Delårsrapport

Transkript

1

2 Innehållsförteckning för första halvåret 2018, s. 3 Sparbankens resultat under första halvåret 2018, s. 3 Sparbankens ställning, s.4 Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer, s. 4 Resultaträkning i sammandrag, s. 5 Rapport över totalresultat i sammandrag, s. 5 Balansräkning i sammandrag, s. 6 Rapport över förändringar i eget kapital i sammandrag, s.7 Noter till de finansiella rapporterna, s Not 1 Redovisningsprinciper, s. 8 Not 2 Räntenetto, s 11 Not 3 Provisionsintäkter, s 11 Not 4 Provisionskostnader, s 11 Not 5 Nettoresultat av finansiella transaktioner, s 12 Not 6 Kreditförluster, s 12 Not 7 Utlåning till allmänheten, s 13 Not 8 Finansiella garantier och låneåtaganden förändringar, s 16 Not 9 Finansiella tillgångar och skulder, s 17 Not 10 Närstående, s 18 Not 11 Kapitaltäckning, s 18 Granskning, s. 20 2

3 tkr för första halvåret 2018 Ålems Sparbank, organisationsnummer , avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden (Belopp inom parentes avser motsvarande period föregående år om inget annat anges) Ålems Sparbank har två kontor med huvudkontoret beläget i Ålem. Sparbanken bedriver i grunden traditionell bankverksamhet men erbjuder även, genom särskilda tillstånd, förmedling av försäkringar och värdepapper. Utöver detta erbjuder banken juridiska tjänster genom egen jurist. Ålems Sparbank är en fristående sparbank som genom ett nära samarbete med Swedbank och övriga sparbanker kan erbjuda ett bredare utbud av tjänster och tekniska lösningar är sparbankens 164:e verksamhetsår. Under den gångna perioden har bankrörelsen bedrivits i oförändrad omfattning genom de fysiska kontoren i Blomstermåla och Ålem. Sparbankens resultat under första halvåret 2018 Sparbankens rörelseresultat för första halvåret 2018 uppgick till tkr ( tkr), vilket är en liten minskning med - 0,8 % jämfört med föregående år. Räntenettot stod för en positiv förändring med en ökning på tkr, motsvarande 6 %, och uppgick för halvåret till tkr ( tkr). En viktig orsak till förbättringen är att tillväxten för bankens utlåning varit mycket god. Därutöver har banken erhållit ett större räntebelopp från en tidigare förlust, vilket bidragit till räntenettot med ca 540 tkr. Den positiva förändringen för räntenettot är således ett resultat av volymökning och återvinningar snarare än marginalförbättringar. Marginalen har fortsatt att sjunka. Dessutom fortsätter den negativa reporäntan att hämma bankens räntenetto då denna påverkar avkastningen på likvida medel. Banken får fortsatt betala ränta för att placera likvida medel likviditet som banken i enlighet med gällande regelverk behöver hålla - vilket i sin tur äter upp den avkastning som genereras från bankens placeringar Räntenetto Räntekostnader Diagram. Sparbankens räntenetto för första halvåret , tkr. Summan av staplarna visar totala ränteintäkter. Bankens aktieinnehav i Swedbank AB gav en utdelning på tkr (7 248 tkr), vilket innebär en ökning med 85 tkr. Utdelningen per aktie gav 13,00 kr 2018 jämfört med 13,20 kr för Vid utdelningstillfället hade banken utökat sitt aktieinnehav med aktier jämfört med 2017, vilket förklarar utdelningsökningen. Marknadsvärdet på sparbankens innehav i Swedbank AB uppgick per halvårsskiftet 2018 till tkr ( tkr). Utdelningen på bankens innehav i Sparbankernas Försäkrings AB uppgick till 19 tkr, en minskning med 10 tkr jämfört med föregående år (29 tkr). Provisionsintäkterna minskade med 450 tkr och uppgick till tkr ( tkr). Reserveringar för kreditförluster på krediter förmedlade via Swedbank Hypotek landade för perioden på tkr, vilket har en väsentlig inverkan på de totala provisionsintäkterna som minskar jämfört med föregående år. Justerat för kreditförluster är bankens utlåningsprovisioner relativt oförändrade medan övriga provisionsintäkter summerat ökar med 543 tkr, betalningsförmedlingsprovisioner utmärker sig här genom en ökning på 439 tkr. Bankens provisionskostnader minskar med 105 tkr jämfört med föregående år från tkr till tkr. Nettoresultat av finansiella transaktioner visar på en rejäl försämring från föregående år med en minskning på 950 tkr och genererar hittills under 2018 en negativ inverkan på resultatet med 172 tkr. Orealiserade värdeförändringar på bankens räntebärande värdepapper som redovisas via resultaträkningen har haft en negativ inverkan på resultatet med 239 tkr medan realisationsresultat och valutakursförändringar bidragit positivt med 3 tkr, respektive 64 tkr. Utvecklingen för marknadsvärdet på de räntebärande värdepapper banken innehar kan potentiellt ha påverkats av den osäkra marknad som stundtals infunnit sig under första halvåret. EU-kritiska vindar i Italien, osäkerhet kring framtida villkor för handel med Storbritannien samt rädsla för ett eskalerat tonläge och följaktig potentiell handelskonflikt mellan 3

