EFFEKTIVARE TOTALFÖRSVARSSTÖD I ÖSTERSJÖOMRÅDET Betänkande Utrednngen om formerna stöd tll utvecklandet totalsvarskoncept Central- Östeuropa TOTBALT Stockholm 1999
mw Statens offentlgautrednngar WW 1999:6 w Försvarsdepartementet Effektvare Totalsvarsstöd Östersj Öområdet Betänkande Utrednngen om formerna stöd tll utvecklandet totalsvarskoncept Central- Östeuropa Stockholm 1999
SOU Ds somngår 1999årsnummer-serekan köpasfrån Fakta Info Drekt. För remssutsändnngar SOU Ds somngår 1999årsnumrnerseresvarar FaktaInfo Drekt på uppdrag Regerngskansletsvalmngsdelnng. Beställnngsadress: FaktaInfo Drekt, Kundservce Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587 671 00,Fax: 08-587 671 71 E-post 0rder@faktanfo.se Svarapå remss.hur var. Statsrådsberednngen,1993. En lten broschyr som underlättar arbetet den som skall svarapå remss. - Broschyrenkan beställashos: Informaton Rosenbad Regerngskanslet 10333 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29 Tryckt REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL Stockholm 1999 ISBN 91-7610-908-9 ISSN 0375-25OX
Tll statsrådet chefen Försvarsdepartementet Regerngen beslutade den 3 aprl 1997 drektv 1997:52 tllkalla en särskld utredare med uppdrag se över formerna det stöd som ges myndgheter under Försvarsdepartementet tll utvecklandet totalsvarskoncept Central- Östeuropa. Chefen Försvarsdepartementet ordnade den 10 aprl 1997 generaldrektör Nls Gyldén vara särskld utredare. Sorn sakkunnga tllka ngående en referensgrupp har enlgt beslut den 14 november 1997 medverkat departementssekreterare Eva Emnéus vd Utrkesdepartementet departementssekreterare Catharna Wale Grundtz vd Försvarsdepartementet. Catharna Wale Grundtz entledgades från stt uppdrag den 19 januar 1998 som ordnades ersättare Ingrd Tersman. Eva Errméus entledgades från stt uppdrag den 1 maj 1998 som ersättare ordnades Hermeln. Fredrke Tll ngående experter referensgrupp enlgt beslut den 14 samma november 1997 ordnades överngenjör Bengt Andersson vd Försvarets Forsknngsanstalt, överste l.gr Peter Grundtz vd Försvarsmaktens Högkvarter, operatv chef Staffan Kvarnström vd Kustbevaknngen, generaldrektör Björn Körlof vd Styrelsen psykologskt svar, handläggaren Mara Lagus vd Sda, utrednngschef Bo Överstyrelsen Rchard Lundgren vd cvl beredskap, delnngschef Roland Nlsson vd Statens räddnngsverk, överste l.gr Bo Renholdsson vd Försvarshögskolan samt överste Mats Westn vd Försvarets materelverk. Som utrednngen experter ordnades den ll august 1998 Sven-Åke generallöjtnanterna Jansson Lars G. Persson. Tommy Som sekreterare ordnades den 16 maj 1997 utbldnngsdrektör Larsson. Utredaren har arbetat under benämnngen Utrednngen Fö 1997:04 TOTBALT.
Utredaren överlämnar härmed stt betänkande. Stockholm februar 1999 Nls Gyldén Tommy Larsson
SOU 1999:6 Innehåll Sammanfnng 9....... l Bakgrund genomande 17..... 1.1 Utgångspunkter 17..... 1.1.1 Bakgrund..17... 1.1.2 Uppdraget 18..... 1.2 Avgränsnng uppdraget 19..... 2 Bakgrundsbeskrvnng de baltska länderna om Polen..21... 3 Svenskt öststöd betr. säkerhet svar 25..... 4 Tdgare rådgvnng på regerngsnvå..29... 5 Svenska myndgheters totalsvarsstöd 31..... 5.1 Allmänt om svenskt totalsvarsstöd 31..... 5.2 Myndgheter nom Försvarsdepartementets ansvarsområde 32..... 5.2.1 Allmänt 32..... 5.2.2 Försvarsmakten 33..... 5.2.3 ÖCB 35..... 5.2.4 Kustbevalmngen 37..... 5.2.5 Styrelsen psykologskt svar 38.....
6 Innehåll SOU 1999:6 5.2.6 Räddnngsverket 40..... 5.2.7 Frvllga svarsorgansatoner.42... 5.2.8 Totalsvarets plktverk 45..... 5.2.9 Försvarets materelverk 45..... 5.2.l0 Försvarets forsknngsanstalt 46..... 5.2.1 l Försvarshögskolan 48..... 5.2. l 2 Cvlbefalhama 49..... 5 Myndgheter organsatoner utan Försvarsdepartementets ansvarsområde.50... 5.3.1 Länsstyrelser 50..... 5.3.2 Svenska kommunbundet 51..... 5.3.3 Rkspolsstyrelsen 53..... 5.3.4 Socalstyrelsen 55..... 6 Myndgheternas erfarenheter samordnng utvecklngsstödet tll Baltkum Polen..57... 6.1 Försvarsmakten 5 7..... 6.2 Överstyrelsen cvl beredskap 60..... 6.3 Kustbevaknngen 60..... 6.4 Styrelsen psykologskt svar 61..... 6.5 Räddnngsverket 62..... 6.6 Frvllgorgansatonema 64..... 6.7 Totalsvarets plktverk 64..... 6.8 Försvarets materelverk 65..... 6.9 Försvarets forsknngsanstalt 65..... l 0 Myndgheter utan svarsdepartementets område 66..... 7 Utrednngens rådgvnng på regerngsnvå...,.67 7.1 Allmänt om rådgvnngen dess former.67... 7.2 Ländersvs rådgvnng 68..... 7.3 Rådgvnngssamordnng med andra länder..69... 8 De nordska svarsområdet ländernas utvecklngsstöd nom 71
SOU 1999:6 Innehåll 7 8.1 Fnland 71..... 8.2 Norge,.72... 8.3 Danmark,.73... Utrednngens prncpella överväganden 77..... 9.1 Totalsvarsstödet tll de baltska staterna är ett vktgt nslag svensk säkerhetspoltk 77..... 9.2 Grundläggande: totalsvar under demokratsk lednng, styrnng kontroll 79..... 9.3 De natonella exstenssvaren bör stå centrum..." 80 9.4 Den nternatonella mltära mågan bör utgå från de natonella svaren 81..... 9.5 Totalsvar är ett bärkraftgt koncept 82..... 9.6 Mltärt svar: arméstrdskraftema är vktgast 83..... 9.7 F önnågan tll långsktsplanerng bör stödjas 84..... 9.8 Långsktghet bör också prägla nästan allt stöd 86..... 9.9 Stöd tll olka beslutsnvåer bör samordnas 88..... 9.9.1 Parlamentsnvån 89..... 9.9.2 Mnsterenvån 90..... 9.9.3 Myndghetsnvån 92..... 9.10 Dskreton vd rådgvnng är en hederssak 94... 9.1.. l Svensk myndghetsorgansaton är ngen självklar exportvara 95..... 9.12 Lednng, samordnng samverkan kan bättras. 96 12.1 Departementsnvån 97..... 9.12.2 Myndghetsnvån 100..... 9.123 Frvllgorgansatonema 101..... 9.l2.4 De svenska ambassademas roll 102..... 10 Utrednngens slag 105..... 10.1 Rådgvnngen på hög nvå bör fortsätta 105..... 10.2 Planerngs- beslutsprocessen totalsvarsstödet 106..... 10.2.l Regerngens ambtonsnvå överblck totalsvarsstödet bör höjas 106.....
8 Innehåll SOU 1999:6 10.2.2 Den konkreta planerngen svenskt stöd bör göras systematsk långsktg 107 mer..... 10.2.3 Det bör fnnas utrymme även nsatser med kort varsel 109..... 10.2.4 Vssa medel bör as över från UD tll Fö statsbudgeten..109... 10.2.5 Myndgheternas systemkunskap om samarbets- länderna bör breddas 1 10..... 10.2.6 Samordnngsambtonerna svenskt total- svarsstöd bör höjas 1 1 1..... 10.3 Ett kontaktforum mellan regerngskanslet myndgheterna bör upprättas 1 12..... 10.4 Rådgvnngsfunktonens uppgfter stä1lnng... 114 1 Blaga.......... 2 Blaga.......... 117 123
SOU 1999:6 Sammanfnng Regerngen har uppdragt mg dels utreda formerna det svenska totalsvarsstödet tll Central- Östeuropa, dels efter önskemål fungera som rådgvare på regerngsnvån aktuella länder. De baltska staterna Polen har prorterats, med tyngdpunkt nlednngsvs Lettland. I denna sammanfnng redovsar jag, efter några prncpella utgångspunkter, mna väsentlgaste slag. Därefter följer de vktgaste övervägandena bakom slagen. Slutlgen återges några huvudakttagelser från den relatvt omfande genomgången de svenska totalsvarsmyndghetemas verksamheter gentemot Central- Östeuropa. Redovsnngen här sammanfnngen kommer därmed omvänd ordnng hållande tll huvudtexten. Utgångspunkter Utfrån omfande kontakter med departement, myndgheter organsatoner engagerade totalsvarsstödet tll Central- Östeuropa har jag kommt tll slutsatsen nsatserna lednngs samordnngsmässgt fortfarande söker sna former. De grundas fortfarande huvudsak på beslut från fall tll fall är ganska sällan resultatet långsktga överväganden övergrpande perspektv. Planerngen är realteten frkopplad från vår svarsplanerng -budgeterng övrgt. Denna ad-hocordnng var flera skäl det närmaste ofrånkomlg under de sta åren efter vecklngen Sovjetunonen. Nu åtta år senare, när svarsberednngen betonar nternatonella nsatser som en
10 Sammanfnng SOU 1999:6 huvuduppgft totalsvaret, framhåller totalsvarsstödet tll de baltska staterna som ett svenskt egenntresse ställer ökade kr på långsktghet uthållghet nsatserna, är behovet modernsera beslutsprocessen enlgt mn uppfnng entydgt. De konkreta slagen det följande skall ses detta perspektv. Förslag Rådgvnngen på hög nvå gentemot staterna Polen de baltska Den rådgvnng tll främst regerngsnvån de aktuella staterna som utrednngen bedrvt bör fortsätta. Huvudmotvet är den efterfrågas samarbetsländerna, nte mnst med syfte få stöd tll en effektvare samlad svarsplanerng. Som en sekundäreffekt stärks de svenska möjlgheterna tll klok prorterng det svenska totalsvarsstödet allmänhet. Rådgvnngen är se som en konsultverksamhet gentemot aktuella samarbetslandet, utfrån dettas lojaltets- sekretesskr. Den kan där substansmenng nte rmlgtvs göras tll en del den svenska regerngshanterngen. Rådgvnngsfunktonen bör ha en tydlgt självständg ställnng. Jag anser det bör ställas höga kvaltetskr på den personal som ngår rådgvnngsfunktonen, med en översktlg samlad kompetens om aktuella samarbetsländers svar om det svenska totalsvaret dess ramvllkor. Jag lämnar huvudtexten synpunkter på dmensonerngen rådgvnngsfunktonen. det
SOU 1999:6 Sammanfnng ll Planerngs- beslutsprocessen totalsvarsstödet Regerngens ambtonsnvå överblck totalsvarsstödet bör höjas. Det svenska totalsvarsstödet bör utgå från samlat ett perspektv på de aktuella samarbetsländemas säkerhetsstuaton, totalsvarsplanerng totalsvarsproblem från en bred kunskap om det svenska totalsvaret. Den konkreta planerngen svenskt stöd bör göras mer systematsk långsktg. De svenska nsatserna bör väsentlgt ökad utsträcknng baseras på långsktga planer. Planerngen totalsvarsstödet bör så långt som möjlgt göras tll en del den normala årlga planerngsprocessen, nnefande bl.a. budgetunderlag från aktuell myndghet, budgetdalog med regerngskanslet, budgetproposton reglerngsbrev. Erfarenheten talar det bör fnnas vsst ett planerngsutrymme på svensk sda också nsatser med kort varsel. En naturlg följd ovanstående är Försvarsdepartementet, som prmärt ansvargt nom regerngskanslet berednngen totalsvarspropostoner planerngsprocessen gentemot totalsvarets myndgheter, också får det huvudsaklga ansvaret totalsvarsstödet tll Central- Östeuropa. Utrkesdepartementet bör även fortsättnngsvs ha en vktg roll beslutsprocessen. De svenska totalsvarsmyndghetema bör åläggas en generell samrådsskyldghet gentemot andra svenska myndgheter som kan vara berörda ett vsst totalsvarsstöd tll Central- Östeuropa. Också en djupad nordsk samverkan är angelägen. Ett kontaktforum mellan regerngskanslet myndgheterna Ett kontaktforum regelbundna dskussoner om huvudlnjema det svenska totalsvarsstödet tll stater Central- Osteuropa
12 Sammanfnng SOU 1999:6 bör upprättas. Jag redovsar slag tll arbetsuppgfter ett sådant kontaktforum. I kontaktforumet bör permanent ngå representanter svars- utrkesdepartementen, cheferna de fråga om stödet tll Central- Östeuropa vktgaste totalsvarsmyndghetema, samt Sda. Statssekreteraren Försvarsdepartementet bör vara ordande. Rådgvnngsfunktonen bör blda sekretarat kontaktforumet. överväganden Bakom de ovan sammanfade, konkreta slagen lgger följ ande akttagelser, överväganden prncpella slutsatser. Försvarsberednngen framhåller sn rapport Förändrad omvärld omdanat svar Ds 1999:02 bl.a.: "Stärkandet - samarbetet säkerheten Östersjöregonen bör forts utgöra ett centralt element vår säkerhetspoltk. Våra nsatser bör vara långsktga präglas uthållghet." Försvarsberednngen eslår stödet tll de baltska ländernas uppbyggnad totalforsvar andra säkerhetsfunktoner utvecklas djupas, lksom vårt samarbete med Polen Tyskland. Jag delar dessa bedömnngar stöder slagen. Uppbyggnaden ett från respektve stats utgångspunkter rmlgt totalsvar är ett vktgt nslag de aktuella staternas samlade säkerhetspoltk. För de baltska staternas del har denna uppbyggnad med start efter frgörelsen 1991 mött sevärda svårgheter. Arvet efter f.d. Sovjetunonen medde nlednngsvs stora kostnader såväl materell menng som fråga om delvs kvardröjande negatva tyder tll svaren hos befolknngama form auktortärt hos äldre offcerare. Även synsätt den fortsa svarsutvecklngen fnns begränsnngar snart sagt alla seenden: lednngsmässgt, organsatorskt, utbldnngsmässgt, materellt, samt gvetvs vad gäller samlad planerng samlat ekonomskt utrymme. Ett utvecklande stärkande
SOU 1999:6 Sammanfnng 13 totalsvaren de baltska staterna lgger nte bara dessas utan också hög grad omvärldens ntresse. egna, Det råder en bred samsyn de västlga demolcratema om vkten totalsvaret står under demokratsk lednng. Detta synsätt bör prägla det svenska stödet. Prncpen torde vara allmänt accepterad på baltsk polsk sda; åtskllgt återstår emellertd vad gäller praktskt genomande. Det svenska stödet sammanhanget bör rktas bl.a. tll parlamentens törsvarsutskott motsv., tll svarsmnsterema tll offcerare olka stader karrär. De baltska staterna har under de senaste åren börjat fokusera prortera utvecklngen de natonella exstenssvaren, med vktga nordska eblder. Terrtorella svarskoncept med markstrdskrafter fokus lämpar sg väl de baltska staterna. Fnländska nordsvenska koncept lgger nära tll hands. Det är angeläget den nordska kretsen kan ge exempel på enkla lösnngar med små eller måttlga resurskr, där de mest grundläggande svarsbehoven fokuseras, särsklt mot bakgrund de aktuella samarbetsländemas begränsade svarsbudgetar. Jag anser f.ö. v bör stödja en utvecklng där mågan tll nternatonella nsatser Ökande utsträcknng utgår från de natonella exstenssvaren. Jag är övertygad om organserandet totalsvar ung. efter nordska eblder leder tll väsentlga effektvtetsvnster. I synnerhet Lettland Ltauen, men också Estland Polen, har markerat ett tydlgt ntresse utveckla sådana totalsvar nordsk typ. De aktuella statema har ökande grad blvt medvetna om en mer systematsk, långsktg planerng är nödvändg. Denna utvecklng bör välkomnas stödjas det fortsa samarbetet. Det fnns anlednng Sverge samordna utvecklngsstödet tll olka beslutsnvåer. En aldrg så kraftfull stödnsats gentemot en nvåerna kan vsa sg föga effektv om det nte fnns en beredskap kompetens på de övrga aktörsnvåema a en fråga vdare.
14 Sammanfnng SOU 1999:6 Svensk myndghetsorgansaton är ngen självklar exportvara. Hänsyn bör tas tll mottagarländema har sna egna natonella konsttutonella/valtnngsmässga prncper huvudsak saknar den svenska myndghetsstrukturen. Jag har värderat om de svenska totabsvarsmyndgheternas verksamhet gentemot stater Central- Östeuropa präglats en god lednng från regerngens sda en tllfredsställande samordnng samverkan. Enlgt mn menng har den projektvsa gransknngen myndgheternas rmlg ambton. Däremot har regerngskanslet nsatsslag sällan haft haft tllgång tll någon helhetsbld totalsvarsutvecklngen samarbetslandet heller nte systematskt följt upp samordnngen mellan forslagsmyndgheten andra myndgheter nom Sverge. Jag anser mer helhetssyn långsktghet nu är motverad. Det borde vara möjlgt regerngen övergå från fall-tll-fall ställnngstaganden tll olka stödprojekt tll en mer systematsk, långsktg programvs styrnng myndgheternas nsatser, med utgångspunkt den modell mål- resultatstymng som numera kännetecknar regerngens lednng allmänhet de svenska myndgheterna. Övrga nordska länder tllämpar f.ö. alla större utsträcknng än Sverge en sådan planerngsmetodk, eller ser göra det framtden. För framtden är det hög grad önskvärt de myndghetsvsa nsatserna grundas på ett helhetsperspektv över den aktuella delen samarbetslandets totalsvar. Det är rmlgen Försvars- departementets ansvar tllhandahålla ett eller flera fora fortlöpande, ömsesdgt nformatonsutbyte om aktuella bståndsnsatser. Samtdgt är det gvetsvs också myndgheternas egna uppgft överväga ta ntatv sammanhanget. Myndghetskontaktema med våra ambassader är värdefulla vktga flera skäl. Dels hålls ambassadema allmänt nformerade om den verksamhet som bedrvs. Vdare ges de möjlghet lämna värdefull nformaton stöd n myndgheternas agerande mottagarlandet. Slutlgen kan de främja lämplg samordnng mellan olka svenska aktörer. Jag kan
SOU 1999:6 Sammanfnng 15 sammanhanget konstatera myndgheternas kontakter med de svenska ambassaderna hög grad varerar. Bakgrund: svenska myndgheters erfarenheter totalsvarsstöd De svenska myndgheternas uppfnngar om totalsvarsstödet tll Central- Östeuropa sammanfaller de flesta seenden. Flertalet svenska myndgheter samarbetet med de anser baltska länderna uppvsar såväl värdefulla resultat som senngar problem. Flera myndgheter har pekat på de baltska ländernas åtaganden följd personella eller som en admnstratva problem har haft skftande kvaltet uppfyllelse överenskomna tdsplaner. Blden är dock nte helt enhetlg. Exempelvs har Räddnngsverket stt samarbete med de baltska länderna upplevt kontnutet, stabltet långsktghet. En del myndgheter pekar på "mognadsgraden" hos länderna varerar, med skftande måga artkulera stödönskemålen som följd. Ett flertal myndgheter anser det fnns brster samverkan mellan svenska myndgheter. Man anser Försvarsdepartementet borde ta ett större koordnerngsansvar än vad som görs dag. Många myndgheter menar också de själva bör ta ett ökat ansvar samordna sna nsatser med andra myndgheter. Vdare anser man långsktgheten utvecklngsstödet behöver bättras. På natonell nvå saknas en strategsk helhetssyn ett tllräcklgt långsktgt perspektv. Perodska översyner utvecklngsstödet genom Försvarsdepartementets r sorg skulle kunna utmynna landvsa rullande Översktsplaner. Genom ett övergrpande perspektv tlls på svensk sda kan även en bättre prorterngs- samordnngsprocess på mottagarsdan stmuleras. Flertalet svenska myndgheter anser admnstratonen utvecklngsstödet kunde enklas. Idag upplevs varje stödåtgärd, även mndre omfnng, kräva ett stort admnstratvt arbete. Tden från det ett önskemål framts från ett baltskt land tll
16 Sammanfnng SOU 1999:6 dess den svenska regerngen fat ett beslut ärendet upplevs som onödgt lång. Samtlga myndgheter utrednngen vart kontakt med anser ñnanserngsformema samt uppföljnngen utvärderngen utvecklngsstödet bör vdareutvecklas. Utvecklngsstödet bör målresultatstyras större utsträcknng vlket borde meda en högre effektvtet bättre uppföljnngsmöjlgheter. Myndgheterna eslår regerngen etablerar en övergrpande två-tre-årg programstymng som utgångspunkt myndgheternas detaljplanerng utvecklngsstödet tlldelat medel form ramanslag, ngående regerngens reglerngsbrev. Genom denna kombnaton övergrpande styrnng decentralserat genomande skulle myndgheterna få bättre utsättnngar utvecklngssamarbetet. långsktghet effektvtet
SOU 1999:6 17 1 Bakgrund genomande 1 1 Utgångspunkter. l.l.l Bakgrund I 1996 års svarsbeslut proposton 1996/97:4, betänkande 1996/97 FöU Rksdagens skrvelse 1996/972109 uppmärksammas särsklt samarbetet Östersjöområdet. De så kallade säkerhetsfrämj ande nsatserna området har sålunda httlls hög grad nrktats på stödja de baltska ländernas uppbyggnad säkerhetsfunktoner som är normala en självständg stat. Ett centralt område är därvd uppbyggnaden totalsvarsfunktoner som nkluderar mltära organsatoner under demokratsk kontroll med folklg ankrng. Utbldnngs- rådgvnngsnsatser är en särsklt vktg komponent detta stöd har efterfrågats från de baltska länderna Polen. Inom Försvarsdepartementets område är ett stort antal myndgheter aktva nom olka stödjande kunskapsöverande verksamheter. Många dessa aktvteter lgger nom säkerhetsfrämjandets ram medan andra sker som normala cvla myndghetskontakter olka former. En ytterlgare utgångspunkt är dsponbla medel är begränsade. Även där fnns det anlednng se över vad mån
18 Bakgrund genomande SOU 1999:6 det är möjlgt effektvsera koncentrera de svenska nsatserna. l 1.2. Uppdraget Regerngen beslutade mot bl.a. denna bakgrund aprl 1997 tllkalla en särskld utredare med uppdrag se över formerna det stöd som ges myndgheterna under Försvarsdepartementet tll utvecklandet totalsvarskoncept Central- Östeuropa. Inlednngsvs skall utredaren Dr. 1997:52 studera den totalsvarsrådgvnng på regerngsnvå som Sverge ger tll Lettland. Om motsvarande nsatser kommer göras sta - hand övrga baltska länder Polen, skall även - totalsvarsrådgvnngen på regerngsnvå tll dessa länder analyseras. Inom ramen uppdraget skall utredaren själv som rådgvare nom totalsvarsområdet, men även verka lämplga rådgvnngsnsatser från svenska myndgheter organsatoner. verka I ett andra steg skall utredaren se över hur övrgt stöd som ges svenska myndgheter under Försvarsdepartementet bdrar tll utvecklandet totalsvarskoncept Central- Östeuropa. Översynen skall syfta tll ge underlag de svenska nsatserna skall bl långsktga, kostnadseffektva koncentrerade. I översynen ngår utredaren skall se om man kan fnna effektvare sätt utforma samordna nsatserna än dag. Analysen skall omfa totalsvars- uppbyggnaden därvd skall en helhetssyn på hot, rsker resursanvändnng Analysen skall även beakta relevanta stödnsatser länders sda. helhet Drektven återges som Blaga anläggas. från andra
SOU 1999:6 Bakgrund genomande 19 1.2 Avgränsnng uppdraget Mtt uppdrag ser, som framgått egående sntt, se över formerna det stöd som ges tll utvecklandet totalsvarskoncept Central- Östeuropa. Jag har, enlgt drektven, koncentrerat arbetet med både rådgvnngsdelen analysen om effektvare sätt samordna nsatserna tll se myndgheter nom Försvarsdepartementets ansvarsområde. För få en bättre helhetsbld b1.a. samordnngen olka stödnsatser har jag dock haft kontakter med vssa myndgheter organsatoner även utan Försvarsdepartementets ansvars område. Rådgvnngsverksamheten har gränsats tll omfa regerngsnvån de baltska länderna Polen. Utrednngen skall också se över hur övrgt stöd bdrar tll utvecklandet totalsvarskoncept. Jag vll detta sammanhang framhålla totalsvarsmyndghetemas utvecklngssamarbete med de baltska länderna Polen skljer sg karaktär omfnng. Vssa cvla myndgheters utvecklngssamarbete ser fortlöpande fredsverksamhet som nte prmärt kan betecknas som totalsvarsverksamhet. Jag belyser det följande hur sådant utvecklngsstöd kan kopplas tll totalsvarsuppbyggnaden utfrån en helhetssyn på hot rsker på användnngen samhällets resurser fred, krser lcrg.
