VADSTENA SPARBANK Delårsrapport för januari - juni 2018 Utveckling av resultat och ställning under första halvåret Allmänt om verksamheten Vadstena Sparbank redovisar ett rörelseresultat som är ca 15,9 mkr lägre jämfört med 30 juni förra året. Den stora förklaringen till bankens goda resultat 2017 är försäljningen av Swedbanks-aktier som realiserade en vinst på 14,3 Mkr. Resultat exkl realiserad vinst och före kreditförlust är 11,1 Mkr 2018 jämfört med 12,1 Mkr 2017. Räntenettot är 7 % högre, provisionsnettot har ökat med 9 % och kostnaderna har ökat med ca 13% jämfört med första halvåret 2017. Under årets första 6 månader har resultatet belastats med ca 1,1 mkr i befarade kreditförluster beräknade enligt regelverket i IFRS9. Spara och Försäkra Området Spara och Försäkring har haft en balanserat positiv utveckling under årets första halvår. Inlåning från svenska allmänheten, har sedan årsskiftet ökat med 13 Mkr till 2 222 Mkr. Det är en ökning med 0,6 %. Sedan motsvarande period förra året har inlåningen ökat med 150 Mkr eller 7 %. Under året har det varit stor handel med ränte- och aktiefonder. Köp av fonder har gjorts med 69 Mkr, medan uttag/inlösen av fonder uppgick till 59 Mkr. Det innebär att nettoinflödet blev 10 Mkr. Marknadsvärdet på kundernas fondtillgångar har stigit med omkring 70 Mkr sedan årsskiftet. Kundernas samlade tillgångar i bankens fonder exkl PPM;uppgick den 30 juni till 979 Mkr. De samlade tillgångarna på kundernas försäkringssparande uppgick till 466 Mkr, vilket är en ökning med 27 Mkr sedan årsskiftet. Låna Kreditefterfrågan har varit fortsatt god under året. Utlåningen i egen portfölj uppgår till 2 004 Mkr. Det innebär en ökning med 121 Mkr sedan årsskiftet och med 143 Mkr eller 8 % sedan 30 juni 2017. Den totala utlåningen uppgår till 3 514 Mkr, (3 154 Mkr.) fördelade på 2 004 Mkr i den egna portföljen, 1 442 Mkr förmedlat till Swedbank Hypotek samt 68 Mkr i förmedlad volym till Swedbank Finans. Sparbankens resultat Vadstena Sparbank visar ett fortsatt stabilt resultat. Resultat före kreditförluster första halvåret 2018 uppgick till 11,1 Mkr (26,4 Mkr). Detta är 15,9 Mkr lägre jämfört med första halvåret 2017. Minskningen förklaras främst av 14,3 Mkr i vinst vid aktieförsäljning under förra året. Räntenettot ökade med 7 % och uppgick till 16,8 Mkr (15,7 Mkr). Provisionsnettot har ökat med 9 % till 11,7 Mkr (10,7 Mkr). Ökningen har främst skett av provisionsintäkter från värdepappersförmedling och utlåning.
Banken har erhållit utdelning på sitt aktieinnehav med 2,0 Mkr (2,8 Mkr). Bankens totala rörelsekostnader uppgick till 19,5 Mkr (17,3,0 Mkr), vilket är en ökning med 13 % jämfört med samma period förra året. Personalkostnaderna har ökat med 0,3 Mkr och uppgår till 8,1 Mkr (7,8 Mkr). Bankens kostnader för köpta tjänster är 0,8 Mkr högre jämfört med förra året. ITkostnader har ökat med 0,2 Mkr och bankens övriga rörelsekostnader, bl a branschavgifter, marknadsföring, fastighetskostnader och avskrivningar har ökat med 0,8 Mkr. Sparbankens ställning Inlåning Bankens inlåning från allmänheten har sedan årsskiftet ökat med 13 Mkr eller 0,6 % och uppgick vid halvårsskiftet till 2 222 Mkr. Marknadsvärdet på de totalt förmedlade volymerna till Robur Fonder (exkl PPM) och Robur Försäkring uppgick till 1 446 Mkr, vilket är en ökning med ca 110 Mkr sedan årsskiftet. Utlåning Utlåningen till allmänheten, efter avdrag för kreditförluster, har sedan årsskiftet ökat med 121 Mkr eller 6 %. Sparbankens låneportfölj i egen balans uppgick därmed vid periodens slut till 2 004 Mkr. Den totalt förmedlade lånestocken till Swedbank Hypotek och Swedbank Finans har ökat med 81 Mkr sedan årsskiftet och uppgår till 1 510 Mkr. Affärsvolym Den totala affärsvolymen (av sparbanken förvaltade och förmedlade volymer) uppgick vid periodens slut till 7 974 Mkr, vilket är en ökning med 281 Mkr sedan årsskiftet..likviditet Bankens bokförda värde av kassa och banktillgodohavande uppgick 2018-06-30 till 130 Mkr. eller 5 % av balansomslutningen. I bankens likviditet kan också medräknas innehav i räntebärande värdepapper om 105 mkr samt innestående medel på skattekontot om 249 mkr. Likviditeten får anses som betryggande. Kapitaltäckning Bankens kärnprimärkapitalrelation är 16,6 % per 2018-06-30. Information om risker och osäkerhetsfaktorer I Vadstena Sparbanks verksamhet uppstår olika typer av risker såsom kredit-, likviditets-, marknadsoch operativa risker. För att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga verksamheten. I sparbanken finns en separat funktion för riskkontroll vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Denna riskkontrollfunktion är gemensam med sparbankerna i Åtvidaberg ochj Kinda-Ydre. I den interna kapitalbedömningen (IKU) gör Vadstena Sparbank kontinuerligt en bedömning av bankens risknivå i förhållande till det egna kapitalet
