslorna försvunnit. Det är heller inte troligt att olagligt pärlfiske skulle vara orsaken. Den mest troliga förklaringen är därför försurning av vattendragen.
7 Musslor anses generellt påverkas negativt av försurning (t.ex. Ökland 1980) och flodpärlmusslan är speciellt utsatt, eftersom den lever i de näringsfattiga vattendrag som har en liten motståndskraft mot försurning. Problemet med försurning är att den i vissa fall kan vara svår att påvisa, eftersom t.ex. ph varierar kraftigt under året, vilket försvårar tolkningen av enstaka mätningar. För att få en någorlunda god uppfattning om försurningssituationen analyserades därför vattenprov från de bohuslänska vattendragen under vintern, Om hänsyn togs till att vissa lokaler nyligen kalkats, och att avsaknaden av musslor i Blomsholmsbäcken beror på andra orsaker än försurning, visade det sig att ph-värdena på vintern genomgående var lägre på de lokaler där musslorna försvunnit än där de finns kvar (Fig. 4). Detta indikerar att försurningen med stor sannolikhet är en av orsakerna till att flodpärlmusslorna minskat så kraftigt i Bohuslän. Förhållandena är likartade i såväl Älvsborgs som Kallands län (Eriksson m.fl. 1982b, 1986). Summerar men erfarenheterna från kontroller i de tre västsvenska länen (Fig. 5) får man ytterligare indicier på försurningens roll.
8 Försurning är ett vitt begrepp, vilket innefattar en rad förändringar av vattenkvalitet och växt- och djurliv, och det är idag omöjligt att säga vilken faktor i försurningsprocessen som är av störst betydelse för flodpärlmusslorna. Man kan förvänta sig en direkt giftverkan av t ex ph eller aluminium på något stadium i livscykeln eller en indirekt påverkan på reproduktionen. Detta senare kan inträffa om värddjuren under det parasitiska larvstadiet slås ut. De aktuella värddjuren är i första hand öring och elritsa, varav den sistnämnda är mycket känslig mot försurning och anses drabbas redan vid ph-värden runt 5.5. Det är vidare tänkbart att flodpärlmusslornas föda, dvs. mikroorganismer och delvis nedbrutna växtdelar, kan vara av sämre kvalitet i försurade vattendrag och därför vara av betydelse för tillbakagången. Någon förklaring till den generella avsaknaden av små individer är svår att ge eftersom förhållandena är desamma i alla typer av vatten. Man kan inte utesluta att detta är ett naturligt förhållande. Eftersom flodpärlmusslan är så långlivad behöver den sannolikt inte fortplanta sig varje år för att ändå kunna fortleva. Åtgärder för att bevara flodpärlmusslan Äldre uppgifter säger att flodpärlmusslan kräver mycket rent vatten med låg kalkhalt och grus- och stenbotten. Vår erfarenhet är att dessa påståenden är alltför kategoriska, vilket ändå innebär att flodpärlmusslan påverkas av många mänskliga aktiviteter. Det är därför angeläget att skydda de biotoper som än idag hyser musslor genom att t.ex. förhindra eller begränsa eutrofiering, rensning o.dyl. samt direkta avloppsutsläpp. När det gäller försurning är kalkning idag enda nöjligheten i väntan på verkningsfulla minskningar av det sura nedfallet. Mot kalkning talar det gamla påståendet att flodpärlmusslorna inte klarar höga kalkhalter. Björk (1962) anser dock att kalkhalten inte är av avgörande betydelse för förekomsten. Kalkningens effekter på musslorna studeras för närvarande i två vattendrag i Älvsborgs respektive Hallands län. Resultaten från Älvsborgs län visar att två år efter kalkning av uppströms liggande sjöar har flodpärlmussletätheten halverats (Eriksson m.fl. opupl.). En drastisk minskning har alltså ägt rum i anslutning till kalkningen, men det är ännu omöjligt att bevisa att just kalkningen, och inte någon annan faktor, är