SOU 1999:6 21 2 Bakgrundsbeskrvnng de om baltska länderna Polen Trots Estlands, Lettlands, Ltauens Polens geografska närhet med varandra fnns väsentlga skllnader mellan dem bl.a. hstorskt, kulturellt, poltskt svarsmässgt seende. Varje land som bedrver utvecklngssamarbete med de aktuella länderna har utgå från dessa skllnader. För en djupare beskrvnng aktuella samhällshållanden hänvsas tll ltteratur, rapporter meda. Enlgt regerngens beskrvnng om de nre hållandena de baltska länderna Polen propostonen 1997/98:70 anknytande landstrateger nämns bl.a. man de tre baltska länderna fortfarande, olka utsträcknng, brottas med språk- natonaltetsproblem särsklt då med de ryskspråkgas ntegrerng samhället. I Baltkum utgörs omkrng 35 % Estlands befolknng på ca 1,5 mljoner nvånare cke-ester medan det Lettland med ca 2,4 mljoner nvånare fnns ca 45 % cke-letter, var de rysktalande domnerar. I Ltauen, med ca 3,7 mljoner nvånare, är de ryska polska språkgruppema däremot relatvt små. De tre länderna skljer sg också kulturell hstorsk menng. I befolknngamas ögon har svarsfrågor allmänt tämlgen låg prortet jämelse med samhällsutvecklng ekonomskt socalt seende. Försvarsmakterna knppas fortfarande hög grad med det gamla sovjetsystemet. Försvaren har bl.a. denna mot bakgrund huvudsak låg de baltska samhällena. status Såväl de baltska Polen återstår mycket staterna som reforrnerngsarbetet vad nom bl.a. socalsäkrngsser
Bakgrundsbeskrvnng 22 om de baltska länderna Polen SOU 1999:6 systemen samt vad gäller prvatserng etag, modernserng nfrastrukturen rättsväsendets utvecklng anpassnng kvarvarande mljöområdet. tll EU statlga Även släpar efter. I Polen torde däremot svarsmakten bl.a. hstorska skäl ha en mer respekterad ställnng än de baltska staterna. Den ekonomska utvecklngen de tre baltska staterna har baserats på marknadsorenterad, konsekvent poltk som gvt en postva resultat. Estlands ekonomska omställnng har mponerat på omvärlden. Prvatserngsprocessen fortgår samtlga tre länder än olka tempo. Efter ett tdgare nära totalt beroende om östhandeln går dag ca 50 % ländernas export tll EU-länder. Ryssland är dock Lettland Ltauen fortfarande den största ensklda handelspartnem. För Lettland beror detta tll sevärd del på den transthandel som går va lettska harrmar. För Ltauens del spelar råvaru- energhandeln med Ryssland en vktg roll. Den ekonomska utvecklngen har lett tll många fått det bättre, men omvandlngen har också drabbat vssa grupper, synnerhet äldre barnfamljer. Särsklt Lettland har betydande delar befolknngen drabbats en ekonomsk åtstrarrmng form sjunkande reallöner pensoner, växande klyftor mellan de större städerna landsbygden etc., samtdgt som ekonomn blvt marlcnadsorenterad. Polens genomgrpande ekonomska mer reformer har lett tll snabb ekonomsk tllväxt. Polen anses dag en vara en fungerande marknadsekonom. Vad det gäller relatonerna österut har bndelsema mellan Ltauen Ryssland vtalserats det senaste året bl.a. som en följd det undertecknade gränstalet dock ännu nte ratfcerat. För Estland Lettland har ännu nget tal undertecknats vlket utgör ett betydande mellanstatlgt problem. Alla fyra länderna strävar målmedvetet mot medlemskap EU NATO. Avgörande steg har tagts på vägen mot de västlga säkerhets- samarbetsstrukturema. NATO uppfas som den centrala organsatonen säkerhet "hård" menng. Ett steg mot NATO-medlemskap är länderna utvecklar de natonella svaren också det nbördes poltska mltära samarbetet. Ett annat vktgt mål är nteroperabltet med NATO. Vktgare
SOU 1999:6 Bakgrundsbeskrvnng de baltska länderna Polen 23 om samarbetsområden Öka de egna svarens kapactet öka kompatblteten med NATO är bl.a. BALTBAT, BALTNET, BALTRON BALTDEFCOL. För Polen nnebär det estående NATO-medlemskapet redan ökat mltärt ett samarbete med främst Tyskland Danmark. Alla länderna framhåller den nte mnst poltska betydelsen PFF-samarbetet. Särsklt pekar på det praktska samarbetet man det troendeskapande elementet. Ryskt deltagande ses som betydelsefullt. Utfallet PFF-samarbetet uppfas lkväl nte som odelat postvt. Särsklt anser man kvalteten komplexteten på övnngarna nte alltd är tllräcklgt hög. Handläggnngen PFF- aktvtetema upplevs bland som komplcerad bl.a. som en följd vssa aktvteter handläggs vd svarsmnsterema, andra vd t.ex. nrkesmnsterema. Ett väsentlgt hnder medverkan nternatonell verksamhet är några de baltska länderna de begränsade svarsanslagen. Utgftema nternatonella aktvteter utgör redan en besvärande stor del svarsbudgetarna. Huvuddelen svarsbudgetarna går tll löner svarsanställda andra fasta kostnader. Ett annat problem som de baltska staterna själva pekar på gäller nyttggörandet BALTBAT-enheterna de natonella svaren. BALTBAT-ofñcerama -soldaterna har blvt en grupp sg, utan tydlg kopplng tll de natonella svarsuppgftema. Den vkt man länderna tllmäter ett medlemskap NATO säger en del om hot- rskbedönmngama. Även om man talar om nya, cke-mltära hotblder om behovet lösnngar som nte vänder sg mot något ensklt land, består msstänksamheten vad gäller Rysslands väg de ryska sktema mot de aktuella länderna. Den nrkespoltska turbulensen Ryssland, osäkerheten om demokratutvecklngen andra frågor om Rysslands framtd är hållanden som de baltska länderna nte kan bortse från. Försvarsmaktens offcerare de baltska länderna har oftast sn bakgrund ett auktortärt, cke-demokratskt tänkande. Tll skllnad mot svarsmakterna armén, marnen flygvapnet omges
1999:6 Polen SOU länderna baltska de Bakgrundsbeskrvnng 24 om "den land respektve än större är hemvåmen, numerärt som fram respekt utgör med svarsmakten", egentlga stor kommer huvudsvarsstyrkan Ltauen Lettland allt man som pågår Lettland på. I utvecklng svarets bygga en Lettland armén. Hemvärnet hemvärnet sammanslagnng funktoner cvla flera roll mltära sn utom även har polsära exempelvs rörande mnsterer rad med samarbetar en skydd nvandrng llegal statens trafksäkerhet, frågor, hemvärnen sdan vd saknas Det ekonomska ntressen. Samtlga totalsvar. ankrat folklgt tradtoner moderna ett natonellt utveckla vlja ambton ett uttryckt har länder tre eblder. nordska med demokratsk styrnng, under totalsvar baserat terrtorellt slags något vll bygga framgår Det man vll Ltauen Lettland grund. värnplkt med exstenssvar som mågan stödja också kan totalsvarskoncept utveckla som alla samutnyttja sålunda vll fredssamhället. Man krser möta krg. krs fred hotskalan hela maxmalt samhällets över resurser - -
SOU 1999:6 25 Svenskt Öststöd betr. säkerhet svar Tdgare nrktnng Sverge har bedrvt utvecklngssamarbete med länderna Central- Östeuropa sedan slutet 1989. 1990 beslutade rksdagen anta ett treårsprogram utvecklngsstödet enlgt propostonen l990/9lzlo0, vlken följdes proposton 1992/932100. Efter en ytterlgare översyn östsamarbetet ställde sg rksdagen bakom propostonen 1994/951160 om Sverges samarbete med Central- Östeuropa peroden jul 1995-december 1998. Där konstaterades det program som då lades fram utgjorde en vktg del svensk utrkes- säkerhetspoltk. Samarbetet skall bl.a. syfta tll främja säkerheten, demokratn en bärkraftg utvecklng Europa. Östersjöregonens betydelse skapa ett dynamskt Europa var en grundlnj e samarbetsprogrammet. Aktuella ställnngstaganden I regerngens proposton 1997/98:70 "Att utveckla grannlandssamarbete" anges målen utvecklngssamarbetet med Central- Östeuropa skall vara: ett 0 främja en säkerhetsgemenskap, 0 djupa demokratns kultur,
1999:6 SOU svar säkerhet öststöd betr. Svenskt 26 omvandlng, ekonomsk hållbar socalt stödja en 0 utvecklng. hållbar mljömässgt stödja en 0 görande samarbetet Säkerhetsfrämjande är Det en säkerhet utvecklngen betydelse gemensam en tll: koncentreras Samarbetet Östersjöregonen. kompetens, säkerhetspoltsk uppbyggnad demokratsk under svarsorgansatoner utvecklng 0 totalsvar, demokratskt kontroll nom kompetensen samarbetet europeska utvecklng det 0 verksamhet, fredsfrämjande bevaka måga ländernas baltska tll de stöd 0 kontrollera sna gränser, nternatonella ökande den bekämpande stöd tll 0 asyluppbyggnad brottslgheten organserade kompetens, mgratonspoltsk olyckor hantera beredskapen öka nsatser 0 katastrofer. kompetensen säkerhetspoltska den Uppbyggnaden propostonen enlgt bör, Ltauen Lettland Estland, ske bör Sverge. Detta stödjas fortsättnngsvs 1997/98:70, även nvå, akademsk på utbldnng forsknng stöd tll dels genom verka åtgärder konkreta dalog bred dels genom en genom säkerhetsbegreppet. vdgade det ståelse djupare en demokratsk under totalsvar natonella Utvecklngen enlgt Sverge vlket tll område angeläget styrnng är annat ett nrktnng med bdrag betydande bör lämna propostonen ett respektve planerng långsktg upprättandet stöd tll en demokratsk därvd skall utgångspunkter totalsvar. Vktga vara det konstatera kan ankrng. Jag folklg styrnng tll de stödet rktlnjer särsklda några fnns därutöver nte totalsvaren. natonella Sverge angeläget även propostonen enlgt Det är kompetensen öka åtgärder konkreta stödjer fortsättnngen
SOU 1999:6 Svenskt öststöd betr. säkerhet svar 27 nom mltärt fredsfrämjande. Det är också vktgt genom nternatonell samverkan på det fredsfrämjande området bdra tll ökat ömsesdgt troende mellan parter som ngår samarbetet. Av bland annat detta skäl faster Sverge stor vkt vd alla Östersjöländer, nte mnst Ryssland, deltar verksamhet nom ramen PFF. En fungerande gränsbevalcnngskapactet är också väsentlg, enlgt propostonen 1997/98:70, säkerställa främst de baltska staternas suveräntet. Inom det Säkerhetsfrämjande området har stöd lämnats tll upprätta fungerande räddnngstjänster Estland, Lettland Ltauen. Fortsa utbldnngsnsatser nom specfka områden, bl.a. brandsäkerhet vd kämkraftverk, oljeskadeskydd transporter farlgt gods, planeras. För stödja en säker cvl lufttrafk har Luftfartsverket stött cvl/mltär ntegrerng luftrumskontrollen de baltska länderna. Samarbetet mellan staterna Östersjöregonen nom verksamhetsområdet beredskap mot olyckor katastrofer är sg själv en troendeskapande åtgärd säkerhetspoltsk betydelse är en forts angelägenhet Sverge medverka Delar detta stöd utgör samtdgt led det Säkerhetsfrämjande samarbetet nom europeska organsatoner. Demokratska samhällssystem är en utsättnng stabltet säkerhet vårt närområde. I propostonen 1997/98:70 understryker man ett forts samarbete djupa demokratns kultur genom uppbyggnad de cvla samhällena är stor vkt. Vdare prorteras ett forts djupat samarbete nom rättsområdet. Ett annat övergrpande mål är forts stöd de baltska ländernas EU-ntegraton. Stödet bör då främst nrktas på det socala området, på närngslvsfrämjande nsatser främst småetag landsbygdsutvecklng samt på den kommunala regonala verksamheten. Fortsa nsatser på mljöområdet samt bdrag tll ntegratonen de rysktalande de baltska ländernas samhällen är också önskvärda.
28 Svenskt öststöd betr. säkerhet svar SOU 1999:6 Det svenska utvecklngssamarbetet med Polen nleddes 1989. En betydande del stödet har mljönsatser. Sverge har sett också samarbetat med Polen det gäller demolcratstöd på olka när nvåer stöd tll den socala sektorn, bl.a. socala samt trygghetssystem. Regerngen konstaterar propostonen 1997/98:70, Polens behov utländskt "kunskapsbstånd" har mnskat. Polen är det land Central- Östeuropa med vlket Sverge haft mest kontakter seende utbldnng EU- ntegratonsfrågor. Huvuddelen stödet tll Polen vad gäller system- nsttutonsuppbyggnad skall nu gradvs fasas ut. Regerngen ser successvt trappa ned det stöd som nte har starka drag grannlandssamarbete. Stödet kommer mer nrktas på områden, där Sverge har tydlga egna ntressen, t.ex. mljö- energområdet. En de vktgaste frågorna det fortsa svensk- polska samarbetet blr stödet tll Polens ntegraton Europa. Utvecklngssamarbetet kommer därvd tll delar nrktas stora på stödja Polens strävanden tll medlemsskap EU.
SOU 1999:6 29 4 Tdgare regerngsnvå rådgvnng på Någon svensk sammanhållande totalsvarsrådgvnng gentemot regerngsnvå har tdgare ägt rum. Svenska myndgheter har dock kontakter med ensklda mnsterer frågor som rör främst verksamhet myndghetskaraktär. Försvarsachéema vd de svenska ambassadema har vsserlgen kontnuerlga kontakter med mnstererna regerngseträdare de baltska länderna vssa frågor. Detta kan dock nte betraktas som någon systematsk kontnuerlg rådgvnng de specfka frågor som ett totalsvarsstöd nnebär gentemot regerngsnvån. Attachéema har heller nte något regerngsmandat svara sådan rådgvnng. I sammanhanget kan konstateras achéema tllhör Försvarsmakten de prmära rapporterngsvägama går tll Högkvarteret Försvarsdepartementet. tll
SOU 1999:6 31 Svenska totalsvarsstöd myndgheters 5.1 Allmänt om svenskt totalsvarsstöd I proposton 1997/98:70 anges regerngen, med utgångspunkt den svenska totalsvarsmodellen, har en klar ambton fortsätta stödja nsatser nom totalsvarets område som bdrar tll utvecklngen demokratskt kontrollerade svarsorgansatoner j en djupad säkerhetsgemenskap. l Svensk offcersutbldnng återspeglar vår syn på svarets roll l ett öppet samhälle, när det gäller ledarskapsutbldnng, l ndvdens rättgheter ansvar en demokrat. Som en del denna utbldnng ngår utbldnng det folkrättslga regelverket. 1 Utfrån dessa utgångspunkter stödjer Sverge de baltska länderna med utbldnng baltska offcerare vd bl.a. svenska mltärhögskolor. Sverge leder det nternatonella stödet tll upprätta drva en baltsk svarshögskola BALTDEFCOL Tartu, Estland. Sverge bdrar även tll uppbyggandet vämplktssystem bldandet frvllgorgansatoner samt tll svarsupplysnng kurser psykologskt svars- /nforrnatonshanterng. ofñcersutbldnng Dessutom ekommer kompletterande bl.a. ledarskapsfrågor, krshanterng nformatonstjänst. Sverge deltar också nternatonella rådgvnngs- samordnngsstrukturer IDAB, BALTSEA med syfte på olka sätt bstå de baltska ländernas svarsuppbyggnad.
32 Svenska myndgheters totalsvarsstöd SOU 1999:6 Som ett särsklt bdrag tll bygga upp demokratskt styrda svarsmakter med kapactet medverka fredsfrämjande nsatser utgår svenskt stöd tll uppbyggandet en baltsk batalj on, BALTBAT, fredsbevarande nsatser. Med BALTBAT som ebld lämnas svenskt stöd även tll utvecklngen en marn baltsk styrka, BALTRON. Härutöver stöder Sverge olka former det baltska deltagandet PFF. Flera myndgheter nom Försvarsdepartementets ansvarsområde genom stödprojekt seende cvl samhällsverksamhet som nte prmärt kan betecknas som totalsvar, exempelvs beträffande räddnngstjänst kustbevaknng. Andra projekt utgör mer renodlat total- svarsstöd. Eftersom även det cvla stödet har sekundära total- svarseffekter redovsas också detta det följande. För fullständga totalsvarsblden redovsas därutöver några exempel utvecklngssamarbete från myndgheter utan Försvarsdepartementets ansvarsorr1råde. 5.2 Myndgheter nom Försvarsdepartementets ansvarsområde 5.2. l Allmänt Det Säkerhetsfrämjande stödet uppgår totalt tll ca 85 mljoner kronor per år. Där utgör uppsknngsvs 35 mljoner kronor totalsvarsstöd ca 30 mljoner kronor annat stöd från myndgheter nom Försvardepartementets område. Godkännande medelstlldelnngen olka projekt, efter myndgheternas projektframställan, hanteras ÖST-SÄK gruppen. Varje projekt blr emål För bståndstelcnsk berednng en undergrupp tll ÖST-SÄK gruppen, vlken bl.a. Försvarsdepartementet ngår.
SOU 1999:6 Svenska myndgheters totalsvarsstöd 33 Efter berednng gruppen edras projekten ansvarg mnster, därefter tas regerngsbeslut. Redovsnngen fortsättnngen detta kaptel utgår väsentlgen från det underlag de uppfnngar som myndgheterna har redovsat tll utrednngen. 5.2.2 Försvarsmakten Sedan 1993 har Försvarsmakten lämnat utvecklngsstöd efter framställnngar från de baltska länderna. Stödet omfade nlednngsvs främst överlärnnng vss mltär överskottsmaterel, mnröjnng de baltska farvnen, stöd tll BALTBAT vss offcersutbldnng. En vktg del Försvarsmaktens nuvarande verksamhet gentemot de baltska länderna är utbldnngen baltska offcerare, stödet tll BALTBAT säljnngen pansarvärns- luftvämsvapen. Tll BALTBAT bdrar man med nstruktörer utrustnng. Stödet tll BALTRON omfar rådgvnng, materel utbldnng främst mnröjnngsuppgfter hsövervaknng. Ett stort antal västnatoner medverkar dessa båda projekt. Försvarsmakten medverkar vdare olka PFF-aktvteter. Marnen har t.ex. medverkat ett antal olka PFF-övnngar, bl. a. sjö- räddnngstjänstövnngar. Vktga nslag övnngsverksamheten är utblda de baltska besättnngama t.ex. plottng, datakommunkaton språktränng. Genom PFF- medverkan får Försvarsmakten också en möjlghet dentfera framtda behov utvecklngsstöd. Försvarsmakten har sedan 1996 hjälpt de baltska staterna strävan fylla åtaganden enlgt relevanta tal nom OSSE. I detta sammanhang har stöd gvts seende WD-94, talet om globalt utbyte om mltär nformaton uppandekod. Bland övrga projekt kan nämnas utbldnng offcerare från de tre baltska länderna, som bedrvts under en längre perod även framtden kommer utgöra en prorterad stödverksamhet. Vktga nslag är sprâktränng samt offcersutbldnng kadetter
34 Svenska myndgheters lotalsvarsstöd SOU 1999:6 från respektve land vd Arméns- Marnens Offcershögskolor. Tll Ltauen har stöd lämnats seende ammuntons- mnröjnngsutbldnng. Polcyn nom Försvarsmakten när det gäller materelöverlämnng är en nledande utbldnng st genoms Sverge nnan materelen överlämnas. Forts utbldnng genoms sedan respektve land, därefter sker uppföljnng underhåll, teknskt handhande rådsställnng överlämnad materel. Hemvärnet har lämnat utvecklngsstöd tll de baltska länderna sedan l996. Målet är främst stödja kompetensutvecklng. Hemvärnet har sålunda på hemvämets strdsskola genomt ett antal olka kurser chefs-, ledarskaps- fltarbetskurser m.m. bl.a. lettska hemvärnsoffcerare. Hemvärnets utvecklngsstöd har fnanserats med medel från Försvarsmakten Armén. Hemvärnet bedömer det fortsa behovet stöd tll de baltska länderna är långsktgt. Vss samordnng hemvämets utvecklngsstöd har skett med de övrga nordska ländernas rkshemvämsstaber. Försvarsmakten bedömer ytterlgare mnröjnngsnsatser är vkt säkra farvnen utmed Lettlands Ltauens kuster, där redan betydelsefulla nsatser har gjorts. Vdare lämnar marnen assstans tll Försvarets materelverk samband med deras stöd tll uppbyggnaden sjöbevaknngssystem baltska farven. Flygvapnet har htntlls nte lämnat något utvecklngsstöd men bstår länderna med flygtransporter. Något stöd tll den samlade planerngsverksamheten nom de baltska svarsmaktema har nte lämnats Försvarsmakten. Inom svarsmljöområdet har Försvarsmakten samarbete med USA nlett ett stöd tll de baltska statema. I Ltauen planeras sålunda ett gemensamt baltskt utbldnngscentrum handläggare svarsmljöfrågor. I Lettland utarbetas bygg- mljöplaner samt en skjutfáltsnstrukton utbldnngscenter Adaz. I Estland genoms ett projekt seende grundvenmodellerng vd den f.d. sovjetska flygbasen Amar.
SOU 1999:6 Svenska myndgheters totalfbrsvarsstöd 35 Försvarsmaktens erfarenhet samarbetet med mottagarländema är generellt goda. Problemet nlednngsvs var baltema tackade okrtskt tll allt som erbjöds dem. Detta har ändrats med tden mågan prortera mellan olka erbjudanden stöd har markant bättrats. Även om nskten om de långsktga kostnader som uppstår underhåll reparatoner efter överlämnng fordon annan utrustnng har ökat. Vss turbulens fnns dock länderna på grund snabba personskften, med brstande kontnutet som följd. Försvarsmakten anser vdare prncpen låta de baltska staterna vara ansvarga en del kostnaden ett projekt är bra. Det nnebär länderna tvngas göra prorterngar mellan projekt. Försvarsmakten har efter hand sökt systematsera utvecklngsstödet varvd strävan har vart samordna stödet tll de baltska staterna med andra svenska myndgheter organsatoner. Försvarsmakten anser det angeläget respektve projekt följs upp återrapporteras. Goda erfarenheter det svenska konceptet på bstånd fnns bl.a. från BALTBAT som gett bra resultat, med uppföljnng, redovsnng kontroll. Försvarsmakten har, efter regerngsuppdrag år 1997, analyserat gett slag på sådant forts mltärt bstånd/utvecklngsstöd PFF, utbldnng, materel m.m. Försvarsmakten kan lämna som tll de baltska länderna, tllsammans omfande 53 punkter. I ca sammanställnngen prorteras utbldnngs- materelstöd. Leveranser vapen artller, luftväm, pansarväm med ammunton ngår sålunda slagen. Regerngen har tagt något samlat beslut om den nlämnade planen, utan beslutar ensklda projekt vart ett for sg. Omfnngen det utvecklngsstöd, som htntlls genomts, uppskas tll ca 90 mljoner kronor. om 5.2.3 ÖCB ÖCB har enlgt totalsvarsbeslutet samordnngsroll 1996 en nrktnngen det cvla svarets nternatonella Verksamhet. Denna nnebär bl.a. drekta kontakter med motsvarande
36 Svenska myndgheters totaljbrsvarsstöd SOU 1999:6 organsatoner andra länder när det gäller följa upp analysera utvecklng som har betydelse på det cvla svarsornrådet nom EU VEU. Ambtonen ÖCBs nternatonella arbete är bl.a. etablera kontakter, analysera stödbehov, svara/samordna ev. kunskapsöverng samt ntera verksamhet nom cvla svenska totalsvarsmyndgheter. ÖCB har under de senaste åren bl.a. nom ramen PFF Partnerskap fred, utvecklat ett samarbete med sna motsvarande funktoner Estland, Lettland, Ltauen, Ungern, Tjecken, Slovaken samt Polen. Gentemot de baltska staterna genom ÖCB semnarer kurser om totalsvaret samt forsknngsprojekt bl.a. krshanterng. Vdare drvs ett projekt med syfte främja kontakter mellan svenska baltska frvllgorgansatoner samt ankra dén om frvllghet också på myndghetsnvå länderna. Httlls har ÖCB genomt tre semnarer på de tre temat ÖCB frvllgorgansatoner; ett var en de baltska staterna. har samverkat också med hemvärnsorgansatonerna Zemessardze Lettland, Katselt Estland samt SKAT Ltauen seende frvllg cvl totalsvarsverksamhet. På ntatv som stöd tll utrednngen har ÖCB påbörjat ett mer övergrpande planerngsstöd på regerngsnvå omfande den cvla planerngen som del en totalsvarsplan tll Lettland. Tanken är ntera lknande samarbete med Ltauen Estland, samt eventuellt med Polen. Även Sverges cvla PFF-samarbete med NATO har bärng de baltska staterna Polen. Sverge är sålunda numera representerat NATO-organet SCEPC Senor Cvl Emergency Plannng Commttee. ÖCB är kontaktorgan samordnngsansvarg myndghet på myndghetsplanet med NATO PFF vad gäller frågor om cvlt svar. Det samordnande ansvaret nnebär ÖCB skall tllse rätt organ rätt kompetens medverkar vd olka PFF-aktvteter stödja de andra svenska myndgheters deltagande. Omfnngen ÖCBs stöd tll de baltska staterna Polen har under de senaste åren uppgått tll ca 1 mljon kronor. på
SOU 1999:6 Svenska myndgheters totalsvarsstöd 37 5.2.4 Kustbevaknngen Kustbevaknngen KBV har sedan 1992 lämnat utvecklngsstöd tll de baltska staterna form fartyg materel, utbldnngsnsatser teknsk uppföljnng. I samband med materelöverlämnng sker också utbldnng respektve land, omfande t.ex. verkstadsutbldnng, stabs- taktkutbldnng, befnngsutbldnng, flygresursers utnyttjande etc. Någon martm grundutbldnng baltska kustbevakare bedrver KBV däremot nte. Det utsätts sådan grundläggande kunskap redan fnns. Utbldnng metodkarbete sjöbevalcnngscentral genoms KBV efter särsklt regerngsuppdrag. Utbldnngen genoms samverkan med Marnen Sjöfartsverket. Första delen har slutts Sverge Härnösand Nacka Strand andra delen skall genomas under sta kvartalet 1999 de uppbyggda centralerna Lepaja respektve Klapeda. Kustbevaknngen har stt utvecklngsstöd sökt kontakt med andra svenska myndgheter säkerställa nget dubbelarbete uts nga dubbla budskap frams. Bl.a. sammanträder den s. AG-sjöbevaknng KBV, FOA, FMV, SjöV regelbundet detta syfte. Grundläggande Kustbevaknngens utvecklngsstöd tll samtlga tre länder är bl. a. medla betydelsen nödvändgheten samverkan sker mellan olka myndgheter/mnsterer när det gäller gränsbevaknngsfrågor. Vdare söker KBV klara vkten Schengentalet dess betydelse vad gäller övergrpande pols-, tullgränsbevaknngssamarbete nom mellan länder EU talet beaktas utvecklngen gränsbevaknngsverksamheten. KBV söker också klargöra vkten respektve lands lagstftnng nnehåller tydlga gränsnngar vad gäller t.ex. ansvarshållanden m.m. KBV bedömer materelstödet kommer mnska framtden. Några natonella planer eller ekonomska medel tycks fnnas tllgänglga de baltska staterna ersättnngsanskaffnng de tdgare överlämnade svenska fartygen m.m.