Resultaträkning i sammandrag 1 januari - 30 juni 2018 Tk r Not Jan-juni 2018 Jan-juni 2017 Ränteintäkter 19 077 17 955 Räntekostnader -2 314-2 243 Räntenetto 2 16 763 15 712 Erhållna utdelningar 2 001 2 798 Provisionsintäkter 3 12 924 11 902 Provisionskostnader 4-1 253-1 164 Nettoresultat av finansiella transaktioner 5 50 14 292 Övriga rörelseintäkter 213 230 Summa rörelseintäkter 13 935 28 058 Allmänna administrationskostnader -16 554-14 747 Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar -704-527 Övriga rörelsekostnader -2 287-2 057 Summa kostnader före kreditförluster -19 545-17 331 Resultat före kreditförluster 11 153 26 439 Kreditförluster, netto 5-1 094-500 Rörelseresultat 10 059 25 939 Skatt på periodens resultat -1 925-5 116 Övriga skatter Periodens resultat 8 134 20 823 Rapport över totalresultat i sammandrag Tk r Jan-juni 2018 Jan-juni 2017 Periodens resultat 8 134 20 823 Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat -1 230-16 389 Skatt hänförliga till poster i övrigt totalresultat 0 0 Periodens övrigt totalresultat -1 230-16 389 Periodens totalresultat 6 904 4 434
Balansräkning i sammandrag Tk r Not 30 juni 2018 30 juni 2017 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 1 569 1 957 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 60 299 60 512 Utlåning till kreditinstitut 128 235 215 601 Utlåning till allmänheten 6 2 004 016 1 860 988 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 44 884 44 727 Aktier och andelar 29 638 21 850 Aktier och andelar i intresseföretag 678 678 Materiella tillgångar - Inventarier 3 053 3 107 - Byggnader och mark 8 000 515 Aktuell skattefordran 3 354 2 451 Övriga tillgångar 249 433 165 294 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 515 8 469 Summa tillgångar 2 547 674 2 386 150 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 14 389 12 182 In- och upplåning från allmänheten - Inlåning 2 222 270 2 072 746 Övriga skulder 5 402 10 146 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 6 865 6 379 Avsättningar - Övriga avsättningar 619 Summa skulder och avsättningar 2 249 545 2 101 453 Obeskattade reserver 604 626 Eget kapital Reservfond 280 069 249 704 Fond för verkligt värde 11 495 13 544 Balanserad vinst eller förlust -2 172 Periodens resultat 8 133 20 823 Summa eget kapital 297 525 284 071 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 547 674 2 386 150
Not 1 Redovisningsprinciper Denna delårsrapport i sammandrag har upprättats i enlighet med bestämmelser i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 9 kap. och FFFS 2008:25 8 kap samt Rådet för finansiell rapporteringsrekommendation RFR 2. Under räkenskapsåret har sparbanken förändrat sina principer för klassificering och värdering samt nedskrivningar av finansiella tillgångar till följd av att IFRS 9 trädde ikraft per den 1 januari 2018. När det gäller säkringsredovisning har Sparbanken valt att fortsätta tillämpa principerna enligt IAS 39. Klassificering och värdering Sparbankens nya principer för klassificering och värdering av finansiella tillgångar baseras på en bedömning av bådeföretagets affärsmodell för förvaltningen av finansiella tillgångar, och egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena från den finansiella tillgången. Följande finansiella tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde på grund av att tillgångarna innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet; - Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - Utlåning till kreditinstitut - Utlåning till allmänheten Dessa tillgångar redovisades till upplupet anskaffningsvärde även enligt tidigare principer. Följande finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat på grund av att de finansiella tillgångarna innehas enligt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja tillgångarna samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet; - Belåningsbara statsskuldförbindelser mm - Obligationer och andra räntebärande värdepapper Dessa tillgångar klassificeras som högkvalitativ likviditetsreserv redovisades till verkligt värde via övrigt totalresultat även enligt tidigare principer. Om Sparbanken ändrar affärsmodell så kommer en omklassificering genomföras och redovisas. Sådana förändringar förväntas dock inträffa mycket sällan. Sådana ändringar fastställs av företagets verkställande ledning till följd av yttre eller inre förändringar och måste vara betydande för företagets verksamhet och påvisbara för externa parter. Sparbanken har