orsaken. (Den halländska ån har ännu ej kontrollerats efter kalkning). Det kan nämnas att flera av lokalerna i Bohuslän med förekomst av flodpärlmusslor är kalkade, men i dessa fall vet vi inget om tätheten före kalkningen och kan alltså inte säga något om kalkningens effekt. Flertalet av de lokaler i Bohuslän där musslor konstaterats uppvisade mycket glesa bestånd. I dessa kan man tänka sig att tätheten är alltför låg för att utsläppta spermier skall nå sina mottagare. Young & Williams (1983) har emellertid visat att reproduktionen fungerar tillfredsställande även i glesa populationer, vilket gör att populationer som påverkats kan återhämta sig om påverkan elimineras. I de vattendrag där flodpärlmusslorna helt försvunnit kan en naturlig återinvandring ske, om än mycket långsamt. Inplantering är en tänkbar åtgärd, som bl.a. prövats i tre halländ-
9 ska åar år 1950 (Wirdheim 1979). Resultaten av dessa försök har vi inte kunnat kontrollera eftersom uppgifter om exakta lokaler inte kunnat erhållas. Under innevarande år kommer vi, med stöd från statens naturvårdsverk, att starta ett mindre projekt där inplantering av flodpärlmusslor i kalkade vattendrag skall prövas och studeras. Två av de vattendrag som skall besättas med flodpärlmussla ligger i Bohuslän. Några vattendrag i Göteborgs och Bohus län avvattnas till andra län där flodpärlmusslor förekommer, dvs. ingrepp i dessa vatten ger effekter utanför länsgränserna. Göteborgs och Bohus län har på så sätt ett ansvar för kvarvarande flodpärlmusslebestånd även utanför den egna länsgränsen. LITTERATUR BAUER, G. 1983. Age structure, age specific mortality rates and population trend of the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) in north Bavaria. Arch. hydrobiol. 98: 523-532. BAUER, G., SCHRIMPFF, E., THOMAS, W. & HERRMANN, R. 1980. Zusamrnenhänge zwischen dem Bestandsrückgang der Flussperl muschel (Margaritifera margaritifera) im Fichtelgebirge und der Gewässerbelastung. -Arch. Hydrobiol. 88: 505-513. BJÖRK, S. 1962. Investigations on Margaritifera margaritifera and Unio crassus. Acta Limnologica 4: 1-109. BRANDER, T. 1957. Aktuelles über die Flussperlmuschel, Margaritana margaritifera (L.), in Finnland. - Acta Soc. Fauna Flora fenn. 74: 1-29. ERIKSSON, M.O.G,, HENRIKSON, L. & OSCARSON, H.G. 1982a. Försurningen hot mot flodpärlmusslan. - Sveriges natur 73:16-19. ERIKSSON, M.O.G., HENRIKSON, L. & OSCARSON, H.G. 1982b. Flodpärlmusslan iälvsborgs län - kunskapsläget 1982. - Rapport till länsstyrelsen i Älvsborgs län, 7p. ERIKSSON, M.O.G., HENRIKSON, L. & OSCARSON, H.G. 1985. Flodpärlmusslan i Halland. - Länsstyrelsen i Hallands län, meddelande 1985:13. ERIKSSON, M.O.G. & HENRIKSON, L. 1983. Om flodpärlmusslan i Norrbottens län. - Norrbottens Natur 39: 16-21. FISCHERSTRÖM; J. 1761. Anmärkningar om södra Halland. - Kong!. Vet. Acad. Handl. 1761, 2. QUART. HENDELBERG, J. 1960. The freshwater pearl mussel, Margaritifera margaritifera (L.). - Rep. Inst. Freshw. Res., Drottningholm 41149-171.
10 PERSSON, R. 1981. Flodpärlmusslan i Blekinge. - Aquannalen 16:13-20. ROBERTS, R. J. 1983. Saving the freshwater mussel. - Nature 302: 13. SIEGEL, S. 1956. Non-parametric statistisc for the behavorial sciences. McGraw- Hill Kogakusha, Ltd., Tokyo. WIRDHEIM, A. 1979. Flodpärlmusslan - eftertraktad och gåtfull. - Hallands natur 43: 25 27. YOUNG, M. & WILLIAMS, J. 1983. The status and conservation of the freshwater pearl mussel Margaritifera margaritifera Linn. in Great Britain. - Biol. Cons. 25: 35-52. ÖKLAND, K.A. 1980. Mussel and crustaceans: Studies of 1000 lakes in Norway. - Proc. Int. conf. impact acid precip., Norway 1980, SNSF-project, p.: 324-325.