38 Svenska myndgheters totalsvarsstöd SOU 1999:6 Kustbevaknngen är där oroad över ländernas måga långsktgt kunna bedrva en effektv verksamhet tll sjöss. Trots allt är lvslängden på fartygen begränsad då synnerhet mot bakgrund de opererar en odelaktg yttre mljö som slter hårt på materelen. KBV räknar däremot kunna erbjuda kustbevakare från de baltska länderna möjlghet genomgå en ettårg kustbevaknngs- utbldnng Sverge omfande bl.a. ledarskap, tullagstftnng, mljölagstftnng, polslära, psykolog m.m. Utbldnngen har enlgt KBV ngen kopplng tll Marnens kadettutbldnng vlken har en helt annan nrktnng. I KBV s allmänna uppdrag formulerat reglerngsbrev även 1999 ngår uppgften utveckla mågan tll operatvt samarbete med främst östersjöländema vad ser mågan bl.a. bekämpa organserad brottslghet. Kustbevaknngen anser man prncp nått detta mål, men mågan skall bbehållas krävs samarbetet kontnuerlgt underhålls. Detta sker genom operatoner övnngar men även genom besöksutbyten semnarer på olka nvåer. Detta är också en vktg del stödet vlket däremot tll största delen fnanseras myndghetens drftsbudget. Omfnngen den del stödet som fnanserats genom särsklda regerngsbeslut har under de senaste åren uppgått tll crka 40 mljoner lcronor. Härutöver belastas Kustbevaknngens drftsbudget årlgen med drygt en mljon kronor kunna leva upp tll reglerngsbrevets målsättnng vad ser måga tll operatvt samarbete. 5.2.5 Styrelsen psykologskt svar Styrelsen psykologskt svar SPF har bedrvt verksamhet sedan 1991/92 alla de tre baltska länderna, nlednngsvs dock främst Ltauen. Verksamheten Ltauen har sedan skett samarbete starten mellan svarsmnsteret särsklt nsttut, The Baltc ett Insttute, knutet tll unverstetet Vlnus. Verksamheten har haft formen olka typer konferenser semnarer men även
SOU 1999:6 Svenska myndgheters totalsvarsstöd 39 mer specfka spel vlka frågor om relatoner mellan myndgheter, meda medborgare haft en framträdande roll. Syftet har vart söka få med journalster, aktva offcerare forskare en dskusson ett samarbete om hur relatonerna mellan svaret det övrga samhället kan bättras. Dessa nledande konferenser ledde sedan tll flera konferenser med särskld nrktnng på svarsmaktens personal som handlade om nformatonstjänst med nslag utbldnng presschefs- verksamhet. Kontakter mellan SPF nformatonstjänstansvarga Ltauen nformaton krng kärnkraftverket Ignalna samt motsvarande kontakter mellan SPF SSI samt SKI Sverge har lett tll SPF medverkat ett större spel om nformatonsfrågor vd en olycka kämkraftverket. Konferenserna med den ltauska svarsmaktens personal korn också leda tll kontakter med lettska vtryska deltagare vlka deltog konferensema. Som en följd detta har en större konferens, med ungefär motsvarande nslag som Ltauen, genomts Lettland. På utrednngens ntatv är nu SPF admnstratvt sammanhållande en stude vad gäller en planerad långsktgt nrktad svarsupplysnngsstöd Lettland. Förstuden, som leds en särskld projektledare från Sverge, sker samverkan med svarsmnsteret Lettland på svensk sda med bl.a. de myndgheter organsatoner som ngår SPFs Inforrnatonsråd. Vktga myndgheter på svensk sda är utom SPF även Försvarsmakten, ÖCB, SRV, Plktverket, FHS, Folk Försvar, meda frvllga svarsorgansatoner. I Estland har SPF under kortare td 1995 vart engagerat utbldnng mltär personal ledarskap nforrnatonstjänst. Omfnngen stödet har httlls totalt uppgått tll ca 1,7 mljoner kronor.
40 Svenska myndgheters totaljbrsvarsstöd SOU 1999:6 5.2.6 Räddnngsverket Förberedelser operatvt räddnngstjänstsamarbete har också bedrvts form gemensamma övnngar med Fnland, Estland Lettland. har Därutöver regerngen bemyndgat Räddnngsverket Regerngen har sedan 1992, nom ramen det s.k. suveräntetsstödet, flera steg beslutat om bdrag med sammanlagt ca 36 mljoner kronor tll Räddnngsverket SRV utvecklng Estlands, Lettlands Ltauens räddnngstjänst m.m. En del bdragen har också sett vssa särsklda projekt rörande rskanalyser, transporter farlgt gods, kemkale- skadebekämpnng oljeskadeskydd, samt särsklda nsatser uppbyggnad räddnngstjänsten den estnska orten Paldsk stöd tll räddnngstjänsten vd kärnkraftverket Ignalna. övera basutrustnng brandbekämpnng m.m. tll ett värde ca 25 mljoner kronor. Denna utrustnng har blvt över, sedan den svenska räddnngstjänstorgansatonen höjd beredskap reducerats väsentlgt samband med ansvaret sådan räddnngstjänst ts över tll kommunerna. Samarbetet uppbyggnad utvecklng de baltska staternas räddnngstj änster har följt en fyraårsplan. Under peroden har stödet tll Lettland gvts jämelsevs högre prortet, bl.a. med hänsyn tll andra länders stödnsatser tll Estland Ltauen. Pågående samarbete med Estland, som nleddes 1992, upphörde enlgt denna plan under 1996. Motsvarande samarbete med Lettland Ltauen, som nleddes ett år senare, har huvudsak slutts under hösten 1997. Under hösten 1997 våren 1998 har nom ramen fyraårsprogrammet stöd lämnats tll ett särsklt kvaltets- säkerhetsprogram den lettska räddnngstjänsten. Dessutom har sökskurser med kvalfcerad räddnngsledarutbldnng brandngenjörer brandbefál från de tre staterna genomts under 1997-1998, med skte på det fortsa samarbetet 1999-2001. Inom programmet utvecklng räddnngstjänsten har sammanlagt över 800 brandbefál, brandmän teknker deltagt utbldnng som anordnats Räddnngsverket Sverge
SOU 1999:6 Svenska myndgheters totalsvarsstöd 41 respektve hemland. En Insatserna fackmässgt nom området teknskt del har deltagt transporter stöd tll med flera farlgt nternatonell olka gods utbldnngar. har samverkan omfat kemkaleskadebekämpnng staternas semnarer rskanalyser, utrustnngsstöd harrmstäder. också rktats medverkat tll Räddnngsverket beredskapsberedelser, räddnngstjänsten tll natonell lednng har har de genom en ntrodukton samordnng baltska regonal lokal nvå, med syfte få beslutsfare från olka berörda verksamheter samverka vd allvarlga olyckor. Det övergrpande målet med fyraårsplanen har vart genom samarbete stöd tll uppbyggnaden utvecklngen räddnngstjänsten de baltska staterna bdra tll stärka staternas suveräntet, stabltet nre säkerhet. Samarbetet stödet skall bdra tll mljöskyddsarbete Östersjöområdet samt tll underlätta räddnngstjänst- staternas lämnat något särsklt gäller hållanden under medverkan det transportornrådet. stöd tll ländernas krgsfara eller europeska Räddnngsverket krg. samarbetet räddnngstjänster PFF- Vd sdan suveräntetsstödet nom ramen samarbetet har Räddnngsverket organserat kurser lednng har rad på nom nte vad natonellt regelarbete samt tll uppbyggnaden arutbldnngs- tllsynsverksamheten Lettland Ltauen. Inom området utbldnngsoljeskadeskydd samordnng nternatonella räddnngstjänst- katastrofhjälpnsatser. Sedan 1995 har verket genomt 10 sådana kurser med drygt 200 deltagare 29 olka länder, var 55 deltagare har kommt från de baltska länderna. Under hösten 1997 våren 1998 har Räddnngsverket en rad överläggnngar med motsvarande myndgheter Estland, Lettland Ltauen, som gällt dels utvärderng det htntlls genomda samarbetet, dels nrktnngen det fortsa samarbetet. Överläggnngarna har resulterat sktsklarngar räddnngstjänsten baltska huvudornråden: staterna. under det fortsa samarbetet peroden 1999-2001 Avsktsklarngarna tecknats utvecklngen med omfar de haft tre tre
42 Svenska myndgheters totalsvarsstöd SOU 1999:6 l stöd tll de baltska natonella staternas tonvkt på högre räddnngstjänstutbldnng, utbldnngssystem 2 forsknng utvecklng genom kunskaps- erfarenhetsutbyte nom metod-, teknk-, utbldnngs- organsatonsutvecklngs- områdena, med olyckor med stöd 3 samverkan bstånd vd allvarlga blaterala tal. Avtals- fnanserngsfrågoma bereds närvarande nom regerngskanslet efter hemställan myndgheten. Räddnngsverket anser bl. a. en mer långsktg fnanserng treårg starkt skulle underlätta planerng genomande samarbetet, nte mnst de baltska staternas räddnngstjänstnyndgheter. Omfnngen Räddnngsverkets stöd tll de baltska har vart ca 60 mljoner kronor. staterna 5.2.7 Frvllga svarsorgansatoner I Totalsvarsbeslutet 1996 uttrycker Regerngen önskemål frvllga svarsorgansatonema engagerar sg gentemot länderna öst framallt gentemot de tre baltska staterna. Vdare anges både cvla mltära myndgheter skall stödja detta arbete. Regerngen anslår medel dessa Räddnngsverket, dels Försvarsmakten. I ÖCB s utvärderngsrapport seende frvllgnsatser de frvllgsvenska genom rörelsemas utvecklngsstöd tll de baltska länderna konstateras frvllgrörelsen de baltska länderna nte är särsklt utbredd. respektve land fnns endast ett fåtal organsatoner utöver hemvämen som kan betraktas som frvllgorgansatoner. Hemvämen har däremot en mycket stark ställnng de baltska länderna. De frvllgorgansatoner som fnns har mycket knappa resurser staten tllhandahåller de flesta fall nte något fnansellt stöd. Många de baltska fvllgorgansatonerna har ännu nte någon plats totalsvaret kommer knappast de dels I
SOU 1999:6 Svenska myndgheters totalfbrsvarsstöd 43 kunna uta uppgfter nom svaret om nte staten stödjer dem. De baltska frvllgrörelsema söker nu eblder andra länders systern n en återuppbyggnad en omstrukturerng sna organsatoner. Man har på natonell nvå respektve land börjat dskutera frvllgrörelsemas plats svaret sammanhängande rättslga fnansella aspekterna. Räddnngsverket genomde tllsammans med de cvla frvllga svarsorgansatonema Sverges cvlsvarsbund, Sverges Kvnnlga Blkårers Rksbund, Svenska Blå Stjärnan, Frvllga flygkåren, Rksbundet Sverges lottakårer, Svenska Brukshundklubben en behovsnventerng den frvllga stödverksamheten 1997 som utmynnade ett regerngsbeslut den 18 december 1997 med en tlldelnng på 330 000 svenska kronor vssa stödprojekt. Regerngen beslutade om ytterlgare tlldelnng med ll2 000 kronor under 1998. Räddnngsverkets roll har vart nhämta granska frvllga svarsorgansatoners projektansöknngar, sammanställa dessa lämna ett samlat yttrande tll regerngen n beslut om medelstlldelnng. Försvarsmakten har genom regerngsbeslut 1997 1998 delat 1,5 mljoner kronor tll frvllga svarsorgansatoners verksamhet de baltska länderna. Anslagen har kommt bl.a Centralbundet befälsutbldnng, Sjövämskårernas Rksbund, Rksbundet Sverges lottakårer, Svenska brukshundklubben, Frvllga flygkären Sverges Kvnnlga Blkårers Rksbund tll del. Vd sdan ovanstående har vssa frvllgorgansatoner tllsammans med ÖCB sedan något år tllbaka ordnat semnarer de baltska länderna med de organsatoner som kan betraktas frvllga respektve land. Frvllgorgansatonernas samarbetskommtté, FOS, tllse de som 1994 en arbetsgrupp, FOS Ag Baltkum. De kontakter som arbetsgruppen frvllgorgansatonema har sedan 1992 med de baltska länderna syftar tll nventera vlka behov stöd länderna har när det gäller frvllgverksamheten. Från Ag Baltkum anser man det nu är respektve lands uppgft tänka genom vlken hjälp man vll ha därefter
44 Svenska myndgheters totalfbrsvarsstöd SOU 1999:6 söka kontakt med de efterfråga stöd någon Ett Lottakårer, vsst Flygvapenenngarnas form. svenska frvllgorgansatonerna utbyte har redan gångss Estland Sverges Svenska Blå Stjärnan, Sverges Cvlsvarsbund, Rksbund Frvllga flygkåren. Konkreta stödnsatser är t.ex. ledarskapsutbldnng lottor, allmän mltär utbldnng kvnnor från Estland Sverge mm. Tll Lettland har Sverges Cvlsvarsbund, Sverges Kvnnlga Blkårers Rksbund Frvllga Automoblkåremas Rksbund genomt transporter materel från överskottslager. Vssa kontakter har tagts Frvllga flygkåren, Frvllga radoorgansatonen, Flygvapenenngarnas rksbund Frvllga Hemvärnet skckar startat Något Sverge kursdeltagare utbldnng större tll skytterörelsen. Zemmessardze Hemvärnets kvnnorna nom samarbete med Ltauen Tll en del beror detta på önskemål. Sverges Lottakårer, Flygvapenenngarnas utbyte. Även hemvärnet hemvärn. rksbund har vssa Ett utbyte sker mellan lettska hemvärnet, som strdsskola. Lottoma har Zemmessardze. ltauema har Frvllga har kontakter nte dock ännu med nte framt flygkåren påbörjat SKAT påbörjats. ett tydlga vsst Ltauens Erfarenhetsmässgt konstateras stödverksamheten bäst genoms landvs nte gemensamt alla tre länderna. Vdare anses materelbståndet måste kunna genomas snabbare än dag, genom enklade rutner. FOS Ag Baltkum anser utvecklngsstödet tll Baltkum bör ngå som en naturlg del narbetas den egna programplaneverksamheten. FOS Ag Baltkum understryker man nte har skt söka påverka länderna bygga upp en fzvllgrörelse exakt svensk modell med 24 frvllgorgansatoner. Syftet med utvecklngssamarbetet är erbjuda de relatvt fåtalga frvllgorgansatonema de tre baltska länderna stöd hjälp med söka medvetengöra betydelsen en fvllgrörelse som en del ett folksvar. En vktg uppgft en sådan frvllgrörelse är nformera allmänheten om säkerhetspoltken
SOU 1999:6 Svenska myndgheters totalfrsvarsstöd 45 svaret vad frvllga skulle kunna göra som en del ett totalsvar. Utvecklngsstödet har htntlls uppgått tll ca 2 mljoner kronor. 5.2.8 Totalsvarets plktverk Plktverket har genom olka regerngsbeslut sedan 1995 erhållt medel hjälpa de baltska staterna med utveckla personregstrerngssystem, nslcrvnngssystem samt system kalla n värnplktga tll tjänstgörng. Målsättnngen TPV är genoma ett gränsöverskrdande samarbete utveckla ett kontaktnät mellan eträdare från Estland, Lettland Ltauen den plktverksfunkton som byggs upp. Samarbetet fungerar på så sätt en arbetsgrupp bestående personal från Plktverket respektve land genom arbetsmöten varje månad. Plktverket har stött på vss poltsk tveksamhet tll ett vämplktssystem, lknande den svenska modellen. Det fnns också vssa svårgheter med mplementerngen plktsystemet då det länderna ännu nte är utldarat vlken organsaton som skall handha systemet. Detta beror främst på länderna ännu nte klarat ut sn totalsvarsstruktur vlket behov plktpersonal som då kommer uppstå. Plktverket planerar, om regerngen så beslutar, stödja en utvecklng system krgsplacerng moblserng. Stödet har htntlls uppgått tll ca 10 mljoner kronor. 5.2.9 Försvarets materelverk FMV har sedan 1993 tllsammans med representanter de tre baltska staterna planlagt byggt upp teknska system övervaknng respektve lands kust- sjöterrtorer. Utöver utbyggnaden har ngått övera kunskap om ngående teknk samt om drft- underhållsverksamhet. Polcyn FMVs arbete har vart nte bara överlämna färdga system. I stället
46 Svenska myndgheters totalfbrsvarsstöd SOU 1999:6 skall dessa utvecklas, ntegreras etc. samarbete mellan FMV respektve lands myndghet. Ansträngnngar har gjorts få respektve land uta fnansera vssa delar systemen. Mot denna bakgrunden har FMV utarbetat tds- aktvtetsplaner stödprojekten med hänsyn tll de olka aktörernas väntade nsatser. De baltska ländernas egna åtaganden, enlgt tecknade tal, har varerat kvaltet uppfyllelse överenskomna tdsplaner. Orsaken tll ekommande brster har främst vart man nte haft klart sg vlken myndghet motsv. som skall ta ansvaret det aktuella systemet, men också vssa exekutva beslut ts upp på en högre nvå fastnat där. Vdare har tllämpnngen ländernas system medelstlldelnng många gånger svårat/senat verksamheten. FMV har därutöver samarbetat med FOA de rusta upp baltska ländernas landgränsbevaknng. FMV fortsa nsats nom detta område bedöms komma bedrvas nom ramen växande EU-samarbete. Stödet har htntlls uppgått tll ca 38 mljoner kronor. ett 5.2.lO Försvarets forsknngsanstalt I början 1993 uppdrog regerngen FOA samarbete med bl. a. FMV se egående sntt analysera de behov som fanns de åtgärder som skulle krävas bygga upp de baltska staternas gränsbevaknng, dvs. landgränsbevaknng, sjöbevalcnng luftövervaknng. I uppdraget ngck även med behovsanalysen som grund eslå lämplga svenska stödformer. Uppdraget redovsades regerngen under sommaren 1993, december samma år uppdrog regerngen åt de berörda svenska myndgheterna mplementera de framlagda slagen. I den s. teknska samordnngsgruppen som bldades koordnera mplementerngen gjordes en uppdelnng ansvaret så FOA samarbete med FMV skulle svara funktonen landgränsbevaknng, FMV sjöbevaknng, SjöV sjöräddnng LFV cvl luftövervalcnng.