klassificerat sina långsiktiga strategiska investeringar i noterade och onoterade aktier (egetkapitalinstrument) till att oåterkalleligt vara redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Denna värderingsprincip innebär liksom tidigare att orealiserade värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat, men skiljer sig åt från tidigare principer genom att - Realisationsresultat redovisas som en omföring mellan fond för verkligt värde till balanserat resultat, och inte som tidigare som en omklassificering från övrigt totalresultat till resultatet. - Vissa aktier som tidigare redovisades till anskaffningsvärde på grund av att verkligt värde inte ansågs kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt nu värderas till verkligt värde.
- Nedskrivningar inte längre redovisas. Nedskrivningar De nya redovisningsprinciperna innebär att även förväntade kreditförluster redovisas, istället för som tidigare då bara inträffade kreditförluster i osäkra lån redovisades. De nya redovisningsprinciperna innebär att förlustreserveringar inte bara görs för utlåning till allmänheten utan på alla poster i balansräkningen som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Vidare redovisas även förlustreserveringar på räntebärande värdepapper som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat (se ovan) samt på off-balance exponeringarna lämnade låneåtagande (t.ex. outnyttjade checkräkningskrediter) och utställda finansiella garantier. Redovisning av förväntade kreditförluster utlåning till allmänheten Beräkningar av förlustreserver görs med utgångspunkt från data som genererats i befintliga interna riskklassificeringsmodeller. Förlustreserverna beräknas utifrån tillgångarnas kontrakterade kassaflöden. För varje tidpunkt i respektive kassaflöde beräknas sedan nuvärdet av den förväntade kreditförlusten genom att multiplicera den förväntade exponeringen vid fallissemang ( Exposure at default - EAD) med risken för fallissemang ( Probability of Default PD) och förlust givet fallissemang ( Loss given default - LGD). Även om dessa parametrar har samma benämningar som vid tillämpning av intern rating modeller för kapitaltäckningsändamål så har parametrarna bestämts på ett annat sätt för redovisningsändamål så att de återspeglar neutrala och objektiva antaganden om kassaflöden och förväntade förluster. Som diskonteringsränta används exponeringens ursprungliga effektivränta om exponeringen löper med fast ränta, och om exponeringen löper med rörlig ränta så används exponeringens aktuella rörliga ränta. Parametrarna är framåtblickande och baseras på en sammanvägning av minst 3 olika möjliga makroekonomiska scenarier. Vilken typ av makroparameter som används bestäms av vilken typ av exponering som beräkningen avser. Exempel på använda makroparametrar är arbetslöshet, fastighetspriser och räntenivå. Sparbanken redovisar i samband den initiala redovisningen nuvärdet av de statistiskt förväntade kreditförlusterna för de kommande 12 månaderna (stadie 1). Om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken sedan den initiala redovisningen så kommer förlustreserven för exponeringen istället att beräknas och redovisas för den förväntade återstående löptiden (stadie 2). En betydande ökning av kreditrisk anses ha uppkommit sedan den initiala redovisningen av krediten när kunden är 30 dagar sen i betalningar eller när den aktuella interna kreditratingen är sämre än den ursprungliga enligt internt beslutade kriterier. Om den interna ratingen i ett senare skede har förbättrats tillräckligt mycket så att en betydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämförelse med rating vid initial redovisning, kommer krediten att återföras till stadie 1. Liksom tidigare kommer en förlustreserv att redovisas för den återstående löptiden för kreditförsämrade exponeringar (tidigare benämnda osäkra lån) när en eller flera händelser som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången har inträffat (stadie 3). Ett lån anses vara kreditförsämrat utifrån samma förutsättningar som enligt tidigare principer vid definitionen av osäkert lån dvs. när det är 90 dagar sent i betalningar eller när det finns andra belägg i form av observerbara uppgifter om följande händelser: a) Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller låntagaren. b) Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller oreglerade betalningar. c) Långivaren eller låntagaren har, av ekonomiska eller avtalsmässiga skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, beviljat en eftergift till låntagaren som långivaren annars inte skulle överväga. d) Det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion.