Bilaga 1. Fysikalisk-kemiska data från flodpärlmusslelokaler i Bohuslän. Provtagningar i augusti/september 1980/82/84 (sommar) och januari (vinter) 1982. Lokal ph-lab Alkalinitet Konduktivitet Färg Ca+ Mg mekv/1 ms/m mg Pt/l mg/l sommar vinter sommar vinter sommar vinter sommar vinter sommar vinter 1 6,8 6,5 0,11 0,08-6,5 18 15 6,8 6,5 2 7,1 7,0 0,44 2,00 15,0 41,0 50 15 13,2 45 3 6,7 5,6 0,45 0,01 16,0 4,9 59 32 13,2 4,9 4 7,2 6,5 0,07 0,06 6,1 5,9 25 40 5,2 5,7 5 6,8 6,3-0,09 8,4 6,6-15 10,3 8,5 6 7,1 7,0 0,14 0,14 9,6 9,8 10 35 8,9 10,0 7 6,5 5,8 - <0,01 7,5 5,4-6 6,7 3,2 8 6,8 4,8 0,38 0-5,2 49 21 5,2 10,6 9 7,1 6,7-0,09 13,6 7,9-13 13,5 9,5 10 6,6 6,1 0,09 0,08 9,5 9,4 25 20 7,5 8,3 11 6,4 6,7 0,06 0,37 11,5 18,5 80 60 7,8 17,0 12 4,6 0 7,3 52 5,3 13 4,7 0 6,3 12 5,8 14 6,3 5,8-0,02 8,0 5,9-40 6,8 6,6 15 6,8 6,1 0,18 0,06 13,0 6,9 40 19 11,2 7,2 16 5,9 0,01 4,5 19 4,9
NATURINVENTERINGAR UTGIVNA PUBLIKATIONER I DENNA SERIE Pris kronor 1974:1 Carlberg, Sonja 1973,74 Översiktlig inventering av Slut vegetationen vid Sundsby säteri 1975:1 Arvidsson, Lars 1973 Vegetationsstudier kring Nordre älv Slut 1976:1 Olsson, Gunilla 1976 Stigfjorden - Natur och landskap 30 1976:2 Bergqvist, Anders 1975 Gullmarsfjorden - en samman- 15 ställning av marina naturvärden 1976:3 Hartelius, Ragnar 1974 Nord Långö - Floristisk 15 inventering samt skötselsynpunkter 1976:4 Ramqvist, Kristina 1975 Naturvårdsinventering av Jörlanda- 30 och Anråseån i Stenungsunds kommun 1976:5 Florén, Anders 1975 Vegetationsinventering över del av Slut Öckerö kommun och Styrsöarkipelagen i Göteborgs kommun 1976:6 Sveriges meteoro- 1976 Klimatet i Göteborgs och Bohus län Slut logiska och hydrologisk institut 1976:7 Olsson, Gunilla 1975 Sannäsfjorden och omgivande 30 landområden i Tanums kommun - en naturinventering 1976:8 Andersson, Lennart 1975 Översiktlig naturvårdsinventering 15 15 av Hjärterön, Korsön m.fl. öar i Tanums kommun 1976:9 Olsson, Lennart 1975 Storehamnsområdet i Orusts kommun 30 - en översiktlig naturinventering 1976:10 Olsson, Lennart 1975 Ertseröd i Tanums kommun 30 - en översiktlig naturinventering 1976:11 Olin, Roland 1975 Strömmarna, Snäckedjupet i Orusts Slut och Lysekils kommuner - en naturinventering 1976:12 Hansson, Hans G 1975 Kosterrännan och de grundare 15 vattenområdena inom Strömstads kommun
Pris kronor 1977:1 Olsson, Lennart 1975 Galtö, Kragenäs, Resö, Bissen 30 och Store Snart i Tanums kommun. En naturvårdsinventering 1977:2 Olsson, Lennart 1975 Islandsberg - Ösö i Lysekils kommun 30 - en naturinventering 1977:3 Olin, Roland 1975 Bassholmen i Uddevalla kommun 30 - en översiktlig naturinventering 1977:4 Carlberg, Sonja 1975 Stora Hasselön i Uddevalla kommun 20 - en översiktlig naturinventering 1977:5 Hallberg, Hans 1968 Natur och växtlighet på Trossö Slut Kalvö och Lindö i Tanums kommun 1977:6 Härkönen, Tero 1977 Sälinventering i Kosterområdet i 30 Strömstads kommun 1977:7 Rydberg, Hans 1976 Naturreservatet Svanvik, Orusts 30 kommun. En naturinventering 1977:8 Olin, Roland 1977 Kvistrum i Munkedals kommun en 15 naturinventering 