SOU 1999:6 Svenska myndgheters totalsvarsstöd 47 FOAs FMVs stöd tll landgränsbevaknng Lettland Ltauen organsatonerna har httlls omfat specfk behovsanalys landmobla radosystem östgränsen, systemdesgn, systemtest, nköp leverans utrustnng samt hjälp med nstallaton drftsättnng. Från med 1997 har en trappnng det svenska blaterala stödet tll landgränsbevaknngen nletts med EU-kommssonen detta år gränsbevaknngen startat ett multlaterala åtgärder nom helt Inom ersätta det blaterala teknska etablerats mellan FOA området HPM Hgh Power särsklt stödprogram rktat Baltkum. På skt kommer EU-kommssonens stödåtgärder. mot trolgen PHARE-program området har vdare forsknngskontakter svarsforsknngsorgan Ltauen nom Mcrowe. FOA deltar ett Försvarsmaktens mljöprojekt Estland genom lämna expertstöd form datormodeller som smulerar sprdnng kemkaler mark grundven. Kunskaperna utnyttjas ge råd samband med sanerng tdgare sovj etska mltäranläggnngar. Vdare har FOA med medel från Försvarsdepartementet under 1996-97 handlett två säkerhetspoltska forskare från Lettland. För från 1998-99 har FOA erhållt medel Svenska Insttutet genoma lknande program två forskare från Ltauen. Demonstratonsspel har genomts Lettland syfte nformera om konkret Vsa användnngen analytska metoder som kan utnyttjas svarsplanerngen. FOA har även nterat med pengar från suveräntetsstödet tll Baltkum lått Översätta tll ltauska Ltauen tryckt den svenska handboken Soldaten Fält SoldF. Boken används den ltauska svarsmakten grundutbldnngen värnplktga. Vdare har FOA efter begäran från Baltkum ombesörjt översättnng vss annan fackltteratur. FOA har också fat rapporter om säkerhets- svarspoltk Baltkum, bl. rapporten "Är a. Baltkum möjlgt svara". FOAs nsatser har fnanserats huvudsak med Säkerhetsfrämjande medel ÖST-SÄK gruppen samt tll mndre
48 Svenska myndgheters totalsvarsstöd SOU 1999:6 del svarsdepartementet. Total kostnad htntlls är ca ll mljoner lcr, var 7,5 mljoner kr ser nköp tre landmobla radosystem landgränsbevaknngen Lettland Ltauen. UD har därutöver va FOA fnanserat svensk medverkan den IDAB-gruppen, bestående nternatonell mltär experts som gett fortlöpande råd på hög nvå alla de tre baltska staterna. Det ovan nämnda mljöprojektet fnanseras va den s.k. Östersjömljarden. s.k. 5.2. l l Försvarshögskolan Försvarshögskolan har sedan några år tllbaka lämnat utvecklngsstöd tll de baltska länderna Polen. Stödet har huvudsak omfat utbldnngsverksamhet. På ntatv från ÖCB utrednngen har FHS tllsammans med genomt två totalsvarskurser parlamentarker/departementstjänstemän på hög nvå respektve Lettland Ltauen. Vdare har FHS på uppdrag ÖCB genomt en totalsvarskurs under tre veckor de baltska länderna gemensamt. På frågan från Lettland har FHS lämnat stöd ett särsklt semnarum rktat tll poltker högre departementstjänstemän. Vdare genom FHS årlgen kurser nom ramen PFF, där huvudsaklgen deltagarna kommer från Central- Östeuropa nklusve de baltska staterna. Denna verksamheten fortsätta även 1999 2000 enlgt nsända slag tll kommer regerngen. FHS har nlett stt samarbete vd de baltska ländernas gemensamma Försvarshögskola, BALTDEFCOL Tartu, Estland form kontakter med bl.a. ställeträdande skolchef kurschef samt lärare. Vdare har FHS påbörjat ett samarbete med Polens motsvarande F örsvarshögskola. Försvarshögskolan har mycket goda erfarenheter samarbetet med mottagarländerna Lettland Ltauen vad ser såväl beredelser som genomande uppföljnng kursverksamheten. Inom detta område konstaterar FHS "mognadsgraden" mellan länderna är olka. Ltauen har en klarare
SOU 1999:6 Svenska myndgheters totalsvarsstöd 49 nu uppfnng om vad man vll åstadkomma med den utbldnng som Sverge ger. I Lettland tar man mera emot vad som erbjuds, trots dalogema bedrvs på lkartat sätt båda länderna. FHS efterlyser en bättre samverkan samordnng mellan olka svenska aktörer som lämnar utbldnngsstöd tll de baltska länderna Polen. FHS anser en bättre samordnng ett effektvare utnyttjande befntlga ekonomska resurser trolgen kan uppnås om någon central myndghet motsvarande utsågs koordnera planerngen olka utbldnngsnsatser. Fnanserngen bör, enlgt FHS, ske va en uppdragsgvare kanal nte som va flera olka beställare. Stödet har htntlls uppgått tll ca 8 mljoner lcronor. 5.2. 12 Cvlbefálharna Bland cvlbefälhama har cvlbefálharens kansl södra cvlområdet CB S haft vsst utvecklngsamarbete Baltkum. Verksamheten startade lten skala december 1992 med två från CB S kansl länsstyrelsen Kronobergs län personer besökte Cvl Securty Department CSD vd Försvarsmnsteret Ltauen. Besöket ledde tll en nvtaton från CB S tll chefen CSD med medarbetare besöka Sverge aprl 1993. Besöket omfade bl. a. dskussoner vd CB S kansl om svenska ltauska totalsvarsforhållanden samt besök vd bl. a. en länsstyrelse, SOS alarrnerngscentral, brandkåren Malmö, Barsebäcks kämlcraftverk, räddnngsskolan Revnge polsen Ystad. Svarsbesök från CB S sda genomdes Ltauen 1994. Bl. besöktes kärnkraftverket Ignalna, flera cvlsvarssek- a. toner samt några utbldnngsanläggnngar. 1995 genomdes ett nytt besök ltausk personal Sverge, denna gång koncentrerad tll Göteborgs- Stenungsundsområdct. 1998 genomdes ett nytt besök Ltauen ñån CB Götalands län. Då genomdes S kansl dskussoner länsstyrelsen Västra med Cvl Securty Department Fre Protecton Department om den utvecklng som ägt rum sedan besöket 1994. Från svensk sda belystes nu
50 Svenska myndgheters totalsvarsstöd SOU 1999:6 statsmakternas fred. hur Målsättnngen ett demokratskt upp samt lednngsnvåer uppstår. syn Utvecklngskontakterna har fnanserats på utnyttjandet totalsvarsresursema samverkan har från CB S sda vart folklgt ankrat totalsvar vsa på hur problem som uppstår sta hand löses på den nvå där med har htntlls kostat ca 300 myndghetens egna medel. kan på belysa byggas olka problemet 000 kronor 5.3 Myndgheter organsatoner utan ansvarsområde Försvarsdepartementets 5.3. l Länsstyrelser länen har koncentrerat sn verksamhet tll Barentsregonen, övrga län huvudsak deltar projekt de tre baltska staterna. Regerngen har uppdragt åt tre länsstyrelser svara samordnngen länsstyrelsesamverkan med motsvargheter dessa länder delnngen medel. Länsstyrelsen Östergötlands län samordnar projekt Lettland, länsstyrelsen Västmanland projekt Estland länsstyrelsen Skåne projekt Ltauen. Många länsstyrelser som bedrver någon form vänlänssamarbete de baltska staterna har nom stt eget län tagt fram en länsstrateg om samverkan mellan etag, myndgheter organsatoner seende utvecklngssamarbete med de baltska länderna. De flesta länsstyrelser är engagerade någon form bståndsverksamhet Central- Östeuropa. De två nordlgaste medan Utgångspunkten vänlänsprojekt är de ser kunskaps- överng nom länsstyrelsernas verksamhetsområden verksamheten är ankrad mottagarlandet. Htllsvarande län projekt
SOU 1999:6 Svenska myndgheters totalfârsvarsstöd 51 har fram allt sett områden som demokratutvecklng, mljö, socal välfärd, ex. utvecklng boendehållanden, landsbygdsutvecklng, utbldnng ex. ekonomadmnstratv utbldnng skolledareutbldnng, fyssk planerng, kommunalteknsk rskanalyser sörjnng rskhanterng. samt Någon konkret kunskapsöverng nom ekommer nte räddnngstjänst, från länsstyrelsemas sda. Eftersom totalsvarsområdet totalsvar verksamhetsområde det emellertd hör tll länsstyrelsemas är t.ex. möjlgt framtden nkludera detta område vänlänssamverkan. När det gäller länsstyrelsemas vänlänssamarbete med regoner de baltska staterna sker den största delen fnanserngen genom medel från Sda. Andra fnanserngskällor är Svenska Insttutet, den s.k. Östersjömljarden olka program nom EU, exempelvs Ecos Ouveture. 5.3.2 Svenska kommunbundet Bståndet på lokal nvå omfar huvudsak vänortstal kommuner emellan samt vssa projekt som kommunbundet drver egen reg. Sverge har dag ca 200 vänorter Central- Östeuropa, var Estland ca 80-100, Lettland ca 30, Ltauen 30-40 samt Polen ca 50. Vssa kontakter har tagts också med Ryssland, Ukrana Bosnen. Insatserna fnanseras Sda. Sda har kanalserat det svenska bståndet gentemot Östersjöstatema genom Svenska kommunbundet som admnstrerar delar bståndsmedlen tll de svenska kommunerna. Förutsättnngen bstånd med statlg fnanserng är vänortstal elgger nnefar precserade projekt- budgetplaner respektve projekt. En ytterlgare gnndprncp det svenska bståndet är detta utgår från de behov hjälp utfrån som länderna själva ger uttryck. Ländemas egna vllkor gäller. Ramvllkoren seende t.ex. mljön, fysska betngelser natonella handlngsregler fångas vanlgen upp va normala kontakter som kommunerna
1999:6 SOU totalfbrsvarsstöd myndgheters Svenska 52 måste land. projekt Vssa respektve med länsstyrelserna har det Kommunbundet mnsterenvå. också på ankras anser prncpen bdragsberoende, nte utan angeläget göra staterna gälla. Självhjälp bör tll hjälp demokratska utvecklngen vktg del omfar Stödet som en kunskapsuppbyggnad berör Insatsema beslutsprocesser. med denna lokalt arbetar hur ståelse process man offentlghetsprncpen, protokollslcvnng, beslutsfnng, fungerande stöd teknskt val, arrangerandet ett m.m., allmänheten. kontakter En med nformaton rättsväsende, rolldelnng, troendevalda tjänstemän målgrupp vktg är bståndsmedel etc.. Vdare ärende-/berednngshandläggnng ges Investerngar, mljöområdet. kunskapsuppbyggnaden nom fnanseras på loppsanläggnngar, venrenngs t.ex. projekt genomt eller påbörjat har kommuner Vssa sätt. annat Vlket rskhanterng, utgör fyssk planerng nslag med en rskbedörrmngar. hotbredare på vktg parameter syn en projekt också bedrver kommunbundet Svenska egna Exempel på har nte tll kommuner kunskaper vänorter. sprda som rörande frågor medlng demokrat, semnarer projekt är om know-how- Kalnngrad, de baltska tll HIV/AIDS staterna arbetar Kommunbundet hamnutbyggnader. rörande utbldnng utnyttjar där organsatonsprncper frågor med rör även man som drygt år Sedan departementen. de svenska tre bl.a. från experter starkare med bygga kommunbundet Ukrana ett hjälper upp lokalt självstyre. kommunbund kommunen den svenska ansöker tecknats vänortstal Efter Efter budgetplan. projekttll medel anslutnng om projektet resultatet kommunen projekt redovsar genomt kommunbundets Svenska utbetalas medlen varefter genom långsktgt följa också Kommunerna sorg. upp svarar teknskt stöd seende bl. hjälp med projekten bstå a. Uppföljnngen underhåll. skötsel uppföljnng sker mycket bståndsverksarnheten noggrant utvärderngen antal f.ö. Sda har Sdas sorg. upprättat ett genom sammanhanget. utvärderngsrapporter
SOU 1999:6 Svenska myndgheters totalfdrsvarsstöd 53 Någon ekommer stt nvå stöd än systematsk nte, enlgt tll Estland samordnng mellan de nordska länderna kommunbundet. Fnland koncentrerar Danmark tll Lettland mer på mellan kommuner. Norge är nte Kommunbundet anser samordnngen länderna skulle kunna utvecklas vdare. I dskuteras utbldnngsnsttut bättra offentlg samordnngen kommunal mellan lka Nordska genom valtnng. ett de natonell engagerat. rådets nordska reg Nordskt På längre skt torde även en mplementerng total- svarskonceptet kunna aktualseras. Här menar Kommunbundet en totalsvarsmodell med fokus på fredstda hot kämenergolyckor, kemkaleolyckor etc skulle kunna belysa vktga lednngsfrågor betydelse även kngsstuatoner. 5.3.3 Rkspolsstyrelsen Rkspolsstyrelsen utvecklngssamarbete Sda, Rksåklagaren, RPS deltar nom rättsområdet Domstolsverket samt Kommttén KUR tllsammans med Krmnalvårdsstyrelsen. KUR fungerar som ett forum samråd utbyte nformaton erfarenheter vad ser rättsbståndsnsatser. RPS deltar även den nformella styrgrupp utvecklngssamarbetet nom rättsområdet Central- Östeuropa programperoden 1999-2001 som bldats enlghet med slaget KUR:s SOU 1998:86. delbetänkande Inom RPS samordnas utvecklngssamarbetet vd en nternatonell enhet som lyder drekt under rkspolschefen. RPS har bedrvt blateralt utvecklngssamarbete enlghet med regerngens Säkerhetsfrämjande stöd sedan 1992. Utvecklngssamarbetet med Central- Östeuropa har oms drygt 40 mljoner kronor Estland, Lettland, Ltauen, Polen, Szt Petersburg Kalnngrad. För programperoden 1999-2001 beräknas nsatserna öka omfnng uppgå tll ca 15 mljoner kronor enbart under 1999.
54 Svenska myndgheters totalsvarsstöd SOU 1999:6. RPS deltar dessutom multlateralt utvecklngssamarbete, främst genom olka EU-program nom rättsornrådet. Sedan årsskftet 1998/99 har fnanserngen det polsära utvecklngssamarbetet övertagts Sda. RPS polcy är mottagarländerna skall vsa en vlja utveckla den demokratska processen samt bevra korrupton andra oegentlgheter. Den övervägande delen alla nsatser äger rum mottagarlandet mottagarna står största möjlga mån lokala kostnader, t.ex. lokaler, hotell samt tolk. Alla nsatser nom utvecklngssamarbetet egås en stude mottagarlandet. Kontaktema samordnas på departementsnvå mottagarlandet. Under såväl studer som genomande är de nordska polssambandsmän som fnns statonerade mottagarländerna mycket stor betydelse. I Estland, Lettland Ltauen har regerngstal om utvecklngssamarbetet på rättsområdet programperoden 1999-2001 slutts under hösten 1998. Förhandlngar om ett lknande tal med Polen pågår. Inlednngsvs nnehöll utvecklngssamarbetet stora delar materelöverng, dag lgger tonvkten vd utbldnng kunskapsöverng. Narkotka, krmnalteknk, ekonomsk brottslghet dokumentkontroll är exempel på områden nom vlka RPS bedrvt utvecklngssamarbete. Lednngsstruktur management är ett område som ökar betydelse har blvt allt mer efterfrågat mottagarländerna. En de större nsatserna är ett sarrmordskt projekt kallat Nordc Baltc Polce Academy NBPA. Polsskoloma Sverge, Fnland, Norge Danmark erbjuder en rad kurser nom bl.a. management, lcrmnaltelcnk, pennngtvätt brott mot barn på plats mottagarländerna. Selqetaratsfunktonen NBPA roterar mellan de nordska länderna fnns närvarande vd polshögskolan Sverge. RPS ngår ÖCBs särsklda grupp nternatonell verksamhet nom det cvla svaret där ömsesdg nformaton ges om funktonsansvarga myndgheters bståndsverksamhet. RPS
SOU 1999:6 Svenska myndgheters totalfbrsvarsstöd 55 lämnar dock nte något särsklt totalsvarsstöd nom stt sektorsområde. 5.3.4 Socalstyrelsen Socalstyrelsen genom sedan 1997 utvecklngsstöd Baltkum med ekonomskt stöd från Östeuropakommttén. Arbetet startade efter frågan från Hälsomnsterema de tre baltska staterna. I alla de tre baltska staterna ger Socalstyrelsen stöd arbetet med natonella rktlnjer, lokala/regonala planerngsunderlag samt utbldnng nom området katastrofmedcn upprättandet gftnformatonsverksamhet. Under hösten 1998 har en kongress om gftnformaton alla baltska stater ägt rum under svensk lednng. I samband med denna påbörjades Ltauen arbetet med rktlnjer beredskap nom kemskyddsornrådet. Regelbundet konsulterar kollegor från de tre länderna Gftnformatonscentralen Stockholm samla erfarenhet uppbyggnaden en motsvarande verksamhet hemländema. Under 1997/1998 har semnarer med deltagare från alla de baltska länderna ägt rum skt kartlägga den nuvarande stuatonen vad gäller katastroforgansatoner. Därefter har länderna påbörjat arbetet med natonella katastrofplaner. Under hösten 1998 dskuterades dessa planer, behoven forts arbete fastställdes. Ett semnarum nom området kämenergolyckor strålmedcn anordnades Ltauen våren 1998, varefter ett arbete med utarbetande en katastrofplan påbörjades. Utbldnng sjukvårdspersonal på olycksplats, katastrofområden på sjukhus samband med stora olyckor/katastrofer lksom planerng sådana händelser saknas helt de baltska länderna. Ett arbete med ta fram utbldnngsplaner utbldnngar pågår samarbete mellan Socalstyrelsen, svenska landstng de representanter baltska länderna deras mnsterer. Arbetet väntas pågå tll med år 2001. Under 1999 skall utbldnng nstruktörer från
56 Svenska myndgheters totalsvarsstöd SOU 1999:6. Lettland Ltauen på Unverstetssjukhuset äga rum Lnköpng. Vss hjälp med utbldnngsmateral har påbörjats kan komma utvdgas de följande åren. I Lettland pågår ett arbete med revdera, reducera eventuellt komplettera befntlga beredskapslager läkemedel utrustnng från sovjettden. Arbetet, som nylgen startat, genoms samarbete med Socalstyrelsens materelansvarga Läkemedelsverket form utbyte erfarenheter beräknas pågå under 1999. Någon stödverksamhet tll Polen bedrvs nte nuläget. Däremot har kontakter vd flera tllfällen tagts med Szt Petersburg men dessa har ännu nte resulterat samverkan. Någon samverkan med Försvarsmakten, Försvarets sjukvårds- centrum eller Räddnngsverket har nte ägt rum. Behov har nte elegat, men det kan komma aktualseras framtden. Socalstyrelsen har sn stödverksamhet nte erhållt några medel nom ramen det Säkerhetsfrämjande stödet eller svarsanslagen. Det vore dock motverat, enlgt Socalstyrelsen, vssa delar utvecklngsstödet fnanserades genom något dessa anslag då stödet tll vssa delar har totalsvarskaraktär. Stödet har httlls uppgått tll 2 mljoner kronor.
SOU 1999:6 57 Myndgheternas erfarenheter 6 samordnng tll Baltkum Polen utvecklngsstödet 6.1 Försvarsmakten Försvarsmakten anser samordnngen stödet tll de baltska staterna har fungerat väl mellan Försvarsmakten, Plktverket, FOA, FMV gentemot samt samverkan sammanhanget med andra svensk svarsndustr. Samarbete svenska cvla myndgheter har nte aktualserats nämnvärd omfnng. I den mån ekommt har kvalteten varerat. I samband med mnröjnngsoperatoner med Sjöfartsverket fungerat bra. tll hs har samverkan Försvarsmakten anser samordnngen mellan svenska myndgheter kan bättras, t.ex. genom kontnuerlga nformatonsmöten med berörda bståndsmyndgheter klargöra behov, främja samordnng, påskynda beslutsprocesser etc. Försvarsdepartementet borde ansvara sådana samordnngsmöten genoms mer kontnuerlgt. Försvarsmakten eslår vdare en särskld Baltstödskoordnator vd Försvarsdepartementet alternatvt en permanent projektgrupp med representanter från Försvarsmakten, Sda mfl. myndgheter, med uppgft hålla hop utvecklngsstödet samordna detta tll myndgheterna sedan verkställer utvecklngsnsatser. detta sätt kan beslutsvägen uppåt kortas enklas. de se På
58 Myndgheternas erfarenheter samordnng... SOU 1999:6 I kontakter med utrednngen har Försvarsmakten framhållt långsktgheten det mltära utvecklngsstödet behöver bättras. Detta bedöms kunna ske främst genom Försvarsmakten ges långsktga uppdrag tlldelas en ekonomsk ram genoma uppdragen. Försvarsmakten anser också admnstratonen kunde enklas. Idag upplevs varje stödåtgärd, även mndre omfnng, kräva ett stort admnstratvt arbete. Samtdgt upplevs tden från det ett önskemål framts från en baltsk stat tll dess regerngen fat ett beslut ärendet som onödgt lång. Försvarsmakten pekar bl.a. på regerngsbeslut vssa fall fats st ett halvt år efter det Försvarsmakten lämnat n anslagsframställan ärendet. Försvarsmakten anser en ordnng med årlga regerngsuppdrag bör övervägas. Detta skulle kunna nnebära ett arbete två steg: Steg Uppdrag reglerngsbrev år l samverkan med de baltska staterna ta fram en plan år 2 samt prelmnär plan år Denna plan redovsas regerngskanslet budgetunderlaget mars år Samtdgt skckar de baltska regerngarna sn formella begäran tll den svenska regerngen. Detta underlag processas regerngskanslet, motsvarande uppdrag ges reglerngsbrevet verksamheten år Steg 2 nnebär Försvarsmakten genom beslutat stöd. Försvarsmakten anser det är särsklt vktgt få möjlghet tll en långsktg planerng de multnatonella projekten BALTBAT BALTRON. Inom dessa projekt krävs Försvarsmakten erhåller en väl defnerad målsättnng en stabl ekonomsk ram projekten skall kunna fullföljas på ett bra sätt över åren. En ryckghet projektens långsktga planerng får följdverknngar de baltska staterna övrga stödnatoner. Även det rent blaterala stödet behöver, enlgt Försvarsmakten, bättre långsktghet. Krtk har framts från Estland man där saknar väg fastställda ettårsplaner det svenska stödet, lkartade dem som upprättas de flesta övrga stödländer. Försvarsmakten anser det vore rmlgt planerngen Sverge men fram allt möjlggöra en långsktsplanerng de
SOU 1999:6 Myndgheternas erfarenheter samordnng... 59 baltska mltära länderna, stödet. även göra en också Försvarsmakten har noterat samlad vssa nklusve vssa nordska, årlgen presenterat ettårsplan andra långsktga västländer, det planer över flera år sna stöd tll de baltska staterna. Försvarsmakten betraktar det som en brst utgfterna överng vapen ammunton tll Baltkum nte får belasta bståndsanslaget. Kan de baltska länderna nte erhålla mltär överskottsmaterel på denna väg tvngas de enlgt Försvarsmakten köpa n ny dyr materel drekt svarsndustrn. Detta har också skett vssa fall, bland med negatva erfarenheter som följd akut behov materel, men saknad kompetens upphandlng. Det fnns ett betydande överskott svarsmateral, nte mnst Sverge, som skulle kunna utnyttjas under ett 10-tal år Baltkum. Försvarsmaktens erfarenhet samarbetet med nordska övrga länder är god. Tll övervägande del har detta samarbete ägt rum nom de multnatonella projekten som BALTBAT BALTRON. Försvarsmakten deltar även annan nternatonell samordnng med syfte samordna stödet tll de baltska staterna. Samarbetet övrgt med de nordska länderna varerar. Rent Försvarsmakten allmänt har ett Hemvärnets Danmark. bra utvecklngsstöd tll Baltkum samarbete är med samordnat Fnland. med I Försvarsmaktens samverkan med de baltska länderna, bl. a. samband med planerngen olka utvecklngsstöd, konstateras organsatoner lydnadshållanden skljer sg mellan de baltska länderna. Det är enlgt Försvarsmakten angeläget svenska myndgheter är bättre samordnade nnan utvecklngsstöd lämnas, så myndgheterna sna respektve stödverksamheter ger samma budskap centrala frågor tll mottagarlandet. Försvarsmakten anser prncpen låta de baltska länderna vara ansvarga en del kostnaden ett projekt är bra. Det nnebär de tvngas göra prorterngar mellan projekt tacka nej tll mndre angelägna sådana.
60 Myndgheternas erfarenheter samordnng... SOU 1999:6 6.2 Överstyrelsen cvl beredskap ÖCB med baltska länderna Enlgt har utvecklngssamarbetet de Polen utvecklats på ett värdefullt postvt sätt. Vdare ÖCB anser uthållghet utvecklngen samarbetet borgar god kvalté långsktghet. I stt stöd tll de frvllga svarsorgansatonemas verksamhet de baltska länderna har ÖCB haft stor hjälp svarsachéema. Myndghetens samverkan med Högkvarteret Räddnngsverket har upplevts ÖCB som gvande. önskar öka samverkan samarbetet med andra fram allt cvla - - totalsvarsmyndgheter. ÖCB anser allt eftersom fler myndgheter organsatoner nom totalsvaret engageras det nternatonella arbetet ökar behovet samordnng. Informatonsutbytet mellan myndgheter behöver bättras skapa synergeffekter möjlgheter tll samordnade nsatser, samt undvka dubbelarbete. 6.3 Kustbevaknngen Utöver operatva något samarbete på seende utvecklngsstödet samordnngsmöten, fnns det, enlgt KBV, myndghetsnvå mellan de nordska tll Baltkum Polen. nte länderna Inom Sverge fanns det tdgare en teknsk suveräntetsstödgmpp GTS, RPS, KBV, FOA, FMV, SjöV med flera ngck, ledd UD, som ansågs vara ett mycket bra forum samordnng olka stödprojekt. Denna grupp har upphört exstera. KBV eslår en motsvarande samordnngsgmpp återuppstår någon form med Försvardepartementet lednngen. Några myndgheterna FOA, FMV, SjöV, KBV fortsätter dock träffas med vss regelbundenhet, ca 3 gånger/år. Syftet är säkerställa den fackmässga koordnerngen mellan de öbevaknngsuppgfter närmast engagerade myndgheterna. KBV bedömer arbetet nom Baltc Sea Regon Border Control Cooperaton Conference BSRBCCC, som ser mer
SOU 1999:6 Myndgheternas erfarenheter samordnng... 61 effektv operatv samordnng gränskontrollarbetet samtlga Östersjöländer, kommer ntensñeras. Detta med mellan samarbete måga tll gränskontroll både tll lands tll sjöss utvecklas bättras redan på kort skt. En stablserande faktor är också regerngschefemas s.k. "Task Force for combng organzed crme" med stt operatva organ - den s.k. "Operatve commttee OPC. Betydande samordnngseffekter totalsvarsstödet uppstår också ndrekt genom redan etablerad verksamhet nom HELCOM hanterar akuta mljöskyddsåtgärder tll sjöss nom flyg- sjöräddnngsornrådena. Här berörs utom Kustbevaknngen även Räddnngsverket, Sjöfartsverket Luftfartsverket. 6.4 Styrelsen psykologskt svar Styrelsen psykologskt svar SPF dess anser ntresseornråde verksamhet dvs. nformaton nfomaonsberedskap n höjd beredskap s.k. svåra påfrestnngar hög grad berör flera andra myndgheters utvecklngsstöd Baltkum. SPF är angelägen om vara nformerad om all stödverksamhet från svenska myndgheters sda som någon väsentlg grad handlar om nformaton tll medborgarna mederna n tänkbara krslopp. Httlls har det, enlgt SPFs menng, vsat sg svårt skapa fungerande enkla kanaler hålla de olka svenska myndgheterna nformerade varandras planerade pågående om verksamhet Baltkum. Uppenbarlgen har det, med vssa undantag som SSI SKI, nte vart naturlgt vända sg tll SPF när man arbetat med nformatons-, upplysnngs- medafrâgor med anknytnng tll krshanterng. Kanske har svenska myndgheter nte nformatons- sett nformatonsberedskapsfrågor, vlka de flesta lednngsorgansatoner naturlgen ntegrerade med är lednngsfunktonen, något lgger nom s ntresseornråde. SPF som
62 Myndgheternas erfarenheter samordnng... SOU 1999:6 SPF anser en bättrng nformatonsutbytet kan ske genom myndgheterna lämnar mer sdonformaton tll varandra när man bedömer andra myndgheter kan vara ntresserade eller beröras någon aktvtet som planeras. Dessutom fnns möjlgheten planerade verksamheter projekt bedöms mer samlat på ett ställe, genom någon form koordnatonsorgan, varvd den nödvändga nformatonssamordnngen då bättre kan åstadkommas. Båda vägarna kan också utnyttjas en kombnaton. 6.5 Räddnngsverket Samarbetet med de baltska staterna nom räddnngstjänst- transportomrâdet har enlgt Räddnngsverkets uppfnng huvudsak präglats amkontnutet, stabltet långsktghet, även om projekt- ñnanserngsbeslut har vart ettårga beslutsprocessen Sverge tdvs lång omständg. En starkt bdragande orsak tll kontnuteten stablteten de är samverkande chefstjänstemännen kontaktpersonerna såväl de baltska Sverge vart desamma under hela staterna stort sett som samarbetsperoden. Andra vktga faktorer har vart ekomsten kontnuerlga överläggnngar om planerng uppföljnng, upprättande gemensamma projektplaner samt kvalfcerat tolk- översättnngsstöd. Räddnngsverket har koncentrerat samordnngssträvandena tll de nordska ländernas stödnsatser nom räddnngstjänstområdet de baltska Inom det nordska samarbetet nom staterna. ramen räddnngstjänstornrådet har de nordska ländernas planerade genomda nsatser rapporterats dskuterats årlgen så långt möjlgt anpassa nsatserna tll varandra, undvka dubblerngar ta tllvara erfarenheter. I flera fall har de nordska länderna Sverge, Fnland Norge gjort gemensamma nsatser, fnanserade genom Nordska mnsterrådet, bl.a. nom rskanalysområdet beredskapsplanerngen mot svåra olyckor. Fnland Sverge har också tllsammans med Lettland Estland räddnngstjänstövnngar seende allvarlga gemensamma
SOU 1999:6 Myndgheternas erfarenheter samordnng... 63 olyckor tll lands. Representanter från de baltska länderna deltar sedan 1998 som observatörer också de konferenser som genoms nom ramen det nordska räddnngstjänsttalet. I detta sammanhang fnns skäl notera de svenska räddnngstjänstmyndghetemas samverkan med de staterna betydande omfnng ser även områden flygräddnng, sjöräddnng, mljöräddnng tll sjöss baltska som samt beredskapen mot kämkraftsolyckor strålskydd, allt nom ramen nternatonella konventoner överenskommelser. Inom farlgt-gods-området samverkar Räddnngsverket med främst RPS Tullverket GTS. När det gäller rskanalysarbete beredskapsplanerng mot svåra olyckor har Räddnngsverket samverkat med länsstyrelserna främst Södennanlands, Västerbottens Norrbottens län. De två senaste länen deltar också motsvarande samarbete med Ryssland. Stödet tll de baltska staterna nom oljeskadeskyddsområdet genoms samarbete med Karlskrona kommun. I samarbetsperodens nlednng sökte Räddnngsverket också så långt möjlgt stmulera stödja det omfande kommunala vänortsutbyte nom räddnngstjänstens område som successvt växte fram. Räddnngsverkets samverkan med andra myndgheter nom Försvarsdepartementets ansvarsområde, med undantag från KBV, har vart sporadskt. Karaktären på verkets nsatser de baltska länderna med kontakterna främst sker med myndgheter nom andra departementsornråden. Räddnngsverket anser emellertd det vore delaktgt om en permanent samordnngsgrupp bldades nom Försvarsdepartementet med representanter från de centrala myndgheterna. Det gäller nte mnst samordnngen samt nformaton dskusson om frågor det baltska samarbetet som sammanhänger med såväl det särsklda Säkerhetsfrämjande samarbetet som med Östersjösamarbetet övrgt PFF- samarbetet. Tll detta kan komma frågor som omfas Europasamarbetet andra nternatonella tal, konventoner överenskommelser som Sverge har anslutt sg tll.,
64 Myndgheternas erfarenheter samordnng... SOU 1999:6 6.6 Frvllgorgansatonerna Inom frvllgrörelsen saknar man dag en sammanhållen bedömnng från Regerngens sda, vlket svarsrelaterat stöd som är särsklt angeläget. En sådan bedömnng skulle kunna lgga tll grund de frvllga svarsorgansatonernas programverksamhet. Det fnns ett önskemål från de frvllga svarsorgansatonema, enlgt Ag Baltkum, låta ÖCB få en tydlgare aktvare samordnngsroll den cvla frvllgverksamheten, motsvarande den roll Högkvarteret har den mltära frvllgverksamheten. I övrgt Ag Baltkum samordnngen mellan de centrala anser statlga aktörerna bör utvecklas bättras. Vssa de svenska frvllgorgansatonerna, t.ex. SLK SCF, har ett vsst utbyte med de andra nordska länderna vad gäller utvecklngsstöd tll Baltkum. SCF konstaterar övrga nordska ländernas motsvargheter tll SCF nte alls lämnar något utvecklngsstöd tll Baltkum. 6.7 Totalsvarets plktverk Tdgare fanns en samordnngsgmpp organserad Försvarsdepartementet som möttes tvâ gånger per år ömsesdg nformaton. Numera får respektve myndghet själv ta ntatv tll samordnng. Plktverket har sn naturlga samarbetspartner Försvarsmakten. Detta samarbete under utvecklng. är stöd. Försvarsachéema respektve land bdrar med värdefullt En väl fungerande samverkan har etablerats med Fnland seende Estland. Plktverket eslår ömsesdga nfonnatonsmöten myndgheter deltar stödet återupptas som Försvarsdepartementets eller UDs reg.
