HANDLEDNING/METODIK En del av mig själv Filmade självporträtt för intagna på anstalter och institutioner En jagstärkande workshop



Relevanta dokument
KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

Fjäderns Bokslut 2015

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Att överbrygga den digitala klyftan

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Kommunal - Åk 2 - Partille kommun

Ugglumskolan - Åk 2 - Partille kommun

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära och utvecklas tillsammans!

VAD HÄNDE MED HUNDEN? av Paula Rehn-Sirén (Tel: )

Har du funderat något på ditt möte...

Studiehandledning. gör en annan värld möjlig

Identifiering av stödbehov

Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo

Pedagogiskt material till föreställningen

Tema TID. Lyckåkerskolan Visby. Fritids, avd Alen. Ht Konstnär och projektledare: Berit Ångman Svedjemo. Foto: Maritha Spanier

Konsten att leda workshops

Trädgårdsdiakoni. -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Kursutvärdering. Samhällskunskap A

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide

Att komma utanför en storstad ger ro för att fokusera och samla gruppen.

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Våga Visa kultur- och musikskolor

Hogslaby. järnåldersbyn

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Studiehandledning Pedagogisk dokumentation med IT-stöd, 15 hp, 2012.

Slutrapport för Pacman

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

5 vanliga misstag som chefer gör

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Nationell värdegrund i äldreomsorgen

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

Berättarstunden. Termin 1: Tidsresan. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Samtal kring känsliga frågor

om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Sociala berättelser 1

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Övning: Dilemmafrågor

Självbestämmande och delaktighet

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

När jag inte längre är med

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Porträtt. Om du undrar något, hör av dig till Karolina, konstpedagog på Falsterbo konsthall. eller

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Innehåll. Introduktion Min Stora Sorg. Diskussionsfrågor. Bildanalys. Analysera musiktexter. Tips på ytterligare fördjupning

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Sjä lvskättningsformulä r


Finansierad av: Tell-Us

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

PRATA INTE med hästen!

Högbyskolans förskoleklass / Bläcku ht 2009

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

HANDLEDARENS INSTRUKTIONER

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Bedömning för lärande. Sundsvall

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

TIPSLISTAN om trans på lajv

Plugga och må bra. Samtidigt.

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center

Att höra barn och unga

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Lärarmaterial. Erik tävlar. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Torsten Bengtsson

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Lotta Carlberg, workitsimple Alla rättigheter reserverade

Framtidstro bland unga i Linköping

Välkomna på min rundtur runt Prakticum Borgå.

Kardinal Synd Umeå - Inspelningsinstruktioner -

Jag. Din familj och ditt hem. 1. Jag är en Flicka Pojke. 2. Jag går i årskurs fyra fem sex

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass

Storyline Familjen Bilgren

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

Att leva med Parkinsons sjukdom

Ladda för fotboll i Södertälje FK

Några övningar att göra

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt

Täby kommuns anhörigstöd Program våren 2014

Online reträtt Vägledning vecka 26

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

Transkript:

HANDLEDNING/METODIK En del av mig själv Filmade självporträtt för intagna på anstalter och institutioner En jagstärkande workshop Beskrivning och syfte: Den här workshopen går rakt på det som är viktigt i livet, alla deltagare gör ett lmat självporträtt. Att kunna göra en hel lm är en prestation. Man lär sig tekniken. Samtidigt är workshopen ett verktyg för att komma i kontakt med sig själv, sina framtidsdrömmar och sina minnen. Vi arbetar med mycket enkel teknik, men skapar komplexa lmer. Frida Kahlo, Självporträtt med apor, 1943 Konstnärer har i alla tider sysslat med självporträtt. Varför? I självporträttet väljer man själv vilken bild man visar upp för andra. Man är både subjekt och objekt samtidigt och sätter själv gränsen för hur personlig man vill vara. Det blir ett helt annat resultat än om man blir dokumenterad av någon annan. Självporträtt kan ha en terapeutisk funktion. Det kan hjälpa en att se sitt inre och komma åt vem man är. Det kan ge en kraft att förändra. Workshopen riktar sig till en målgrupp som vanligtvis varken konsumerar eller utövar kultur. Målet är att stärka internernas självkänsla och självkännedom. Att ge dem ytterligare ett verktyg och språk för att berätta om sig själva och om sina liv. Att bidra med positiv erfarenhet för att minska risken för återfall i brottslighet. Workshopen har en demokratisk del att man gör sin röst hörd. Att alla människor har rätt att uttrycka sig. Alla människor är intressanta, bara man lyssnar ordentligt. Samt att den har en kommunikativ funktion gentemot släktingar och andra närstående som kan få se lmen efteråt. Kanske har man svårt att formulera sina känslor när man träffas eller i telefon? Filmerna kan även visas för de andra intagna som ett sätt att dela med sig av sig själv.