1977:9 Sundevall, Sven Erik 1976 Tjärnöarkipelagen. Del I Geologi 30* 1978:1 Olsson, Lennart 1975 Pinnö och Musö. Vegetation och 30 landskap 1978:2 Gillner, Vilhelm 1964 Vegetation och flora på Stora och 15 Lilla Härmanö 1978:3 Carlberg, Sonja 1977 Vegetationsbeskrivning i Håle 15 kile - Germunnerödsvatten i södra Sotenäs kommun 1978:4 Ekberg, Lars 1964 Klåverön i Kungälvs kommun 15 Hillefors, Åke - naturvårdsinventering Gillner, Vilhelm 1978:5 Andersson, Lennart 1977 Tjärnöarkipelagen. Del II Vegeta- 30* Arvidsson, Lars tion 1978:6 Afzelius, Lars 1977 Tjärnöarkipelagen. Del III Marin 30* fauna 1978:7 Hallingbäck, Tomas 1977 Torödsmossen. En mossemyr i norra 15 Bohuslän 1979:1 Fransén, Sven 1978 Gåsö, Vegetationsbeskrivning 20
Pris kronor 1979:2 Andersson, Lennart 1978 Björnshuvudet, inventeringssamman- 25 ställning med förslag till skötselplan 1980:1 Härkönen, Tero 1979 Kosterområdets knubbsälar. Del 1-30 populationsstorlek, födoval och inverkan på fiskbeståndets storlek. Del 2 tabellbilaga 1980:2 Andersson, Lennart 1978/79 Kosteröarna - inventeringssamman- Slut ställning jämte förslag till skötselplan 1980:3 Gustavsson, Lena 1974 Kynnefjäll. Del I. Vegetationsbeskrivning 1980:4 Molau, Anna-Karin 1978 Kynnefjäll. Del III ** Sollerhed, Maria 1980:5 Åhlund, Matti 1978 Kynnefjäll. Del II. Fåglar - en ** inventeringssammanställning 1980:6 Åhlund, Matti 1979 Förändringar i häckfågelfaunan på ett 20 antal fredade och ej fredade öar i Bohuslän mellan 1966 och 1979 1980:7 Ivarsson, Grim 1977 Inventering av fågelfaunan inom Tjärnöarkipelagen. Utgivningen fördröjd 1980:8 Sahlin, Enar 1975 Storåns dalgång. Naturvårds- 30 inventering samt förslag till skötselplan 1981:1 Carlsson, Dick 1978 Gullmarsfjorden med omgivande *** landskap - Del 1 Geologi 1981:2 Olsson, Lennart 1978 Gullmarsfjorden med omgivande *** landskap - Del 2 Vegetation 1983:1 Hallingbäck, Thomas 1982 Vättlefjäll. Floran och det 50 Eriksson, Mats O G högre djurlivet 1983:2 Härkönen, Tero 1981 Bottenfaunan i området 35 Råssö-Sannäsfjorden 1983:3 Tamulénas, John 1977 Svarttjärn - En fågelsjö i 15 storstad 1983:4 Hallingbäck, Thomas 1980 Skyddsvärda myrar i Göteborgs 40 Götmark, Frank och Bohus län Uddén, Jan Åhlund, Matti
Pris kronor 1983:5 Hillefors, Åke m.fl. 1981 Fjord- och sprickdalslandskapet 45 i mellersta Bohuslän 1984:1 Uddén, J Sjöfågeldöden och oljan på Bohus- 20 Åhlund, M kusten nyåret 1981 1984:2 Molau Bredfjället väktorområdet 30 1985:1 Länsstyrelsen Gullmarsfjorden 60 Förstudier till kontrollprogram Provtagningsresultat 1979/80-1982/83 1985:2 Länsstyrelsen Gullarsfjorden 30 Kontrollprogram och vårdåtgärder Budgetåren 1983/84 och 1984/85 1985:3 Matti Åhlund, Häckfågelfaunan på Ingemar Åhlund, betade havsstrandängar Bertil Berntsson i Bohuslän 1983 1986:1 Thomas Appelqvist, Inventering av ädellövskog Katrina Envall Partille kommun * Pris vid samtidigt köp av del 1-3: 60 kr. ** Del 1-3 säljes endast tillsammans: 60 kr. *** Del 1-2 säljes endast tillsammans: 60 kr. Vid beställningar över 100 kronor lämnas 25 % rabatt på överstigande belopp. IN/6