Didaktisk planering. Det skapande barnet och dess alla möjliga områden. Måla med mat

Didaktisk planering Det skapande barnet och dess alla möjliga områden. Måla med mat Ramfaktorer och sammanhang Vi går över till denna aktivitet från att de haft sin stilla sittande lässtund efter maten och det nu ska vara aktiv lek, med möjligheter till att öva olika färdigheter som måla, bygga, läsa osv, och därför väljer jag att starta en aktivitet med de äldsta, vi kommer att hålla till i ateljen och i och med att de på förskolan har ett kompis tema som är skapat av matte Jonas och rektorn, och det varit mycket fokus på just matematik som man kan förstå där man hör namnet matte Jonas, så vill jag utmana barnen i skapande utanför det man kanske ser som normala ramarnas skapande med färger eller konstruktion, vi ska nämligen måla med mat. Då de målat klart kommer vi att se på alla dessa olika underbara teckningar som skapats av alla barnen och de ska få berätta om deras egen teckning, sedan får de återgå till den fria leken. Målgrupp och syfte Jag har valt att vända mig till de barnen som snart ska börja i skolan vilket är 10 barn i åldern 5-6år och anledningen till att jag valt att jobba med just de äldre barnen är att även fast det inte är något farligt material att äta, så tror jag att detta är något som är mest lämpligt för de äldre barnen som förstår att man inte ska stoppa in maten i munnen, samt att man kan diskutera med dem efteråt om att man inte får leka med maten normalt sett men att man kan använda det i kontrollerade former. Syfte med denna målning. Förskolan ska sträva efter att varje barn: Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Utvecklar sin självständighet och tillit till sin egen förmåga. Nya sätt att förstå sin omvärld. Sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild mm. Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Lpfö98, 2016, s.9,10,). Mål för aktiviteten/aktiviteterna (VAD och VARFÖR) Uttrycka sina känslor, tankar och kunskaper med hjälp av olika konstnärliga medel: i det skapande lärandet lär vi barnen uttrycka sina känslor, tankar och kunskaper med hjälp av olika konstnärliga medel. Vi lägger också grunden till deras intresse för konst av dess olika slag. Socialkompetens, empati, respekt och ansvar, språk och kommunikation: hela vårt liv går ut på att söka förståelse, mening och sammanhang i allt det som händer och sker runt omkring oss, och detta gör vi i samspel med varandra. Kommunikation handlar alltså om att göra våra världar mer gemensamma. Alla möten vi gör människor emellan, stora som små, öppnar upp möjligheter för att i dialog med andra förstå något nytt om sig själv, om andra

eller sin omvärld (Åberg & Lenz Taguchi 2005 s.44). Barnen får förståelse för att vänta på sin tur, samspela med varandra, hjälpa varandra, leka tillsammans (Eriksson 2009 s.50-51, Jensen; Harvard 2009 s. 76-77). Vad hände? Vad intresserade barnen mest? Tog de någon lärdom av detta? Kunde jag gjort på något annat sätt? Blev det som jag tänkt? Hur var materialet? Saknades något? Pedagogisk miljö och verktyg/material (HUR, VAD och VARFÖR) Vi kommer att hålla till i ateljen där vi kan sitta ostört från de andra barnen som ej kommer att delta samt att det är där tillgången till det skapande materialet finns. Vi kommer att använda oss av skålar med kaffebönor, blåbär, hallon, morötter, granatäpple, kakao, gurkmeja samt paprikapulver samt papper att måla på, målarrockar så de inte fläckar ner sig och våtservetter för att torka av händerna direkt efter de målat klart, och innan de går in för att tvätta händerna i handfatet, så de inte fläckar av sig på vägen till handfaten. Vi kommer att använda oss av detta material då det är material/ mat som lätt färgar av sig, och därför gör att det blir lätt att använda för att måla med. Jag börjar med att visa hur man kan göra, delar ut papper till alla barnen, och låter sedan barnen att börja skapa helt fritt och ur deras egen fantasi. För att barn ska bli intresserade av att lära sig skapa så är ett intressant och spännande lekmaterial en bra sak att erbjuda, då de öppnar upp möjligheter för att vidga sina vyer och bege sig ut på okända marker, detta stärker även deras självförtroende men ger dem även möjligheter att lära av varandra. Genomförande och ledarskap (HUR och VARFÖR) Vi går över till denna aktivitet från att de haft sin stilla sittande lässtund och det nu ska vara aktiv lek. Vi kommer att hålla till i ateljen där tillgång till papper som de ska ha för att måla finns, samt att vi kan sitta lite ostört från de andra barnen som inte