SOU 1999:6 Myndgheternas erfarenheter samordnng... 65 6.8 Försvarets materelverk FMV har genom Ag Sjöbevaknng haft ett fruktbart gvande samarbete med Kustbevaknngen, Sjöfartsverket F OA. FMVs kontakter nom projekt "Sjöbevaknng Baltkum" med uppdragsgvaren UD/Försvarsdepartementet kunde enlgt myndgheterna ha vart mera strukturerade frekventa. FMV har många gånger saknat en samtalspartner med "tllräcklg teknsk nskt". Departementens ståelse hur en uppdragsmyndghet måste verka kunde också ha vart större. Handläggnngstden en del de frågor som rört projekt sjöbevalcnng Baltkum har vart osvarlgt långa. En klarng härtll kan vara man nom UD bytt ansvarg handläggare vd flera 4 tllfällen under de senaste aren. 6.9 Försvarets forsknngsanstalt FOA har sn verksamhet rktad mot Baltkum haft en kontnuerlg, gvande frktonsfr samverkan med sta hand FMV, KBV, SjöV RPS. Samverkan med Försvarsmakten har vart mer sporadsk natur men lkväl mycket värdefull. Det kan noteras FOAs övergång från anslagsñnanserad tll ntäktsfmanserad myndghet har, nom vssa områden, nverkat menlgt på frekvensen möjlgen även kvalteten vad gäller kontakterna med Försvarsmakten. Av vss betydelse FOAs stödnsatser har vart möjlgheterna huvudsak andra syften upprätthålla regelbundna nformella kontakter med forskare svarsmyndgheter fram allt Fnland Norge. Här kan också de nordska länderna har samarbete nom noteras ett gott svarsmljöornrådet, vlket amerkanska organsatoner även deltar. För öka kunskapen, bättra samordnngen sprda nformaton svenska myndgheters nsatser tll stöd om Baltkum har FOA tdgare eslagt upprättandet en
66 Myndgheternas erfarenheter samordnng... SOU 1999:6 gemensam databas exempelvs form en hemsda på Internet, som alla berörda kunde ha tllgång tll. En erfarenhet som FOA vll lyfta fram är vkten mottagarsdan har tllräcklg kompetens effektvt kunna utnyttja utfrån kommande stödnsatser. Inom svarsområdet fnns på den baltska sdan ännu utrymme bättrngar den analytska kompetensen. FOA skulle här kunna utöka sna stödnsatser, exempelvs genom större utsträcknng än vad som nu sker ta emot handleda yngre forskare tjänstemän från Baltkum. Genom utnyttja de möjlgheter som erbjuds nom ramen for PHARE-programmet skulle en sådan verksamhet hoppnngvs, åtmnstone delvs, kunna fnanseras EU- kommssonen. 6.10 Myndgheter utan svarsdepartementets område Socalstyrelsen anser det bör lgga varje myndghets eget ntresse samordna eller lämna nformaton om sn stödverksamhet tll andra myndgheter. Ett sätt främja samordnngen det ömsesdga nfonnatonsutbytet om vad som pågår nom mellan olka cvla verksamhetsområden kan enlgt SoS någon myndghet, t.ex. ÖCB, vara utses som koordnerngsansvarg samla n uppgfter på vlka aktvteter stödnsatser som bedrvs vlka nsatser som ses påbörjas. Denna nformaton borde kunna läggas upp en datanforrnatonsbank, tllgänglg alla beredskapsmyndgheter. Ett annat sätt bättra nformatonen samordnngen kan varje år arrangerar ett gemensamt svenskt semnarum vara man klara ut vlka stödnsatser man anser respektve myndghet eller organsaton skulle kunna genoma.
SOU 1999:6 67 7 Utrednngens rådgvnng på regerngsnvå 7.1 Allmänt rådgvnngen dess om former I regerngens uppdrag drektv 1997:52 ngår nom ramen uppdraget verka som rådgvare nom totalsvarsområdet på regerngsnvå gentemot de baltska länderna, där Lettland nlednngsvs prorteras, samt Polen. Bakgrunden tll uppdraget denna del torde vara nuvarande svenska totalsvarsstöd fått sn tyngdpunkt gränsade verksamheter nom olka mltära cvla totalsvarsfunktoner, medan övergrpande rådgvnng tll svarsdepartements- regerngsnvån ekommt mycket rnga utsträcknng. Detta har haft den effekten dels mottagarlandet saknat erforderlgt stöd polcyfrågor, dels v på svensk sda nte skapat oss det breda perspektv som vore önskvärt, tllsammans med mottagarländema, kunna prortera olka delnsatser effektvt. Utrednngens rådgvnng har haft sn tyngdpunkt övergrpande frågor krng säkerhetspoltk totalsvar. Den har huvudsak bedrvts form kontnuerlgt återkommande möten med olka representanter på mnstere- poltkemvå, ca varannan vecka, där önskemål behov stöd precserats, utvecklats, konkretserats olka former följts upp. Tden mellan mötena
1999:6 SOU regerngsnvå rådgvnng på Utrednngens 68 slqftväxlng hemmaplan, kunskapsnsamlng på har utnyttjats olka arbetet nom fortgående n det beredelser form hjälp mg knutt tll vd behov har projekt. Jag gångsa organsatoner. myndgheter svenska från olka experter Lettland tll rådgvnng bedrvt har främst Utrednngen vd olka v har tll Ltauen. Dessutom utsträcknng, ökande behov vlka efterhöra Polen Estland tllfällen besökt fnns där. totalsvarsstöd som rådgvnng Ländersvs 7.2 lettske dåvarande alltsedan utrednngsselxzretare har, mn Jag regerng hos Sverges begäran Kratsns svarsmnstems om verkat svarsplan, lettsk utarbeta svenskt stöd som en regerng. Lettlands tll rådgvare tll det tyngdpunkt med har bedrvts Rådgvnngsverksamheten högsta strukturer tll andra svarsmnsteret lettska främst har Rådgvnngen området. med nom nvå lettska ansvar motsvarande svarsplan upprättandet stöd n omfat en lettska det programplan totalsvarsbeslut svenskt ett en hjälp kommt Därtll har utvecklng. långsktga t0talsvarets moblserngslag. upprättande med bl.a. lagstftnngsfrågor, en genomts har totalsvarsutbldnng verkat har V varvd FHS mnsterema, chefer vd högre mnstrar poltker, ÖCB har V genomandeansvar. svarat haft ett hjälp med från Sverge svarsupplysnngsstöd koordnerngen cvlområdet Mellersta Cvlbefálharen från främst SPF svensk översättnng också nterat har V CB M. lettska den stöd beredskapslagstftnng som svenska översättnng nterat svarsutvecklngen en v Vdare har sorg. Försvarsmaktens arméreglemente 2 genom mnsterer lettska mellan samordnat nterat möten några råd nom stöd lämna myndgheter svenska m.m. beredskapslagrng seende totalsvarssektorer, vktga t.ex. fnanserng nödenheter rådshållnng
SOU 1999:6 Utrednngens rådgvnng på regerngsnvå 69 sammanhanget. ÖCB har svarat vktg medverkan sstnämnda seenden. För stödet tll den lettska mltära planerngen har jag knutt tll mg en mltär expert tdgare mltärbefälhare. Denna åtgärd har lett tll en ökad rådgvnngskompetens mltära frågor. Dessutom har den mltära experten kunnat fånga upp väsentlga behov svenskt stöd från Lettlands svarsmnsterum svarslednng. Ltauen har vsat ett starkt ntresse vssa något mer gränsande frågor. För Ltauens räknng har v nterat koordnerat en totalsvarskurs parlamentarker ledande personer nom mnsterema, där ÖCB Försvarshögskolan engagerades som kursanordnare. Rådgvnng har påbörjats begränsad omfnng tll Ltauen som stöd den uppbyggnaden en ntegrerad cvl-mltär lednngsstruktur på högre regonal nvå. Lksom Lettland har jag knutt tll mg en mltär expert bstå ltauema med detta stöd. På senaste td har rådgvnngen tll Ltauen kommt omfa också mer övergrpande planerngsfrågor. Estland har vsat allmänt ntresse rådgvnngsstöd på regerngsnvå men ännu nte efterfrågat någon specfk hjälp. Utrednngens kontakter med Polen har vart sparsamma, någon svensk totalsvarsrådgvnng på regerngsnvå har ännu nte efterfrågats. Behovet fortsa nsatser är där osäkert. 7.3 Rådgvnngssamordnng med andra länder Jag mn utrednngssekreterare har haft ett mycket bra samarbete utbyte med fnska svarsmnsteret som resulterat koordnerade ensade uppfnngar nom vssa stödprojekt som Fnland Sverge bedrver de baltska länderna. Samråd överenskommelser har skett rörande samordnngen Plktverkets stöd tll Estland ett personregstrerngssystem värnplktga, "State Defence Course" Lettland samt svensk
1999:6 SOU regerngsnvå på rådgvnng Utrednngens 70 regerngsnvån tll totalsvarskoncept beträffande rådgvnng Estland. tll stödet svarsrelaterade det dskuterat kortfat har V mer Norge svarsdepartementen med baltska de även staterna Danmark. kontakter nformella antal haft har jag övrgt I ett USA mnst då nte stödländer, andra med nfonnatonsutbyten samarbete djupat har vsst delfrågor några Storbrtannen. I ägt rum.
SOU 1999:6 71 De nordska ländernas utvecklngsstöd nom svarsområdet 8.1 Fnland Försvarsmnsteret Fnland koncentrerar stt svarsstöd tll Estland arbetar där främst huvudstaben svarsstaben. mot Fnland har lämnat svarsrelaterat utvecklngsstöd tll Estland alltsedan älvständghetsklarngen, då Fnland fck en frågan om utblda offcerare från Estland. Stödet har huvudsak omfat kunskapsmedlng utbldnngsstöd. Fnland satsar främst på utblda estnska offcerare på bygga upp svaret från grunden. Utbldnngen började 1992 med ca 10-20 elever på fnska kadettskolan. Idag har ca 70 underoffcerare ca 30 offcerare utbldats kadettskolan. Utbldnngsstödet bedrvs dels Estland med stöd sakkunnga från Fnland, dels fnska kadettskolor. Olka specalkurser genoms också del som en utvecklngsstödet. Det materella stödet är mycket begränsat. Fnland har dock donerat artllerpjäser ammunton tll Estland. Fnska regerngen har vdare fat vssa beslut även om säljnng vapen tll Estland. Någon rådgvnng på mnsterenvå sker närvarande nte.
1999:6 SOU utvecklngsstöd... ländernas nordska 72 De omfande bedrver Fnland Inrkesmnsteret ett Estland, även med främst utvecklngssamarbete betydelsefullt men främst gäller vad Ltauen, Lettland med lands. tll gränsbevalmngsfrågor mark fnska mljoner 140 med bdragt htntlls Fnland har ca tll går del görande helt En svarsfrämjande nsatser. små. Ltauen är Lettland tll Bdragen Estland. aktvteter så fnanseras Baltkum tll Utvecklngsstödet som medan svarsbudgeten betalas va Fnland genoms va fnanseras Baltkum genoms aktvteter som Utrkesmnsteret. bra har Fnland ett Försvarsmnsteret man anser Fnland, mellan trlaterala har Bl.a. möten med Sverge. samarbete Estlands dskutera tll syftande genomts Estland Sverge ansvarsdelnngen stöd svarsrelaterat önskemål olka om Vdare Sverge. Fnland mellan sammanhanget man ser på totalsvarsrådgvnng tllhandahåller Sverge på postvt om Estland. regerngsnvå roll vktg när fyller BALTSEA-gruppen Fnland en anser svarsrelaterade det samordnngen övergpande gäller den det stödet. Norge 8.2 Baltkumfrågor trots sg gradvs har man Norge engagerat mer fnns stödet Östersjöland. Säkerhetsfrämjande det För en nte är ett Baltkumgrupp, En sorg. UDs framtagen handlngsplan genom Försvars-, UD, kontor, statsmnsterns från med representanter verksamheten. samordnar Mljödepartementen, Närngs kronor norska mljoner med 46 bdragt har Norge En 1994-97. peroden under Baltkum fredsfrämjande nsatser PFF-aktvteter deltagande norskt del utgör stor tll bstånd multlateralt Östersjöområdet. också ngår Här besöksutbyte kostnader lksom BALTRON, BALTBAT
SOU 1999:6 De nordska ländernas utvecklngsstöd... 73 offcerare. På materelsdan har Norge bdragt bl.a. med pansarvämsvapen tll BALTBAT. Norge har skt vdareutveckla stt stöd seende BALTBAT, BALTRON, BALTDEFCOL, hemvärnets utvecklng Baltkum olka utbldnngsnsatser, materelstöd patrullfartyg, vss eldlednngsmaterel m.m. generellt suveräntetsstöd samt främst nom gränskontroll/-bevalcnng Utvecklngsstödet har enlgt Forsvarsdepartementet tdgare haft ad-hoc-karaktär. Man anser numera det är vktgt skapa en helhetssyn nte bara arbeta med ensklda projekt respektve land. I helhetssynen nkluderas en samsyn nom Norden samt ev. även med EU-länder utöver de nordska. Den nordska koordnerngen utvecklngsstödet uttrycks som vktg betydelsefull, men formerna samordnngen kan utvecklas bl bättre. Norge anser vdare både IDAB fram allt BALTSEA gruppen är vktga sna samordnngsroller. 8.3 Danmark I polcyn det danska svarsmnsterets östsamarbete anges de övergrpande målen är stärka stablteten det fredlga samarbetet Europa. Utvecklngssamarbetet gentemot bl.a. Baltkum Polen skall bdraga tll säkra den cvla demokratska kontrollen över de väpnade styrkorna samt stödja ländernas strävan tll nteroperabltet med NATO deras medverkan nternatonella operatoner PFF-verksanhet. Danmark bstår nom denna ram de tre baltska ländernas uppbyggnad de natonella svaren genom rådgvnngs-, utbldnngs- övnngsnsatser samt matereldonatoner. Någon strategsk rådgvnng gentemot regerngsnvån, motsvarande den som utrednngen bedrver, har man nte skt genoma. Rådgvnngen från Danmark koordneras främst genom svarsachéemas sorg. Dessa lyder drekt under svarsmnsteret.
1999:6 SOU utvecklngsstöd... ländernas nordska 74 De baltska tll de utvecklngsstödet det danska Tonvkten vktga skapa söka dag på lgger staterna samsyn en svarsmnstererna/svarsstabema mellan svarsfrågor svarsmnsteret/svarsstaben. danska land det respektve motsvarande. talks staff regelbundna sker möten, Detta genom BALTRON, tll BALTBAT, stödet områden vktga Andra är olka offcersutbldnng på tll BALTDEFCOL BALTNET, plutonsåsom aktvteter genomdes 50 Under 1998 nvåer. ca vd de ofñcersutbldnng ancerad kompanchefsutbldnng, nstruktörsutbldnng marnakademema, danska arrnékommunkapå marnens utbldnng hemvämsofñcerare tonssystem. lka nte tll Polen utvecklngsstödet svarsrelaterade är Det med hjälpa tll på nrktas främst Stödet omfande. NATO med nteroperabltet svarsmaktens polska bättra den svarsfredstda polska det utveckla med samt system. defence the lednngssystemet management tll danska kronor mljoner omkrng 204 anslog Danmark peroden 1994-1997. Baltkum under åtgärder svarsfrämjande BALTBAT, utbldnng gck tll medlen Huvuddelen men de deltog baltska soldater kostnader också nräknade är som tll har gått Ca 15 % Bosnen. fredssbevarande nsatserna danska del har lten Endast fordon. unformer svarsmaterel en som sett vapen. har länderna de aktuella tll alla Utvecklngsstödet numera programstymng Övergrpande 3-årg stramats som en genom upp detaljplanerng. myndgheternas danska de utgångspunkt form medel myndgheterna därvd tlldelar Mnsteret Medelstlldelnngen planen. uppgjorda 3-års utfrån den ramanslag tlldelnng denna kronor. I danska är mljoner 1998 100 var projekt uppkomna snabbt ad-hoc-verksamhet nräknat vss denna Försvarsmnsteret Danska uppstå. kan anser decentralserat styrnng övergrpande kombnaton samordna Ökade möjlgheter myndgheterna genomande ger baltska de Danmark dels verksamhet nom sn även gentemot men länderna.
SOU 1999:6 De nordska ländernas utvecklngsstöd... 75 Danmark anser det vktgt med en stark nordsk koordnaton utvecklngsstödet men är angeläget om även andra västländer engageras medverkar stödet. BALTSEA gruppen anses här spela en vktg roll samordnng mer övergrpande karaktär.
SOU 1999:6 77 Utrednngens överväganden prncpella 9.1 Totalsvarsstödet tll de baltska staterna är ett säkerhetspoltk Vktgt nslag svensk F örsvarsberednngen framhåller sn rapport Förändrad omvärld omdanat svar Ds 1999:02 bl.a.: "Stärkandet samarbetet säkerheten Östersjöregonen bör forts utgöra ett centralt element vår säkerhetspoltk. Våra nsatser bör vara långsktga präglas uthållghet. Försvarsberednngen eslår stödet tll de baltska ländernas uppbyggnad totalsvar andra säkerhetsñmlctoner utvecklas djupas, lksom vårt säkerhetssamarbete med Polen Tyskland." Jag delar gvetvs dessa bedömnngar stödjer slagen. Deras bakgrund är enlgt mn menng söka en kombnaton omständgheter. Grundläggande är de baltska staternas läge som omedelbara grannar tll både Sverge/Norden väst Ryssland Vtryssland öst. Grannskapet med Ryssland enas med den allmänna osäkerheten om denna stats framtd, nklusve dess framtda poltk gentemot Baltkum. I sammanhanget framhåller Försvarsberednngen Ryssland tenderat hävda egna ntressen närområdet stundtals uts bl.a. de baltska staterna starka påtrycknngar. -
78 Utrednngens prncpella överväganden SOU 1999:6 De baltska staterna har detta läge ett behov på stor bredd stärka sn säkerhetspoltska ställnng. Många nslagen deras samlade poltk bör ses helt eller delvs detta perspektv: strävan efter medlemskap NATO EU efter utvecklng övrgt banden med Väst. Andra vktga mål är ekonomsk Stablserng utvecklng, lösandet utestående medborgarskaps- ntegratonsfrågor samt utvecklandet godtagbara grannlandsrelatoner med Ryssland. Även uppbyggnaden ett från respektve stats utgångspunkter rmlgt totalsvar, under demokratsk lednng, är ett centralt nslag den samlade fråga säkerhetspoltken. Uppbyggnaden totalsvaren har nlednngsvs efter frgörelsen 1991 mött särsklda svårgheter. Under de sta åren fanns stora ryska mltärband kvar de baltska staterna. När dessa drog sg tllbaka efterlämnade de stort sett ngentng som kunde utnyttjas uppbyggnaden baltska totalsvar. Arvet har snarast medt stora kostnader såväl materell menng som delvs kvardröjande negatva tyder tll svaren hos om befolknngarna form auktortära synsätt hos äldre offcerare. Även den fortsa svarsutvecklngen fnns begränsnngar snart sagt alla seenden: lednngsmässgt, organsatorskt, utbldnngsmässgt, materellt, samt gvetvs vad gäller samlad planerng samlat ekonomskt utrymme. De baltska staternas eträdare har gvetvs klart sg man nte längden skulle kunna motstå ett massvt angrepp från en återuppbyggd rysk svarsapparat. Men även ett hållandevs begränsat, väl sammanhållet folkanlaat totalsvar kan vara tllräcklgt motverka ett storangrepp under begränsad td eller möta mer begränsad aggresson uthållgt. Och mnst lka vktgt är ett sådant totalsvar kan bdra tll ett större natonellt självtroende krser, lksom under "starka påtrycknngar" tder övrgt mer rutnmässga relatoner. Det är enlgt mn menng en rmlg hypotes ett sådant stärkt självtroende ökar sannolkheten framtda konflkter relatonerna med Ryssland /eller Vtryssland skall kunna kontrollerat hanteras på sätt. ett
SOU 1999:6 Utrednngens prncpella överväganden 79 Mot denna bakgrund lgger ett utvecklande stärkande totalsvaren de baltska staterna nte bara dessas också hög grad omvärldens ntresse. egna, utan 9.2 Grundläggande: totalsvar under demokratsk lednng, styrnng kontroll Det råder en bred samsyn de västlga demokraterna om vkten natonella säkerhetsorgan, dvs. pols, svarsorgansatoner, ev. nrkestrupper ml., står under betryggande demokratsk lednng, styrnng kontroll engelska: democratc control. Denna lednng etc. nkluderar dels de yttersta besluten om "det operatva" utnyttjandet resp. säkerhetsorgan, dels nrktnngen resp. organs utvecklng kortare längre tdsperspektv, dels slutlgen en kontrollfunkton snävare menng, dvs. närmast en verksamhetsrevson. I Sverge utgår denna lednngsfunkton, under rksdagen, närmast från regerngen sammanfas regerngsformens l kap. 6 Regerngen styr rket. Prncpen om demokratsk kontroll svaren totalsvaren har vart en vktg fråga de tdga dskussonerna mellan västdemolcraterna de nya demokraterna Central- Östeuropa. I dag torde grundprncpen vara fullt ut accepterad de stater som berörs detta betänkande främst de baltska staterna Polen. Det bör noteras engelskans "control som del exempelvs "democratc control har en betydlgt vdare nnebörd än svenskans "kontroll". Vktga nnebörder är sålunda också to exercse drecton over "Command". De samlande begreppen demokratsk lednng, styrnng kontroll alt. kortformen "demokratsk lednng" har den mot bakgrunden utnyttjas utrednngen.