4 stormakterna USA och Kina är exempel på händelser som skapat turbulens på de finansiella marknaderna under första halvåret. Förväntningar om kommande räntehöjningar i närtid är ytterligare en möjlig orsak till att efterfrågan kan ha dämpats på obligationsmarknaden. De allmänna administrationskostnaderna minskade med 793 tkr, från tkr till tkr. Justerat för en jämförelsestörande post på 653 tkr minskar bankens allmänna administrationskostnader med 140 tkr. IT-kostnaderna står för den största ökningen med 177 tkr medan pensionskostnader och socialförsäkringskostnader minskat med 122 tkr respektive 66 tkr. Övriga rörelsekostnader visar på en minskning jämfört med förra året från tkr till tkr (- 13,1 %), främst hänförligt till marknadssidan. Bankens kreditförluster summeras till tkr jämfört med 119 tkr föregående år. Bakom siffran döljer sig större bruttoförändringar med anledning av en större förlust kombinerat med att tidigare reserveringar uppvisar en bättre betalningsförmåga än vad som tidigare befarats, vilket inneburit inte obetydliga återvunna belopp. Sparbankens ställning Affärsvolymen, som utgör summan av in- och utlåning i egen portfölj samt förmedlade volymer av i huvudsak fondprodukter och krediter, har ökat med tkr (+2,1 %) sedan årsskiftet och uppgick per 30 juni till tkr. Inlåning Inlåningen har ökat med tkr till tkr ( tkr) sedan årsskiftet, vilket motsvarar en ökning med 5,9 %. Sparbanken har under längre tid haft god tillväxt på inlåningen, delvis tack vare ett medvetet agerande där Ålems Sparbank valt att bibehålla en genomsnittlig inlåningsränta som ligger i toppskiktet bland sparbankskollektivet. Annat sparande Förmedlade volymer till Swedbank Försäkring samt Swedbank Robur uppgick till tkr, vilket motsvarar en minskning med tkr eller 11,7 % sedan årsskiftet. Vid årsskiftet genomfördes dock en jämförelsestörande förändring som gör att förmedlade volymer via PPMsystemet inte längre redovisas i bankens affärsvolym. Denna förändring motsvarade en minskad affärsvolym om ca tkr. Förmedlade volymer för kapitalmarknadskonton och värdepappersdepåer har ökat med tkr eller 1,6 % och uppgick vid halvårsskiftet till tkr. Utlåning Utlåningen till allmänheten före avdrag för sannolika kreditförluster uppgick till tkr, en ökning med tkr eller 2,8 % sedan årsskiftet. Den förmedlade lånestocken till Swedbank Hypotek har tagit fart under det andra kvartalet och fortsätter att öka genom ett aktivt val från banken att placera fler bolån i Swedbank Hypotek AB. Hypoteksstocken uppgick per halvårsskiftet till tkr, vilket motsvarar en ökning med tkr eller 2,5 % sedan årsskiftet. Likviditet Under fjärde kvartalet 2017 beslutades att öka bostadsutlåningen i den egna portföljen med syfte att motverka de effekter som uppstår då bankens likvida medel träffas av negativ ränta. En förväntad inlåningsökning uteblev, vilket gav upphov till större kast i likviditeten under första halvåret jämfört med tidigare. Efter en återgång till att i större utsträckning förmedla bolån samtidigt som juni månad uppvisade en stark inlåningsökning ökade till sist behållningen på bankens konton hos finansiella institut med tkr eller 144,2 % under perioden. Samtidigt har bankens övriga likvida tillgångar växt med tkr under samma period, från tkr per årsskiftet till tkr per 30 juni. De totala likvida tillgångarna uppgår till tkr. Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Trots negativ ränta på bankens likvida medel har banken under det första halvåret agerat för att ha ökad tillgång till likvida medel, vilket har påverkat räntenettot genom högre räntekostnader. Räntemarginalen har fortsatt pressats nedåt men banken har genom en god tillväxt i utlåningsportföljen lyckats öka sina intäkter. Även bland förmedlade lån pressas marginalerna nedåt. Kreditförlusterna för andra halvåret 2018 förväntas bli ungefär i paritet med första halvåret. I modellen för att beräkna förväntade förluster enligt IFRS9 ingår dock makroekonomiska scenarier, vilka i sig utgör en osäkerhetsfaktor. Inom landet föreligger risken för att inflationen fortsatt har svårt att få fart och att Riksbanken fortsätter att förskjuta den räntebana som i dagsläget indikerar en första räntehöjning i slutet på Ett fortsatt negativt ränteläge påverkar banken genom såväl kostnadsräntor för placering av likvida medel som genom lägre avkastning på finansiella placeringar. I andra vågskålen om Riksbanken genomför förväntade 4