kommer att deltaga i denna aktivitet. Jag börjar med att gå igenom i steg vad det är vi ska göra, vilket är jag börjar med att berätta att det är jag Anna som kommer att hålla i denna aktivitet med barnen, och det är mig de ska ställa frågor till om det är något de undrar, men att Sarah och Madelene kommer att stå och se så att jag sköter mig, och se hur jag agerar med barnen så att de blir medvetna om varför de bara står i rummet och tittar på. Sedan börjar jag berätta om vad det är vi ska göra, samt berättar att detta är inget man får göra om man inte fått ett godkännande av sina föräldrar att göra hemma då det kan skapa fläckar och att man normalt inte får leka med maten. Jag börjar med att ta fram ett papper och använder mig av maten/materialet för att vissa vad jag tänkt att de ska få göra, samt säger att då vi alla målat klart kommer att få berätta om vår egen bild, vi lyssnar på vad kompisen berättar, och sedan tillsammans gå och tvätta händerna i ett led. Detta gör jag för att de ska veta vad som kommer att ske under aktivitetens lopp samt att alla vet vilka riktlinjer de ska gå efter då jag innan de börjat skapa upplyst dem om detta samt att ge barnen förståelse för att vi lyssnar på varandra och alla ska få möjlighet att säga sitt. Sedan låter jag barnen själva börjar skapa deras egna alster, jag går under tiden då de målar runt och tittar och svarar på frågor om det uppstår, samt fotograferar deras alster

för att ha som underlag till veckobrevet i förskolan som skickas ut till föräldrarna. Genom detta utvecklar de en skapande förmåga där de får använda sin fantasi, och det inte finns varken något rätt eller fel sätt att göra, man skapar en utmaning för barnen men det finns inget sätt som är fel att göra på. Utvärdering och dokumentation (HUR och VARFÖR) En stor del av dokumentationen såsom bilder, upplevelse uttryck och vad vi gjort skickas digitalt ut i veckobrev på förskolan för att alla föräldrar ska kunna ta del av det vi gjort under veckan i förskolan. Under aktiviteterna satt även min llu samt utskickad lärarrepresentant, och antecknade vad de såg och gav därefter tillsammans med mig, en utvärdering av aktiviteten med hjälp och återkoppling från det de antecknat under aktiviteten jag hållit i. Vi reflekterar och använder oss av det vi kom fram till som utgångspunkt för hur vi ska fortsätta att utmana barnens tankar, i boken lyssnandets pedagogik tar de upp hur oerhört viktigt det är att man reflekterar tillsammans då ens egen uppfattning om hur något varit kan vara helt skilt från vad en annan tycker, dokumentationen är ett sätt att se vad som gjorts men om man inte diskuterar med varandra så sker ingen utveckling (Åberg, Taguchi 2005 s.20,21). Dansstopp memory Ramfaktorer och sammanhang Vi går över till denna aktivitet från att de haft sin stilla sittande lässtund efter maten och det nu ska vara aktiv lek, med möjligheter till att öva olika färdigheter som måla, bygga, läsa osv, och därför väljer jag att starta en aktivitet med de äldsta, vi kommer att hålla till i ateljen där vi efter de klippt och klistrat färdigt, även kan flytta ut borden och stolarna för att skapa oss en stor yta för att kunna dansa på. Då de tidigare på förskolan jobbat med arbetet att vara en bra kompis och därigenom skapat kompisakademin, så såg jag att det var vissa som gärna parade ihop sig med en kompis och gjorde saker två och två, så då tänkte jag att barnen tillsammans skulle få skapa ett memoryspel med hjälp av mig, genom att jag valt olika kompis ord som tex snäll, bra, rolig, stöttande mm, alla 10 får ett varsitt par som de sedan ska få klippa ut i två delar, och sedan klistra på dem på ett färgat papper som jag i förväg klippt i två lika stora delar alltså en för varje utklippt ord. Sedan kommer vi använda det skapade memoryt för att para ihop ett och ett och skapa par. Då barnen skapat memoryt så får de testa det med varandra och vi kommer även att ta låta barnen leta upp sin parkompis genom dansstopp. Då jag som pedagog sätter på musik låter dem dansa medan jag lägger ut korten på golvet, och när jag stänger av ska de få ta ett kort som ligger på golvet, och hitta sin parkompis som har ett likadant kort som sitt eget kort med samma text på. Vi avslutar aktiviteten då vi kört dansstoppet några gånger och sätter oss sedan ner för att diskutera de olika orden, vad har de för betydelse och varför de tror att jag valt just dessa ord, och frågar om de kan komma på flera ord som beskriver en bra kompis. Då diskussionen är slut och inga fler frågor uppkommer så får de återgå till den fria leken.

