UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12)

Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet, Dagvattenutredning Status: Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Storumans kommun Debora Jonsson Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Julia Öhman Lars Nilsson Marianne Olofsson, Tyréns Revideringar Revideringsdatum 2013-09-12 Version: Karolina Berggren, Lars Nilsson, Tyréns Initialer: Författare: Datum: ÅR-MÅN-DAG Handlingen granskad av: Marianne Olofsson, Tyréns Datum: Tyréns AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986

Sammanfattning Kommunstyrelsen i Storumans kommun har ansökt om få upprätta detaljplan för utökning av Norra Industriområdet. I samband med det har Tyréns AB i uppdrag att genomföra en dagvattenutredning. Aktuellt område ligger i nordvästra delen av Storuman, norr om järnvägen, i direkt anslutning till befintligt industriområde. Området avvattnas huvudsakligen via diken som ansluter till det kommunala dagvattennätet som leds till Umeälven via Badsjön. Utifrån flygfoton och kartmaterial med nivåkurvor har ett avrinningsområde uppskattats där planområdet ingår som en del. Beräkningar har utförts för att bedöma den ökade belastningen på dagvattensystemet. Resultaten visar att belastningen på dagvattensystemet som ligger i anslutning till planerat område ökar med ca 50 %. Då systemet i huvudsak består av öppna lösningar, får man en naturlig fördröjning. När man kommer längre ned i systemet blir den procentuella ökning betydligt mindre, ca 10 %. Behovet av åtgärder för att minska flödestoppar beror på hur situationen är på befintligt nät, dvs om det är överbelastat under visa perioder. Då misstanke finns om markförorening på två fastigheter i utökat planområde, behöver åtgärder vidtas inom området. I första hand bör ytterligare utredning utföras för hantering och eventuell sanering av området (för att eliminera källan till förorening). För att minska risken för föroreningsspridning vid ökad avrinning över dessa fastigheter, rekommenderas ett avskärande dike anläggas ovan fastigheterna (avrinningsmässigt sett). Detta kan dock ses som en temporär lösning. Beroende på föroreningarnas art och omfattning finns risker för spridning både via ytavrinning och via grundvatten. 3(11)

Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 5 2 Förutsättningar... 5 2.1 Lokala förutsättningar... 5 2.2 Recipient... 6 3 Dagvattenflöden... 6 3.1 Arbetsgång... 6 3.2 Beräkningsmetodik och antaganden... 7 3.3 Resultat... 7 4 Påverkan på dagvattnets kvalitet... 8 5 Metoder för hantering av dagvatten... 8 5.1 Vegetation... 8 5.2 Infiltration... 9 5.3 Svackdiken... 9 5.4 Damm... 9 5.5 Avskärande diken... 9 6 Oljeavskiljare... 9 7 Diskussion... 10 8 Förslag på dagvattenhantering... 10 Bilagor 1 R51.1-001, Översikt 2 R51.1-002, Plan 4(11)

1 Bakgrund Kommunstyrelsen, Storumans kommun har ansökt om få upprätta detaljplan för utökning av Norra Industriområdet. I arbetet med den har en behovsbedömning utförts, där en bedömning om planens genomförande kan medföra betydande miljöpåverkan har genomförts. I bedömningen har man kommit fram till att en översiktlig geoteknisk- och dagvattenutredning ska utföras. Tyréns AB har fått i uppdrag att genomföra utredningarna. Efter dagvattenutredning genomförts av föreslaget planområde (med slutrapport ), utökades planområdet, och revidering av denna rapport avser utökat område. 2 Förutsättningar 2.1 Lokala förutsättningar Aktuellt område ligger i nordvästra delen av Storuman, norr om järnvägen och öster om, i direkt anslutning till befintligt industriområde, se figur 1. I området planeras industribyggnader samt en ny väg längs med norra delen av området (längs med befintlig järnväg). Figur 1 Aktuellt område markerat i rött. I området för planerade industribyggnader utgörs vegetationen främst av gran- och tallskog. Jorden bedöms utgöras av moränmark med ett relativt tunt lager av skogstorv. Blockhalten är hög i området. Stora delar av området är täckt med ytblock. Terrängen i området lutar åt nordväst. Lutningen är relativt liten norra delen av området för att sedan öka i södra delen. Norr om aktuellt område så ökar marklutningen. Se även PM Geoteknik, Översiktlig geoteknisk undersökning Norra industriområdet, Storuman, daterat 2012-12-21. Norra Industriområdet befintligt industriområde avvattnas delvis via ledningar inom området, de är inte direkt anslutna till det kommunala dagvattennätet via ledningar utan släpps till diken inom och intill området som ansluter till ledningsnätet via två separata inlopp, Se bilaga 1 och 2. Nordvästra delen avvattnas via det interna ledningsnätet till diken i väster om området och ansluter det kommunala nätet norr om Timotejvägen/Ugglevägen och vidare till Badsjön och vidare ut i Luspviken-Umeälven. Sydöstra delen avvattnas via diken och trummor och ansluter 5(11)