5 räntehöjningar och räntorna börjar röra sig uppåt finns risken för ökade kreditförluster då den svenska befolkningen är historiskt högt skuldsatt, höjda räntor och därmed en ökad kostnadskostym kan potentiellt slå igenom och öka bankernas kreditförluster. Resultaträkning i sammandrag Tkr Not Jan- juni 2018 Jan-juni 2017 Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt på periodens resultat Övriga skatter Periodens resultat Rapport över totalresultat i sammandrag Tkr Not Jan-juni 2018 Jan-juni 2017 Periodens resultat Förändringar i verkligt värde på egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Periodens övrigt totalresultat Periodens totalresultat

6 Balansräkning i sammandrag Tkr Not 30 juni juni 2017 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Inventarier Byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Aktuell skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Balanserad vinst eller förlust Periodens resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

7 Rapport över förändringar i eget kapital i sammandrag 30 juni 2018 Tkr Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital Vinstdisposition Utgående eget kapital juni 2017 Tkr Ingående eget kapital Ingående eget kapital Justering för retroaktiv tillämpning IFRS 9 (netto efter skatt) Justerat eget kapital Periodens resultat Periodens övrigt totalresultat Periodens totalresultat Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital Periodens resultat Periodens övrigt totalresultat Periodens totalresultat Vinstdisposition Utgående eget kapital