80 Utrednngens prncpella överväganden SOU 1999:6 partet med den grundläggande prncpen. Enlgt mn uppfnng bör det svenska stödet mot ovanstående syfte rktas främst tll parlamentens svarsutskott motsv., tll svarsmnstererna tll andra mnsterer som berörs totalsvarsñågor, samt tll revsonsorgan närmast motsvarande svenska Rksrevsonsverket. En annan vktg målgrupp är gvetvs offcerare olka stader karrär. 9.3 De natonella exstenssvaren bör stå centrum I det svenska stödet är det lkväl nödvändgt fortlöpande beakta denna aspekt, eftersom konsttutonella regler, praktska lednngsprncper samt kompetens planerngs- revsonshänseende på regerngsnvån långt från alltd hunnt bl Under de sta åren efter den natonella frgörelsen aktuella länder kom det västlga stödet nom totalsvarsområdet lätt nsedda skäl koncentreras dels tll utveckla mågan delta nternatonella nsatser, dels tll utveckla olka kapacteter fredsändamål, exempelvs räddnngstjänst, gräns- kustbevaknng. Inlednngsvs torde de olka länderna också ha uppfat det så, de västlga väntnngarna n medlemskap EU NATO låg nom dessa områden. Under de senaste åren har de aktuella staternas prorterng skjutts tll mån natonella exstenssvar. Bakgrunden har redan berörts kaptel llusonslös syn på relatonerna tll en Ryssland delvs perspektv akuta händelser, en nskt NATO ställer sna tyngsta kr nom exstenssvarsornrådet n ett medlemskap, den samtdga nskten ett NATO- ev. medlemskap utom Polen kan bl lägset tden. Denna ändrade fokuserng är sålunda naturlg utfrån de nya demokratemas upplevda stuaton men också utfrån de nordska staternas tdgare erfarenheter. Den aktualserar emellertd en stor mängd problem utöver vad som är aktuellt samband med nrktnng på nternatonella nsatser. Dessa problem ser snart
SOU 1999:6 Utrednngens prncpella överväganden 81 alla områden den samlade svarsplanerngen: sagt en mer komplex målbld, mångfacetterad organsaton, större en resurskr, längre planerngshorsonter. Gvetvs är byggandet ett exstenssvar legtmt redan på folkrättslga grunder. Sverge har enlgt mn uppfnng även många andra skäl lämna stöd tll en sådan utvecklng, ytterst då det är ett svenskt egenntresse demokratema andra sdan Östersjön alla kännetecknas säkerhetspoltsk stabltet trygghet vdaste menng, nnefande även totalsvarsdmensonen. För varje lten stat, synnerhet om dess ekonomska resurser är begränsade hållande tll landets storlek, nnebär uppbyggnaden ett natonellt exstenssvar en stor utmanng. F örsvarskoncept måste utvecklas ljuset säkerhetspoltskt läge, geografska utsättnngar, poltska ramvllkor resursprorterngar nom hela samhället. Det lgger nära tll hands flera de nya demokratema söka nordska eblder. Många ntressanta lösnngar kan enlgt mn menng överas. Samtdgt lgger det fara en tllhandahålla allt teknskt ancerade, omfande eller organsatorskt komplexa lösnngar från det nordska området. V gör nog nom den nordska övrga västlga kretsen klokt tllhandahålla enkla lösnngar med små eller måttlga resurslcr, där de grundläggande svarsbehoven fokuseras. mest 9.4 Den nternatonella mltära mågan bör utgå från de natonella svaren I flera de aktuella staterna har man sålunda utvecklat separata resurser nternatonella nsatser. I praktken handlar det då om stående band. Detta arrangemang har emellertd vssa tydlga nackdelar. För det sta är kostnaderna höga; ett vsst land har de bedömts uppgå tll så mycket som 20 % svarsbudgeten. För det andra kan det vsa sg svårt efter utbldnng ge
82 Utrednngens prncpella överväganden SOU 1999:6 banden fortlöpande menngsfulla uppgfter. För det tredje är det nte självklart hur band denna typ skall utnyttjas nom exstenssvaren. De något sklda nordska modellerna erbjuder här ett huvudalternatv, nnebärande mågan tll nternatonella nsatser byggs upp med exstenssvaret värnplkten som bas. I Sverge ges brgadema på rotatonsbass ansvar sätta upp nternatonella enheter utfrån aktuell efterfrågan. Fördelarna är betydande. Kostnaderna blr bedömnngsvs allmänt lägre uppstår huvudsak bara när nsatser aktualseras. Erfarenheter från de nternatonella nsatserna åters automatskt tll "krgs"banden. Frågan om menngsfulla uppgfter aktualseras nte. Den folklga ankrngen, utgående från vämplktssystemet, maxmeras. Gvetvs har de aktuella samarbetsländema det fulla ansvaret valet organsatorska lösnngar. Men det vore enlgt mn uppfnng fel om man från svensk eller övrg nordsk sda nte delade med sg fullt ut här beskrvna erfarenheter slutsatser. Totalsvar 9.5 är ett koncept bärkraftgt Totalsvar modern menng är ett koncept med syfte kunna samutnyttja mltära cvla resurser nom en stat maxmalt samband med ett exstenssvar lkaledes kunna utnyttja exsterande svarsresurser effektvt samband med fredstda katastrofer etc. Konceptet är tllämpbart särsklt om skten är exstenssvaret skall genomas nom eller drekt anslutnng tll det egna terrtonet; stormakter med globala ambtoner har det därmed ett mer begränsat ntresse. Det är mot den bakgrunden nte vånande de nordska länderna Schwez mest systematskt har utvecklat det. En specell dmenson ett totalsvar är det ntegrerar svaret med det övrga samhället organsatorskt också leder tll ett större antal medborgare engageras de samlade svars-
SOU 1999:6 Utrednngens prncpella överväganden 83 ansträngnngarna. Därmed utgör det också ett verktyg folklg anlcrng. De allmänna krterema ett totalsvar ter sg utan vdare tllämplga på de baltska staterna huvudsak också på Polen, trots detta land har en befolknngsmässg resursbas en annan storleksordnng dessutom genom det kommande NATO- medlemskapet kommer ett delvs annat läge. NATO- medlemskapet har dock nte hndrat exempelvs Norge bygga upp ett effektvt totalsvar. I synnerhet Lettland Ltauen, men också Estland Polen, har olka kontakter med Sverge markerat ett tydlgt ntresse utveckla totalsvar nordsk typ. Enlgt mn uppfnng är det en vktg uppgft det svenska totalsvarsstödet tllhandahålla gwndkoncept planerngsmetodk både ston nom ensklda samhällssektorer. Export svenska myndghetsstrukturer etc. bör däremot nte bedrvas olcrtskt; skälen vdareutvecklas senare detta kaptel. 9.6 Mltärt svar: annéstrdskraftema är vktgast Sverge utvecklade under det kalla krget ett allsdgt sammans mltärt svar med såväl armé- som marn- flygstrdslcrafter. Resursdelnngen har tradtonellt vart l/3 tll armén, l/6 tll marnen l/3 tll flygvapnet resten har gått tll gemensamma behov. En vktg del bakgrunden har vart en mltärgeograñ som gjort det synnerlgen lämplgt kunna bekämpa en angrpare redan ute tll hs, med marn- flygstrdskrafterna, samtdgt som flygstrdskraftema gs en huvudroll också luftsvaret. I sammanhanget kan det dock konstateras uppbyggnaden ett sådant svar, lksom markstrdslcrafter med en hög grad mekanserng många strdsvagnar m.m. vart syrmerlgen kostnadskrävande. Det är uppenbart de baltska staterna Polens stuaton berörs nte detta sntt saknar de mltärgeograñska resursmässga
84 Utrednngens prncpella överväganden SOU 1999:6 utsättnngarna en vägnng enlgt det svenska receptet. På baltsk sda efaller man nu på som jag ser det goda grunder - - nrktad på svarslösnngar med en koncentraton på lätta vara arrnéstrdslaafter, medan marnstrdskraftema tänks ha uppgfter främst fred neutraltet flygstrdsldaftema, med vssa skllnader mellan de tre baltska staterna, får en mycket begränsad roll. I långa stycken fnns paralleller med det fnska svarskoncept som utvecklades synnerhet under sta hälften kalla krgets perod, med det säkerhetspoltska läge med den resursbrst som Fnland då upplevde. Gvetvs fnns även dagens moderna fnländska svar väsentlga kunskaper lösnngar som är tllämpbara på de baltska staterna. I dagens svenska svarsorgansaton efaller vssa svars- koncept från övre Norrland vara mest nyttga som exempel de baltska staterna. Jag syftar då främst på det terrtorella svaret ett brett område nordöst om området Luleå-Boden, med dess starka nslag lätta markstdskrafter nära samverkan med lokalt rekryterat hemvärn. Även den planerng som fnns svaret våra största städer bör rmlgtvs vara ntressant. Utvecklngen det svenska svaret styrs gvetvs prmärt våra natonella svarsbehov. De baltska staternas behov kompetent svenskt stöd är samtdgt ngen ovktg faktor perspektv ökade ambtoner svenska nternatonella nsatser olka slag. Enlgt resonemanget det egående är en baltsk fokuserng på lätta arméstrdskrafter sannolk. En levande svensk kompetens beträffande terrtoralsvar hemväm är där en vktg utgângpunkt ett svenskt stöd. 9.7 Förmågan stödjas tll långsktsplanerng bör Som jag redan har antytt har utvecklngen de aktuella natonernas svarssystem under den httllsvarande peroden som fra stater delvs haft ad-hoc-karaktär. Man har kombnerat ett
SOU 1999:6 Utrednngens prncpella överväganden 85 nytänkande punktvs stöd från med åtskllgt gamla ett väst sovjetska tänkesätt, organsatonsforrner rutner. har Man samtdgt ökande grad blvt medveten om en mer systematsk, långsktg hanterng totalsvarets planerng är nödvändg. sstnämnda utvecklng bör enlgt mn uppfnng välkomnas stödjas. De olka delsystem form personal, materel organsaton som utgör de ofrånkomlga byggstenarna ett svar har vanlgen sådan lvslängd, ensklda beslut får konsekvenser lång td framåt, ofta t.o.m. årtonden. Frånvaron en systematsk långsktsplanerng nnebär stora rsker svarsekonomn på längre skt går helt ur kontroll. Den konkreta konsekvensen kan då bl endera, svarsanslagen måste ökas på ett osett sätt, eller svarsorgansatonen blr stående med "halva" system: personal utan tllräcklg utbldnng, vapenplforrnar utan tllräcklgt underhåll eller ammunton. Rskerna kan reduceras väsentlgt men naturlgtvs nte - elmneras helt systematsk - genom en långsktsplanerng. Jag menar vsso nte det svenska planerngssystemet bör exporteras okrtskt tll de baltska staterna eller Polen. Vårt system kan knappast beskrvas som en oreserverad framgång, ljuset exempelvs de senaste årens planerngsmssar. Och även om det svenska systemet hade fungerat oklanderlgt, hade det vart helt överdmensonerat resursmenng synnerhet de baltska staterna. Jag sammanhanget de baltska lägger noterar staterna stor vkt vd framtda planerngssystem någon skall menng vara NATO-kompatbla. Vad som sålunda bör tllhandahållas är enlgt mn menng främst själva grunddén om en sammanhållen planerng, dels utgående från säkerhets- svarspoltska mål formulerade statsmakterna, dels karakterserade långsktghet planerna organsaton, personal, utbldnng, materelanskaffnng - underhåll m.m. Jag är medveten om ett sådant stöd tll svarsplanerngen nnebär ett mer samlat engagemang en hel sektors utvecklng än vad som är vanlgt ekommande bståndssammanhang. Jag
1999:6 SOU överväganden prncpella Utrednngens 86 nom planerngsutsättnngarna emellertd menar aktuella de Flera specella. mycket totalsvarsområdet är planerng samlad kunskap all frgörelsen e saknade länderna om länderna väst, lksom kan, Vdare området. nom praktsk, utfrån härledas del lten tll endast svarsbehoven tll hänvsad stycken långa stället erfarenhet. I daglg är man utmanngar, hot möjlga dskussoner typer teoretska om pressad Slutlgen här. är följer metodproblem med de man som hårda tll där tvngas svarsanslagen begränsnngar analys. systematsk på baserade lämplgen prorterngar, en alls lmappast tllkomst utrednngens e har stödet svenska Det seenden. dessa kompetensutvecklng på nrktat vart beskrvts, tdgare såsom reg, utrednngen Emellertd har egen övertygad emellertd Jag området. är ntatv nom betydande tagt på nlednng kan bara detta en en som ses om lång relatvt länder aktuella kompetensuppbyggnad över en utomordentlgt det sg uppbyggnad denna tdsperod. ter I främst då myndgheter, svenska angeläget även ÖCB, utsträclcnng. betydande Försvarsmakten engageras prägla också bör Långsktghet 9.8 stöd allt nästan baltska de eträdare med dskussoner utrednngens Vd många så besvärande, det beskrvt dessa har som staterna formen haft områden sklda vtt stödprojekt nom västlga långsktg metodsk, stället kampanjer kortvarga en kunskapsöverforng. detta talar ngentng sg fnns Det som går Tvärtom svenska nsatserna. de skulle prmärt bekymmer se de Försvarsmaktens både exempel från åtskllga det ge stödnsatsema på områden totalsvarsmyndghetemas cvla uthållghet. långsktghet präglats flesta aspekt. De denna betona vll jag mndre desto Inte komplexa så sn tll stödprojekt natur ensklda är
SOU 1999:6 Utrednngens prncpella överväganden 87 kunskapsöverngen, vare sg den handlar om planerngsmetodk, taktska grundprncper, utbldnngsmetoder eller handhandet överlämnad/såld utrustnng bör ses ett flerårgt perspektv. Jag är medveten om det allmänna bståndssammanhang fnns en strävan gränsa tdshorsonten olka projekt tämlgen snävt bejakar det fnns effektvtetsrsker med allmänt formulerade stödprojekt som sträcker sg över lång td. Jag anser emellertd lösnngen nte bör sökas fragmenterade stödprojekt kort varaktghet utan tvärtom sammanhängande nsatser med ett långsktgt helhetsperspektv. I en del fall torde det vara önskvärt effektvteten kunskapsöverngen det samlade tdsperspektvet sträcker sg över fem år eller mera. I många fall torde det emellertd vara möjlgt utfrån en strategsk vson dela upp ett större, långsktgt projekt olka delnsatser typ problemkartläggnng, huvudnsats återkommande uppföljnngar. Självklart bör fortlöpande utvärderngar tllsammans med mottagarlandet ngå som en ntegrerad del den samlade nsatsen. Vad som är vktgt sammanhanget är emellertd svenska projektställnngstaganden ges en långsktg prncpell prägel seende frågor typen "Skall Sverge under ca en femårsperod engagera sg ett långsktgt stödprojekt utveckla en vss stats måga tll totalsvarsplanerng, nom en kostnadsram ungefär x lqonor". Detta skulle vara lktydgt med det svenska ställnngstagandet skedde programterrner. Det mtt ntryck projektställnngstagandena från svensk är sda nom totalsvarsområdet haft httlls nte särsklt ofta en sådan övergrpande långsktg karaktär.
88 Utrednngens prncpella överväganden SOU 1999:6 9.9 Stöd tll olka beslutsnvåer bör samordnas Beslut större svarsfrågor Sverge berör vanlgen tre nvåer beslutsherarkn: rksdagen, regerngen myndgheterna. I en beskrvnng underfrån uppåt självfallet kan processen beskrvas också med start uppfrån rksdagens ställnngstaganden bereds ofta ett ärende genom teknska, taktska, organsatorska ekonomska studer myndgheterna nnan de ntegreras en större plan, sta hand en programplan, som överlämnas tll regerngen ställnngstagande. Ofta nnehåller den fortsa processen flera omgångar justerngar en kontakt mellan myndgheter regerng/departement. Slutlgen eläggs regerngens slag rksdagen gransknng, ev. ändrngar godkännande. Rksdagens nflytande kan också ta formen en successv parlamentarsk påverkan under berednngsprocessen. Det är uppenbart en effektv beslutsfnng utsätter en tllräcklg kompetens på alla nvåer en betydande kommunkaton dem emellan. Både med hänsyn tll den demokratska styrnngen svaren effektvtetsskäl fnns det anlednng Sverge beakta alla motsvarande organsatonsled nom aktuella samarbetsländer. En aldrg så kraftfull stödnsats gentemot en nvåerna kan vsa sg föga effektv om det nte fnns en beredskap kompetens på de övrga aktörsnvåema a en fråga vdare. Förhållandena nom de baltska staterna Polen skljer sg tll vss del från de svenska. Vad gäller mltärt svar är lkheten långtgående menngen man tydlgt kan dentfera de tre nvåerna från det svenska exemplet. Men fråga om cvlt totalsvar är skllnaden påtaglg, med myndghetsnvån ofta är svagare utvecklad än Sverge eller t.o.m. helt obefntlg som aktör med vss självständghet. Mn uppfnng är hur som helst v som en del ett mer samlat stöd tll totalsvarets utvecklng nom ett vsst samarbetsland måste granska vd behov stödja kompetensutvecklngen på alla nvåerna.
SOU 1999:6 Utrednngens prncpella överväganden 89 Detta ställer sn tur kr på en betydande Överblck på svensk sda över aktuella frågor samarbetslandet lksom på en väsentlgt ökad reell samordnng svenska aktörers nsatser, allt hållande tll nuläget. Utrednngen menar utfrån sna egna erfarenheter man kan komma långt på denna väg med admnstratvt relatvt små åtgärder. Ett annat grepp bättrad samordnng är organsera gemensam utbldnng alla de berörda nvåerna från ett vsst samarbetsland, dvs. den utbldnngsdé som kännetecknat den tdgare svenska Försvarshögskolan, numera Insttutet Högre Totalsvarsutbldnng nom den nya Försvarshögskolan. Detta recept har prövats på utrednngens ntatv gentemot ett par de aktuella staterna, med betydande uppsknng från dessa som resultat. Tll slut är det lkväl görande den svenska nstansen på vss nvå utvecklar ett gvande samarbete med sn parallellnstans samarbetslandet. 9.9. l Parlamentsnvån En kompetent hanterng totalsvarsfrågoma parlamenten dess svarsutskott är flera skäl utomordentlgt vktg. Den är det sta en hörnsten själva den demokratska styrnngen svarsapparaten. Försvarsutskotten har vdare en särskld roll vad gäller totalsvarens folklga ankrng, med drekta konsekvenser svarsvljan stort. Därtll är det särskld betydelse en god parlamentshanterng skapar utsättnngar en kontnutet större svarsfrågor även b parlamentsval regerngsskften. Av många skäl är utsättnngarna alla dessa seenden väsentlgt sämre de nya demokratema än de nordska staterna. I Norden har de flesta svarspoltker en personlg erfarenhet svaret som följd egen värnplktstjänstgörng /eller medverkan ñvllgorgansatoners verksamhet. F örsvarsutskotten står ständg kontakt med totalsvaret studebesök, genom edragnngar olka frågor, personkontakter Utskotten stöds etc.
90 Utrednngens prncpella överväganden SOU 1999:6 tjänstemannastaber som vsserlgen är små hållande tll ordnngen nom de västlga stotmaktema men som lkväl har ett stort reellt ansvar kontnutet kompetens. Utrednngen har som del sn verksamhet nterat ett kontaktbesök från medlemmar det svenska svarsutskottet tll det lettska utskottet. Erfarenheterna från denna aktvtet, kombnaton med skälen ovan, leder tll slutsatsen mer regelbundna kontakter är hög grad angelägna. De kan så fall kombneras med specella utbldnngsnsatser. Jag är medveten om regerngens lnje prncpellt dela det svenska stödet brett gentemot de baltska samarbetsländema. Vad gäller parlamentsnvån anser jag emellertd en jämn delnng på de tre baltska staterna skulle leda tll en allt stark uttunnng det realstskt möjlga svenska stödet. Samtdgt rskerar den ensklda baltska statens parlament utsättas åtmnstone skenbart olkartade rekommendatoner från olka stödnatoner. En vss nordsk uppdelnng stödet enlgt mn uppfnng övervägas. tll parlamenten borde där 9.9.2 Mnsterenvån Rollema uppgfterna svarsmnsterema de västlga demolcratema skljer sg något som en följd konsttutonella grundutsättnngar utvecklad praxs. I vssa länder har mnsterema eller mnstrarna personlgen en vss mer eller mndre självständg beslutsfunkton, andra, därbland Sverge, är grundregeln beslut fas kollektvt regerngen. Oberoende dessa skllnader ser en väsentlg delaspekt ansvaret olka delar totalsvaret samordnngen detta som en helhet. Vad gäller delarna torde väst allmänhet sektors- eller ansvarsprncpen tllämpas, med nnebörd det departement som ansvarar ett vsst arbetsområde fred också har ett motsvarande ansvar vad gäller planerngen for krser krg lednngen sådana stuatoner. För helhetsansvaret fnns flera lösnngar eträdda. I vssa fall har premärmnstern ett uttalat samordnngsansvar, andra delas ansvaret exempelvs
SOU 1999:6 Utrednngens prncpella överväganden 91 på ett svarsmnsterum mltära frågor ett nrkesmnsterum cvla frågor. Även lösnngar utan ett helt uttalat samordnngsansvar ekommer. Det kan noteras sammanhanget statsmnstern Sverge under 1960-70-talen hade ett uttalat, åtmnstone formellt samordnngsansvar med stöd en stabsorgansaton nom svarsdepartementet. Sedan 1980-talet är samordnngsrollen vad gäller långsktsplanerngen delad mellan svarsdepartementet ÖCB, samtdgt som vssa stabsfunktoner övergrpande lednng vd krgsfara krg kvarstår statsmnsterns närhet. Lednngsfrågoma fred, krser krg är gvetvs centrala frågor de nya demokratema. Jag tar här nte vdare upp frågorna om lednng krser lcrg. Lednngsfrågoma fred ser sta hand säkerhets- svarspoltska utgångspunkter samt nrktnng uppföljnng svarets långsktga utvecklng. Jag ser det som en vktg utsättnng både den demokratska lednngen svarssektorn effektvteten resursanvändnngen mnsterema kan genoma sna uppgfter med tllräcklg kompetens. Bl.a. är det väsentlgt det nte uppstår ett påtaglgt kompetensövertag hos myndgheterna. Jag anser det allmänhet fnns stora behov en ytterlgare kompetens- resursutvecklng på regerngs/regerngskanslnvån de länder utrednngen prmärt uppmärksammat. som Det fnns samtdgt betydande skllnader mellan länderna. Behoven gäller stort sett alla de verksamhetsområden som normalt knppas med ett svarsdepartement eller med motsvarande totalsvarsverksamheter nom andra departement. De gäller också hög grad kompetensen övergrpande totalsvarssamordnng. Ett långsktgt svenskt stöd nom detta område är sålunda synnerlgen angeläget. Utrednngen har sett detta som en sna huvuduppgfter. Det vore gvetvs naturlgt sådant stöd tll del också utgck från Försvarsdepartementet Sverge. Jag är emellertd tveksam tll om detta är möjlgt någon större omfnng. Vd underhandskontakter från utrednngen har departementseträdare olka delfrågor ofta nte sg kunna ansett
1999:6 SOU överväganden prncpella Utrednngens 92 utrednngen rådgvnngsverksamhet den konkreta medverka som begränsade den återspeglar detta del mn bedrver. Jag tror svarspoltska övergrpande den roll som processen rådgvnngsverksamheten spelar. För tjänstemän departementets från stöd söka hands tll stället det lgger närmast arbetsbelastnng, Dessas tjänstemän. Försvarsberednngens emellertd uppdrag, begränsade ett tden gör med deras enng realstskt. stöd begränsat sådant totalsvaret delen cvla den vägnngar nom Vad gäller ÖCB realteten kommt överta vdare jag konstaterar mellan vägnng departementsuppgfter svenska vktga kompetens är departementsområden. Denna mellan funktoner samarbetsländer. våra vd nsatser relevant synnerlgen gvetvs ÖCB kanske den blr bakgrunden den utser Jag mot själv utrednngen med samarbete svenska vktgaste parten cvla kunskapsuppbyggnad efterföljare dess ev. samarbetslåndemas aktuella de totalsvarsfrågor nom mnsteret. Myndghetsnvån 9.9.3 vad myndghetsnvån, konstaterat tdgare har redan Jag ser aktuella de eträdd betydlgt myndgheter, cvla är svagare sg som Sverge fallet vad samarbetsländema är än organsatonsmässgt nom ytterlghet något representerar en också fnns dock seenden andra Lksom kretsen. västlga den samarbetsländema. mellan skllnader betydande här dskuterar sntt detta fortsättnngen jag När lands med lkvärdg denna myndghetsnvån, är resp. se som det västlga vlken karaktär då svarsmakt. Frågan stort är som ha. svarsmaktema bör aktuella tll de stödet httlls nvå denna stödet på svenska det konstaterar Jag kompetensuppbyggnad mkrokaraktär hand haft sta sett begränsade leveranser områden eller gränsade nom allmän utvecklngen tll har stöd materelsystem. Däremot en samlad, upprättandet tll eller stabskompetens lednngs- en
SOU 1999:6 Utrednngens prncpella överväganden 93 långsktg planerng stort sett nte ekommt. Samma Förhållande har allt döma präglat mycket annat västlgt stöd. Undantag fnns dock. Det vktgaste är modlgen den fnländska, sedan flera år pågående nsatsen en systematsk höjnng den estnska svarsstabens kompetens. Jag har nte kunnat fnna statsmakterna drekt uppmuntrat Försvarsmakten etablera en stödverksamhet på denna nvå. Inom Försvarsmakten har v under hand fått del uppfnngen statsmakterna t.0.m. skulle oglla ett sådant stöd. Samtdgt har v nte heller kunnat observera något spontant ntresse nom myndgheten nsatser detta slag. Oberoende det exakta orsakshållandet anser jag frånvaron ett stöd på denna nvå vart drekt olycklgt. Utan en god samlad planerng samarbetslandet fnns gvetvs nte goda utsättnngar kvalfcerade prorterngar eller någon säkerhet sedd verksamhet långsktgt kan nrymmas nom aktuell eller utsedd svarsekonom. Det kan heller nte vara lätt samarbetslandet göra kompetenta prorterngar det stöd olka delseenden som man söker utverka från västländema. Jag anser mot denna bakgrund det bör bl en central uppgft Försvarsmakten lämna ett sådant övergrpande stöd som just berörts. Ett stödprogram sådana seenden bör ha en långsktg karaktär. En vktg bonuseffekt en nsats denna typ är olka delnsatser kommer kunna prorteras samordnas bättre också från svensk sda. I vaktan på en samlad sådan verksamhet etableras beslut fas om dess lednngs- fnanserngsformer har utrednngen själv, nom ramen sn rådgvnngsuppgft, nlett en begränsad verksamhet frågarande slag.