till det kommunala nätet i Ugglevägen vidare till Badsjön och vidare ut i Luspviken-Umeälven. Området lutar svagt mot järnvägen. Fullt utbyggt har den nya delen av industriområdet en area på 6 ha och kommer att utgöras av i huvudsak av hårdgjorda ytor. I det utökade planområdet finns två fastigheter där det finns misstanke om markförorening, se Figur 2. En revidering av tidigare genomförd dagvattenutredning har därför gjorts med tanke på detta. Vid ena fastigheten finns misstanke om oljebaserade föroreningar (både ovan och under mark), och vid den andra ett elektronikupplag (främst bildskärmar). Figur 2 Fastigheter där misstanke om markförorening finns. 2.2 Recipient Inom aktuellt område finns befintliga diken som ansluter till det befintliga diket längs järnvägen, som ansluter mot dikessystem inom befintligt industriområdes sydöstra del. Det innebär att dagvattnet som inte infiltreras, avdunstar eller magasineras inom området, rinner till Umeälven via Badsjön, se bilaga 1,2. 3 Dagvattenflöden 3.1 Arbetsgång För att få en uppfattning om konsekvenserna av detaljplanens genomförande vad gäller dagvattenavrinningen har avrinningsberäkningar gjorts dels för nollalternativet, dvs. då de föreslagna verksamheterna inte genomförs på platsen, och dels om exploatering av planområdet sker enligt Figur 1. Det aktuella avrinningsområdet storlek har bestämts utifrån kriteriet att avrinnande dagvatten avleds till samma punkt, Järnvägens anslutning mot Norra industriorådet. Avrinningskoefficienter för olika områden har bestämts utifrån tillgängligt material såsom flygfoton och platsbesök. Avrinningsområdet har delats upp i två områden, exploateringsområde, där det aktuella planområdet ingår och naturmark som är resterande ytor. En inventering har gjorts på plats för att verifiera riktigheten i antaganden om avrinningsområdets storlek och flödesvägar. 6(11)

3.2 Beräkningsmetodik och antaganden Beräkning av dagvattenflöden har utförts enligt Svenskt Vattens publikation P90 avsnitt 4.2.8.1 maximal avrinning från hårdgjorda ytor - inverkan av naturmarksavrinning och avsnitt 4.2.8.2 maximal avrinning från naturmark. I det senare fallet uppskattas inverkan av hårdgjorda ytor på den totala avrinningen. Utifrån flygfoton och kartmaterial med nivåkurvor har ett avrinningsområde uppskattats där planområdet ingår som en del. Total hårdgjord yta enligt planförslaget beräknas till ca 2,6 ha Avrinningskoefficienter som har använts vid beräkningar: Exploateringsområde 0,4 Naturmark* 0,02 Industriområde 0,4 Villaområde 0,2 Reducerad area, dvs area för ett avrinningsområde multiplicerat med avrinningsfaktor, vilket innebär hur stor yta som medverkar till avrinning från området och som inte avdunstar, infiltrerar eller som magasineras inom området. 3.3 Resultat Avrinningsberäkningar enligt P90 avsnitt 4.2.8.1 maximal avrinning från hårdgjorda ytor - inverkan av naturmarksavrinning ger de högsta dagvattenflödena och har bedömts vara dimensionerande. Flöden har beräknats för regn med olika statistiska återkomsttider och med en regnvaraktighet av 20 minuter. I posten naturmark ingår den del av naturmarken inom avrinningsområdet som bidrar till avrinningen vid ett 20-minutersregn. Nollalternativet: Avrinning från: 1-årsregn 2-årsregn 5-årsregn 10-årsregn exploateringsområde 9 l/s 11 l/s 15 l/s 19 l/s Naturmark 4 l/s 5 l/s 6 l/s 8 l/s Hela avrinningsområdet 13 l/s 16 l/s 21 l/s 27 l/s Planområdet exploaterat: Avrinning från: 1-årsregn 2-årsregn 5-årsregn 10-årsregn exploateringsområde 185 l/s 229 l/s 302 l/s 378 l/s naturmark 5 l/s 6 l/s 7 l/s 9 l/s Hela avrinningsområdet 190 l/s 235 l/s 310 l/s 387 l/s 7(11)