Deltagarna sitter på anstalt eller institution för tillfället, men deras lmer behöver inte handla om ämnen relaterade till detta. De kan lika gärna välja att berätta om en helt annan del av sig själva, om nån hobby eller om vad som helst. Vi människor är så komplexa och har så oändligt många olika sidor. Det är en omöjlighet att helt fullt ut skildra en person, därav namnet på workshopen, En del av mig själv. Under workshopen väljer varje deltagare vad den vill berätta om sig själv. Det gäller även utanför själva lmen. Pedagogen bör inte ställa frågor om varför de sitter där, om vilket brott de begått osv. Alla ska få lov att vara ett oskrivet blad. Kursen består av 5 halvdagar à 4 timmar inkl rast Målgrupp: Intagna på anstalt/fängelse eller annan institution Ingen tidigare lm-erfarenhet krävs Gruppstorlek: Max 6 personer. Teknik och material: TV eller projektor samt dvd-spelare. 3 bärbara Mac/PC med imovie/moviemaker med inbyggd mikrofon och dvd-brännare. 3 videokameror alt. stillbildskameror med videofunktion eller iphones USB-sladd för överföring av materialet. Skrivböcker och pennor Tomma, brännbara dvd-skivor.

Tillfälle 1: Samtal om 4lm Workshopen presenteras. Syfte och upplägg. Vi ser ett kort lmspaket med lmer om livets viktigaste delar, som ansvarig pedagog ställt samman. Gemensam referensgrund och förtroende skapas. Filmerna som visas skall ha ett personligt, dokumentärt tilltal. De skall inspirera till eget skapande. I fall då pedagogen även är lmare, rekommenderas att visa någon av de egna lmerna. Detta för att vara så personlig som möjligt och på så sätt öppna upp för ett förtroligt samtal. Detta ökar tryggheten inför det kommande arbetet med deltagarnas egna lmer. Ju mer man ger av sig själv, desto mer får man tillbaka! Förslag på lmer: Kroppen min av Margreth Olin 28 min. Det svarta fåret av Johanna Bernhardson 14.30 min. Gråter och stör de andra av Johanna Bernhardson 11 min. Jag minns Lena Swedberg av Carl-Johan de Geer

Tillfälle 2: Filma sig själv och varandra Kort genomgång av kameran. Genomgång av begrepp som helbild, halvbild, närbild. Deltagarna lmar sig själva. De riktar kameran mot det egna ansiktet, händerna, detaljer. Det är bra om de använder olika bildutsnitt underlättar i klippningen. Man kan också lma sig själv i en spegel och i en rörelse. Man får också hjälpas åt att lma varandra två och två. De ska inte prata i bild, rösten lägger vi på senare. Nu ska de bara vara helt tysta. När deltagarna känner sig klara med lmningen, för man över materialet i datorn, i programmet imovie för Mac eller MovieMaker för PC.