1999:6 SOU överväganden prncpella Utrednngens 94 rådgvnng vd Dskreton är 9.10 en hederssak totalsvar länders andra bstånd tll stöd Vssa typer problem. rådgvnngsetska aktualserar totalsvarsutvecklng utbldnng, vad stöd sådant på därvd nte syftar Jag ser mellan samverkan reglerad delar utrustnng utgör etc. en som motsvargheter aktuella sådana myndgheter svenska som särsklda normalt regleras samarbete Sådant länder. andra genom vdhängande erforderlga med tal blaterala sekretesskyddsöverenskommelser. följd då, såsom emellertd elgger annorlunda stuaton En en flera eller överenskommelser, nformella eller formella en rådgvare tjänstgör gentemot kapactet personlg ndvder en som myndghetsnvåer. I högsta dess eller mnsterer dess stat, annan delad Sverge från ndvden roll fungerar denna som beslutsnvåer. högsta landets andra tll det konsult fnanserad fungerat alla har sekreterare hans Utredaren, experter rådgvarroller. sådana utsträcknng betydande eller hemlga ofta roller dessa behandlas är ärenden De som detta sg perspektv, andra den utfrån trolga partens vare aspekter utrkespoltska tll säkerheten, natonella den tll relateras hållanden. nrkespoltska eller tll rent självklarhet det exakta motvet det är Oberoende en selcretessbedömnngar. andra den respekterar partens rådgvaren eller andra med behandlas substansfrågoma nte nnebär Detta nte med dessa är dskusson så vtt utan Sverge, en normalt det gränsfall I entydga ntresse. är samarbetsstatens samarbetsstaten eträdare frågan med dskutera lämplgt beskrvts här prncp den godkännande. Jag ett som menar vägledande bör även polcykaraktär rådgvnng seende vara myndgheter. svenska nformatonsutbyte nom rådgvarens gäller etsk fråga lkaledes angränsade, En sådana. svenska specellt då tll andra ntressen, hållnngssätt
SOU 1999:6 Utrednngens prncpella överväganden 95 Enlgt utrednngens uppfnng är det absolut grundläggande, rådgvarens lojaltet med samverkanslandet dess totalstvarsplanerng nte kan sättas fråga. Av särskld betydelse sammanhanget är rådgvaren nte på något sätt kan knppas med kommersella ntressen med möjlg bärng på samarbe tslandets totalsvar. I allt väsentlgt sammanfas mn uppfnng 7 Lagen 1994:260 om offentlg anställnng LOA: 7 E.n arbetstagare får nte ha någon anställnng eller något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba troendet for hans eller någon annan arbetstagares opartskhet arbetet eller som kan skada myndghetens anseende. 9.11 Svensk myndghetsorgansaton är ngen självklar exportvara I det egående har jag redovsat ett antal prncper som bör utgöra utgångspunkter eller åtmnstone en klar stahandsnrktnng svenskt totalsvarsstöd. Jag anser däremot nte svenska myndghetslösnngar, vad gäller exempelvs uppdelnng gränsnng ansvarsområden eller närmare arbetsformer, på samma sätt bör utgöra en självklar modell samarbetet med andra stater. Ett huvudskäl är självfallet de svenska lösnngarna är uttryck delvs mycket specella, svenska konsttutonella/valtnngsmässga prncper. Dessutom har våra hållanden påverkats t.o.m. ensklda händelser, exempelvs Ådalen-skotten början 1930-talet eller vssa erfarenheter från andra världskrget. Slutlgen har v en del fall lösnngar som må vara rmlga svenskt Vdkommande men knappast kan bäras stater med små resurser. Andra stater, specellt då de baltska, har sna natonella prncper erfarenheter. Gvetvs dstanserar sg starkt från man koncept från Sovjebperoden. Samtdgt har modeller från 1920-30-talen delvs forts genomslagskraft. Tll blden stor en
96 Utrednngens prncpella överväganden SOU 1999:6 de baltska staterna hör gvetvs dessa har utomordentlgt starka skäl fnna resurssnåla lösnngar nom hela den offentlga valtnngen. Mot den bakgrunden anser jag den svenska organsatonen på myndgheter måste marlcnadsas med stor återhållsamhet ödmjukhet. Utöver de svenska lösnngarna fnns bland de västlga demokraterna ofta väsentlgt annorlunda koncept eträdda, som nte utan vdare kan färdas som prncpellt sämre utfrån perspektv som demokratsk styrnng eller admnstratv effektvtet. 9.12 Lednng, samordnng samverkan kan bättras Jag har jämlkt totalsvarsmyndghetemas Central- Östeuropa tllfredsställande samordnng därvd sett såväl den regerngen som samordnng totalsvarsmyndghetema präglats drektven verksamheter övergrpande värderat gentemot stater en god lednng samverkan. Utvärderngen samverkan dessas lednngen kontakter mellan med främst de om en har från svenska västlga, främst nordska systerorgansatoner. Inlednngsvs kan konstateras ambtonerna lednng, samordnng samverkan kan varera nom vda gränser. En gnmdambton skulle kunna nnebära, slag om nsatser granskas främst projektvs. Vdare utsätts regerngen kontrollerat, nsatsen tydlgt efterfrågas från samarbetslandet nte strder mot Sverges samlade säkerhetsntressen gentemot landet fråga. Slutlgen utsätts projektansökan tllgodoser självklara bståndsteknska kr, bl.a. nnefande en plan uppföljnng redovsnng m.m. En utvdgad ambton skulle kunna kännetecknas, utom det egående, också man från såväl samarbetslandet som svensk sda analyserat det ensklda projektet som en del en större helhet, ytterst då perspektv den samlade, sedda
SOU 1999:6 Utrednngens prncpella överväganden 97 utvecklngen samarbetslandets säkerhetspoltk totalsvar. I vägnngar mellan olka projekt har dessas resp. nytta den samlade utvecklngen totalörsvarsfönnågan värderats. Projektvärderngen har också berört vlket bdrag nsatsen kan ge tll samhällsutvecklngen allmänhet samarbetslandet. Det har slutlgen kontrollerats, projektet beretts genom en effektv samordnng samverkan mellan svenska myndgheter gentemot andra västlga, främst då nordska parallellorgansatoner. Mellan den grundambtonen den utvdgade ambtonen fnns gvetvs mellanvaranter. 12.1 Departementsnvån Enlgt mn bedömnng har grundambtonen normalt tllgodosetts väl samband med regerngskanslets handläggnng olka slag tll nsatser gentemot främst de baltska staterna. Däremot har den utvdgade ambtonsnvån enlgt ovan knappast uppnåtts generellt. Regerngskanslet har exempelvs sällan haft tllgång tll någon helhetsbld totalsvarsutvecklngen samarbetslandet, vars ljus det ensklda projektet kunnat bedömas. Jag har heller nte kunnat fnna, regerngskanslet systematskt följt upp samordnngen mellan slagsmyndghet andra myndgheter nom eller utom Sverge. Jag fnner den ovan beskrvna, tdgare handläggnngen vart närmast ofrånkomlg utfrån de säkerhetspoltska planerngsmässga hållanden som rått under de sta åren efter de aktuella staternas frgörelse. I dagens stuaton är den emellertd effektvtetsmässgt otllfredsställande. Jag delar således Ragnar Ängebys uppfnng Ds UD 1998:30 samordnngen svenska bståndsnsatser vart ett problem nlednngen säkerhetssamarbetet. Jag är samtdgt något mer återhållet postv än Ängeby mn syn på de nuvarande hållandena. Jag menar under alla omständgheter utsättnngar nu börjar skapas en högre ambton, främst som en följd utrednngens egna nsatser vad ser samlad totalsvarsplanerng
98 Utrednngens prncpella överväganden SOU 1999:6 det baltska området. De vdgade perspektven breddas ytterlgare genom möjlgheten tll en nära kontakt med andra stödländer, nte mnst då Fnland, med egna ambtoner om en mer samlad rådgvnng gentemot en eller flera de aktuella staterna. Dessa ändrade hållanden skapar utsättnngar en större effekt bståndet nom gvna ramar. Enlgt mn menng säkerställer den fnländska projektorgansatonen samlad rådgvnng gentemot estnska svarsmakten, med en pensonerad generalmajor som exekutvt ansvarg, såväl överblck sammanhang som effektvt genomande, uppföljnng kontroll stödverksamheten. En specell del är projektorgansatonen tdgt kan fånga upp olka behov från Estland vdarebefordra dessa tll Försvarsmnsteret handläggnng beslut. Fnland samordnngsåtgärder, den snabb Utrednngen har nylgen på ett lkartat sätt knutt mltära experter med stor erfarenhet pensonerade generallöjtnanter tll sg nsatser främst Lettland Ltauen. Åtgärden har bemötts mycket postvt från samarbetsländema. De mltära experterna har vd sdan sna huvuduppgfter seende rådgvnng stort även fångat upp önskemål om annan mltär stödverksamhet engagerat den svenska Försvarsmakten sammanhanget. En fortsättnng den svenska rådgvnngsverksamheten på hög nvå, ungefär de former utrednngen bedrvt den, är enlgt mn uppfnng motverad såväl utfrån drekta behov/önskemål från samarbetsländema, som utfrån de möjlgheter som skapas effektvare leda samordna det svenska totalsvarsstödet generellt sett. Jag menar också, det mot bakgrund dessa nya betngelser bör vara möjlgt regerngen övergå från fall-tll-fall ställnngstaganden tll olka stödprojekt tll en mer systematsk, långsktg programvs styrnng myndgheternas nsatser. En sådan beslutsordnng skulle nnebära betydande praktska delar genomandesammanhang. Dessutom detta är nte - oväsentlgt skulle man närma sg den modell målresultat- -
SOU 1999:6 Utrednngens prncpella överväganden 99 styrnng som numera kännetecknar regerngens lednng allmänhet de svenska statsmyndghetema. Jag återkommer senare betänkandet med slag tll praktska åtgärder, baserade på här redovsad grundsyn. Jag vll detta sammanhang något beröra också den nternatonella samordnngen på regerngsnvå stödet tll staterna Östersjöområdet. Sedan någon td fnns ett särsklt samordnngsorgan ändamålet, BALTSEA nkl. dess Workng Group. Inom dess ram handlas sådana frågor som BALTBAT, BALTRON, BALTNET BALTDEFCOL, dvs. huvuddelen det multlaterala stödet tll nte mnst de baltska staterna. Det är en vanlg uppfnng hos de engagerade stödländerna, bl.a. nom den nordska kretsen, det fnns behov en ytterlgare bättrad koordnerng det svarsrelaterade stödet tll de baltska länderna, form ett närmare samarbete på bl.a. planerngs- genomandestadema. Syftet skulle bl.a. vara komma överens om vktgare polcyfrågor, om arbetsdelnng länderna emellan etc. I sta hand kunde man undvka duplcerng stödnsatser därgenom.öka effektvteten, men en bättre prorterng nsatserna skulle rmlgtvs också bl möjlg. Den nordska kretsen har dskuterat olka slag tll åtgärder med detta syfte, bl.a. genoma regelbundna möten mellan bdragarländernas de baltska ländernas svarsdepartement syfte åstadkomma en bättrad koordnerng ensklda projekt. Även de nordska kontakter utrednngen själv haft har det framkommt starka önskemål om en sådan stärkt koordnerng. Man har också betonat mer nformella koordnerngsmöten, motsvarande de möten utrednngen haft rörande rådgvnngen tll de baltska länderna, är mnst lka angelägna. Jag har gvetvs ngen nvändnng mot en vdgad ambton den breda, nternatonella samordnngen enlgt nästegående stycke.
1999:6 SOU överväganden prncpella Utrednngens 100 också det värdet understryka emellertd särsklt vll Jag enlgt koordnerng trolg nformell former fnns mer en sg stödländer än mellan ter Sådana egående. det arrangemang vsst konfdentellt ett övergrpande vktgare, mer utrednngen rådgvnngsverksamhet Den rådgvnngsområde samarbete trolgt haft formen vanlgen ett har själv bedrvt Från svarsmnsterer. eller regerngar ensklda med ha bedömts bland substansresultaten därvd samarbetslandet har tll negatv uttalat vart fall har vssa sekretessvärde. I högt man ett rådgvnngsverksamheten ekomsten själva dskutera ens krets. bredare en gvetvs bör samarbetslandet från hållnngssätt sådant Ett land vårt bakgrunden eget också då respekteras, mot säkerhetscentrala ventlera sna berett skulle knappast vara mljö. nternatonell bred vägnngar svarspoltska en forum nom dskusson multlateral ett bred nnebär som Det en Samtdgt sammanhang. sådana lämplg knappast BALTSEA är slag lkartat Västnsatser olka angeläget självfallet det är under samordnas, samarbetslandet kan aktuella det gentemot Utrednngen samarbetslandet. detta utsättnng accepteras de med samarbete nformellt sökt fall nära, sådana har ett specfka den engagerade lkartat västländer ensklda är som frågan. Myndghetsnvån 2.2 l motsvarande de på perspektv myndgheternas svenska De I vda nom gränser. varerar samarbetsländema verksamheterna nskt djup bred både kunnat v fall har om notera vssa en chefsnvå nom på ankrng med vanlgen då hållandena, ofta begränsade, perspektven andra myndgheten; är mer blvt realteten hanterngen praktska den med kombnaton handläggare. fåtal eller enstaka ett ett en ansvar främst krtsk tll mån vss jag är dölja nte alltså vll Jag Östeuropa Centraltll stödet hanterngen samlade den denna har aktuellt vart där det fall de myndgheter. I vssa nom
SOU 1999:6 Utrednngens prncpella överväganden 101 krtk framts drekt; det fnns sålunda nte anlednng betänkande peka ensklda myndgheter. ut detta För framtden är det hög grad önskvärt de myndghetsvsa nsatserna grundas på ett fyllgt helhetsperspektv en god ntern samordnng, detta med tanke på effektvteten det svenska bståndet. Dessutom ter det sg nära nog självklart med tanke på fokuserngen på totalsvarets nternatonella uppgfter. Vad gäller bståndssamordnngen mellan myndgheter delar jag Ragnar Ängebys uppfnng denna behöver bättras ytterlgare. Utrednngen har sn löpande verksamhet på olka sätt stmulerat en ökad myndghetssamverkan också kunnat läsa vssa postva resultat detta. Det är rmlgen Försvarsdepartementets ansvar tllhandahålla ett eller flera fora fortlöpande, ömsesdgt nformatonsutbyte om aktuella bståndsnsatser. Men gvetvs är det också myndgheternas egna ansvar överväga ta ntatv tll lämplga samordnngsåtgärder. Exempel på former som kan öka samordnngsbenägenheten är tematska grupper såsom den Teknska samordnngsgrupp som UD tdgare svarade, AG Sjöbevaknng. Ett annat tänkbart forum bättra den ömsesdga nformatonen är Försvarsmaktens ÖCB årlga gemensamma Totalsvarsmöte. Slutlgen ter det sg naturlgt Försvarsdepartementet regerngskanslet samband med berednngen bståndsslag från myndgheterna regelmässgt efterfrågar, vlka samråd skett med andra berörda som myndgheter nom Sverge eller nternatonellt. Det mn är uppfnng sådan praxs nte tllämpas regelmässgt dag. en l 2.3 Frvllgorgansatonerna De frvllga svarsorgansatonemas utvecklngsstöd tll Baltkum fnanseras dag på två Huvuddelen kommer från vägar. Försvarsdepartementets budget slussas va Försvarsmakten eller Räddnngsverket. Dessutom har verksamhet fnanserats
1999:6 SOU överväganden prncpella Utrednngens 102 anslagts budgetmedel Överstyrelsen beredskap, cvl som myndgheten. tll menng mn enlgt bör myndghetsnvå på Samordnngsansvaret valet Vd myndghet. cvl Försvarsmakten på läggas en ÖCB, delvs dess med tala skäl prncpella myndghet kan cvl Å sdan andra svaret. cvla det uppgfter nom övergrpande effektv mycket bedrvt Räddnngsverket jag bedömer en stt nom frvllgnsatserna värderng styrnng ansvarsområde. Hemvärnets kommentera särsklt vll jag sammanhanget I centrala mycket hemvämsorgansatonemas på Med tanke nsatser. såsom nära svarsmaktema, baltska nog alla de ställnng tre svenska det centralt det dessa, delar är domnerande mellan koordnerng maxmal kännetecknas hemvämsbståndet gäller Vad ñvllgverksamhet. Hemvärnets Försvarsmakten bör Baltkum bl.a. nsatser svenska Hemvärnets det övrgt Försvarsmakten med samordnng Övrg budgetmässg med samordnng fram eträde annan ha sålunda ñvllgverksamhet. roll ambassadernas svenska De 9.12.4 älv har jag framhållt, har ambassaderna svenska aktuella De de med kontakter myndgheternas omfnngen noterat, varerar. stödprojekt med olka samband ambassaderna svenska gvetvs ambassaderna är med Myndghetskontaktema ambassaderna hålls Dels skäl. flera vktga värdefulla Vdare bedrvs. verksamhet den ges nformerade allmänt som om stöd nformaton värdefull lämna möjlghet ambassaderna de Slutlgen mottagarlandet. agerande ges myndgheternas n svenska olka mellan samordnng lämplg främja möjlghet aktörer. har bedrvt älv utrednngen rådgvnngsverksamhet den I som ambassadörerna främst ambassader aktuella med kontakt nära en grundläggande. absolut vart svarsachéema
SOU 1999:6 Utrednngens prncpella överväganden 103 Den ländervsa samordnngen nom det svarsrelaterade området har ofta skett genom svarsachéemas sorg. Dessa vdarebefordrar nformaton genom sta hand sn huvudman, Högkvarteret, då även frågor som främst rör cvlt totalsvar. Från de utgångspunkter utrednngen eträder vore gvetvs en drekt knytnng aktuella svarsachéer tll Försvarsdepartementet edra. En generell rekommendaton sammanhanget är achéerna bör ha en sådan bred kunskap om säkerhetspoltk totalsvar en helhetssyn på utvecklngsstödet kan främjas. En annan effekt drekt knytnng tll Försvarsdepartementet skulle rmlgtvs bl de cvla totalsvarsmyndghetema fnner det mer naturlgt än dag utnyttja achéerna. Jag anser sammanfnngsvs svarsachéemas lydnadshållande det aktuella bståndssammanhanget bör övervägas. Vdare bör myndgheterna mer systematskt än f.n. hålla resp. ambassad underrättad om pågående verksamhet samtdgt nhämta ambassadens synpunkter på samordnng m.m.
SOU l999:6 105 10 Utrednngens slag 10.1 Rådgvnngen på hög fortsätta nvå bör Den rådgvnng tll främst regerngsnvån aktuella stater de baltska staterna Polen som utrednngen bedrvt bör fortsätta. Förslag betr. rådgvnngsfunktonens organsatorska ställnng redovsas nedan under 10.4. Motv Försvarsberednngen framhåller det väsentlga den rådgvnngsverksamhet om totalsvarsfrågor som Sverge bstått med fortsätter. Jag delar denna bedömnng, som torde utgå från en bred säkerhetspoltsk analys. Jag vll tllfoga ett par praktska akttagelser. För det sta är det uppenbart den samlade svarsplanerngen de aktuella länderna behöver vdareutvecklas, man flera sammanhang explct efterfrågar ett svenskt stöd. För det andra ger ett sådant stöd som beffekt en bred kompetens på svensk sda om de aktuella ländernas totabsvarsproblem, som sn tur kan blda en väsentlgt fastare
1999:6 SOU slag Utrednngens 106 vad stödnsatser än svenska olka prorterng utgångspunkt elegat. httlls som Övrga omständgheter med antal år det ett kommer ta bedömnng mn Enlgt - nnan aktuella de processerna mellan staterna skllnader - slutlgt totalsvaren ställnngstaganden övergrpande om stöd lämna berett bör process- Sverge etablerats. vara tdrymd. motsvarande under substansfrågor en kan rådgvnng sådan sammanhanget, väsentlgt Det är vllkor. Det samarbetslands på fortsättnngen bedrvas även resp. artskld från menng denna är rådgvnngen bör noteras bör Rådgvarna regerngskanslet. svenska det verksamheten kan nte de ställnng organsatorsk sådan sålunda en ges eller myndghet någon eller regerngen mssuppfas representera från haft utrednngen är den lknande ställnng En organsaton. ändamålsenlg. utgångspunkt denna beslutsprocessen Planerngs- 10.2 totalsvarsstödet överblck ambtonsnvå Regerngens l0.2.l höjas bör totalsvarsstödet perspektv samlat från utgå totalsvarsstödet bör ett svenska Det säkerhetsstuaton, samarbetsländernas aktuella de på bred från totalsvarsproblem totalsvarsplanerng en totalsvaret. svenska det kunskap om
SOU 1999:6 Utrednngens slag 107 Motv Förslaget motveras omtanke om dels totalsvarsutvecklngen de berörda länderna, dels effektvteten de svenska stödnsatsema. 10.2.2 Den konkreta planerngen svenskt stöd bör göras mer systematsk långsktg De svenska nsatserna bör väsentlgt ökad utsträcknng baseras på långsktga planer. En sådan ordnng kombnerar goda möjlgheter tll styrnng stort från rksdagens/regerngens sda med en ökad handlngsfrhet myndgheterna det praktska genomandet. Vssa prncpella frågor om det svenska totalsvarsstödet tll Central- Östeuropa bör sålunda övervägas samband med de långsktga svarsbesluten motsv.. Det ter sg därutöver synnerlgen lämplgt planerngen totalsvarsstödet så långt möjlgt görs tll en del den normala årlga planerngsprocessen, nnefande bl.a. budgetunderlag från aktuell myndghet, budgetdalog med regerngskanslet, budgetproposton reglerngsbrev. En naturlg följd en sådan ordnng är Försvarsdepartementet, som prmärt ansvargt nom regerngskanslet berednngen totalsvarspropostoner planerngsprocessen gentemot totalsvarets myndgheter, också har det huvudsaklga ntatvet vad gäller totalsvarsstödet tll Central- Östeuropa. Detta är desto mer naturlgt eftersom nternatonell verksamhet numera är en huvuduppgft totalsvaret. Frågor om den prncpella nrktnngen totalsvarsstödet tll Central- Östeuropa, lksom om vssa ensklda stödnsatser, måste gvetvs ses ett brett svenskt säkerhetspoltskt perspektv. Det är mot den bakgrunden en självklarhet Utrkesdepartementet har en djup delaktghet planerngen bl.a. form gemensam berednng.