Som en jämförelse har avrinningen från befintligt industriområde beräknats. Area ca 13 ha. Befintligt industriområde, Norra industriområdet: Avrinning från: 1-årsregn 2-årsregn 5-årsregn 10-årsregn exploateringsområde 395 l/s 489 l/s 645 l/s 806 l/s naturmark 6 l/s 6 l/s 7 l/s 9 l/s Hela avrinningsområdet 401 l/s 495 l/s 652 l/s 815 l/s Avrinningsberäkningarna visar att dagvattenflödet från befintligt och planerat industriområde. generellt ökar med ca 50 % då planområdet exploateras enligt förslaget. Reducerad area för hela avrinningsområdet som belastar Badsjön, undantaget naturmarksytor med långsam avrinning belägna utanför bebyggelsen, har beräknats till 18 ha. Det skall jämföras med reducerad area för planerat område som är 2,5 ha. Exploateringen innebär teoretiskt en ökning av avrinning till Badsjön med 13 procent. I verkligheten är sannolikt inflödet till det kommunala ledningsnätet mindre då ytterligare utjämning och infiltration sker när vattnet letar sig fram i terrängen via naturmark och diken till inloppspunkterna. 4 Påverkan på dagvattnets kvalitet Dagvatten från exploaterade områden kan transportera olika mängder och typer av föroreningar till recipienter. Exempel på föroreningar som förekommer i dagvatten är tungmetaller, organiska miljögifter, oljeprodukter, näringsämnen och bakterier. Föroreningarna kan antingen vara lösta eller bundna till partiklar. Dagvattnets innehåll av föroreningar kan variera kraftigt beroende på markanvändning, nederbörd och årstid. Exploateringen av det aktuella området påverkar dagvattnets kvalitet genom utsläpp av avgaser och slitageprodukter, läckage av bränsle och oljor från fordon på lokalgator och uppställningsplatser. Industriområden innebär även ofta trafik av tunga fordon. Transporter kan även innebära risker för olyckor som leder till utsläpp av farliga ämnen. Från fastigheter med tidigare oljedepå och elektronikupplag (se beskrivning i Inledning), finns risk för spridning av både oljebaserade föroreningar och tungmetaller via dagvattnet men också via grundvatten. Denna föroreningsspridning pågår sannolikt även i dagens situation, men kan förvärras av en ökad ytavrinning från ytterligare exploatering och hårdgörning av ytor ovan fastigheterna (uppströms i avrinningsområdet). Aktuellt område samt recipientmiljön i Badsjön och Umeälven kan påverkas negativt av detta. 5 Metoder för hantering av dagvatten 5.1 Vegetation En del av den nederbörd som faller över ett markområde fångas upp av växtlighet som träd, buskar, gräs mm och avdunstar. Ytterligare en del tas upp i vegetationens transpiration. Återstående dagvatten fördröjs, och renas till viss del, när det silas genom vegetationsskikten och avleds eller infiltreras. Med andra ord är andelen grönyta en faktor som har stor betydelse när det gäller att begränsa dagvattenavrinningen från ett område. 8(11)

5.2 Infiltration Möjligheterna till infiltration av dagvatten styrs mycket av jordarterna på platsen. Av vad som framgått utgörs stora delar av jordlagren av morän, vilket innebär att den har begränsad infiltrationskapacitet. 5.3 Svackdiken Istället för konventionella dagvattenledningar kan svackdiken användas för avledning av dagvatten. Dessa diken kan fungera både som infiltrationsyta och öppen avledning beroende på hur de utformas. Med dränerande fyllning och måttliga lutningar underlättas möjligheten till infiltration. 5.4 Damm Dagvattendammar används för att rena och/eller fördröja dagvatten. Rening sker huvudsakligen genom att inkommande vatten får stanna i dammen och sedimentera. Såväl storlek som form på dammen har betydelse för reningseffekten. I en hydrauliskt effektiv damm fördelas vattnet jämnt i magasinet och hela dammens volym utnyttjas. Vattnets uppehållstid blir då så lång som möjligt och partiklar hinner därmed sedimentera till botten. Ellipsformade och långsmala dammar med ett längd/bredd förhållande på mellan 2:1 och 10:1 ger en effektiv hydraulik. När det gäller storleken på dammen är det viktigt att ställa sig frågan om anläggningens prioritet är att rena dagvattnet eller att fördröja det. Det har kunnat påvisats att det är de storleksmässigt mindre men mer frekventa regnen som bidrar till den största delen av den årliga föroreningsbelastningen. Dagvattenanläggningar som i första hand är tänkta för rening av dagvatten ska därför dimensioneras för dessa regn. För anläggningar där utjämning av vattenflöden är huvudsyftet gäller motsatsen det vill säga att dimensionera efter större och mindre frekventa regn. En tumregel när det gäller storleken på damm är att den specifika arean (kvoten mellan dammarea och avrinningsområdets hårdgjorda yta) bör vara 200-250 m 2 /ha. 5.5 Avskärande diken Vid behov av att tydligt styra avrinningsvägar och begränsa flöde över specifika områden, kan avskärande dike anläggas. Dessa kan utformas med eller utan skyddande geotextil om önskan finns att även begränsa infiltrationsmöjligheter via diket till grundvattnet. Denna typ av diken kan också användas som uppfångare, som ett led i att övervaka och kontrollera föroreningsspridning. I kombination med provtagning kan även lämplig rening av dagvattnet därefter utformas. 6 Oljeavskiljare Oljeavskiljare används vid verksamheter där det förekommer olja, bensin och andra vätskor med en densitet lägre än vatten. Det kan gälla exempelvis: Bensinstationer, Fordonstvättar, Trafikbelastade ytor (garage, parkeringsplatser, dagvatten från vägar, broar och tunnlar m.fl.), Industrier som t.ex. verkstäder och bilskrotanläggningar. Enligt Boverkets byggregler ska dagvatteninstallationer ha anordning för avskiljning eller behandling av sådana ämnen som kan störa funktionen eller innebära skador på installationen eller recipienten. Avskiljare bör anordnas om dagvattnet kan innehålla mer än obetydliga mängder petroleumprodukter, slam eller fast partiklar. Det är verksamhetsutövarens skyldighet att se till att oljeavskiljaren är rätt dimensionerad för sin verksamhet. Hur dimensioneringen går till finns bl.a. beskrivet i SS-EN 858-2. Standarden omfattar två klasser av oljeavskiljare. För testförfarandet av klass I ligger utsläppsgränsen för 9(11)

