2010-06-30 TILL VERKSAMHETSCHEF SKOLA En arbetsgrupp med representanter från Skola/utbildning, Lokalförsörjningskontoret och Kommunledningskansliet har förnyat och förändrat Borås Stads rekommendationer vid nybyggnad av skollokaler. Lokalprogrammet är tänkt att vara en vägvisare i tidiga skeden av verkliga nybyggnadsplaner. Lokalprogram 2010 Utformning av skollokaler godkändes i Lokalförsörjningsnämnden den 18 maj 2010.
Våren 2009 tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att förnya och förändra det befintliga lokalprogrammets rekommendationer vid nybyggnation av skolor i Borås Stad. Arbetsgruppen bestod av representanter från Skola/utbildning, Lokalförsörjningskontoret och Kommunledningskansliet. Skolans undervisning har förändrats mycket under de senaste 10 åren. Bland annat har användandet av digitala hjälpmedel i den dagliga undervisningen tydligt förändrats. Vad som tidigare anlades till specifik undervisning och särskilda salar kan med dagens teknik förläggas till de vanliga klassrummen. Därför ses det som självklart att lokalerna i framtiden utformas så att de inte kommer utgöra några hinder för den tekniska utvecklingen och användandet av tekniska hjälpmedel i undervisningen. Specifika undervisningssalar såsom slöjd-, hemkunskap-, labb- och musiksalar kräver kostsamma installationer och anpassningar och kan beroende på skolans storlek även stå ledigt många timmar per vecka. Problemet är att hitta en bra nivå mellan kostnad för lokalen, pedagogiken och nyttjandegraden. Därför bör det från fall till fall undersökas om alternativ finns och eventuellt samnyttjande kan genomföras i stadsdelen. Lokaleffektivitet innebär att lokalerna utnyttjas i både tid och rum på ett effektivt sätt utan att kvalitén i den primära verksamheten försämras. Avgörande för en hög lokaleffektivitet är att schemaläggningen för verksamheten utgår från att lokalerna ska bli fullt utnyttjade under dagen och att enskilda intressenters skäl för schemans utseende bortses. Ett förändrat arbetssätt för pedagoger kräver mer fasta arbetsplatser där förberedelser och arbetsuppgifter utanför själva undervisningen kan göras. I anslutning till dessa bör även finnas tillgång till konferens-/grupprum där 10-20 personer kan samlas. Hur många konferens- /grupprum som behövs beror helt på storleken av skolan. Samtidigt som yta för pedagogernas arbetsplatser tillkommer minskar behovet av stora personalrum då dessa utrymmen i många fall inte används frekvent. Gymnastikhallen bör planeras utifrån hur stor skolan blir och den undervisning som bedrivs samt för vilka årskurser som ska vara där. En mindre skola får svårt att fullt belägga en gymnastikhall varför det från fall till fall bör undersökas alternativa lösningar. Samtidigt bör allmänhetens behov undersökas eftersom många idrottshallar kan hyras ut kvällstid. Där planer för nybyggnad finns bör intresset utredas för om en fullskalig hall även kan bli fullbelagd av idrottsföreningar på kvällstid. Vilken typ av skolrestaurang som behövs beror dels på stadens strategi vad gäller centralkökstillagning och dels storleken på skolan. Den ytmässiga skillnaden på ett självförsörjande tillagningskök kontra ett mottagningskök är förhållandevis liten eftersom kyl- /frysrum och utrymme för viss beredning behövs i båda fallen. Däremot skiljer det stort i vilka maskiner som behövs i köket. Slutsatsen är att utformningen av köket är avgörande i mängden yta som behövs samtidigt som det påverkar effektiviteten i kökets logistik. Hur serveringen schemaläggs påverkar stort behovet av yta i restaurangen. Men som bespisningen organiseras i dagsläget behövs utrymme att servera många personer under en väldigt begränsad tid. Fritidsverksamheten är väl utbredd i dagsläget och hemvisternas placering är avgörande för hur mycket area som behövs för den. Placeringen skulle även kunna lösa problemet med att skolans lokaler används för lite per dag. Ligger hemvisten i centrum av byggnaden kan klassoch grupprum användas även efter lektionstid.