Tillfälle 3: Arbete med text Deltagarna skriver en text. I den skall deltagaren besvara en av följande frågeställning: a, Vad är du allra mest rädd för? b, Vilket är det viktigaste ögonblicket i ditt liv? c, Vad älskar du att göra? Texten bör inte vara längre än tio meningar. Det är bra om alla får varsin ny skrivbok och penna för ändamålet. De kan delas ut redan vid tillfälle 2 och pedagogen kan be deltagarna fundera på frågeställningarna inför tillfälle 3. Detta gör startsträckan lite kortare. Deltagarna läser sin text direkt in i datorn, var för sig. Texten används som voice-over/berättarröst. Detta är det moment som brukar vara svårast och kräva mest förtroende och intimitet. Till detta krävs ett eget rum att gå iväg till, eller ett avskärmat, tyst hörn i lokalen. Det är därför viktigt att man arbetar med bärbara datorer med inbyggd mikrofon.

Tillfälle 4: Klippa Genomgång av datorn och klipp-programmet. Klippningen påbörjas. Den personliga berättarrösten/voice overn sätts ihop med det lmade materialet och ett självporträtt skapas. Varje deltagare börjar med att välja ut vilka rörliga bilder de vill ha med, sen sätter man dem i ordning och i rätt relation till voice-overn. Det går även här att arbeta två och två för att hjälpa varandra med tekniken och med innehållsmässiga och konstnärliga synpunkter. Pedagogen måste kunna handleda i imovie respektive MovieMaker. Det kan nnas deltagare med ingen eller mycket liten data-vana. Här är det viktigt att inte styra för mycket. Det är inte pedagogens smak eller stil som är intressant. Stöd och uppmuntra det personliga uttrycket, det som kommer ifrån kursdeltagaren själv.

Tillfälle 5: Re9exion Klippningen avslutas och det lmade självporträttet färdigställs. Kanske vill de ha eftertexter? Eller så kan de tillägna lmen någon närstående. Om tid nnes kan man här lägga till musik, ifall man tycker att det passar och har det tillgängligt. Det går också att leka med klipp-programmens effekter och övergångar med mera. Men lägg inte för mycket fokus på effekterna och skyl inte över den nakna berättarrösten med för stark musik. Det är kursdeltagarna själva som bestämmer när lmen är klar, när de är nöjda med den. Tid för redexion. Vi tittar på varandras lmer i lugn och ro och samtalar, ger feedback och uppmuntran. Filmerna bränns ut på dvd som deltagarna får med sig. De kommer vara mycket stolta över sin lm och kommer att vilja visa den för dem de bryr sig om. Att få en helt färdig produkt med sig vid kursens slut i form av en dvd-skiva med sin egen lm på, är en mycket tillfredsställande känsla. Skriftliga utvärderingar delas ut till deltagarna. Sagsjö-anstalten 2013

Röster om workshopen: Filmkursen bringade in något oväntat och tillsynes omöjligt i den miljö som fängelse är. En alternativ verklighet som man, om än frihetsberövad, kan till stor del styra själv. Samtidigt, på ett mer personligt plan, för var och en av deltagarna, har kursen varit som en prisma genom vilken deras för!utna och deras nutid kunde betraktas på ett sätt som de inte alltid är vana vid. Emir Salimovic Kriminalvårdschef Sagsjöanstalten och Högsboanstalten Utdrag ur utvärderingar från workshops hållna på Sagsjöanstalten 2011, 2012 och 2013: Detta borde ingå i vår Skapande Verksamhet. Det är verkligen modernt skapande! Marianne En möjlighet att producera sin egen bild/livssituation. Jag vill fortsätta göra små egna 'lmsnuttar... Grymt med tekniken! Irene Jag lärde mig att man kan framföra ganska starka åsikter genom att göra kort'lm. Man når människor på ett helt annat sätt. Sonja Jag lärde mig att det inte är farligt att se sig själv på 'lm... Jag tycker alla borde gå kursen för jag tror det är bra, tex för ens självbild. Anne Jag 'ck lära mig att spela in och klippa en egen 'lm och jag tänkte på hur jag vill att min framtid ska se ut. Carolin Kursen gav ett uppvaknande - att jag kan göra detta! Marita Jag lärde mig att se 'lm på ett annat sätt, inte bara handlingen. Linda Av: Johanna Bernhardson