opolära kolväten på 5 mg/l och för klass II gäller 100 mg/l. Det finns ingen juridisk skyldighet att följa en standard, men tillsynsmyndigheten kan använda specifika delar av standarden i upprättandet av förelägganden vid handläggning av enskilda ärenden. 7 Diskussion Utredningen har inte tagit hänsyn till kapaciteten i nedströms kommunala ledningsnät, det är inte känt om det finns kapacitetsproblem på delar av nätet. Ökningen av belastningen på befintligt dagvattensystem är procentuellt större ju närmare det planerade området man kommer. Samtidigt utgörs befintligt system vid Norra Industriområdet till stor del av öppna lösningar med god möjlighet till fördröjning om befintliga inlopp inte räcker till. En noggrann konsekvensbedömning av effekter på befintlig bebyggelse vid överbelastning är dock inte utförd. Avledning via öppna system medför även att fastläggning av föroreningar nära källan ökar och föroreningsbelastningen på recipienter nedströms blir mindre. 8 Förslag på dagvattenhantering Dagvatten från planerat industriområde föreslås ledas till befintligt system för avvattning, dvs via angränsande industriområde. Dagvattnet avleds i möjligaste mån via öppna system, för att öka fördröjningen och därmed minimera ökningen av flödestoppen vid kortare regn längre ned i systemet. Beroende på om kapacitetsproblem finns längre ned i systemet, bör man överväga om hur diken ska utformas för att öka infiltrationen och fördröjningen. Befintliga förhållanden är också avgörande för bedömningen om behovet av åtgärder för att öka fördröjningen. Behov av oljeavskiljare prövas utifrån de verksamheter som ska etableras inom området. För del av området i närheten av fastigheter där misstanke om markförorening finns, behöver åtgärder vidtas. I första hand bör ytterligare utredning utföras för hantering och eventuell sanering av föroreningar i området (för att eliminera källan till förorening). Beroende på föroreningarnas art och omfattning finns risker för spridning både via ytavrinning och via grundvatten. För att minska risken för ökad avrinning över dessa fastigheter (och därmed ökad risk för föroreningsspridning), rekommenderas att ett avskärande dike anläggs ovan fastigheterna (avrinningsmässigt sett). Med fördel förstärkt med geotextil för att minska infiltrationsmöjligheter till grundvattnet (och risk för ökad föroreningsspridning via grundvatten), men också för att kontrollera avrinningsflödena bättre. Då det finns osäkerheter kring föroreningarnas omfattning och spridning i dagens situation behövs ytterligare utredning, men avskärande diken begränsar ökad avrinning över fastigheterna. I Figur 3 (och mer detaljerat i Bilaga 1) är de områden markerade som efter ytterligare exploatering har direkt påverkan på förändrad avrinningssituation inom de fastigheter där misstanke om förorening finns. Även uppströms liggande avrinningsområde har inverkan på flödesförändringar på kort eller lång sikt. I figur och bilaga finns också förslag på anläggning av avskärande diken. 10(11)

Figur 3 Områden (markerade i rött) ovan fastigheter med misstanke om föroreningar, samt förslag på anläggning av avskärande diken. Se även Bilaga 1 11(11)