Elevhälsan har idag ett annorlunda uppdrag och arbetar på ett annat sätt än tidigare. Alla funktioner behöver få plats på ett ställe vilket kräver mer utrymme än tidigare. Kommunikationsytor(korridorer och trapphus), teknikutrymmen och elevutrymmen(uppehållsrum) exkluderas i areaberäkningen. Dessa kan uppgå till ca 20 % av totalarean. Skolans utformning avgör hur stora dessa ytor blir men rekommendationen är att förekomsten av kommunikationsytor bör minimeras. Lokalprogrammet är tänkt att vara en vägvisare i tidiga skeden av verkliga nybyggnadsplaner. Den tilltänkta tomtens utseende i det verkliga fallet kommer vara avgörande för hur skolans planlösning utformas och kommer även påverka många delars area. Därför görs planen generell och hänvisar i vissa funktioner till vidare utredning från fall till fall. Ytorna i detta lokalprogram är av typen Bruksarea(BRA) vilket innebär det utrymme som är sammanhängande innanför ytterväggarna och som inte räknas bort enligt svensk standard. Byggnadens totalarea(bta) blir kalkylmässigt ca 10% större är Bruksarean. Exempelritning
Lokalprogram Skola F - 6 1 Parallell Kat Normalprogram Antal elever Förskoleklass 25 År 1 25 År 2 25 År 3 25 År 4 30 År 5 30 År 6 30 Summa 190 Maxkapacitet för lokalerna A Rumstyp Antal Area m² Summa m² Klassrum 7 60 420 Grupprum 7 15 105 Hemvist för Fritids 2 60 120 Hemvist läggas i centrum Spelrum, ansl till hemvist 1 30 30 Textilslöjd/ musiksal 1 75 75 Trä- och metallslöjd 1 105 105 I särskilda fall vara med Summa A 855 B Matsal 1 130 130 Mottagningskök 1 110 110 Förråd läromedel 1 15 15 Förråd slöjd 2 15 30 Förråd uthyrning 1 10 10 Bibliotek 1 60 60 Summa B 355 E Skolenhetschef/ administration 2 10 20 Personalrum/kapprum, wc 1 40 40 Arbetsrum, Konferens 1 90 90 Elevhälsa 1 40 40 Vaktmästare/ lokalvård förråd 1 30 30 Kopieringsrum 1 20 20 Elev wc 1 20 20 20pers/wc Summa E 260 G Gymnastiksal 1 216 216 12*18m Omkl.rum, biutrymmen 2 75 150 Lärarrum gymnastik 1 12 12 Summa G 378 Summa Totalt 1848
Lokalprogram Skola F - 9 2 Parallell Kat Normalprogram Antal elever Förskoleklass 50 År 1 50 År 2 50 År 3 50 År 4 60 År 5 60 År 6 60 År 7 60 År 8 60 År 9 60 Summa 560 Maxkapacitet för lokalerna A Rumstyp Antal Area m² Summa m² Klassrum 20 60 1200 Grupprum 20 15 300 Hemvist, Fritids 4 60 240 Musiksal 1 60 60 Grupprum musik 1 15 15 NO-/Teknikundervisning 4 60 240 Bildsal 1 80 80 Hemkunskap 2 60 120 Textilslöjd 2 60 120 Trä- och metallslöjd 1 140 140 Summa A 2515 B Matsal 1 225 225 Beredningskök 1 210 210 Förråd läromedel 1 60 60 Förråd slöjd 2 15 30 Musikförråd 1 20 20 Förråd uthyrning 1 15 15 Bibliotek 1 120 120 Preparation läromedel 3 20 60 Centralt läromedelsförråd 1 20 20 Summa B 760 E Rektor,Kansli,Arkiv 1 50 50 Personalrum 1 100 100 Kapprum, toalett 1 50 50 Arbetsrum, Konferens 1 250 250 Elevhälsa 5 10 50 Vaktmästare/ förråd 1 30 30 Kopieringsrum 1 30 30 Sammanträde 1 20 20 SYO 1 12 12 Städcentral 1 20 20 Städförråd 1 20 20 Verkstad 1 30 30 Fastighetsförråd 1 30 30 Elev wc 1 50 50 20pers/wc Summa E 742 G Gymnastiksal 1 400 400 Omkl.rum, biutrymmen 2 75 150 Lärarrum gymnastik 2 12 24 Dush 1 40 40 Styrketräning 1 50 50 Redskapsrum 1 40 40 Uteredskap 1 30 30 Föreningsförråd 1 24 24 Elevskåp 1 30 30 Summa G 704 Summa Totalt 4721