Målgrupp och syfte I denna aktivitet har jag valt att arbeta med de äldsta i barngruppen på avdelningen tången med barn i åldern 5-6 år och med ett antal av 10 barn, då de snart ska börja i skolan och då kommer att komma i kontakt med bokstäver i mycket större omfång än de gör på förskolan, så är det viktigt att börja bygga broar redan nu och få dem att se ord, men även skapa en mening med orden, samt vikten av att det är viktigt att man kan hjälpa varandra och stötta en kompis om det är något de kan tycka vara svårt. Syftet med denna aktivitet är att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, samt utvecklar sin motorik, samt utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, samt utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner (Lpfö98, 2016, s.9,10,). Mål för aktiviteten/aktiviteterna (VAD och VARFÖR) Socialkompetens, empati, respekt och ansvar: barnen får förståelse för att vänta på sin tur, samspela med varandra, hjälpa varandra, leka tillsammans (Eriksson 2009 s.50-51, Jensen; Harvard 2009 s. 76-77). Matematik: Barn kan mycket tidigt känna igen egenskaper och här får de jämföra och parbilda för att hitta likheter i bilden för att bilda par. Spelen utmanar och utvecklar barns logiska tänkande (Reikerås; Solem 2004 s.10-13, Björklund 2011 s.108). Vad hände? Vad intresserade barnen mest? Tog de någon lärdom av detta? Hur kan vi gå vidare? Pedagogisk miljö och verktyg/material (HUR, VAD och VARFÖR) Jag använder mig av ateljen på förskolan där vi kan sitta lite i lugn och ro för att fokuset ska hållas på aktiviteten och inte störande ljud utifrån ska höras. Vi använder oss av orden på papperna som jag skrivit ut tidigare på datorn, färgat papper, lim och sax, samt en lamineringsmaskin som jag som pedagog använder för att göra så att kortens hållbarhet förlängs, då papper inte är det starkaste materialet utan är ganska skört. Detta material kommer att användas för att barnen ska få öva sin finger motorik i och med att de klipper, men även för att sedan kunna se till att få på den utklippta bilden på det halverade papperet vilket gör att det blir precisionsarbete för barnen. Sedan ska materialet användas genom att vi kör danstopp med parbildning, för att få barnen att få förståelse för parbildning, vilket är en matematisk färdighet, samt samarbete då de måste leta upp deras parkompis för att hitta det rätta paret. Genomförande och ledarskap (HUR och VARFÖR) Vi går över till denna aktivitet från att de haft sin stilla sittande lässtund och det nu ska vara aktiv lek. Jag börjar med att gå igenom i steg vad det är vi ska göra vilket är; att barnen först kommer att bli tilldelade ett varsitt papper med samma ord på skrivet två gånger, de ska sedan få klippa ut de två orden precis hur de vill så länge orden är hela, sedan kommer de få klistra dessa två ord på ett färgat A4 papper som jag har delat i två med ett ord på varsin halva. Hur de löser biten med att klippa och klistra ut deras bilder överlämnar jag åt barnen, då de får

hjälpa varandra att lösa klippandet och klistrandet för att skapa memoryt. Vi avslutar med att vi spelar spelet de skapat, genom att leka danstopp då jag sätter på musik och barnen får röra sig fritt så länge musiken spelar och jag lägger under tiden ut bilderna på golvet, då musiken stannar ska de ta ett varsitt kort och leta upp deras parkompis. Det är vi pedagoger som har ansvaret för att skapa lärande genom arbete med att planera, organisera och skapa rätt förutsättningar för att lyfta fram barnens olika kunskaper och använda sig av varandras ideer och förslag på att lösa uppgiften (Åberg, Taguchi 2005 s.83-84). Vi avslutar aktiviteten då vi kört dansstoppet några gånger och sätter oss sedan ner för att diskutera de olika orden, vad har de för betydelse och varför de tror att jag valt just dessa ord, och frågar om de kan komma på flera ord som beskriver en bra kompis. Detta gör jag för att de ska få en uppfattning om att man kan agera och tänka på sin kompis på många olika sätt både genom ord men samtidigt genom att man samarbetar och visar att man är en bra kompis. Utvärdering och dokumentation (HUR och VARFÖR) Alla dessa moment fotograferas av mig och jag skriver korta memoreringar om det som sägs av barnen hur de upplever det de gör. En stor del av dokumentationen såsom bilder, upplevelse uttryck, och vad vi gjort skickas digitalt ut i veckobrevet på förskolan för att alla föräldrar ska kunna