1999:6 SOU slag Utrednngens 108 arbetsdelnngen nom den nterna gäller Vad de lämplgast det efaller mg Försvarsdepartementet planerng myndghets organsatonsenheter resp. ansvarar som tll stödet motsvarande det ansvaret också budget tar sådan Östeuropa. utsättnng självklar En Central- en med nära den ändamålsenlg är skall en lösnng paras vara SI-enheten. med samverkan Motv tll de stödet svenska det rekommenderar Försvarsberednngen utvecklas totalsvar uppbyggnad baltska m.m. staternas utgår Insatsema Polen. med bl.a. samarbete vårt lksom djupas, bör De natonella ntresse. Sverges från vara berednngen enlgt bör Kunskapsöverng uthållghet. präglas långsktga Materelexport komponenten. väsentlga den mest utgöra komplement. vktgt överng är ett annan jag uttrycker De uppfnngar. berednngens delar som Jag prorterng ändrad vss ambtonsnvå höjd det uppfar en stödet. svenska det ökande ntresset Även sda samarbetsländernas är från lands utvecklngen långsktga den utsträcknng resp. såväl där kräver sammanhanget stöd svenskt totalsvar. Ett uthållghet framhållnng ovan jfr l0.2.l överblck som stödnsatser. ensklda regerngskanslet nom planerngsprocessen nuvarande Den nte menng mn enlgt tllgodoser myndgheter flertalet långsktghet överblck på kren utsträcknng tllräcklgt stor 9.12. sntt jfr enstämmgt stöder Även myndgheterna svenska mer de en ordnare den nordnande planerng ett långsktg budgetprocessen. har nordska övrga stater slutlgen en numera Jag noterar eller svenska, den långsktghet än nslag med planerng större planerng. sådan na överväger en
SOU 1999:6 Utrednngens slag 109 Övrga omständgheter Jag noterar enstaka myndgheter, trots frånvaron httlls lq från regerngen på långsktsplaner, lkväl har upprättat sådana använder dem som en vktg utgångspunkt konkreta slag. Detta är gvetvs stort värde. Jag ser det som en självklarhet alla myndgheter med verksamhet någon dgntet Central- Östeuropa framtden upprättar sådana planer. l0.2.3 Det bör fnnas utrymme även med kort varsel nsatser Ett vsst planerngsuttjymme på svensk sda bör fnnas även nsatser med kort varsel. Ekonomska resurser ändamålet bör delas dels tll Försvarsdepartementets fogande, dels som del ramar stöd tll Central- Östeuropa hos aktuella myndgheter. Motv Även om planerngen de baltska staternas svar präglas ökande långsktghet, vsar erfarenheten svenska stödnsatser kan aktualseras med kort varnng ett snabbt genomande därvd kan vara ett ntresse även från drekta svenska utgångspunkter. Orsaken kan exempelvs vara större poltska ändrngar eller personbyten samarbetslandet, det senare där. kombnaton med rnga bredd den centrala kompetensen l0.2.4 Vssa medel bör as över från UD tll FÖ statsbudgeten En konsekvens vad som eslås ovan under 10.2.2 I 0.2.3 är motsvarande delar anslaget Säkerhetsfrämjande
1999:6 SOU slag Utrednngens 110 Östeuropa från as bör över Central nsatser del Försvarsdepartementets tll Utrkesdepartementets statsbudgeten. systemkunskap Myndgheternas 10.2.5 om breddas bör samarbetsländerna omfande lämnar totalsvarsmyndghet, svensk Varje mer som centraltotalforsvarsfunkton någon ett stöd betr. varaktgt vdmakthålla utveckla bör land, Östeuropeskt en eller resp. denna krng hållandena nom samlade de kompetens om själv myndgheten uppgft det gvetvs funkton. Prmärt är en nternatonell perspektv specellt detta, svara huvuduppgft skall verksamhet en som ses numera nedan beskrvs kontaktforum det deltagandet totalsvaret; som element. vktgt under 10.3 är annat ett Motv seenden aktuella hållandena b1.a. motveras Förslaget följd med svenska, de från väsentlgt sg sklja kan väsentlgt. påverkas samarbete effektvt utsättnngarna Övrga omständgheter de varatonsbredden den vll jag stora sammanhanget notera I vssa hållanden: sådana kunskaper myndgheternas svenska om fall andra kunskaper, är djupa breda både har myndgheter fragmentarska. påtaglgt kunskaperna
SOU 1999:6 Utrednngens slag lll lo.2.6 Samordnngsambtonerna svenskt totalsvarsstöd bör höjas De svenska totalsvarsmyndgheterna bör åläggas en generell samrådsslcyldghet gentemot andra svenska myndgheter som kan vara berörda ett vsst totalsvarsstöd tll Central- eller Östeuropa. En lknande samverkan med nordska parallellmyndgheter många fall lämplg bör övervägas en aktv anda. Myndgheterna bör regelmässgt samband med är projekt- ansöknngar ange vlka samråd som ägt rum. Även en vdgad samordnng mellan regerngarna regerngs- kanslerna de nordska länderna bör övervägas. En nära samverkan med Fnland ter sg särsklt angelägen allmänpoltska skäl med tanke på den väl sammanhållna fnländska utveckla Estlands svar. nsatsen Motv Jag har, som framgått kaptel 9 Överväganden, konstaterat brstande samordnng httlls vart allt vanlg. Detta har rskerat meda dubbelarbete, gap kedjor överda kunskaper eller en olämplg nfasnng tden sg välmotverade samarbetsprojekt, med uppenbara rsker effektvtetsluster som följd. Övrga omständgheter Den multnatonella samordnngen mellan regerngarna nom främst BALTSEA är väsentlg effektvteten det västlga stödet. Jag menar dock detta forum jfr kaptel 9 nte lämpar sg särsklt väl samordnng stöd mer övergrpande karaktär /eller konfdentell rådgvnng.
1999:6 SOU slag Utrednngens 112 mellan kontaktforum Ett 10.3 myndgheterna regerngskanslet bör upprättas huvudlnjerna dskussoner regelbundna kontaktforum Ett om Östeuropa Central- tll totalsvarsstödet svenska stater det F örsvarsngå bör forumet representanter bör upprättas. sammanhanget de cheferna Utrkesdepartementen samt totauörsvarsmyndgheterna. vktgaste F örsvarsdepartestatssekreteraren naturlgt efaller Det ordande. är mentet Motv refererade bedömnngar, Försvarsberednngens från utgår Jag l0.2.2 sntt ovan. väsentlg slag är kontaktforum nämnt Upprättandet en ett Jag ambtoner. berednngens tllgodose flera bland åtgärd de motverka åtgärd vktg också det bedömer en som kaptel berörts samordnng överblck brster nuvarande som kaptel. elggande delen tdgare den 9 Övrga omständgheter nformella den ebld har här eslås nära ordnng Den en som slag på september nrättades rättsområdet nom som styrgrupp SOU rättsområdet på utvecklngssamarbete Kommttén huvuduppgfter: följande har 1998:86. Denna styrgrupp blaterala n berednngsarbetet delta aktvt 0 överenskommelser, uppfylls, överenskommelsema ansvara 0 kompetens gäller vad myndgheterna mellan utbyte främja 0 rättsväsendets utvecklngssamarbete erfarenheter frågor,
SOU 1999:6 Utrednngens slag 113 0 utveckla öka det svenska engagemanget EU:s program utvecklngssamarbete, 0 främja bättre samordnng mellan Sverges andra länders nsatser. Statssekreteraren styrgruppen. Justtedepartementet är ordande Närmare uppgfter kontaktforumet Uppgfterna det eslagna kontaktforumet nom totalsvarsornrådet bör gvetvs anpassas med hänsyn tll hållandena nom svarssektom. Det nnebär bl.a. stödet tll den samlade totalsvarsplanerngen blr en central fråga nom ramen kunskapsöverngen, materelexportfrågor måste uppmärksammas den EU-dmenson som omnämns rättsområdet bara har begränsad aktualtet. I kontaktforumet bör bl.a. följ ande handlas: aktuella samarbetsstaters säkerhetspoltska stuaton, deras totalsvars status framtdsplaner, deras önskemål om svenskt annat utländskt stöd, prorterngar det svenska stödet, så långt möjlgt ngående en samlad långsktsplan totalsvarsstödet tll Central- Östeuropa, beredelser n överenskommelser på regerngsnvån, samordnngen mellan svenska myndgheter, samordnngen gentemot andra, främst nordska, stödländer, uppföljnng utvärderng genomda stödnsatser, allmänt erfarenhetsutbyte rörande kontakter med stödnsatser aktuella stater. I kontaktforumet bör bl.a. följande ngå: 0 Försvarsdepartementet statsselq. som ordande, berörda enhetschefer, Utrkesdepartementet närmast ordanden Östsäk-gruppen, 0 cheferna eller deras ersättare 0 Försvarsmakten, 0 Överstyrelsen cvl beredskap,
114 Utrednngens slag SOU 1999:6 Räddnngsverket, Kustbevaknngen, Styrelsen psykologskt svar, Totalsvarets plktverk, Försvarets forsknngsanstalt, 0 Sda. Företrädare andra myndgheter kunna kallas efter behov. organsatoner bör 10.4 Rådgvnngsfunktonens ställnng uppgfter ovan rådgvnngsverksamheten en Rådgvnngsfunktonen jäm sntt 10.1 bör ha en forts självständg ställnng vad gäller rådgvnngen tll samarbetsländerna, nnefande ett eget beslutsansvar tll denna anpassad budget. Den bör utöver sn huvuduppgft utgöra sekretarat kontaktforumet. Berednngen formella beslut om svenskt totalsvarsstöd, utöver de just berörda rådgvnngsnsatserna gentemot samarbetsländerna, bör ogrerat vara en uppgft F örsvarsdepartementers/regerngskanslets lnjeorgansaton. Motv Den rådgvnng främst regerngsnvån som utrednngen bedrvt är se som en konsultverksamhet gentemot det aktuella samarbetslandet, utfrån dettas vllkor nklusve dess sekretesskr. Den kan substansmenng nte rmlgtvs göras tll en del den svenska regerngshanterngen jfr sntt 10.1. Rådgvnngsfunktonen får med sn huvuduppgft en både bred djup nsyn totalsvarshållandena de aktuella samarbetsländema. En sådan överblck är samtdgt en utsättnng ett mera systematserat, långsktgt uthållgt
SOU 1999:6 Utrednngens slag 115 svenskt stöd. Den mest konsekventa åtgärden stärka den svenska berednngsmågan är därmed rådgvnngsfunktonen också fungerar som seldetarat kontaktforumet. Strävan så långt möjlgt nordna stödet tll Central- Östeuropa den ordnare planerngsprocessen talar lnjeorgansatonen nom Försvarsdepartementet bör ha det fulla ansvaret berednng - formella beslut om de svenska myndgheternas totalsvarsstöd. Övrga omständgheter Jag anser det bör ställas höga kvaltetskr på den personal som ngår rådgvnngsfunktonen. Totalt sett måste nom funktonen fnnas en översktlg samlad kompetens om det svenska totalsvaret dess ramvllkor form säkerhetspoltska utgångspunkter, operatva utsättnngar, planerngshållanden planerngsmetodk. Kompetensen bör sålunda omfa såväl säkerhetspoltk som mltärt cvlt totalsvar, allt utgående från grundprncpen demokratsk styrnng totalsvaret. En motsvarande kunskap bör fnnas om säkerhets- svarshållandena aktuella samarbetsländer, såsom de är nuläget som de kan eller bör utvecklas. Kvanttetsmässgt kan ambtonerna väljas nom ett relatvt brett ntervall. Den httllsvarande personalresursema har omfat en utredare en utrednngssekreterare på heltd, två experter på deltd cza 25 % en assstent på halvtd. Denna resursnvå har httlls gjort det möjlgt bedrva en relatvt ambtös rådgvnngsverksamhet fortlöpande ett land, en motsvarande verksamhet nlednngsvs blygsam men efter hand växande omfnng ett annat land, samt en punktvs verksamhet gentemot några andra länder. Prncpellt fnns en flexbltet också menngen vssa övergrpande rådgvnngsuppgfter kan bedrvas även några totalsvarsmyndghetema. Så är redan fallet betydande utsträcknng form det nära samarbetet mellan utrednngen
SOU 1999:6 slag Utrednngens 116 motsvarande ÖCB. torde nte Försvarsmakten gäller Vad närtd. elgga utsättnngar menng mn enlgt även bör Rådgvnngsverksamheten från utgående budget, dsponera fortsättnngen egen en Utgfterna kan kunskapsöverng. karaktär rådgvnngens kostnader väsentlgt allt löner, tll, där begränsas utöver motsvarande personalens aktuella med den samband resor, aktuella kontaktverksamhet Försvarsutskottets mot kostnader syfte övergrpande rådgvnngens länder nom ramen vss kostnader m.m., styrnng demokratsk samt organsatonsöver myndghetstotalsvarsrådgvnng karaktär. grpande
SOU 1999:6 Blaga I Kommttédrektv 117 Blaga 1 Kommttédrektv Dr 1997:52 Formerna stöd tll utvecklandet totalsvarskoncept Central- Osteuropa Beslut vd regerngssammanträde den 3 aprl 1997. Sammanfnng uppdraget En särskld utredare skall se över formerna det stöd som ges myndgheter under Försvarsdepartementet tll utvecklandet totalsvarskoncept Central- Östeuropa. Utredaren skall nlednngsvs studera den totalsvarsrådgvnng på regerngsnvå som Sverge ger tll Lettland. Om motsvarande nsatser kommer göras sta hand övrga baltska länder Polen, skall - - även totalsvarsrådgvnngen på regerngsnvå tll dessa länder analyseras. Inom ramen uppdraget skall utredaren själv verka som rådgvare nom totalsvarsområdet tll nyss nämnda länder, men även verka lämplga rådgvnngsnsatser från svenska myndgheter organsatoner.
H8 SOU 199936 Blaga lko/nnurtédrektv I ett andra steg skall utredaren se över hurövrgt stöd som ges svenska myndgheter under Försvarsdepartementet bdrar tll utvecklandet totalsvarskoncept Central- Östeuropa. Oversynen skall syfta tll " ge underlag de svenska nsatserna skall bl långsktga. kostnadseffektva koncentrerade. Därvd skall utredaren analysera om man kan fnna effektvare sätt utforma samordna nsatserna än dag. Analysen skall omfa totalsvarsuppbyggnaden därvd skall en helhetssyn på hot, rsker resursanvändnng Uppdraget skall slutredovsas senast den l mars 1999. anläggas. Bakgrund I 1996 års svarsbeslut prop. l996/97:4, bet. 1996/97 FöU A rskr. l996/97:109 Östersjöområdet. uppmärksammas särsklt samarbetet Det är ett starkt svenskt ntresse de baltska ländernas självständghet, som en del Östersjöregonens säkerhet utvecklng, stärks samarbete med andra länder. De så kallade säkerhetsüämjande nsatserna området har httlls hög grad nrktats på stödja de baltska ländernas uppbyggnad säkerhetsfunktoner som är normala en självständg stat. Detta sker både blateralt samverkan mellan flera länder. Ett centralt område är därvd uppbyggnaden totalsvarsfunlctoner som nkluderar mltära organsatoner under demokratsk kontroll med folklg ankrng. Utbldnngs- rådgvnngsnsatser är särsklt vktg komponent detta stöd har eñerñågats å en från de baltska länderna Polen. Även nom Partnerskap fred PFF fnns program 7 utvecklandet dels cvl demokratsk kontroll väpnade styrkor, dels svarsplanerng. Rådgvnng nom totalsvarsområdet har sålunda en PFF-dmenson ngår även strävandena stärka samarbetet nom PFF. Inom Försvarsdepartementets område är ett stort antal myndgheter aktva nom olka stödjande kunskapsöverande verksamheter. Många dessa aktvteter lgger nom
SOU 1999:6 Blaga1 Kommttédrektv 119 säkerhetsfrämjandets ram medan andra sker som normala myndghetskontakter olka former. Då dsponbla medel nsatser är begränsade, fnns det anlednng se över vad mån det är möjlgt effektvsera koncentrera de svenska nsatserna. De Säkerhetsfrämjande nsatserna fnanseras huvudsak nom utgftsområde 7 Utrkesdepartementet. Insatsema bereds Utrkesdepartementet samråd med främst Försvarsdepartementet. En nterdepartemental under Utrkesdepartementets grupp ordandeskap samordnar bereder regerngens beslut nsatserna. Tll denna grupp fnns en nterdepartemental handläggargrupp som bereder ärendena. Regerngen beslutar varje ensklt ärende. Denna berednngsform är funktonell omfas nte utredarens uppdrag. Uppdraget Utredarens sta uppgft skall vara närmare se över eslå hur man genom svenska rådgvande nsatser så effektvt som möjlgt kan bstå Lettlands regerng utvecklngen ett totalsvar utgående från aktuella natonella säkerhets- svarskoncept. Successvt skall utredarens analys ha en bredare nrktnng omfande möjlgheten totalsvarsrådgvnng på regerngsnvå även tll Estland, Ltauen Polen. I arbetet med detta skall utredaren även verka som rådgvare samt verka lämplga rådgvnngsnsatser görs från berörda myndgheter organsatoner. I ett andra steg sedan erfarenheter erhållts vad gäller dels behov prorterngar på baltsk sda, dels effekter svenska nsatser, skall utredaren närmare analysera eslå hur övrgt pågående möjlgt framtda svenskt bstånd myndgheter under Försvarsdepartementet tll utvecklandet totalsvarskoncept bättre kan utformas, samordnas koncentreras. Syftet är uppnå maxmal långsktghet, koncentraton effektvtet, nte mnst när det gäller kostnader.
120 Blaga 1 Kommttédre/ctv SOU 1999:6 Analysen skall beakta relevanta stödnsatser från andra även länders sda så nte överlappande nsatser genoms. Formerna samordnng stödet skall utredas samråd med Regerngskanslet Försvars- Utrkesdepartementen berörda myndgheter. Tll utrednngen skall knytas en referensgrupp bestående sakkunnga experter från de närmast berörda totalsvarsmyndgheterna organsatonema. Gruppens syfte skall vara ge råd, fungera som dalogforum samt följa utrednngens fortslcrdanden. Referensgruppen skall även säkerställa erfarenheter från tdgare nu pågående nsatser tllvaratas. Referensgruppen skall sammankallas utredaren mnst tre gånger per år. Utredaren skall även utnyttja bståndstelcnsk experts. Grundtankama bakom det svenska totalsvarskonceptet skall vara utgångspunkt det här aktuella svenska stödet. En helhetssyn på hot, rsker resursanvändnng bör även anläggas. Detta nnebär totalsvarsresurser bör utformas också kunna stärka mågan hantera svåra påfrestnngar på samhället fred. På samma sätt är beredskapsaspekten en faktor samhällsplanerngen så mågan möta krser krg grundas fredssamhället. Folksvarstanken skall utgöra ett annat element, där utvecklandet såväl natonell svarsvlja som demokratsk kontroll mltära organsatoner är grundläggande. Redovsnng uppdraget m.m. Utredarens arbete skall nledas snarast möjlgt delrapporterng ske genom fortlöpande kontakter med Försvarsdepartementet. Mnst två gånger per år skall en mer genomgrpande redovsnng arbetet dess nrktnng göras den så kallade Östsäk- gruppen under Utrkesdepartementets ordandeskap. Utrednngen skall slutrapporteras senast den l mars 1999 då en övergrpande utvärderng arbetet en nventerng kvarstående behov skall genomas Försvarsdepartementet. För uppdraget gäller regerngens drektv tll samtlga kommttéer särsklda utredare angående redovsnng
Blaga SOU 1999:6 l Kommttédrektv 121 regonalpoltska konsekvenser dr. 1992:50, om pröva offentlga åtaganden dr. 1994:23, om redovsa konsekvenser brottslgheten det brottsebyggande arbetet dr. 1996:49 om beakta jämställdheten mellan könen dr. 1994:124. Förslag som lämnas den särsklde utredaren skall belysas även ur ett samhällsekonomskt statsfnansellt perspektv. Förslag som leder tll ökade utgfter eller mnskade nkomster staten skall åtföljas slag tll omprorterngar eller andra ñnanserngsvägar.
SOU 1999:6 Blaga 2 Förtecknng över kortnngar 123 Blaga 2 Förtecknng över kortnngar BALTBAT Baltsk batalj on fredsbevarande nsatser BALTDEFCOL Baltc Defence College BALTNET Nätverk luftsvarssamverkan Baltkum BALTRON Baltc Nal Squadron p BALTSEA Organ koordnerng det svars- relaterade stödet tll de baltska länderna BSRBCCC Baltc Sea Regon Border Control Cooperaton Conference CB Cvlbefälharen CSD Cvl Securty Department Ltauen EU Europeska unonen Automoblkårernas F AK Frvllga Rksbund FBU Centralbundet befálsutbldnng. FFK Frvllga flygkâren FHS V Försvarshögskolan FMV Försvarets materelverk FOA Försvarets forsknngsanstalt
124 Blaga 2 Förtecknng över kortnngar SOU 199936 F OS Frvllga Försvarsorgansatonemas samarbetskommtté FRO Frvllga radoorgansatonen FSR Frvllga skytterörelsen FVRF Flygvapenenngamas rksbund GTS Generaltullstyrelsen HELCOM Helsngforskommssonen HPM Hgh Power Mcrowe IDAB Internatonal Defence Advsory Board KBV Kustbevaknngen KUR Kommttén utvecklngssamarbete nom rättsområdet LFV LOA Luftfartsverket Lagen om offentlg anställnng NATO North Atlantc Treaty Organzaton NBPA Nordc Baltc Polce Academy OPS Operatve commttee OSSE Organsatonen säkerhet samarbete Europa PFF Partnerskap fred PHARE EUzsnsamarbetsprogram Central Osteuropa Rkspolsstyrelsen SBK Svenska Brukshundsklubben SBS Svenska Blå Stjärnan
SOU 1999:6 Blaga 2 Förtecknng kortnngar över 125 SCEPC Senor Cvl Emergency Plannng Commttee SCF Sverges cvlsvarsbund SjöV Sjöfartsverket SKAT Ltauens hemvärn SKBR Sverges Kvnnlga Blkårers Rksbund SKI Statens kärnlqaftsnspekton SLK Rksbundet Sverges Lottakårer SPF Styrelsen psykologskt svar SRV Statens räddnngsverk SSI Statens strålskyddsnsttut SVK RF övämskårernas rksbund TPV Totalsvarets plktverk UD Utrkesdepartementet VEU Västeuropeska unonen WD-94 Avtalet om globalt utbyte mltär nformaton uppandekoder ÖCB Överstyrelsen cvl beredskap ÖST-SÄK Interdepartementala arbetsgruppen nom UD.
Statens offentlga utrednngar 1999 Kronologsk tecknng Nyamânsrüttsregler + Blagor.Ju. Sterlserngsñågan Sverge1935-1975. Ekonomsk ersättnng. S. Yrkesñskets konkurrensstuaton. Jo. Godsed forsknngen. U. Effektvärme- müölösnngar. N. EffektvareTotalsvarsstöd Östersjöområdet. F6. Markval F. Invandrarskap medborgarskap. Demulutuuednngens skrftsere. Ju. Att slaktaettfår Gudsnanm. Omrelgonsñhet demokrat. Demolcratutrednngens skrñsere. Ju. 10. Rassm,nynazsmñümlngskap. Demokratutrednngens skrftsere. Ju. l Bördemokratn natonalseras Demolcratuuednngens skrftsere. Ju. 12. Elektronsk demokrat. Demokratutrednngens slo-ñsere. Ju. 13. Etkdemokratsk statskonst. Demokratutrednngens skrftsere. Ju. 14.Denñamtdakommersella lokalradon. Ku. 15. Nyttsystemprövnnghyres-arrendemål. Ju. 16. Ökadrättssäkerhet asylärenden. UD. 17. Garantpenson Bosätmngstllågg personer föddaår1937ellertdgare.s. 18. Frågor tll detndustrella samhället. Ku. 19. Artkel7 EG:svantmärkesdrektv. Ändrngarvanmärkeslagen. Ju, 20.Svergejudar-nas tllgångar.ud....,.. l{:j:7.jc ST ;Csuutfvt l
Statens offentlga utrednngar 1999 Systematsk tecknng Justtedepartementet NyatörmånsrättsreglerBlagor.l + Invandrarskap medborgarskap. Demokrat- utrednngens skrñsere.8 Att slaktaettfår Gudsnamn. Omrelgonsfrhet demokrat.demokratutrednngens skrftsere.9 Rassm,nynazsmñämlngskap. Demokratutrednngens skrñsere.10 BördemokratnnatonalserasDemokratuuednngens skñsere.11 Elektronskdemokrat.Demokratuuednngens skrftsere.12 Etkdemokratsk slatskonst. Demokratutrednngens slcrñsere. 13 Nyttsystemprövnnghyres-arrendemål. 15 Artkel7 EGzsvarumärkesdrektv. Ändrngar varumärkeslagen. 19 Utrkesdepartementet Ökadrättssäkerhet asylärenden. 16 Svergejudarnastllgångar.20 Försvarsdepartementet EffektvareTotalfbrsvarsstöd Östersjöomrádet. 6 Socaldepartementet Sterlserngsñägan Sverge1935-1975. Ekonomsk ersättnng. 2 Garantpenson Bosätmngstllägg personer födda år 1937ellertdgare.17 Fnansdepartementet Märkväl 7 Utbldnngsdepartementet Godsed forsknngen. 4 Jordbruksdepartementet Yrkesfsketskonkurrenssmaton. 3 Kulturdepartementet Denframtdakommersella lokalradon.14 Frågortll detndustrella samhället. 18 Närngsdepartementet Effektvärme- mljölösnngar. 5
fakta nfo drekt Tel 08-587 671 oo. Fax 08-587 671 71. Box 6430. 113 82 Stockholm. order@faktanfo.se wwwfaktanfase ISBN 91-7610-908-9 ISSN 0375-250X