8 Noter Not 1 Redovisningsprinciper Denna delårsrapport har upprättats i enlighet med bestämmelser i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 9 kap och FFFS 2008:25 8 kap. Samma redovisningsprinciper och beräkningsgrunder har tillämpats som i den senaste årsredovisningen (som finns publicerad på sparbankens hemsida, med undantag av det som följer nedan. IFRS 9 Under räkenskapsåret har sparbanken förändrat sina principer för klassificering och värdering samt nedskrivningar av finansiella tillgångar till följd av att IFRS 9 trädde ikraft per den 1 januari Sparbankens nya principer för klassificering och värdering av finansiella tillgångar baseras på en bedömning av både (i) företagets affärsmodell för förvaltningen av finansiella tillgångar, och (ii) egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena från den finansiella tillgången. Följande finansiella tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde på grund av att tillgångarna innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet; - Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - Utlåning till kreditinstitut - Utlåning till allmänheten Dessa tillgångar redovisades till upplupet anskaffningsvärde även enligt tidigare principer. Genom nyttjande av en option väljer sparbanken att värdera följande finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen. De finansiella tillgångarna innehas enligt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja tillgångarna samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet; - Belåningsbara statsskuldförbindelser - Obligationer och andra räntebärande värdepapper - Banken innehar även en strukturerad produkt vars villkor stipulerar att banken inte tillhandahåller löpande kassaflöden utan där måluppfyllelse nås genom att behålla tillgången till förfall eller genom att banken säljer tillgången. Tillgången värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Dessa tillgångar redovisades till verkligt värde via resultaträkningen även enligt tidigare principer. Om sparbanken ändrar affärsmodell så kommer en omklassificering genomföras och redovisas. Sådana förändringar förväntas dock inträffa mycket sällan. Sådana ändringar fastställs av företagets verkställande ledning till följd av yttre eller inre förändringar och måste vara betydande för företagets verksamhet och påvisbara för externa parter. Sparbanken har klassificerat sina långsiktiga strategiska investeringar i noterade och onoterade aktier (egetkapitalinstrument) till att vara redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Denna värderingsprincip innebär liksom tidigare att orealiserade värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat, men skiljer sig åt från tidigare principer genom att realisationsresultat redovisas som en omföring mellan fond för verkligt värde till balanserat resultat, och inte som tidigare som en omklassificering från övrigt totalresultat till resultatet. Vissa aktier som tidigare redovisades till anskaffningsvärde på grund av att verkligt värde inte ansågs kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt värderas nu till verkligt värde via övrigt totaltresultat. Nedskrivningar De nya redovisningsprinciperna innebär att även förväntade kreditförluster redovisas, istället för som tidigare då bara inträffade kreditförluster i osäkra lån redovisades. De nya redovisningsprinciperna innebär att förlustreserveringar inte bara görs för utlåning till allmänheten utan på alla poster i balansräkningen som redovisas till upplupet anskaffningsvärde frånsett kassa och tillgodohavande hos centralbanker. Vidare redovisas även förlustreserveringar på offbalance-exponeringar lämnade låneåtagande och utställda finansiella garantier. Redovisning av förväntade kreditförluster utlåning till allmänheten Beräkningar av förlustreserver görs med utgångspunkt från data som genererats i befintliga interna riskklassificeringsmodeller. Förlustreserverna beräknas utifrån tillgångarnas kontrakterade kassaflöden. För varje tidpunkt i respektive kassaflöde beräknas sedan nuvärdet av den förväntade kreditförlusten genom att multiplicera den förväntade exponeringen vid fallissemang ( Exposure at default - EAD) med risken för fallissemang ( Probability of Default PD) och förlust givet fallissemang ( Loss given default - LGD). Även om dessa parametrar har samma benämningar som vid tillämpning av interna ratingmodeller för kapitaltäckningsändamål så har parametrarna bestämts på ett annat sätt för redovisningsändamål så att de återspeglar neutrala och objektiva antaganden om kassaflöden och förväntade förluster. Som diskonteringsränta används exponeringens ursprungliga effektivränta om exponeringen löper med fast ränta, och om exponeringen löper med rörlig ränta så används exponeringens aktuella rörliga ränta. Parametrarna har ett framåtblickande perspektiv och baseras på en 8

9 sammanvägning av minst 3 olika möjliga makroekonomiska scenarier. Vilken typ av makroparameter som används bestäms av vilken typ av exponering som beräkningen avser. Exempel på använda makroparametrar är arbetslöshet, fastighetspriser och räntenivå. Sparbanken redovisar i samband med den initiala redovisningen nuvärdet av de statistiskt förväntade kreditförlusterna för de kommande 12 månaderna (stadie 1). Om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken sedan den initiala redovisningen så kommer förlustreserven för exponeringen istället att beräknas och redovisas för den förväntade återstående löptiden (stadie 2). En betydande ökning av kreditrisk anses ha uppkommit sedan den initiala redovisningen av krediten när kunden är 30 dagar sen med betalning eller när den aktuella interna kreditratingen är sämre än den ursprungliga enligt internt beslutade kriterier. Om den interna ratingen i ett senare skede har förbättrats tillräckligt mycket så att en betydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämförelse med rating vid initial redovisning, kommer krediten att återföras till stadie 1. Liksom tidigare kommer en förlustreserv att redovisas för den återstående löptiden för kreditförsämrade exponeringar (tidigare benämnda osäkra lån) när en eller flera händelser som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången har inträffat (stadie 3). Ett lån anses vara kreditförsämrat utifrån samma förutsättningar som enligt tidigare principer vid definitionen av osäkert lån dvs. när det är 90 dagar sent i betalningar eller när det finns andra belägg i form av observerbara uppgifter om följande händelser. Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller låntagaren. a. Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller oreglerade betalningar. b. Långivaren eller låntagaren har, av ekonomiska eller avtalsmässiga skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, beviljat en eftergift till låntagaren som långivaren annars inte skulle överväga. c. Det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion. Redovisning av förväntade kreditförluster räntebärande värdepapper För finansiella instrument värderade till verkligt värde via balansräkningen som värderas utan att nyttja ÖTR-optionen (en option att redovisa finansiella tillgångar via övrigt totalresultat i balansräkningen) ska finansiella institut redovisa förlustreserver. Sparbanken har valt att nyttja optionen och redovisar således värdeförändringar på bankens innehav av aktier mot eget kapital utan att göra förlustreservering. I enlighet med redovisningsprincipen IFRS 9 ska inte någon nedskrivningsprövning göras på finansiella instrument där ÖTR-optionen nyttjas, ytterligare en konsekvens av implementationen av IFRS 9 är att sparbanken vid avyttring av aktier inte får boka om realiserade värdeförändringar från balansräkning till resultaträkning, vilket var tillåtet enligt tidigare redovisningsstandard IAS 39. Redovisning av förväntade kreditförluster utlåning till kreditinstitut Även sparbankens utlåning till kreditinstitut är inom tillämpningsområdet för redovisning av förväntade kreditförluster. Eftersom all utlåning till kreditinstitut är återbetalningsbar på anfordran och utlåning bara sker till svenska kreditinstitut med god rating, så uppgår inte de förväntade kreditförlusterna till väsentliga belopp. Redovisning av ränteintäkter Ränteintäkter redovisas på basis av tillgångarnas nettoredovisade värde i stadie 3 och på bruttoredovisat värde (dvs. exklusive förlustreserv) för tillgångar i stadierna 1-2. Detta innebär en ändring av redovisningsprincip och innebär att tidigare inte upptagna ränteintäkter på osäkra fordringar redovisas nu som tillgång i balansräkningen och påverkar eget kapital positivt. Redovisning i resultat- och balansräkning Förlustreserverna redovisas på följande sätt i balansräkningen; För tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde; som nedskrivningar av tillgångarnas redovisade värde För låneåtaganden och utställda finansiella garantier; på balansraden Avsättningar Förändringar i förlustreserver redovisas i resultaträkningen på raden Kreditförluster netto. Upplysningar IFRS 9 har medfört följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument som gäller upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen. Ändringarna kommer att medföra att ett antal av tidigare upplysningar inte längre behöver lämnas samt att ett antal nya upplysningar om främst förväntade kreditförluster behöver lämnas. Kvantitativ påverkan av införandet av IFRS 9 Övergången till redovisning enligt IFRS 9 har genomförts i öppningsbalansen till räkenskapsåret Några jämförelsetal har inte räknats om. När det gäller vilken kvantitativ påverkan som de nya redovisningsprinciperna fått, se nedan tabell. 9

10 Omräkning av balansräkning vid övergång från IAS 39 till IFRS 9 Tillgångar IAS 39 bokfört värde 31 december 2017 Klassificering Omvärdering Förväntade kreditförluster IFRS 9 bokfört värde 1 januari 2018 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Upplupna intäkter Övriga finansiella tillgångar Icke-finansiella tillgångar Totala tillgångar Skulder Avsättningar Övriga skulder Totala skulder Eget Kapital Obeskattade reserver Årets resultat Skulder och eget Kapital IFRS 15 Implementationen av IFRS 15 som genomfördes från och har inte inneburit några förändringar i sparbankens redovisningsprinciper gällande redovisning av intäkter. 10

11 Not 2 Räntenetto Tkr 1 januari -30 juni januari -30 juni 2017 Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut 3 47 Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Övriga Summa Räntekostnader Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Negativa ränteintäkter på investeringar i räntebärande värdepapper Övriga -8 0 Summa Summa Räntenetto Not 3 Provisionsintäkter Tkr 1 januari -30 juni januari -30 juni 2017 Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Avgifter från kredit- och betalkort Övriga provisioner Summa Not 4 Provisionskostnader Tkr 1 januari -30 juni januari -30 juni 2017 Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

12 Not 5 Nettoresultat av finansiella transaktioner Tkr 1 januari -30 juni januari -30 juni 2017 Aktier/andelar 4 - Räntebärande värdepapper Valutakursförändringar Summa Not 6 Kreditförluster, netto Tkr 1 januari - 30 juni 2018 Förändring reserveringar - stadie Förändring reserveringar - stadie Förändring reserveringar - stadie Förändring reserveringar - förvärvade eller utgivna kreditförsämrade fordringar Summa -237 Periodens nettokostnad för konstaterade förluster Periodens nettokostnad för modifieringar -508 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 614 Summa -894 Kreditförluster avseende lån till upplupet anskaffningsvärde Låneåtaganden och finansiella garantiavtal Förändring reserveringar - stadie 1 2 Förändring reserveringar - stadie Förändring reserveringar - stadie 3 20 Förändring reserveringar - förvärvade eller utgivna kreditförsämrade fordringar -26 Summa -132 Kreditförluster avseende låneåtaganden och finansiella garantiavtal -132 Summa kreditförluster

13 2017 Tkr 1 januari -30 juni 2017 Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets nedskrivning för kreditförluster (+) Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (-) Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+) Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (-) Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar -108 Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster(+/-) 69 Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+) -85 Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster (-) 5 Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar -11 Årets nettokostnad för kreditförluster -119 Not 7 Utlåning till allmänheten Förändringar i redovisat bruttovärde och förlustreserver Tkr Ej kreditförsämrade Kreditförsämrade Totalt Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde per 1 januari Redovisat bruttovärde per 30 juni Förlustreserver Förlustreserver per 1 januari Nya finansiella tillgångar Bortbokade finansiella tillgångar Förändrade riskvariabler (EAD, PD, LGD) Förändringar i makroekonomiska scenarier Förändringar pga. expertutlåtanden (manuella modifieringar och individuella bedömningar) Överföringar mellan stadier under perioden 13

14 från stadie 1 till stadie från stadie 1 till stadie från stadie 2 till stadie från stadie 2 till stadie från stadie 3 till stadie från stadie 3 till stadie Valutakursförändringar Övrigt Förlustreserver per 30 juni Bokfört värde Öppningsbalans per 1 januari Utgående balans per 30 juni Redovisat bruttovärde och förlustreserv - branschfördelning 30 juni Tkr Utlåning till allmänheten Privatkunder Bolån Redovisat bruttovärde Förlustreserv Redovisat nettovärde Övrigt Företagskunder Jordbruk, fiske, skog Tillverkning Försörjning av el, gas, värme och kyla Bygg Detaljhandel Transport Hotell och restaurang Bank och försäkring Fastighetsförvaltning Tjänstesektor Övrig utlåning till företag Summa utlåning till allmänheten Redovisat bruttovärde och förlustreserv per stadie - jämförelse med öppningsbalans Tkr Utlåning till allmänheten, privatkunder Stadie 1 30 juni januari 2018 Redovisat bruttovärde

15 Förlustreserver Bokfört värde Stadie 2 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Stadie 3 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Totalt bokfört värde, utlåning privatkunder Utlåning till allmänheten, företagskunder Stadie 1 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Stadie 2 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Stadie 3 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Totalt bokfört värde, utlåning företagskunder Totalt Redovisat bruttovärde stadie Redovisat bruttovärde stadie Redovisat bruttovärde stadie Totalt redovisat värde brutto Förlustreserver stadie Förlustreserver stadie Förlustreserver stadie Totalt förlustreserver Totalt bokfört värde, utlåning till allmänheten Andel stadie 3 lån, brutto, % 1,91 % 2 04 % Andel stadie 3 lån, netto, % 0,94 % 1,00 % Förlustreserver kvot stadie 1 lån 0,11 % 0,08 % Förlustreserver kvot stadie 2 lån 3,15 % 2,50 % 15

16 Not 8 Finansiella garantier och låneåtaganden - Förändringar i förlustreserver Tkr Ej kreditförsämrade Kreditförsämrade Totalt Förlustreserver per 1 januari 2018 Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Nya låneåtaganden eller lånelöften Finansiella garantier och lånelöften kontrakt som förfallit eller sålts Förändrade riskvariabler (EAD, PD, LGD) Förändringar i makroekonomiska scenarier Förändringar pga. expertutlåtanden (manuella modifieringar och individuella bedömningar) Överföringar mellan stadier under perioden från stadie 1 till stadie från stadie 1 till stadie 3 från stadie 2 till stadie från stadie 2 till stadie 3 från stadie 3 till stadie 2 från stadie 3 till stadie 1 Valutakursförändringar Övrigt Förlustreserver per 30 juni

17 Not 9 Finansiella tillgångar och skulder 30 juni 2018 Tkr Verkligt värde via resultaträkningen Redovisat värde Upplupet anskaffningsvärde Verkligt värde via övrigt totalresultat Verkligt värde Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Upplupna intäkter Summa Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa juni 2017 Innehav för Tkr handelsändamål Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser mm Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Initialt identifierade till verkligt värde Finansiella skulder Redovisat värde Investeringar som hålles till förfall Låne- och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Övriga tillgångar och skulder Verkligt värde Totalt Aktier och andelar Övriga tillgångar Upplupna intäkter Summa Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa

18 Not 10 Närstående Till bankens närstående räknas bankens styrelseledamöter inklusive företag där någon av dessa har bestämmande inflytande eller är en nyckelperson. Utlåning till och inlåning från bankens närstående uppgick per till 21,4 mkr respektive 13,7 mkr. Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Tjänster som köpts in från närstående företag uppgår till 6 tkr för perioden. Tjänsterna avser underhåll av befintliga elektriska installationer i bankens lokaler. Not 11 Kapitaltäckning Informationen om sparbankens kapitaltäckning nedan avser sådan periodisk information som ska lämnas enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2014:12 om tillsynskrav och kapitalbuffertar. För sparbanken gäller enligt lag specifika minimikrav för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Därtill kan olika kapitalbuffertar tillkomma och sedan den 2 augusti 2014 ska sparbanken utöver det tidigare kapitalkravet på 8 % även hålla en kapitalkonserveringsbuffert på 2,5 %. Sedan den 13 september 2015 gäller även en kontracyklisk buffert som för närvarande ligger på 2 % ( ). Dessa kapitalkrav ingår i det så kallade pelare 1-kravet. Sparbanken har därutöver en intern kapitalutvärderingsprocess som ska tillförsäkra att sparbankens kapital även täcker andra risker i balansräkningen etc. I den interna kapitalutvärderingen (IKLU) har banken fastställt ytterligare kapitalkrav för bedömda risker. Upplysningarna nedan om kapitalbas och kapitalkrav begränsas till kravet enligt 8 kap. 4 i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25), genom ändringsföreskrifterna 2014:18 avseende kapitaltäckningsanalysen, tillsynsförordning (575/2013/EU) avdelning II om transparens och offentliggörande. Övriga upplysningar enligt dessa föreskrifter lämnas på sparbankens hemsida, Bankens kapitalbas består av kärnprimärkapital som redovisas på nästa sida. Kärnprimärkapitalet brutto består av ackumulerat resultat och har sedan samma period föregående år ökat med tkr till tkr. Därutöver tillkommer eget kapital delen i obeskattade reserver, vilken ökat genom en ny avsättning vid årsskiftet till tkr, samt fond för verkligt värde som per balansdagen uppgår till tkr. Avdrag från kapitalbasen har gjorts med tkr. Kapitalbasen har stärkts med tkr till tkr ( tkr). Det riskvägda beloppet har ökat med tkr till tkr ( tkr). Den totala kapitalrelationen har minskat med 1,13 % och uppgick per halvårskiftet till 22,34 % (23,47 %). En bidragande faktor till att kapitalrelationen sjunkit var den extra förlustreservering på tkr banken valde att göra vid årsskiftet i samband med införandet av redovisningsstandarden IFRS 9. Kapitalbas (tkr) 30 juni juni 2017 Kärnprimärkapital Eget kapital exklusive fond för verkligt värde Avdrag för förlustreservering IFRS Försiktig värdering Fond för verkligt värde Obeskattade reserver (78 %) Kärnprimärkapital, brutto Avdragspost, kärnprimärkapitalinstrument Kärnprimärkapital, netto Total kapitalbas netto

19 Riskvägda tillgångar (tkr) 30 juni juni 2017 Riskvägt belopp för kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot stat Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Exponeringar mot hushåll Exponeringar säkrade genom panträtt i fastighet Fallerande exponeringar Exponeringar i form av säkerställda obligationer Övriga poster Totalt riskvägt belopp för kreditrisk Riskvägt belopp för operativ risk enligt basmetoden Totala riskvägda tillgångar Kapitalbaskrav 30 juni juni 2017 Kapitalkrav för kreditrisk (schablonmetod) Kapitalkrav för operativ risk (basmetod) Summa kapitalbaskrav Kapitalrelationer, buffertar 30 juni juni 2017 Kärnprimärkapitalrelation 22,34 % 23,47 % Primärkapitalrelation 22,34 % 23,47 % Total kapitalrelation 22,34 % 23,47 % Buffertkrav (i relation till totala riskvägda tillgångar) 12,50 % 12,50 % varav kapitalkonserveringsbuffert 2,50 % 2,50 % varav kontracyklisk kapitalbuffert 2,00 % 2,00 % 19

20 Granskning en har ej granskats av sparbankens revisorer. Ålem den 28 augusti 2018 På styrelsens uppdrag Niclas Petersson Verkställande direktör 20