ta del av det vi gjort under veckan i förskolan. Åberg och Taguchi tar i boken lyssnandets pedagogik upp att genom låta föräldrarna ta del av hur en vecka inom förskolan kan se ut och vad som gjorts, skapar det nyfikenhet hos föräldrarna, som genom detta får en inblick i verksamheten, och fungerar som en öppnande dörr med nya frågor och med ett stort ökat intresse att ta del av deras barns dag på förskolan (2005 s.22-23). Genom denna dokumentation kan vi även göra en uppföljning genom att titta tillbaka och se och ställa sig frågor som Har det skett något lärande? Hur ser du det? Är vi/jag på väg mot de mål jag valt? Vad hände? Vad intresserade barnen mest? Matematik med inriktning på prepositioner Ramfaktorer och sammanhang Vi går över till denna aktivitet från att de haft sin stilla sittande lässtund efter maten och det nu ska vara aktiv lek, med möjligheter till att öva olika färdigheter som måla, bygga, läsa osv, och därför väljer jag att starta en aktivitet med de äldsta. Vi kommer att hålla till i byggrummet där det finns gott om plats att röra sig på. På förskolan har de ett pågående temaarbete som de valt att benämna för kompisakademin vilket är skapat av matte Jonas och rektorn. Eftersom matte Jonas och rektorn har sett att barnen uppskattar matematiska övningar och framför allt de äldre barnen, så vill jag genom denna undervisning ge dem ytterligare ett område inom matematiken som dem tidigare inte utforskat, genom att göra en övning med prepositioner. Och i denna undervisning så kommer de både att få öva kroppsuppfattning samtidigt som det ger barnen verktyg till att tro på sin egen förmåga, samt att få dem att på ett enkelt men roligt sätt stimulera barnens matematiska förmågor. Vi avslutar då alla har fått pröva med att använda både bara bilden och bilden samtidigt som de själva placerar sig, lika många gånger och reflekterar över vad vi gjort och går igenom alla prepositioner vi använt oss av, allt för att skapa självförtroende och positivt stärkande av deras eget jag kan (Jensen, Harvard 2009

s.78). Då diskussionen är slut och inga fler frågor uppkommer så får de återgå till den fria leken. Målgrupp och syfte Målgruppen jag valt att inrikta mig på är de 10 blivande förskolebarnen på 5-6år. Varför jag valt just denna aktivitet är för att i och med att de på förskolan har något som de kallar för kompisakademin, vilken styrs av matte Jonas och rektorn och har genom matte Jonas jobbat en del med matematik så vill jag fortsätta att utmana dem i form av prepositioner, för att ytterligare lägga till ett matematiskt område för dem att bygga vidare på inför skolstarten, och det kommande ökade matematik inslag som tillkommer i och med det. De syften jag valt att lyfta fram för denna aktivitet är att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, samt utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, utvecklar sin förståelse för rum, form och läge, samt utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka och pröva olika lösningar (Lpfö98, 2016, s.9,10). Detta är otroligt viktig för barnen då de ska få förståelse för placeringar av sig själva i olika miljöer samt som ett hjälpmedel att förstå de olika prepositioner som finns i våra liv. Mål för aktiviteten/aktiviteterna (VAD och VARFÖR) Stimulera barnens matematiska läges och rumsbegrepp. Barnen får öva sig på placerings ord de får genom olika placeringar av tex avstånd, riktning, slutenhet, ordningsföljd (Solem; Reikerås 2004 s. 68-69). Få barnen att tro på sin egen förmåga, att våga undersöka och pröva sig fram till olika lösningar. Barn tar till sig begrepp och innebörder i alla sina möten med miljö och människor, men för att alla barn ska få en god grund för att utveckla sitt eget tänkande behöver de få möjlighet att ta del av matematik både medvetet och fokuserat som en meningsfull del av sin vardag (Björklund 2011 s.11). Jag har valt dessa mål då det är viktigt att ge barnen verktyg till att tro på sin egen förmåga samt att få dem att på ett enkelt men roligt sätt stimulera barnens matematiska förmågor. Vad hände? Vad intresserade barnen mest? Tog de någon lärdom av detta? Hur kan vi gå vidare? Pedagogisk miljö och verktyg/material (HUR, VAD och VARFÖR) Aktiviteten kommer ske på golvytan i byggrummet där det finns gott om plats för alla att se vad kompisen gör, och där alla tio barn får plats utan att det blir trångt, detta gör vi för att barnen ska få gott om