Redovisning av förväntade kreditförluster räntebärande värdepapper Sparbanken redovisar också förlustreserver på de räntebärande värdepapper som redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Bankens grundläggande metodik för beräkning av förlustreserver för räntebärande värdepapper är den samma som för utlåning till allmänheten. Källorna till information om de använda parametrarna PD, LGD och EAD skiljer sig dock åt. När det gäller PD, så härleds utifrån den externa rating som värdepapperna har och den externt tillgängliga information från ratinginstituten Moody s och Standard and Poor s som finns om risk för fallissemang som denna rating är förknippad med. LGD-faktorn bestäms av om värdepapper är säkerställt, annan förmånsrätt samt typ av motpart. Eftersom tillgänglig statistik på fallissemang och förluster vid fallissemang hos den typ av motparter i vars värdepapper som sparbanken gjort investeringar i är högst begränsad, bestäms LGD-faktorn utifrån en expertbedömning med en kombination av uppgifter från Swedbank och ratinginstitutet Moody s. Vid den initiala redovisningen, redovisas den statistiskt förväntad förlust över de kommande 12 månaderna (stadie 1) En betydande ökning av kreditrisk sedermera anses ha ägt rum när det skett en försämring av den externa ratingen samt 30 dagars försenad betalning av kapitalbelopp eller ränta, och kreditförluster redovisas då för den återstående löptiden (stadie 2). Om den externa ratingen i ett senare skede har förbättrats tillräckligt mycket så att en betydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämförelse med ratingen vid initial redovisning, kommer värdepappret att återföras till stadie 1. Redovisning av förväntade kreditförluster utlåning till kreditinstitut Även sparbankens utlåning till kreditinstitut är inom tillämpningsområdet för redovisning av förväntade kreditförluster. Eftersom all utlåning till kreditinstitut är återbetalningsbar på anfordran och utlåning bara sker till svenska kreditinstitut med god rating, så uppgår de förväntade kreditförlusterna till endast obetydliga belopp. Redovisning av ränteintäkter Ränteintäkter redovisas på basis av tillgångarnas nettoredovisade värde i stadie 3 och på bruttoredovisat värde (dvs. exklusive förlustreserv) för tillgångar i stadierna 1-2. Detta innebär en ändring av redovisningsprincip och innebär att tidigare inte upptagna ränteintäkter på osäkra fordringar redovisas nu som tillgång i balansräkningen och påverkar eget kapital positivt. Redovisning i resultat- och balansräkning Förlustreserverna redovisas på följande sätt i balansräkningen; - För tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde; som nedskrivningar av tillgångarnas redovisade värde - För låneåtaganden och utställda finansiella garantier; på balansraden Avsättningar - För placeringar skuldinstrument redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat; direkt mot Fond för verkligt värde Förändringar i förlustreserver redovisas i resultaträkningen på raden Kreditförluster netto, förutom för räntebärande värdepapper redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat där förändringarna i förlustreserver redovisas i nettoresultat av finansiella transaktioner. Upplysningar IFRS 9 har medfört följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument som gäller upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen. Ändringarna kommer att medföra att ett antal av tidigare upplysningar inte längre behöver lämnas samt att ett antal nya upplysningar om främst
förväntade kreditförluster behöver lämnas. Även upplysningar om säkringsredovisning påverkas även om Sparbanken fortsätter tillämpa säkringsredovisning enligt bestämmelserna i IAS 39. Kvantitativ påverkan av införandet av IFRS 9 Övergången till redovisning enligt IFRS 9 har genomförts i öppningsbalansen till räkenskapsåret 2018. Några jämförelsetal har inte räknats om. När det gäller vilken kvantitativ påverkan som de nya redovisningsprinciperna fått, se nedan tabell. Omräkning av balansräkning 2017-12-31 vid övergång från IAS 39 till IFRS 9 IAS 39 bokfört värde 31 december 2017 Omvärdering IFRS 9 bokfört värde 1 januari 2018 Tillgångar Tk r Förväntade Klassificering kreditförluster Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 2 215 2 215 Belåningsbara statsskuldförbindelser 60 416 60 416 Utlåning till kreditinstitut 148 346 148 346 Utlåning till allmänheten 1 883 251-2 625 1 880 626 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 44 695 44 695 Aktier och andelar 21 750 21 750 Icke-finansiella tillgångar 365 475 365 475 Totala tillgångar 2 526 148-2 625 2 523 523 Skulder Avsättningar 0 214 214 Övriga skulder 2 233 355 2 233 355 Totala skulder 2 233 355 214 2 233 569 Eget Kapital 292 793-2 839 289 954 Skulder och eget Kapital 2 526 148 0-2 625 2 523 523 IFRS 15 har inte inneburit några förändringar i redovisningsprinciper för intäktsredovisning.
Not 2 Räntenetto Tk r Jan-juni 2018 Jan-juni 2017 Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut 1 1 Utlåning till allmänheten 19 916 19 794 Räntebärande värdepapper 26 222 Övriga -866-2 062 Summa 19 077 17 955 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut -239-338 In- och upplåning från allmänheten -2 064-1 886 Övriga -11-19 Summa -2 314-2 243 Summa Räntenetto 16 763 15 712 Not 3 Provisionsintäkter Tk r Jan-juni 2018 Jan-juni 2017 Betalningsförmedlingsprovisioner 1 756 1 737 Utlåningsprovisioner 5 985 5 083 Inlåningsprovisioner 83 107 Provisioner avseende utställda finansiella garantier 90 67 Värdepappersprovisioner 3 742 3 451 Övriga provisioner 1 268 1 457 Summa 12 924 11 902 Not 4 Provisionskostnader Tk r Jan-juni 2018 Jan-juni 2017 Betalningsförmedlingsprovisioner -1 078-929 Värdepappersprovisioner -56-133 Övriga provisioner -118-102 Summa -1 252-1 164
Not 5 Kreditförluster, netto Tkr 1 jan - 30 juni 2018 Lån till upplupet anskaffningsvärde Förändring reserveringar - stadie 1-800 Förändring reserveringar - stadie 2-1 883 Förändring reserveringar - stadie 3 1 956 Summa -727 Periodens nettokostnad för konstaterade förluster -47 Periodens nettokostnad för modifieringar Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 85 Summa 38 Kreditförluster avseende lån till upplupet anskaffningsvärde -689 Låneåtaganden och finansiella garantiavtal Förändring reserveringar - stadie 1-66 Förändring reserveringar - stadie 2-361 Förändring reserveringar - stadie 3 22 Summa -405 Kreditförluster avseende låneåtaganden och finansiella garantiavtal -405 Summa kreditförluster -1 094 2017 1 jan -30 Tkr juni 2017 Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -13 426 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som 9 949 konstaterade förluster Årets nedskrivning för kreditförluster -3 420 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 41 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för 6 356 kreditförluster Årets nettokostnad för kreditförluster -500
Not 6 Utlåning till allmänheten Tk r Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Totalt Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde per 1 januari 2018 1 659 277 216 482 14 457 1 890 215 Redovisat bruttovärde per 30 juni 2018 1 758 542 244 485 11 380 2 014 407 Reserveringar Ingående balans per 1 januari 2018-1 010-2 850-5 729-9 589 Ökning hänförliga till nya lånefordringar -724-115 -839 Minskning hänförliga till borttagna lånefordringar 97 286 631 1 014 Förändring hänförliga till förändring av kreditrisk -530-527 1 113 56 Övrigt 357-1 527 137-1 033 Reserveringar per 30 juni 2018-1 810-4 733-3 848-10 391 Bokfört värde Öppningsbalans per 1 januari 2018 1 658 267 213 632 8 728 1 880 626 Utgående balans per 30 juni 2018 1 756 732 239 752 7 532 2 004 016
Not 7 Finansiella tillgångar och skulder 30 juni 2018 Tkr Verkligt värde (tvingande) Verkligt värde Initialt identifierade till verkligt värde Redovisat värde Upplupet anskaffnin gsvärde Verkligt värde via övrigt totalresultat Skuldinstrumen t Eget kapitalinstrumen t Verkligt värde Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Upplupna intäkter Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader 1569 1569 60299 60299 128235 128235 2004016 2004016 44884 44884 30316 30316 252787 252787 14515 14515 2401122 0 135499 2536621 14389 14389 2222270 2222270 2934 861 861 1261 1261 2241715 2238781 30 juni 2017 Tkr Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser mm Innehav för handelsändamål Initialt identifierade till verkligt värde Redovisat värde Derivat som är säkringsinstrument Investeringar som hålles till förfall Låne- och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Övriga skulder Verkligt värde 1957 1957 60512 60512 Utlåning till kreditinstitut 215601 215601 Utlåning till allmänheten 1860988 1860988 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 44727 44727 Aktier och andelar 22528 22528 Övriga tillgångar 167745 167745 Upplupna intäkter 8469 8649 2078546 303981 2382707 Skulder till kreditinstitut 12182 12182 In- och upplåning från allmänheten 2072746 2072746 Derivat 6286 6286 Övriga skulder 1417 1417 Upplupna kostnader 1306 13606 Totalt 2093937 2106237
Not 8 Närstående Transaktionsvärde för de sex månader som avslutades Utestående mellanhavanden Tkr 30 juni 2018 30 juni 2017 30 juni 2018 30 juni 2017 Spar Tjänster i Linköping AB Kostnader - Inköp av administrativa tjänster 2 186 1 722 375 275 Alla utestående mellanhavanden med dessa närstående kommer att regleras i kontanter inom sex månader från balansdagen. Not 9 Kapitaltäckning Kapitalbas Tkr 30 juni 2018 30 juni 2017 Kärnprimärkapital: instrument och reserver Reservfond 280 068 249 704 Balanserat resultat efter övergång till IFRS9 (netto efter skatt) -2 172 Fond för verkligt värde 11 495 13 544 Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 289 391 263 248 Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar Värdejustering på grund av kraven för försiktig värdering -135-127 Uppskjutna skattefordringar 0 Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilken sparbanken inte har ett väsentligt innehav, delbelopp över -630 0 tröskelvärdet på 10% Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital -765-127 Kärnprimärkapital 288 626 263 121 Summa Primärkapital 288 626 263 121 Supplementärkapital: Instrument och avsättningar Supplementärt kapital - - Kapitalbas 288 626 263 121 Kapitalrelationer, buffertar mm 30 juni 2018 30 juni 2017 Summa riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation 16,6% 16,2% Primärkapitalrelation 16,6% 16,2% Total kapitalrelation 16,6% 16,2% Buffertkrav 4,50% 4,50% varav k apitalk onserveringsbuffert 2,50% 2,50% varav k ontracyk lisk k apitalbuffert 2,00% 2,00% Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 8,60% 8,20%
Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp Kreditrisk enligt schablonmetoden 30 juni 2018 30 juni 2017 Riskvägt Riskvägt Kapitalkrav exponeringsbelo Kapitalkrav exponeringsbelop Exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Enheter inom den offentliga sektorn Exponeringar mot institut 2 513 31 410 3 892 48 648 Varav motpartsrisk Exponeringar mot företag 79 627 995 341 74 570 932 123 Exponeringar mot hushåll 31 084 388 553 27 491 343 639 Säkrade genom panträtt i fast egendom 14 101 176 259 13 187 164 839 Fallerade exponeringar 521 6 507 1 125 14 059 Exponeringar i form av säkerställda obligationer 199 2 485 197 2 464 Exponeringar mot institut eller företag med kortfristig rating Aktieexponeringar 2 465 30 807 1 892 23 649 Övriga poster 1 018 12 722 505 6 311 Summa för exponeringar som redovisas enligt schablonmetoden 131 527 1 644 082 122 858 1 535 732 Marknadsrisk 0 0 0 0 Operativ risk enligt basmetoden 7 055 88 193 7 311 91 384 Kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt schablonmetoden 82 1 025 57 713 Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav 138 664 1 733 299 130 226 1 627 829 Kapitalkonserveringsbuffert 43 332 40 696 Kontracyklisk buffert 34 648 32 631 Totalt internt bedömt kapitalbehov 160 564 155 326 Vadstena i augusti 2018 Mikael Engdahl VD Delårsrapporten har inte granskats av Sparbankens revisorer