utrymme att arbeta på, samt för att de ska behålla koncentrationen, och att alla ska kunna se vad barnet som har uppgiften just då gör. Detta gör jag för att barnen ska få förståelse för rumsuppfattning vilket innefattar att kunna förstå, använda och utbyta information om var barnet eller ett föremål befinner sig i förhållande till omgivningen). Det material vi kommer använda oss av i denna aktiviteten är en bild på matte Jonas och rektorn och en låg stol. Detta material kommer jag att använda mig av för att låta barnen få enligt mina direktiv placera bilden på matte Jonas och rektorn i den preposition jag ber dem att sätta dem i, och stolen kommer jag att använda för att de ska få använda sig av att ställa dem själva

och bilden, i prepositionerna jag ger dem även med deras egen kropp för att, barn tar till sig begrepp och innebörder i alla sina möten med miljö och människor, men för att alla barn ska få en god grund för att utveckla sitt eget tänkande behöver de få möjlighet att ta del av matematik både medvetet och fokuserat som en meningsfull del av sin vardag (Björklund 2011 s.11). Genomförande och ledarskap (HUR och VARFÖR) Vi går över till denna aktivitet från att de haft sin stilla sittande lässtund och det nu ska vara aktiv lek. Aktiviteten inleds med att jag berättar att vi ska leka lite med matte Jonas och rektorn och att alla ska få deltaga och få göra lika många gånger i var. Detta gör jag för att de ska utveckla förståelse av grundläggande rumsuppfattning. Jag börjar med att visa olika prepositioner med bilden på matte Jonas och rektorn på, under, över, vid sidan om, bakom, framför mm, genom att använda en stol för att visa hur vi ska leka med bilden. Jag berättar sedan att jag kommer att ge dem en preposition, och så ska det barnet som blivit tilldelad bilden att tillsammans med bilden och stolen inta den preposition jag ber dem ställa bilden i. Jag gör detta tills alla fått gjort det en gång och sedan får de använda sig av deras egen kropp och göra samma sak fast denna gång genom att ta bilden i handen, och tillsammans med bilden och sin egen kropp ställa sig i den position som jag gett barnet. Under hela aktiviteten är det barnen som vet bäst jag ger dem en preposition att placera bilden på skulle det inte vara den rätta positionen tex under stolen, och barnet ställer bilden på stolen rättar jag dem inte utan bekräftar då istället genom att säga ja titta nu är bilden på bordet där kan den också vara. Vi avslutar då alla har fått pröva med att använda både bara bilden och bilden samtidigt som de själva placerar sig, lika många gånger och reflekterar över vad vi gjort och går igenom alla prepositioner vi använt oss av, allt för att skapa självförtroende och positivt stärkande av deras eget jag kan (Jensen, Harvard 2009 s.78). Utvärdering och dokumentation (HUR och VARFÖR) Alla dessa moment fotograferas av mig och jag skriver korta memoreringar om det som sägs av barnen hur de upplever det de gör. En stor del av dokumentationen såsom bilder, upplevelse uttryck och vad vi gjort skickas digitalt ut i veckobrev på förskolan för att alla föräldrar ska kunna ta del av det vi gjort under veckan i förskolan. Åberg och Taguchi tar i boken lyssnandets pedagogik upp att genom låta föräldrarna ta del av hur en vecka inom förskolan kan se ut och vad som gjorts, skapar det nyfikenhet hos föräldrarna, som genom detta får en inblick i verksamheten, och fungerar som en öppnande dörr med nya frågor och med ett stort ökat intresse att ta del av deras barns dag på förskolan (2005 s.22-23). Och detta gör vi för att se hur barnens matematiska förmåga ligger och för att kunna ge extra stöd om så behövs. Genom denna dokumentation kan vi även göra en uppföljning genom att titta tillbaka och se och ställa sig frågor som Har det skett något lärande? Hur ser du det? Är vi/jag på väg mot de mål jag valt? Referenslista: Björklund, Camilla (2009). En, två, många: om barns tidiga matematiska tänkande. 1. uppl. Stockholm: Liber. Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1-5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.

Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (red.) (2009). Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. Lpfö98 (2016). Läroplan för förskolan. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket. Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur. Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber